FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM
2023-01-20
Meddelad i Växjö
Mål nr 3360-22
SÖKANDE
Net at Once Sweden AB, 556506-3491
Ombud 1:
Ombud 2: Advokat Foyen Advokatfirma KB
MOTPART
Wexnet AB, 556923-9444
c/o Växjö Energi AB Ombud:
SAKEN
Ansökan om överprövning av avtals giltighet enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avvisar Net at Once Sweden AB:s ansökan.
YRKANDE M.M.
Xxx.Xx 302463
Net At Once Sweden AB (NAO) yrkar att ett avtal (Avtalet) mellan Wexnet AB (Wexnet) och Junet AB (Junet) om leverans av basinternet ska ogiltigförklaras. Som grund för ansökan anförs bl.a. följande. Avtalet ingicks utan föregående annonsering genom att fyra leverantörer tillfrågades varpå tre anbud lades. Xxxxx tilldelades kontraktet utifrån tilldelningsgrunden lägsta pris. Efter tilldelningen ingicks Xxxxxxx som förbinder Junet att under uppstartstiden om drygt tre veckor leverera internet till 1 790 adresser, som primärt avser studentlägenheter. Avtalet gäller från den 16 maj 2022 till den 31 maj 2023, med en för Wexnet ensidig rätt att utnyttja option om förlängning av avtalet med ett år. Växjöbostäder är ett kommunalt bostadsbolag som bland annat tillhandahåller studentlägenheter på Campus i Växjö. NAO har tidigare, genom
Besöksadress | Öppettider | Postadress | E-post |
Xxxxxxxxxx 0 | xxxxxx–xxxxxx | Xxx 00 | |
Telefon 0000-00 00 00 | 00:00–16:00 | 351 03 Växjö | Webbplats |
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
gruppanslutningsavtal, levererat kommunikationstjänster till bolaget. NAO och Växjöbostäder inledde dialog om möjligheterna att fortsatt samarbeta men de villkor för förlängning av avtalet som uppställdes innebar att diskussionerna upphörde. Någon offentlig upphandling inleddes dock inte. I stället valde Växjöbostäder att teckna ett ersättande tjänsteavtal med Växjö kommun som gäller den 1 juni 2022 - 31 maj 2023, dvs. samma period som Avtalet. Avtalet mellan Växjöbostäder och kommunen innebär att kommunen ska gruppansluta lägenheterna med bredbandskapacitet om 10/10 Mbps mot ersättning om 80 kronor exklusive mervärdesskatt per lägenhet och månad. Efter 12 månader äger part dessutom rätt att omförhandla priset för tjänsten. I praktiken innebär det att avtalet kommer att löpa under minst 18 månader till en lägsta samlad ersättning om 2 577 600 kronor vilket med råge överstiger direktupphandlings- gränsen. Enbart bedömt utifrån en tolvmånadsperiod skulle Avtalet kunna direktupphandlas om priset inte är högre än ca 32,5 kr per lägenhet och månad (= 698 100 kr, jämfört med gällande gräns om 700 000 kr). Det skulle innebära att inköpspriset från Wexnet skulle räknas upp till att bli 2,5 gånger så högt, till prissättningen från kommunen gentemot Växjöbostäder. För bedömning av kontraktsvärdet ska samtliga optioner beaktas som om de hade nyttjats vilket innebär att det är en 24-månadersperiod som ska bedömas. För tjänsten ska ha ett värde under det upphandlingspliktiga beloppet skulle Junet, som högst, under två års tid erhålla en månatlig avgift om 16 kr/ lägenhet och månad. Det ska ställas i relation till det pris om 80 kr/lägenhet och månad som tillämpas i förhållande till Växjöbostäder. Sådana marginaler är inte troliga. Mot bakgrund av ovanstående är det högst troligt att det i respektive led avtalats om pris som inte innebär högre påslag än 10 - 20 % i nästkommande led. Avtalet avser således värden som överstiger direktupphandlingsgränsen och därmed skulle ha upphandlats med föregående annonsering. NAO hade i så fall haft realistiska chanser att tilldelas kontraktet.
