Common use of Viktigaste uppdateringar för kommunen Clause in Contracts

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Under år 2022 har de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna och Kommunkoncernens plan för klimat reviderats och färdigställts efter att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningar, företag, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar och invånare i Eskilstuna. • För att arbeta enligt den systematik Klimatprogrammet anger har Eskilstuna kom- mun genomfört en GHG kartläggning för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning och kommunägt bolag i kommunkoncernen. Vidare har varje förvaltning och bolag fått i uppdrag att arbeta fram sin egen plan för att minska den egna negativa klimatpåverkan och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag som kommit ur GHG-kartläggningen. • En politisk satsning på extra klimatmedel har inrättats för att kommunens förvalt- ningar ska få stöd att genomföra klimatåtgärder som bidrar till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller öka den positiva klimatpåver- kan. Det kan tex vara förstudier, utredningar eller pilotprojekt. • Organiseringen för att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat process för att samla folkbildare kring klimatfrågor och resonera kring hur de gemensamt kan stödja andra i klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningen. • Ett transportkluster bestående av lokala åkerier har bildats för att stödja och skapa gemensam röst för branschens klimatomställning på lokal nivå.

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Under år 2022 Borlänge kommun har de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna och Kommunkoncernens plan för klimat reviderats och färdigställts efter att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningarunder året etablerat en kvadrupelhelixsamverkan, företagett innova- tionsteam, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar och invånare i Eskilstuna. • För att arbeta enligt den systematik Klimatprogrammet anger har Eskilstuna kom- mun genomfört en GHG kartläggning som arbetat med Borlänges utmaningar för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning uppnå klimatneutralitet. Fem utsläpps- och kommunägt bolag i kommunkoncernenomställningsområden har prioriterats. Vidare För transportområdet har varje förvaltning en bredare grupp organisationer arbetat med problem- och bolag fått i uppdrag att arbeta fram sin egen plan för att minska den egna negativa klimatpåverkan och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag som kommit ur GHG-kartläggningenlösningsformuleringar. • En politisk satsning på extra klimatmedel Omställningslyftet har inrättats för att kommunens förvalt- ningar ska få stöd att genomföra klimatåtgärder som bidrar dockat an till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller öka den positiva klimatpåver- kan. Det kan tex vara förstudier, utredningar eller pilotprojekt. • Organiseringen för att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat Borlänges process för att samla folkbildare bidra till ännu fler lös- ningar och metodik utifrån ett systeminnovationsperspektiv, samt större möjligheter till uppskalning.‌‌ 13 organisationer skrev i april klimatkontrakt om att gemensamt arbeta för att öka tempot i klimatomställningen i Borlänge. Efter det har arbetet fortsatt för att fler organisationer ska ansluta till ett lokalt klimatkontrakt, vilket resulterat i 8 ytterligare företag. Arbetet med klimatinvesteringsplan har påbörjats genom en inledande gap-analys och insatser för att bredda förståelsen för arbetssättet. Arbetet med Hållbar Arena har inneburit en utveckling av Borlänge Energi Arena/ Domnarvsvallen som en testarena och mötesplats för hållbarhet. Borlänge kommun har haft ett gott samarbete och erfarenhetsutbyte med de andra 22 städerna inom Viable Cities och programkontoret, både i samband med Transition Lab och däremellan. Borlänge, Gävle och Eskilstuna har samarbetat kring klimatfrågor våra städers utmaningar och resonera kring gemensamma kopplingar till akademin och våra städers lärosäten. För Borlänge kommun har det gångna året inneburit nya arbetssätt och samverkans- plattformar som gjort kommunen med sina partners mer snabbfotade, vilket bådar gott för framtiden. Samarbetet och erfarenhetsutbytet med de andra städerna inom Viable Cities och programkontoret har stärkt kommunens arbete. Borlänge kommun har hittat många nya kopplingar till andra organisationer, företag och myndigheter på lokal, regional, nationell och internationell nivå som visar hur de viktigt det är att jobba gemensamt kan stödja andra i och inte isolerat med klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna Myndigheternas strävan att koordinera finansiering är mycket värdefull för vår möjlig- het att höja tempot i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningen. • Ett transportkluster bestående av lokala åkerier har bildats för att stödja och skapa gemensam röst för branschens klimatomställning på lokal nivåarbetet.

