Utsläppsresultat exempelklausuler

Utsläppsresultat. De totala utsläppen av växthusgaser kopplade till område 1, 2 och 3 avser tillverkade produkter under 2017 (första ansökningsperioden) och motsvarar sammanlagt 89 262 ton koldioxidekvivalenter. Tabell 4.1 – Totala växthusgasutsläpp (2017 – avrundade data) Växthusgasområde Växthusgasutsläpp [ton CO2e] Områdets andel Område 1 4 409 6 % Område 2 – marknadsbaserat 1 020 1 % Område 3 – marknadsbaserat 83 750 93 % Totalt koldioxidavtryck under referensperioden 89 680 Utsläppsresultaten (Tabell 4.1) visar att större delen av koldioxidavtrycket kommer från råmaterial (huvudsakligen råg, vetemjöl och vegetabiliska oljor), uppströms distribution, produktdistribution och förpackningstillverkning (cirka 70 % av det totala koldioxidavtrycket). Det innebär att utsläpp i område 3 i enlighet med GHG-protokollet ansvarar för huvuddelen av Wasas koldioxidavtryck, medan område 1 och 2 står för mindre än 10 % av de totala utsläppen. Tabell 4.2 – Totala växthusgasutsläpp, (2017 – avrundade data) Huvudsaklig växthusgasaktivitet Andel – % Rågmjöl 20 % Produktdistribution 17 % Vetemjöl 10 % Förpackningsmaterial 8 % Tillverkningsanläggning 7 % Vegetabiliska oljor 4 % Transport av förpacknings- och råmaterial 4 %

Related to Utsläppsresultat

  • Rörelseresultat Per 2017-04-01-2017-12-31 uppgick rörelseresultatet till 2 182 TSEK jämfört med motsvarande period föregående år då det redovisades ett rörelseresultat om 368 TSEK. För helåret 2016/2017 uppgick rörelseresultatet -526 TSEK.

  • Resultat I förekommande fall hälso- och sjukvård och rehabilitering Resultat av uppföljningen redovisas på kommunens hemsida och i kundvalskataloger.

  • Resultaträkning januari - september Helår (belopp i KSEK) 0000 0000 0000 0000 Nettoomsättning 99 035 99 243 140 441 120 658 Övriga rörelseintäkter 8 1081 1 157 309 Summa rörelsens intäkter 99 043 100 324 141 599 120 968 Råvaror och förnödenheter -64 454 -63 780 -91 448 -77 277 Övriga externa kostnader -8 410 -9 189 -11 713 -12 419 Personalkostnader -19 030 -18 048 -24 557 -21 360 Övriga rörelsekostnader -1 302 -358 -915 -83 Jämförelsestörande poster - - - -68 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) 5 847 8 949 12 964 9 760 Av- och nedskrivningar -3 123 -2 984 -3 779 -8 045 Rörelseresultat (EBIT) 2 724 5 965 9 185 1 713 Resultat från andelar i intresseföretag - 27 27 - Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 6 17 Räntekostnader och liknande resultatposter -1209 -1126 -1 523 -1 489 Resultat före skatt 1 516 4 867 7 696 241 Skatt -334 -1 071 -1 752 - Årets resultat 1 182 3 796 5 944 242 januari - september Helår (belopp i KSEK) 0000 0000 0000 0000 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 806 664 759 796 Immateriella anläggningstillgångar 5 553 5 008 5 378 6 236 Finansiella anläggningstillgångar 106 106 5 493 7 295 Summa anläggningstillgångar 6 465 5 778 11 630 14 326 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 15 719 14 162 12 138 12 232 Varor under tillverkning 22 412 13 881 12 639 8 477 Färdiga varor och handelsvaror 110 212 77 299 Kundfordringar 17 140 21 967 20 663 13 929 Aktuella skattefordringar 5 387 7 140 34 89 Övriga fordringar 662 61 30 115 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 985 898 2 428 1 882 Kassa och bank 179 2 517 1 300 2 611 Summa omsättningstillgångar 62 594 60 838 49 309 39 635 Summa tillgångar 69 059 66 616 60 939 53 960 Eget kapital Aktiekapital 2 233 2 233 2 233 2 233 Balanserad vinst 16 675 10 732 10 732 10 490 Årets resultat 1 516 4 867 5 944 242 Summa eget kapital 20 424 17 832 18 909 12 965 Övriga avsättningar 751 1 430 751 1 498 Summa avsättningar 751 1 430 751 1 498 Skulder Checkräkningskredit 2 259 4 582 1 258 - Skulder till kreditinstitut - - - 113 Skulder till koncernföretag 20 265 19 942 18 354 - Skulder till intresseföretag - - - 19 942 Summa långfristiga skulder 22 524 24 524 19 611 20 055 Skulder till kreditinstitut - 225 113 450 Förskott från kunder 1 330 424 200 1 842 Leverantörsskulder 19 182 13 309 9 349 9 412 Skulder till koncernföretag - 3 000 4 813 - Skulder till närstående - - - 3 000 Övriga skulder 887 1 460 2 716 1 179 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 961 4 412 4 478 3 561 Summa kortfristiga skulder 27 619 27 412 21 668 19 443 Summa Eget kapital och skulder 69 059 66 616 60 939 53 960 januari - september Helår (belopp i KSEK) 0000 0000 0000 0000 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 5 941 8 186 11 620 6 851 Ökning/minskning varulager och pågående arbete -13 388 -7 247 -3 846 -2 910 Ökning/minskning kundfordringar 3 523 -8 038 -6 734 -5 274 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 811 1 009 -405 -787 Ökning/minskning leverantörsskulder 9 715 3 897 -63 2 997 Ökning/minskning kortfristiga skulder -1 288 -235 1 037 707 Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 314 -2 428 1 609 1 584 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -3 046 -1 187 -2 284 -84 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -299 -460 -624 -62 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 23 23 389 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - 49 49 - Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 345 -1 575 -2 835 242 Nettoförändring av checkräkningskredit 1 001 5 469 1 257 - Amortering av externa lån -2 677 -338 -450 -450 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 788 5 131 807 -450 Nettokassaflöde 181 1 128 -419 1 376 Likvida medel vid årets början 1 300 1 724 2 611 1 318 Kursdifferens i likvida medel -1 302 -335 -892 -83 Likvida medel vid årets slut 179 2 517 1 300 2 611 januari - september Helår (belopp i KSEK) 0000 0000 0000 0000 Nettoomsättning 99 035 99 243 140 441 120 658 Rörelseresultat 2 724 5 965 9 185 1 713 Rörelsemarginal 2,3% 6,0% 6,5% 1,4% Balansomslutning 69 059 66 616 60 939 53 960 Antal anställda 52,5 49 47 40 Xxxxx levererade fordon 105 104 150 128 Soliditet 30% 27% 31% 24% Kommentarer till den finansiella utvecklingen REDOVISNINGSPRINCIPER Från och med räkenskapsåret 2013 tillämpas Årsredovisningsla- gen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning vid upprättande av finansiella rapporter. Övergången har ej haft någon påverkan på Bolagets redovisning.