Wexnet yrkar i första hand att ansökan avvisas och bestrider i andra hand bifall till ansökan. Som grund för att ansökan ska avvisas anförs i huvudsak följande.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
XXX är inte tillämplig på nu aktuell anskaffning eftersom den träffas av det
s.k. teleundantaget i 3 kap. 6 § LOU. Wexnet är ett kommunalt bolag som ägs av fyra kommuner/kommunala bolag varav Växjö Energi AB (Växjö Energi) är majoritetsägare. Av Wexnets ägardirektiv följer att bolaget har som huvuduppgift att verka för att utveckla IT-infrastrukturen i de kommuner som är ägare till bolaget och aktivt arbeta för att täckningen i berörda kommuner ska öka. Bolaget ska vidare sträva efter att ha ett öppet nät. Av bolagsordningen följer vidare att verksamheten har till föremål att direkt eller indirekt uppföra, förvärva, äga och förvalta fast och lös egendom i syfte att erbjuda kunder IT-kommunikation i öppet nät - med vilket avses att nätet är öppet för olika tjänsteleverantörer i syfte att öka valfriheten och konkurrensen - samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Aktieägaravtal rörande Wexnet anger vidare bl.a. att parterna (ägarna) tidigare, direkt eller indirekt, har bedrivit bredbands- och stadsnätsverksamhet i respektive kommun och att de kommit överens om att driva sina verksamheter i ett regionalt bredbandsbolag (Wexnet) som övertar dessa verksamheter. Bolaget är visserligen ett kommunalt bolag som därmed hade kunnat omfattas av LOU. Upphandlingar som huvudsakligen syftar till att ge upphandlandande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, eller för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst träffas dock inte av upphandlingsplikt. I nu aktuellt fall saknar ovan angiven distinktion betydelse; undantaget blir tillämpligt både på Wexnets verksamhet som helhet (och därmed samtliga inköp som görs, eftersom dessa syftar till att möjliggöra bolagets verksamhet), samt det aktuella avtalet och dess betydelse för Wexnets möjlighet att tillhandahålla allmänheten en elektronisk kommunikationstjänst. Wexnets huvudsakliga uppgift är att erbjuda stabil och trygg, allmänt tillgänglig, fiberuppkoppling till alla typer av fastigheter, både privata och företagskunder, inom ägarkommunerna, och därtill knuten verksamhet. Samtliga inköp Wexnet gör syftar till att möjliggöra denna verksamhet. Oaktat huruvida samtliga inköp som Wexnet gör träffas av teleundantaget eller inte avser Avtalet att möjliggöra internetuppkoppling i Wexnets fibernät, till
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
studentlägenheter, vilket utgör sådan verksamhet avseende tillhandahållande av elektronisk kommunikationstjänst som 3 kap. 6 § LOU åsyftar. Eftersom teleundantaget är tillämpligt omfattas det klandrade avtalet inte av XXX, varför detta avtals giltighet inte heller kan prövas enligt LOU. Ansökan ska därför i första hand avvisas. Om domstolen ändå finner skäl att pröva ansökan finns grund för att avslå den eftersom teleundantaget är tillämpligt och det därmed saknas grund för att ogiltigförklara det klandrade avtalet redan av detta skäl.