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Under år 2022 har de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna och Kommunkoncernens plan för klimat reviderats och färdigställts efter att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningar, företag, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar och invånare i Eskilstuna. • För Det finns inom kommunen ett starkt mandat att arbeta enligt den systematik Klimatprogrammet anger har Eskilstuna kom- mun genomfört en GHG kartläggning för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning klimatneutralitet. I Finansborgarrådets förslag till Budget 2023 är det skärpta klimatmål, och kommunägt bolag inklude- rar utsläppsfri innerstad till 2030 men också miljözon 3 i kommunkoncernen. Vidare har varje förvaltning delar av city och bolag fått i uppdrag att arbeta fram sin egen plan insatser för att minska trafiken. Dessutom inkluderas mål om halvering av utsläpp från konsumtion. • Ett viktigt instrument i arbetet mot klimatmålen är den egna negativa klimatpåverkan klimatbudget som utgörs av utsläppsbeting, vilka har fördelats ut till ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Betingen uttrycks som minskning av ton CO2 för perioden 2020–2023 och baseras på åtgärder i stadens klimathandlingsplan. Stadsledningskontorets bedömning är att betinget kommer att uppfyllas helt till 2023. Fjärrvärmeproduktionens utsläpp har minskat kraftigt tack vare utfasningen av kol och fossil olja. Återstående utsläpp orsakas av förbränning av plast från hushållsavfallet. Under 2021 invigdes Brista eftersorteringsanläggning som tydligt minskar utsläppen. Staden verkar även för snabbare elektrifiering i transportsektorn. • Stockholm är en av de utvalda 100 städerna inom EU med ambitionen att nå kli- matneutralitet före 2030. Arbete med det europeiska klimatkontraktet pågår med sikte på en inlämning första halvåret 2023. Stockholm har också gjort en ansökan till den första Pilot Cities-utlysningen kopplat till missionen. Det ansökta projektet integrerar klimat och hälsa med ett fokus på näringsliv och medborgare i fem geografiska områden, och ska resultera i en utarbetad modell för uppskalning av prövade lösningar. • Det pågår en utveckling för att utveckla näringslivssamverkan inom Klimatpakten och Elektrifieringspakten med syftet att stärka samarbetet, generera gemen- samma utvecklingsprojekt och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag takten i omställningsarbetet. • Stockholm har tillsammans med Nacka och Järfälla Vinnovaprojektet Snabbsam som kommit ur GHG-kartläggningensyftar till att designa en systemdemonstrator för en snabb elektrifiering av transportsektorn. • En politisk satsning på extra klimatmedel direktörsgrupp har inrättats utvecklats kopplat till klimatsamarbete och externfinansiering. • Integrering av klimatåtgärder i ordinarie styrning och ledning i budget och uppfölj- ningsprocessen och i stadsutvecklingsprocessen • Demonstration och genomförandet av innovativa lösningar i samarbete med näringsliv och akademi • Nyttjandet av EU-finansierade projekt t ex inom energieffektiva byggnader, miljöfor- don och hamnverksamhet • Användning av IoT för att kommunens förvalt- ningar ska få stöd att genomföra klimatåtgärder som bidrar till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller öka den positiva klimatpåver- kan. Det kan tex vara förstudier, utredningar eller pilotprojekt. • Organiseringen för att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat process för att samla folkbildare kring klimatfrågor och resonera kring hur de gemensamt kan stödja andra i klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningen. • Ett transportkluster bestående av lokala åkerier har bildats för att stödja tillgängliggöra och skapa gemensam röst för branschens klimatomställning nytta av insamlad data • Internationellt klimatarbete med syfte att samarbete med andra städer, omvärlds- bevaka och sprida kunskap, profilera staden och påverka politiska beslut på lokal övers- tatlig nivå.

