Gemensam utbildning Den gemensamma utbildning som förutsätts i samarbetsavtalen ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna. Samarbetsutbildning ordnas även av arbetsmarknadens centralorganisationer eller gemensamt av deras medlemsorganisationer eller av olika samarbetsorgan såsom Arbetarskyddscentralen. Man kommer lokalt överens om deltagande i utbildningen i samarbetsorganen på arbetsplatserna eller, om sådana inte finns, så kan arbetsgivaren och förtroendemannen avtala om deltagande. Deltagande i gemensam utbildning ersätts såsom utbildning enligt 2 §.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.
Finansiell översikt Införlivade dokument avseende fullständig historisk finansiell information
UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med L P och I N samt vittnesförhör med ombudsmännen L N och M G. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets ställföreträdare R P. Förbundet har åberopat viss skriftlig bevisning. Enligt § 17 anställningsskyddsavtalet får en arbetstagare avskedas om han eller hon grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Därmed avses, på samma sätt som enligt 18 § anställningsskyddslagen, ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen behöver tålas i ett rättsför- hållande. Som grund för avskedandet har bolaget, så som det får förstås, gjort gällande att L P arbetsvägrat torsdagen den 26 mars 2009 då han trots uppmaning inte följde med och monterade en dörr hos en kund och därefter avvek från arbetsplatsen trots att arbetsdagen inte var slut och nästföljande arbetsdagar olovligen uteblev från arbetet. Bolaget har anfört att R P inte godkänt någon föräldraledighet. Enligt förbundet har L P varken arbetsvägrat eller varit olovligen frånvarande eller agerat på något sätt som utgjort skäl för att skilja honom från arbetet. Förbundet har anfört sammanfattningsvis följande. L P hade tidigt på morgonen den 26 mars 2009 förklarat för arbetsgivaren att han inte hade möjlighet att arbeta övertid den dagen samt även anmält att han ville vara föräldraledig fredagen den 27 mars 2009 och nästkommande vecka. R P godkände föräldraledigheten. Arbetsvägran och olovlig frånvaro kan, om arbetstagaren uteblir från arbetet och utan godtagbar anledning avhåller sig från arbete under en inte obetydlig tid, utgöra skäl för avskedande eller i vart fall grund för uppsägning. Parterna är överens om att L P den 26 mars 2009 inte följde med och monterade en eller flera dörrar hos en kund som han blivit ombedd av arbetsgivaren att göra och att han lämnade arbetsplatsen ett par timmar före arbetsdagens slut samt att han inte kom till arbetet vare sig fredagen den 27 mars eller dagen han avskedades, måndagen den 30 mars 2009. Bolaget har inte ifrågasatt uppgiften att han uppbar hel föräldrapenning på fredagen och den nästkommande veckan. Uppgiften vinner stöd av ett utdrag från För- säkringskassan av vilket framgår att L P begärt föräldrapenning under tiden den 26 mars–5 april 2009. L P har berättat bl.a. följande. Frågan om övertidsarbete den aktuella dagen hade varit uppe till diskussion redan på morgonen. Han hade då förklarat att han inte kunde arbeta övertid eftersom han måste ta hand om sin son, något som arbetsgivaren kände till sedan tidigare. Han bad även om att få vara föräldraledig påföljande dag och nästkommande vecka och R P godkände ledigheten och sade "det är bra att du säger till". När det på eftermiddagen blev aktuellt att åka i väg till kunden förklarade han än en gång för R P att han inte kunde följa med och hjälpa till med monteringen av dörrarna. Då det inte fanns några andra arbetsuppgifter att utföra på verkstaden lämnade han arbetsplatsen. På fredagseftermiddagen, den 27 mars 2009, ringde ombudsmannen I R och informerade honom om att han "fått sparken".
Vissa Samordningsregler Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräk- nas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.
Skadeersättningsregler Bolaget ersätter • kostnaderna enligt C.11.20 • räddningskostnader enligt C.43.2 med avdrag för självrisk* enligt C.42.
Besiktning Den som begär ersättning är skyldig att medverka till besiktning som vi vill utföra med anledning av inträffad skada. Skadade föremål ska behållas om vi inte medger annat.
Övriga Bestämmelser Vid Uppsägning Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974
Gemensamma bestämmelser 2.1. Leverantören bestämmer tryck, temperatur, andra dimensioneringsdata för fjärrvärmeleverans samt tekniskt utförande för fjärrvärmecentral och leverantören har rätt att förändra dessa. Om sådana förändringar skulle medföra behov av åtgärder för att bibehålla fjärrvärmecentralens funktion ska kostnaderna ersättas av leverantören, med avdrag för den värdestegring som utbytet medför, beräknat på skillnaden i värde för den utbytta och nyanskaffade utrustningen.
Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verk- samheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.