NAO har fått möjlighet att yttra sig och anför bl.a. följande. Det är Wexnet, som upphandlande myndighet, som har bevisbördan för att teleundantaget är tillämpligt och att bolaget därmed inte är upphandlingspliktigt samt, om teleundantaget skulle visa sig inte vara tillämpligt, att avtalet rör sådana värden att det kan undantas från upphandlingsplikten. Wexnets hela resonemang tycks bygga på att bolagets verksamhet, som i grunden utgör tillhandahållande av bredbandstjänster och fibernät, innebär att bolaget är undantaget skyldigheten att upphandla, oavsett upphandlingsföremål och värde. Det skulle innebära att det upphandlingsrättsliga regelverket aldrig träffar Wexnet vilket är en felaktig tolkning av teleundantagets syfte och avsedda tillämpning. Det skulle i praktiken innebära att de kommunala bolagen alltid har rätt att fritt välja vilka de ska sluta avtal med inom ramen för verksamheten, dvs. utan konkurrens välja externa leverantörer. För att teleundantaget ska vara tillämpligt räcker det inte att verksamheten normalt undantas upphandlingsplikten. Det följer nämligen av rättspraxis att undantaget enbart kan tillämpas i de situationer där den upphandlande myndigheten själv kommer sköta driften av de aktuella tjänsterna. Om den upphandlande myndigheten sluter avtal med en leverantör med innebörden att denne ska tillhandahålla nät eller tjänster är det inte tillämpligt. För att undantaget ska vara tillämpligt krävs att det är fråga om tillhandahållande eller drift av kommunikationsnät eller kommunikationstjänst och att sådant tillhandahållande utövas av den upphandlande myndigheten.
Genom aktuell anskaffning av basinternet från Junet möjliggör Wexnet tillgång till bredbandsnät, teletjänster och andra elektroniska kommunikationstjänster
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
till Växjöbostäders hyresgäster på Campus. Med beaktande av antalet hyresgäster vid Campus kan det förvisso konstateras att det rör sig om ett inte obetydligt antal lägenheter och en bred krets av personer som erhåller tjänsterna, om än en tydligt avgränsad sådan. Det ska ställas i relation till antalet kommuninvånare som hyr lägenheter i kommunen. Trots att det alltså rör sig om ett stort antal personer är det inte fråga om tillhandahållande eller drift av elektroniskt kommunikationsnät eller kommunikationstjänst till allmänheten. Anskaffningen avser enbart studentlägenheterna, en på förhand avgränsad och inte vid krets av användare. Det finns heller ingen möjlighet för utomstående part att ansluta sig till tjänsten vilket innebär att den inte är tillgänglig för alla som vill och kan betala för den och följa dess villkor. Det avtalsupplägg som är för handen utgör ett försök att kringgå LOU, med hänvisning till bland annat reglerna om intern upphandling och teleundantaget. Tjänsten som anskaffats har kunnat konkurrensutsättas av kommunen vilket borde ha skett. Kommunen som haft tillgång till stadsnätet har obehindrat kunnat upphandla kommunikationstjänster till hyresgäster. NAO har inte erhållit uppgift om det totala värdet av det ingångna kontraktet men mot bakgrund av tillämpat pris om 80 kr/lgh och månad i det överliggande avtalet mellan Växjöbostäder och Växjö kommun, är det högst troligt att värdet av Avtalet överstiger direktupphandlingsgränsen.
Wexnet har vidhållit sin inställning och tillagt bl.a. följande. Wexnet är ingen tjänsteleverantör varför Wexnet låter leverantörer som vill sälja bredband till kunderna, ett så kallat öppet nät. Vad gäller campuslägenheterna ingår dock ett basutbud i hyran varför Wexnet måste köpa in denna tjänst (basinternet) från en leverantör. Önskar hyresgästen en högre hastighet så väljer hyresgästen fritt bland de leverantörer som finns hos Wexnet. NAO har inte angett några omständigheter som visar att Wexnet bedriver annan verksamhet än sådan som avses i 3 kap. 6 § LOU. NAO anför att teleundantaget endast är tillämpbart i de situationer den upphandlande myndigheten själv kommer att sköta driften av de aktuella tjänsterna. Om NAO härmed menar att upphandlande myndighet inte
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
till någon del får ta hjälp av någon annan, via inköp, för att tillhandahålla nätet är det en felaktig slutsats. Det är fullt möjligt att förfoga över och tillhandahålla ett nät och i vissa avseenden göra inköp från andra som är hänförliga till nätets tillhandahållande. Värdet av Avtalet understiger i vilket fall tröskelvärdet för direktupphandlingar. Wexnet bifogar en kopia av Avtalet av vilken bl.a. framgår att tjänsten basinternet levereras till ett pris av 6 kr per månad per 10/10 Mbit/s per månad.