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Under år 2022 har de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna och Kommunkoncernens plan Det finns inom kommunen ett starkt mandat att arbeta för klimat reviderats och färdigställts efter att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningar, företag, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar och invånare i Eskilstunaklimatneutralitet. • För Ett viktigt instrument i arbetet mot klimatmålen är den klimatbudget som utgörs av utsläppsbeting, vilka har fördelats ut till ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Betingen uttrycks som minskning av ton CO2 för perioden 2020–2023 och baseras på åtgärder i stadens klimathandlingsplan. Stadsledningskontorets bedömning är att arbeta enligt betinget kommer att uppfyllas helt till 2023. Fjärrvärmeproduktionens utsläpp har minskat kraftigt tack vare utfasningen av kol och fossil olja. Återstående utsläpp orsakas av förbränning av plast från hushållsavfallet. Under 2021 invigdes Brista eftersorteringsanläggning som tydligt minskar utsläppen. Staden verkar även för snabbare elektrifiering i transportsektorn. • Stockholm är en av de utvalda 100 städerna inom EU med ambitionen att nå kli- matneutralitet före 2030. Arbete med det europeiska klimatkontraktet pågår med sikte på en inlämning första halvåret 2023. Stockholm har också gjort en ansökan till den systematik Klimatprogrammet anger har Eskilstuna kom- mun genomfört första Pilot Cities-utlysningen kopplat till missionen. Det ansökta projektet integrerar klimat och hälsa med ett fokus på näringsliv och medborgare i fem geografiska områden, och ska resultera i en GHG kartläggning utarbetad modell för uppskalning av prövade lösningar. • Det pågår en utveckling för att identifiera hur utsläppen ser ut utveckla näringslivssamverkan inom respektive förvaltning Klimatpakten och kommunägt bolag i kommunkoncernen. Vidare har varje förvaltning och bolag fått i uppdrag Elektrifieringspakten med syftet att arbeta fram sin egen plan för att minska den egna negativa klimatpåverkan stärka samarbetet, generera gemen- samma utvecklingsprojekt och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag takten i omställningsarbetet. • Stockholm har tillsammans med Nacka och Järfälla Vinnovaprojektet Snabbsam som kommit ur GHG-kartläggningensyftar till att designa en systemdemonstrator för en snabb elektrifiering av transportsektorn. • En politisk satsning på extra klimatmedel direktörsgrupp har inrättats utvecklats kopplat till klimatsamarbete och externfinansiering. • Integrering av klimatåtgärder i ordinarie styrning och ledning i budget och uppfölj- ningsprocessen och i stadsutvecklingsprocessen • Demonstration och genomförandet av innovativa lösningar i samarbete med näringsliv och akademi • Nyttjandet av EU-finansierade projekt t ex inom energieffektiva byggnader, miljöfor- don och hamnverksamhet • Användning av IoT för att kommunens förvalt- ningar ska få stöd att genomföra klimatåtgärder som bidrar till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller öka den positiva klimatpåver- kan. Det kan tex vara förstudier, utredningar eller pilotprojekt. • Organiseringen för att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat process för att samla folkbildare kring klimatfrågor och resonera kring hur de gemensamt kan stödja andra i klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningen. • Ett transportkluster bestående av lokala åkerier har bildats för att stödja tillgängliggöra och skapa gemensam röst för branschens klimatomställning nytta av insamlad data • Internationellt klimatarbete med syfte att samarbete med andra städer, omvärlds- bevaka och sprida kunskap, profilera staden och påverka politiska beslut på lokal övers- tatlig nivå.

