Centralhandelskammarens

1.1 Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut (”institutet”) är ett oberoende organ som ansvarar för administrationen av tvistlösning i inhemska och internationella skiljeförfaranden i enlighet med dessa regler (”reglerna”) och Centralhandelskammarens skiljedomsregler (”skiljedomsreglerna”) då:

(a) deras tillämpning föreskrivs i en skiljeklausul, ett separat skiljeavtal, en bolagsordning eller på något annat sätt (härefter tillsammans ”skiljeavtal”); eller

(b) ett skiljeavtal föreskriver att ett skiljeförfarande ska administreras av institutet.

1.2 Institutet kan även fungera såsom utnämnande instans utan att skiljeförfarandet blir underkastat bestämmelserna i dessa regler.

1.3 Institutet består av en styrelse (”styrelsen”) och ett sekretariat (”sekretariatet”). Utförliga bestämmelser om institutets organisation återfinns i bilaga I.

§ 2 DEFINITIONER

I dessa regler betyder:

(i) ”kärande” en eller flera kärande;

(ii) ”svarande” en eller flera svarande;

(iii) ”tredje part” en eller flera tredje parter;

(iv) ”part” eller ”parter” käranden, svaranden och tredje parter;

(v) ”yrkande” eller ”yrkanden” någon parts yrkande mot en annan part;

(vi) ”skiljedom” bland annat en slutlig skiljedom, mellan- eller deldom som meddelas av skiljedomaren;

(vii) ”nominering” parternas förslag att en viss kandidat ska bli bekräftad av institutet såsom skiljedomare;‌

(viii) ”bekräftelse” institutets bekräftelse av att en kandidat som nominerats av parterna eller en kandidat som blivit utsedd av institutet kan fungera som skiljedomare i ett skiljeförfarande i enlighet med reglerna;

(ix) ”partsanslutning” en anslutning av en eller flera tredje parter som part till ett anhängigt skiljeförfarande i enlighet med reglerna;

(x) ”sammanläggning” en sammanläggning av två eller flera skiljeförfaranden i enlighet med reglerna till ett enda skiljeförfarande;

(xi) ”åtskilja” att åtskilja yrkanden som baserar sig på ett visst skiljeavtal till ett separat skiljeförfarande;

(xii) ”tvåpartsförfarande” ett skiljeförfarande med två parter;

(xiii) ”flerpartsförfarande” ett skiljeförfarande med flera än två parter.

§ 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE

3.1 Då parterna har avtalat om skiljeförfarande i enlighet med Centralhandelskammarens regler för förenklat skiljeförfarande ska de anses ha kommit överens om att dessa regler ska tillämpas på förfarandet och om att förfarandet ska administreras av institutet.

3.2 Reglerna omfattar även bilagorna I till III. Institutet eller Centralhandelskammaren kan ändra bilagorna separat.

3.3 På ett skiljeförfarande ska tillämpas de regler som är i kraft när ett skiljeförfarande blir anhängigt om inte parterna har kommit överens om annat och om inte annat föranleds av § 52.2.

3.4 På ett skiljeförfarande ska tillämpas de bilagor som är i kraft när ett skiljeförfarande blir anhängigt om inte bestämmelserna i § 52.2 föranleder annat eller om inte parterna kommit

överens om att de bestämmelser som finns i bilaga III inte ska tillämpas på förfarandet.‌

§ 4 ÖVERSÄNDANDE AV HANDLINGAR OCH MEDDELANDEN

4.1 Institutet, skiljedomaren och parterna ska översända alla skriftliga inlagor, handlingar och andra meddelanden via papperskopia eller på elektronisk väg på ett sätt som styrker översändandet.

4.2 Om en part representeras av ombud eller annan representant ska alla skriftliga inlagor, handlingar och andra meddelanden skickas till denna, om inte parten meddelar annat. Den påkallelseskrift som avses i § 6 ska ändå skickas till svaranden själv, om inte svaranden skriftligen meddelar institutet att påkallelseskriften enbart ska skickas till svarandens ombud eller annan representant. På motsvarande sätt ska en anslutningsansökan som avses i § 11 skickas till den tredje parten själv, om inte den tredje parten skriftligen meddelar institutet att anslutningsansökan enbart ska skickas till den tredje partens ombud eller annan representant.

4.3 Alla handlingar och meddelanden från institutet eller skiljedomaren ska översändas till den senast kända adressen tillhörande parten, dennes ombud eller annan representant, så som adressen meddelats av antingen parten i fråga eller av motparten.

4.4 Efter att ärendet har hänskjutits till skiljedomaren ska en part inge skriftliga handlingar och andra meddelanden direkt till skiljedomaren och samtidigt till de andra parterna.

4.5 Institutet eller skiljedomaren får vid behov separat begära att en part tillhandahåller en papperskopia av ett elektroniskt översänt dokument eller annat meddelande eller att en part tillhandahåller ytterligare kopior av en papperskopia. Skiljedomaren får därutöver utfärda ytterligare, mer detaljerade, förordnanden relaterade till översändandet av skriftliga inlagor, handlingar eller andra meddelanden till skiljenämnden och till

parterna.‌

4.6 Efter att skiljeförfarandet blivit anhängigt får institutet eller skiljedomaren begära fullmakt eller annat bevis på befullmäktigande av ombud eller annan partsrepresentant i den form som institutet eller skiljedomaren bestämmer.