NAO har vidhållit de grunder och omständigheter som tidigare anförts och tillagt bl.a. följande. Wexnet har inte innan det aktuella avtalsingåendet kunnat konstatera att inköp kan ske under direktupphandlingsgränsen. Det av Junet offererade priset är en sjundedel av det förutsebara marknadsvärdet av upphandlingsföremålet. Det innebär således att Wexnet gör ett prispåslag i förhållande till Växjö kommun och att kommunen därtill, i förhållande till sitt helägda bostadsbolag, tillämpar ytterligare prispåslag. Det pris som slutkunden, dvs. hyresgästerna vid Campus, får erlägga är alltså åtminstone drygt 13 gånger så högt som inköpspriset. Sammantaget talar det för att den tjänst som erhållits av Junet har ett värde som vida överstiger det pris om 6 kr/lägenhet och månad som Junet levererar för. Givet det pris som Xxxxxx tillämpat är det tydligt att bolaget har uppfattningen att värdet av tjänsten är betydligt större. Att Junet underprissatt sin leverans av tjänsten innebär inte att Wexnet, med hänvisning till det påstådda värdet kan försumma sin upphandlingsplikt. Mot bakgrund av hur avtalskedjorna är uppbyggda och internetleveransen distribuerad mellan parterna så avser Avtalet i realiteten ett större värde. Hyresgästerna kan vidare uppgradera till 100/100 Mbit, varigenom Wexnets ordinarie priser tillämpas.
Härigenom erhålls ytterligare ersättning som indirekt härrör från Avtalet. NAO hemställer om att Xxxxxx ska föreläggas att redogöra för det sammanlagda värdet av intäkter under avtalstiden för leverans av bredbandshastighet om 100/100 Mbit, med uppgift om antal kunder som månad för månad sedan avtalstecknandet med Junet haft sådan anslutning och bolagets genomsnittliga månadsintäkt under dessa månader. En upphandling utgörs av det totala belopp
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
som, enligt den upphandlande myndighetens uppskattning, ska betalas enligt de kontrakt som ingår i upphandlingen. Det behov varom nu är fråga, basinternet, torde utgöra en tjänst som är regelbundet återkommande vilket under alla omständigheter innebär att det egentliga värdet av Avtalet, inbegripet liknande kontrakt, överstiger direktupphandlingsgränsen.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Enligt 3 kap. 6 § LOU gäller denna lag inte för en upphandling eller en projekttävling som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, eller för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst. Allmänt elektroniskt kommunikationsnät och elektronisk kommunikationstjänst har samma betydelse som i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation.
Allmänt elektroniskt kommunikationsnät och elektronisk kommunikationstjänst definieras i 1 kap. 7 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation (LEK) som ett elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stöder informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter respektive en tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning via elektroniska kommunikationsnät och som – med undantag för bl.a. tjänster i form av tillhandahållande av innehåll som överförs med hjälp av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster – är en internetanslutningstjänst enligt artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120, en interpersonell kommunikationstjänst, eller en
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
tjänst som utgörs helt eller huvudsakligen av överföring av signaler, såsom överföringstjänster som används för tillhandahållande av maskin-till-maskin- tjänster eller för rundradio.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att en förutsättning för att det s.k. teleundantaget i 3 kap. 6 § LOU ska vara tillämpligt är att den upphandlande myndigheten utövar sådan verksamhet som avses i undantaget (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 143-10 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 3684-14).
NAO gör, som det får förstås, inte gällande att Xxxxxx överhuvudtaget inte bedriver sådan verksamhet utan menar att det finns omständigheter gällande de tjänster som det aktuella Xxxxxxx omfattar som innebär att teleundantaget inte är tillämpligt. Frågan i målet är således om Avtalet avser en sådan tjänst som möjliggör för Wexnet att tillhandahålla eller driva ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät, eller för allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst.