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Under år 2022 Nacka har de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna under det senaste året organiserat sig för att arbeta med satsningen Klimatneutrala Städer 2.0 i syftet att lära, utveckla och Kommunkoncernens plan för klimat reviderats och färdigställts efter att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningar, företag, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar och invånare testa nya arbetssätt som bidrar till hållbara lösningar i Eskilstunapågående stadsutveckling som i sin tur bidrar till utvecklingen av ett klimatneutralt Nacka. • Kommunen har tagit fram en koldioxidbudget och inlett ett samarbete med Spacescape för att testa tidiga klimatkalkyler. • Nacka har under året inlett flera nya samarbeten bland annat med Stockholm och Järfälla i syftet att agera systemdemonstrator för att accelerera elektrifieringen i Stockholmsregionen samt med Stockholm Green Innovation District med syftet att vara ett nav för innovation inom hållbart stadsbyggande. • Nacka har tagit sitt första steg mot ett lokalt klimatkontrakt – Nacka budgetkontrakt – i samarbete med nackaföretag. Nacka budgetkontrakt fokuserar inledningsvis på åtgärder för att öka andelen hållbara resor till och från arbetet. • Kommunen har implementerat en Agenda-2030-modul i kommunens resultatstyrningssystem för att systematisera och tydliggöra uppföljning och redovisning av nämndernas och verksamheternas hållbarhetsarbete med koppling till kommunens övergripande mål. • Kommunens mål- och budget för 2023-2025 innehåller ytterligare satsningar som kan bidra till ambitionen om ett klimatneutralt Nacka. Nackas arbete inom ramarna för satsningen Klimatneutrala Städer 2.0 fokuserar på stadsutvecklingsprocessen med syftet att finna arbetssätt som bättre möjliggör och säkerställer såväl en hållbar produktion av staden som en hållbar livsstil. Erfarenheter från arbetet bekräftar att utveckling av nya arbetssätt behöver ha ett tydligt ägarskap samt involvera befintliga verksamheter, processer och projekt för att ha goda förutsättningar att lyckas. Att samverka mer bidrar bland annat till ett bredare perspektiv och därmed större förståelse för helheten. Det gäller även när det är frågan om kommunens interna arbetssätt. Under året har det exempelvis diskuterats hur markanvisningar kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att arbeta enligt den systematik Klimatprogrammet anger få djupare kunskap om hur kravställningar och incitamentslösningar kan utformas och vilken påverkan olika lösningar får har Eskilstuna kom- mun genomfört en GHG kartläggning för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning och kommunägt bolag i kommunkoncernen. Vidare har varje förvaltning och bolag fått Nacka gett byggaktörer i uppdrag att arbeta fram sin egen plan samordna sig och presentera sina erfarenheter, sitt perspektiv och ge förslag som kan inspirera kommunen i fortsatt arbete. Kommunen har också ett nära samarbete med näringslivet i många frågor som under året har förstärkts inom hållbarhetsområdet. Samverkan bidrar också till en bättre förståelse för olika parters förutsättningar och behov i arbetet mot att uppnå klimatneutralitet. Genom vårt gemensamma ansvar och målet om klimatneutralitet kan nya arenor skapas samtidigt som befintliga arenor kan användas för nya ändamål. Tillsammans hittar vi synergieffekter och gemensamma mål där kommunen behöver vara en aktiv part. Ett exempel är hur det kommunala bolaget Nacka vatten och avfall har inlett ett samarbete med Beijer Bygg AB med syftet att minska den egna negativa klimatpåverkan mängden avfall från byggarbetsplatser. Spillmaterial från husproduktion tas till vara och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag hanteras för vidare försäljning av Beijer Bygg AB. För att främja fler innovativa samarbeten som kommit ur GHG-kartläggningen. • En politisk satsning på extra klimatmedel har inrättats för att kommunens förvalt- ningar ska få stöd att genomföra klimatåtgärder som bidrar leder till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller öka den positiva klimatpåver- kan. Det kan tex vara förstudierkonkreta lösningar arrangerar kommunen i samverkan med andra aktörer olika hållbarhetsseminarier, utredningar eller pilotprojekt. • Organiseringen för att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat process för att samla folkbildare kring klimatfrågor träffar och resonera kring hur de gemensamt kan stödja andra i klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningen. • Ett transportkluster bestående av lokala åkerier har bildats för att stödja och skapa gemensam röst för branschens klimatomställning på lokal nivådriver olika nätverk.

