Varför är det bra med en omfördelning?. EU har inom sitt regelsystem för mjölkkvoter öppnat flera olika möjligheter till överföring av kvot mellan aktiva producenter. Dessa olika möjligheter kan införas i nationell lagstiftning helt eller delvis. Sverige har infört en möjlighet att överföra kvot i samband med arrende av del av en produktionsplats samt en möjlighet att överföra kvot genom handel. Som tidigare beskrivits genomfördes handeln till en början via Jordbruksverket men sker nu fritt mellan producenter i samma kvotregion. Att det finns en möjlighet för producenter att justera sitt kvotinnehav via överföringar har sin grund i att producenterna ska kunna förändra sin verksamhet. En producent som utökar sin verksamhet bör kunna göra detta utan att riskera tilläggsavgift. Utan möjligheter till omfördelning av kvot skulle intresset att investera i ökad produktion eller nyetablering vara nästintill obefintligt. Detta skulle starkt begränsa utvecklingen inom mjölkproduktionen. En producent som minskar sin produktion måste också ha möjlighet och motivation att minska sitt kvotinnehav för att lösgöra kvot för expanderade producenter. Om det finns en någorlunda hög risk för att produktionen på nationell nivå kan överstiga landskvoten blir det nödvändigt för varje producent att ha en balans mellan produktion och kvot, dvs. att producenten har precis den mängd kvot som motsvarar den mängd mjölk som levereras under kvotåret. Vid ett nationellt kvotöverskridande riskerar då producenten ingen tilläggsavgift samtidigt som han inte har bundit upp mer kapital i kvot än nödvändigt. Ett idealläge är att varje producent har exakt den kvot som motsvarar hans produktion. Genom att studera hur långt från detta läge Sveriges producenter har varit under ett antal år kan man se hur Sverige förhåller sig gentemot detta idealläge. Vilken inverkan skiftet av handelssystem har haft på omfördelningen av kvot är svårt att säga då en mängd olika faktorer inverkar på helhetsbilden.