  • Vissa Samordningsregler Mom. 4:1 Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjuk- penning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom. 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Mom. 4:2 Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygg- hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom. 4:3 Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den allmänna för- säkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

  • Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar

  • Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.

  • Tillämplig lag och jurisdiktion 17.1 Svensk rätt ska tillämpas på Lånevillkoren och samtliga icke kontraktuella förpliktelser som uppkommer i samband med tillämpning av Lånevillkoren. 17.2 Tvist ska avgöras av svensk domstol. Stockholms tingsrätt ska vara första instans.

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

  • Kontaktuppgifter GavleNet ska av kunden hållas underrättad om vid var tid aktuella kontaktuppgifter, såsom namn på kontaktperson, telefonnummer, e- postadress samt postadress. Ändrade kontaktuppgifter ska meddelas till GavleNets kundservice.

  • Parternas åtaganden Leverantören ansvarar för att Tjänsterna under Avtalsperioden uppfyller de i Ramavtalet ställda kraven. Leverantören ska, utan kostnad för Riksgälden, Myndigheter eller Kortinnehavare, avhjälpa brister i Tjänsterna som utgör avvikelse från nämnda åtagande och som åberopas av Riksgälden eller Myndighet, med den skyndsamhet som omständigheterna, enligt Riksgäldens eller Myndighetens skäliga bedömning, kräver. Leverantören ska till Riksgälden löpande rapportera betydande eller återkommande reklamationer från Myndigheter och/eller Kortinnehavare avseende brister i Tjänsterna enligt ovan. Leverantören får inte skicka reklam och dylikt till Kortinnehavare utan tillstånd från Riksgälden. Leverantören ska alltid samråda med Riksgälden innan utskick av informationsmaterial och dylikt till Myndigheten. Leverantören ska inte erbjuda någon form av rabatter, bonuspoäng, incitamentsprogram eller liknande för någon av Tjänsterna, oavsett när i tiden. Leverantören åtar sig att på ett för såväl Parterna som för Myndigheten smidigt och effektivt sätt avveckla och överlämna sina åtaganden under Ramavtalet i samband med och inför Avtalsperiodens slut, oaktat anledningen till avslutet. Riksgälden åtar sig att tillhandahålla rådgivning till såväl Myndigheter som Leverantör avseende Ramavtalet samt att informera om Ramavtalet på webbplatsen xxx.xxxxxxxxxx.xx, där en länk till samtliga avtalshandlingar kommer att finnas tillgängliga så snart Ramavtalet trätt i kraft.