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Sedan den första versionen av klimatkontraktet signerades i december 2020 har arbetet med att förankra och implementera målet om klimatneutralitet intensifierats. Järfälla har påbörjat framtagandet av en ny översiktsplan, där målet om klimatneu- tralitet genomsyrar flera av momenten. Bland annat har en nulägesanalys och en trendanalys genomförts och man har formulerat 15 principer för hållbar utveckling som ska ligga till grund för översiktsplanens utformning. Under år 2023 kommer hållbar- hetsbedömningen av nya översiktsplanen att påbörjas, där klimatfrågan är ett viktigt fokusområde. Järfällas miljöplan har reviderats med nya mål inom klimatområdet, för att följa kommunens ambition om en klimatneutral kommun 2030. Förväntat antagande av miljöplanen är i slutet av 2022. Dessutom har Järfällas nya elektrifieringsstrategi antagits, med åtgärder och mål för påskyndad elektrifiering. Miljöplanen revideras med Agenda 2030-målen samt med utgångspunkten att koldioxidbudgeten implementeras.‌ Flera av kommunens nya klimatrelaterade styrdokument följs upp för att säkerställa framdrift. Handlingsplanen för klimatneutrala Barkarbystaden som antogs i kommun- styrelsen i slutet av 2021 har börjat implementeras och flera av de föreslagna åtgär- derna har påbörjats, bland annat etablering av ett energinätverk för bostadsrätts- föreningar samt NollCO2-certifiering av nya, kommunala byggnader. Hösten 2022 följs även trähusstrategin upp för första gången sedan antagandet. Trähusstrategin syftar till att öka användningen av trä och andra innovativa, klimatsmarta material, samtidigt som kommunens interna kompetens inom träbyggnation ökar. Vid mark- anvisning i Järfälla ställer kommunen krav om att byggnaden som lägst ska uppnå miljöbyggnad silver eller motsvarande, och flera kommunala byggnader projekteras enligt NollCO2. Målet om klimatneutralitet har även integrerats i en markanvisningstävling för två kvarter i Barkarbystaden, där de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna bidrag som vann uppfyller Järfällas höga ambitioner att utveckla stadskvarter som bidrar till en hållbar och Kommunkoncernens plan gestaltad livsmiljö. Faktorer som var avgörande är NollCO2-certifierade byggnader, trähuskonstruktion, växthus på taken med odling för klimat reviderats de boende och färdigställts efter gröna väggar som en del av gestaltningen. Framåt ser kommunen ett behov av att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningarsamordna hanteringen av de massor som uppkommer i samband med nybyggnation, företag, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar varför en lokal masshanteringsstrategi arbetas fram. Masshanteringsstrategin ska synliggöra processen för hur hanteringen av massor ska gå till och invånare i Eskilstunabidra till ett gemensamt arbetssätt och uppföljning av masshanteringen. • För att arbeta enligt den systematik Klimatprogrammet anger har Eskilstuna kom- mun genomfört en GHG kartläggning tydliggöra vilka åtgärder som krävs för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning nå målet om klimatneutralitet samt vilka kostnader och kommunägt bolag besparingar som finns kopplade till klimatomställningen genomförs en klimatberäkning under hösten 2022. Klimatberäkningen kan fungera som underlag till kommande klimatinvesteringsplaner och synliggör vilka sektorer som bör prioriteras i kommunkoncernenklimatomställningsarbetet. Vidare Järfällas genomförda projekt Klimatneutrala Barkarbystaden 2030 har varje förvaltning resulterat i flertalet viktiga lärdomar. Med hjälp av E.ON har en eleffektkartläggning genomförts för Barkarbystaden, som illustrerade Barkarbystadens framtida effektbehov utifrån tre scenarier. Kartläggningen påvisade vikten av att minska energibehovet genom energieffektiva byggnader, att ta tillvara på redan tillgängliga resurser i form av rest- flöden, samt att tillföra nytt i form av förnybart och bolag fått i uppdrag att arbeta fram sin egen plan återvunnet för att