Förvaltningsrätten bedömer inledningsvis att det skulle bära för långt att tolka det aktuella teleundantaget i 3 kap. 6 § LOU som att det endast är om den upphandlande myndigheten på egen hand bedriver den verksamhet som utgör en elektronisk kommunikationstjänst som det är tillämpligt. Detta då det skulle innebära att undantaget inte längre hade någon egentlig självständig betydelse eftersom endast sådana anskaffningar som kunde betraktas som interna skulle omfattas (dvs. kommunen skulle enbart kunna upphandla från leverantörer som den utövar en sådan kontroll över som avses i 3 kap. 14 och 15 §§ LOU). Av Wexnets ägardirektiv och bolagsordning framgår vidare inte annat än att dess verksamhetsändamål är att driva ett allmänt elektroniskt kommunikationsnät samt erbjuda kunder IT-kommunikation i öppet nät. Det har inte heller
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
framkommit att det verkar inom andra områden än detta (jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 143-10 och däri anförda hänvisningar). Liksom NAO anfört möjliggör Wexnet genom aktuell anskaffning tillgång till bredbandsnät, teletjänster och andra elektroniska kommunikationstjänster till Växjöbostäders hyresgäster på Campus. Det kan därmed inte anses att den nu aktuella tjänsten är kopplad till någon annan verksamhet än sådana kommunikationstjänster som avses i teleundantaget. Mot denna bakgrund får det anses visat att teleundantaget kan vara tillämpligt på de tjänster som Avtalet omfattar.
Nästa fråga blir då om det förhållandet att tjänsterna endast tillhandahålls en på förhand avgränsad användargrupp, dvs. de av Växjöbostäder uthyrda studentlägenheterna samt att det sålunda avgränsade nätet inte är tillgängligt för alla som vill ansluta sig till det innebär att teleundantaget inte är tillämpligt.
Av praxis framgår visserligen att en upphandlande myndighet som genom en anskaffning låter ett i förhållande till myndigheten fristående företag driva det aktuella kommunikationsnätet inte kan åberopa teleundantaget (Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3684-14). Det har dock inte framkommit annat än att Wexnet fortsatt kommer driva nätet, i den meningen att det tillhandahåller det nät genom vilket tjänsten levereras och har skyldigheter och ansvar mot de leverantörer som levererar bredband, bl.a. Junet (jfr ovan nämnda mål och Post- och telestyrelsens vägledning, PTS-ER-2009:12). Av handlingarna i målet framgår även att det är genom stadsnätet som slutkunderna får tillgång till tjänsten (samt kan välja att uppgradera genom flera olika externa
leverantörer utöver Xxxxx). Omständigheterna är således inte jämförbara med de som förelåg i Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 3684-14, i vilket kommunen inte tillhandahöll eller avsåg tillhandahålla ett kommunikationsnät utan hade ingått ett avtal med ett externt företag om att etablera ett internt fibernät åt kommunen och dess verksamheter.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
Förvaltningsrätten konstaterar att tjänsten som Junet ska leverera visserligen endast avser en del av det allmänna nät som Wexnet handhar. I 3 kap. 6 § XXX anges att tjänsten ska möjliggöra för den upphandlande myndigheten att till allmänheten tillhandahålla en elektronisk kommunikationstjänst. Enligt förvaltningsrätten torde det med beaktande av bestämmelsen läst i sin helhet dock inte krävas att anskaffningen är avsedd för hela stadsnätet. Att tolka undantaget på annat sätt skulle i praktiken göra att det endast kunde tillämpas i de fall endast en leverantör erbjöd kommunikationstjänster på det allmänna kommunikationsnätet. Därutöver skulle varje utbyggnad av ett sådant nät kräva att alla externa leveransavtal upphandlades på nytt. Det får anses strida mot motiven för det införda undantaget för den aktuella sektorn (se beaktandesats 21 direktiv 2004/18/EG, jfr Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 143-10).