minska den egna negativa klimatpåverkan risken för framtida effektbrist. Inom projektet har även undersökningar inom klimatneutral byggnation, innovation, samverkan och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag kolinlagring genomförts, med syfte att belysa och konkretisera vad som kommit ur GHG-kartläggningen. • En politisk satsning på extra klimatmedel har inrättats krävs för att kommunens förvalt- ningar ska få stöd att genomföra klimatåtgärder som bidrar till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller öka den positiva klimatpåver- kan. Det kan tex vara förstudier, utredningar eller pilotprojekt. • Organiseringen för att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat process för att samla folkbildare kring klimatfrågor och resonera kring hur de gemensamt kan stödja andra i klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningenmålet om en klimatneutral stad. • Ett transportkluster bestående Samtliga resultat och lärdomar från projektet finns samlat i Handlingsplanen för klimatneutrala Barkarbystaden, som antogs av lokala åkerier kommunstyrelsen i december 2021.‌ Inom ramen för det pågående projektet Klimatneutrala Järfälla 2030 har bildats ett nätverk för bostadsrättsföreningar startats upp, med fokus på energieffektivisering, kostnads- besparingar och miljönytta. Nätverket har vuxit snabbt på kort tid och i dagsläget är över 50 föreningar anslutna. Syftet med nätverket är att öka kunskapen kring energi och klimat hos bostadsrättsföreningarnas styrelser och att skapa incitament att förbättra energiprestandan i befintliga, privata fastigheter. Järfälla kommun driver även projektet CERO, där flera stora arbetsgivare i Järfälla till- sammans arbetar för att stödja minska utsläppen från anställdas pendlings- och skapa gemensam röst tjänstere- sor. Under året har projektets samarbetspartners utökats från fem till sju stycken, vilket skapar goda förutsättningar att minska utsläppen av växthusgaser ytterligare. Vidare förs diskussioner med Arla om möjliga mobilitetslösningar i anslutning till deras stora etablering i Kallhäll. Att etablera en kontakt och ett gott samarbete med näringslivet i kommunen är avgörande för branschens klimatomställning på lokal nivåatt minska utsläppen av växthusgaser och tillsammans arbeta mot såväl lokala som globala klimatmål.

Viktigaste uppdateringar för kommunen. Under år 2022 har de två styrdokumenten Klimatprogram Eskilstuna I kommunens Mål och Kommunkoncernens Budget 2024 med plan för klimat reviderats 2025–2026 kraftsamlar kommunen genom fyra gemensamma fokusmål, varav ett är att Uppsala ska vara världsledande i miljö- och färdigställts efter att fyrtiofem värdefulla remissvar inkommit från kommunala förvaltningar, företag, kommun, region, länsstyrelse, partier, föreningar och invånare i Eskilstuna. • För att arbeta enligt den systematik Klimatprogrammet anger har Eskilstuna kom- mun genomfört en GHG kartläggning klimatomställningen samt förbättra beredskapen för att identifiera hur utsläppen ser ut inom respektive förvaltning och kommunägt bolag i kommunkoncernenett förändrat samhälle. Vidare har varje förvaltning i Mål och bolag fått budget tillägg gjorts att Uppsala ska vara klimatanpassat senast 2040 och ett nytt uppdrag om att systematisera klimatanpassningarbetet har tillkommit. Nytt i uppdrag nästa års Mål och budget är även med tydligare satsningar på naturbaserade lösningar/kolsänkor som bland annat återställande av våtmarker, ökad användning av lokalt producerad biokol och samverkan med markägare för att arbeta fram sin egen plan uppnå hållbart hyggesfritt skogsbruk. Förra årets tillägg om att aktivera en koldioxidbudget i syfte att säkerställa tillräckliga åtgärder för att växthusgasutsläppen ska minska i den takt som krävs för att ligga i linje med Parisavtalets åtagande har påbörjats och samordnas inom det EU-finansierade projektet Scale Up som leds av Uppsala kommun. Från 2021 ska minskningen i Uppsala vara 10–14 procent per år till 2030. Koldioxidbudgeten ska tillämpas för att minska den egna negativa de kommunala verksamheternas egen klimatpåverkan och öka sin positiva klimatpåverkan utifrån de underlag löpande följa upp takten i utsläppsminskningar i kommunen som kommit ur GHG-kartläggningengeografiskt område. • En politisk satsning på extra klimatmedel I arbetet ingår även att ta fram en klimatinvesteringsplan för kommunen, inklusive att klimatsäkra kommunens investeringar. Förflyttningar har inrättats gjorts i en rad områden som avspeglas i klimatkontraktets revidering. I stadsbyggnadsprocessen har verktyg för att utvärdera klimatpåverkan av stadsbyggnadsprojekt utvecklats och arbete pågår för minskad klimatpåverkan i anläggningsprojekt. Med stöd av Fossilfritt Sveriges program Klimatledarprogram pågår arbete med klimatpositiv stadsutveckling i Ulleråker och Rosendal, med stöd av den färdplan för bygg och anläggning som togs fram inom projektet Klimatfärdplan Uppsala – Klimatneutralt 2030 & Klimatpositivt 2050. Bland annat har en markanvisningstävling genomförts i Rosendal med högt ställda gränsvärden för maximal tillåten klimatpåverkan som arbetats fram i samverkan inom Uppsala klimatprotokoll. I projektet Klimatneutrala Uppsala har bland annat innovativa metoder för att engagera kommunens förvalt- ningar ska få stöd invånare i den långsiktiga klimatomställningen testats. Verksamheten inom Uppsala klimatprotokoll utvecklas för att genomföra klimatåtgärder som ytterligare bidra till ökad takt i klimatomställningen och Uppsala kommun har ökat sitt engagemang i och nyttjande av samverkansarenor för klimatomställningen.‌‌ Sedan revideringen 2021 sammanställer klimatkontraktet kommunens viktigaste styrning inom klimatområdet och prioriterade aktiviteter för kommande år, vilket bidrar till att minska kom- munorganisationens negativa klimatpåverkan eller tydliggöra kommunens ambitioner och inriktning. I processen med att revidera klimatkontraktet tydliggörs också förflyttningar under det senaste året vilket ger kraft till klimatomställningsarbetet. Samtidigt finns ett stort behov av långsiktiga satsningar, vilket kan göra det svårt att utvärdera kommunens åtaganden i klimatkontraktet på årsbasis. Revideringen av klimatkontraktet 2021 hade ambitionen att ge större genomslag för klimatkontraktet i organisationen. Fortfarande råder dock stor osäkerhet om hur klimatkontraktet relaterar till annan styrning inom kommunen och om hur klimatkontraktet ska användas. För att få ökat genomslag bedöms en längre process behövas, både kopplat till förankring inom tjänstemannaorganisationen och politisk förankring. Processen behöver också utvecklas för att få tydligare samverkan mellan klimatkontraktets olika parter. Med det politiska målet om att öka den positiva klimatpåver- kantakten i klimatomställningen tydliggjordes ansvar i hela kommunens verksamheter att verka för minskade utsläpp. Det kan tex vara förstudierhar inneburit att klimatfrågorna tydligare knyts till den ordinarie verksamheten. 2023 är det tredje året som uppdraget om att öka takten i klimatomställningen finns i kommunens Mål och budget, utredningar eller pilotprojektoch engagemanget och genomslaget inom organisationen har ökat varje år. • Organiseringen för För att utveckla formen för de tre arbetspaketen inom ramen för Viable cities är i nå utsläppsmålen behövs dock det närmaste etablerad. Flera initiativ pågår utifrån de fem fokus- områden som finns angivna i Klimatprogram Eskilstuna. Som exempel: • Folkbildningsförbunden har påbörjat process för att samla folkbildare kring klimatfrågor gemensamma arbetet fokuseras och resonera kring hur de gemensamt kan stödja andra i klimatomställningen. • En arbetsgrupp kopplade till handeln med den cirkulära handelsplatsen Återbruksgallerian ReTuna i spetsen resonerar kring handelns behov av stöd och möjligheter att bidra till klimatomställningen. • Ett transportkluster bestående av lokala åkerier har bildats för att stödja och skapa gemensam röst för branschens klimatomställning på lokal nivåsystematiseras ytterligare.