Förvaltningsrätten anser mot den bakgrunden att teleundantaget är tillämpligt på den i målet aktuella anskaffningen. Därmed, och då det inte finns utrymme vid bedömningen av om undantaget är tillämpligt att beakta något annat än de avtal och omständigheter som är kopplade till Wexnet och den tjänst Junet levererar, kan inte det förhållandet att Wexnets ägare Växjö kommun ingått ett avtal om leverans av kommunikationstjänster till Växjöbostäders hyresgäster anses ha någon betydelse för bedömningen i målet (frågan om det avtalet står i strid med LOU prövas vidare i förvaltningsrättens dom i mål 3263-22).
Eftersom förvaltningsrätten därför bedömer att teleundantaget är tillämpligt på den av Wexnet genomförda anskaffningen finns inte heller anledning att pröva om Avtalets värde överskridit den i LOU intagna direktupphandlingsgränsen. Därmed finns inte heller skäl att förelägga Wexnet att inkomma med uppgifter om intäkter kopplade till Avtalet.
Eftersom XXX inte varit tillämplig på den aktuella anskaffningen kan NAO:s ansökan om överprövning inte prövas av förvaltningsrätten. Ansökan och NAO:s yrkanden ska således avvisas.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I VÄXJÖ
DOM 3360-22
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (FR-01)
Xxxxx Xxxxxxxxxx lagman
Föredragande: Xxxxx Xxxxxxxxx
Bilaga 1
Hur man överklagar FR-05
Den som inte är nöjd med förvaltningsrättens beslut kan överklaga. Här framgår hur det går till.
Överklaga skriftligt inom 3 veckor
Tiden räknas oftast från den dag som ni fick del av beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet.
Anvisningar för överklagande FR-05 - Överklagandetid 3 v - PT (upphandling) • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2020-05
För myndigheten räknas tiden alltid från den dag domstolen meddelade beslutet.
Vilken dag går tiden ut?
Sista dagen för överklagande är samma veckodag som tiden börjar räknas. Om ni exempelvis fick del av beslutet måndagen den 2 mars går tiden ut måndagen den 23 mars.
Om sista dagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårs- afton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag.
Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut.
Tänk på detta i mål om överprövning av upphandling
I vissa fall kan myndigheten ingå avtal efter 10 dagar från det att domstolen avgjort målet eller upphävt ett interimistiskt beslut, och i vissa fall får myndigheten ingå avtal omedelbart. Efter att avtal har slutits får kammarrätten inte överpröva upphandlingen. Detta gäller alltså även om tiden för överklagande fortfarande gäller.
Närmare regler finns i den lag som gäller för målet, se rutan längst ner på nästa sida för hänvisningar.
Gör så här
1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer.
2. Förklara varför ni tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring ni vill ha och varför ni tycker att kammarrätten ska ta upp ert överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner).
3. Xxxx om vilka bevis ni vill hänvisa till. Förklara vad ni vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer.
Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå er: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.
Om ni har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten – adressen finns i beslutet.
Vad händer sedan?
Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagan- det kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.
Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten.
Har ni tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt.
Prövningstillstånd i kammarrätten
När överklagandet kommer in till kammar- rätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning.
Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
• Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltnings- rätten dömt rätt.
• Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet.
• Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätts- tillämpningen.
Anvisningar för överklagande FR-05 - Överklagandetid 3 v - PT (upphandling) • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2020-05
• Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning.
Om ni inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt ni vill föra fram.
Vill ni veta mer?
Ta kontakt med förvaltningsrätten om ni har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet.
Mer information finns på xxx.xxxxxxx.xx.
För fullständig information, se:
• lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap.
• lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, 20 kap.
• lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, 16 kap.
• lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 16 kap.
• lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 20 kap.
• lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorn, 20 kap.