§ 5 BERÄKNING AV TIDSFRISTER

5.1 Alla skriftliga inlagor, handlingar och andra meddelanden som översänts i enlighet med

§ 4.1, § 4.2 och § 4.3 ska anses ha blivit utfärdade den dag som inlagan, handlingen eller meddelandet har mottagits av parten, dess ombud eller av dess övriga representant, eller den dag som inlagan, handlingen eller meddelandet normalt skulle ha mottagits mot bakgrund av det använda överföringssättet.

5.2 En tidsfrist i enlighet med reglerna börjar löpa dagen efter att en handling eller ett annat meddelande utfärdats enligt § 5.1. Om den sista dagen av en sådan tidsfrist infaller på en helgdag eller en dag som inte är en vardag vid mottagarens affärsställe eller hemvist förlängs tidsfristen till närmast därpå följande vardag. Alla kalenderdagar, inklusive helgdagar och andra dagar som inte är vardagar, medräknas i tidsfristen.

5.3 Institutet får på begäran av en part eller på eget initiativ förlänga eller förkorta en tidsfrist som den har bestämt eller som den har befogenhet att bestämma eller ändra.

KAPITEL II ‌‌

INLEDANDE AV SKILJEFÖRFARANDE

§ 6 PÅKALLELSESKRIFT

6.1 Den part som inleder skiljeförfarande (”käranden”) ska inge en påkallelseskrift till institutet i enlighet med § 4.1.

6.2 Ett skiljeförfarande blir anhängigt när institutet har mottagit påkallelseskriften.

6.3 Påkallelseskriften ska innehålla:

(a) parternas, deras ombuds eller andra representanters namn och kontaktuppgifter;

(b) en kopia av det skiljeavtal som åberopas eller, om skiljeavtalet saknas, en beskrivning av skiljeavtalets innehåll;

(c) en beskrivning av det avtal eller andra rättsliga instrument eller förhållande med anledning av vilket eller i anslutning till vilket tvisten uppstår;

(d) en kort redogörelse av tvistens karaktär och de förhållanden som ger upphov till yrkandena;

(e) om yrkanden framställs på basis av fler än ett skiljeavtal, en identifiering för varje yrkande av det skiljeavtal på basis av vilket yrkandet framställs;

(f) preliminära uppgifter om kärandens yrkanden samt deras belopp och om kärandens yrkande gäller något annat än en penningprestation, en uppskattning av yrkandets penningvärde;

(g) kärandens uppfattning om eller förslag till språk, till säte samt till den lag eller de rättsregler på basis av vilka tvisten ska avgöras;

(h) kärandens eventuella uppfattning om att skiljedomsreglerna vore mer lämpliga för handläggningen av skiljeförfarandet än reglerna; och

(i) bevis på betalning av den ansökningsavgift som avses i § 7.

6.4 Påkallelseskriften ska inges på skiljeförfarandets språk i enlighet med parternas avtal. Om parterna inte har avtalat om skiljeförfarandets språk ska påkallelseskriften inges på det språk som skiljeavtalet är skrivet på.‌‌

6.5 Om påkallelseskriften inte uppfyller de krav som ställs i § 6.3 och § 6.4 får institutet uppmana käranden att avhjälpa bristen inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om käranden inte följer uppmaningen får styrelsen avvisa påkallelseskriften och avsluta skiljeförfarandet.

6.6 Så fort käranden har betalat den ansökningsavgift som avses i § 7 och tillhandahållit eventuella kopior som kan ha begärts enligt § 4.5, ska institutet skicka påkallelseskriften med bilagor till svaranden.

§ 7 KÄRANDENS ANSÖKNINGSAVGIFT

7.1 I samband med att påkallelseskriften inges ska käranden betala den ansökningsavgift som avses i § 1 i bilaga II.

7.2 Om ansökningsavgiften inte betalas i samband med att påkallelseskriften inges ska institutet uppmana käranden att betala den inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om käranden inte följer uppmaningen får styrelsen avvisa påkallelseskriften och avsluta skiljeförfarandet.

§ 8 SVAR PÅ PÅKALLELSESKRIFTEN

8.1 Svaranden ska inom 15 dagar från mottagandet av påkallelseskriften till institutet inge ett svar på påkallelseskriften (”svaret”) i enlighet med § 4.1.

8.2 Svaret ska innehålla:

(a) varje svarandes, deras ombuds eller andra representanters namn och kontaktuppgifter;

(b) i den mån möjligt, ett eventuellt påstående om att den skiljedomare som ska utses enligt reglerna saknar behörighet;

(c) svarandens kommentarer till kärandens redogörelse över tvistens karaktär och de förhållanden som ger upphov till yrkandena;

(d) svarandens preliminära svar på kärandens yrkanden;

(e) svarandens uppfattning om eller förslag till språk, till säte samt till den lag eller de rättsregler på basis av vilka tvisten ska avgöras, med beaktande av de uppfattningar och förslag som framförts i påkallelseskriften; och

(f) svarandens eventuella uppfattning om att skiljedomsreglerna vore mer lämpliga för handläggningen av skiljeförfarandet än reglerna och/eller kommentarer gällande kärandens uppfattning angående detta som framförts i påkallelseskriften.

8.3 Svaret ska inges på det språk som avses i § 6.4.

8.4 Ett genkäromål eller kvittningsyrkande ska, i den mån det är möjligt, framställas i svaret. I samband med genkäromålet eller kvittningsyrkandet ska följande information uppges:

(a) en kopia av det skiljeavtal som åberopas om käranden inte redan har lämnat in en kopia av skiljeavtalet eller, om skiljeavtalet saknas, en beskrivning av skiljeavtalets innehåll;

(b) en beskrivning av det avtal eller andra rättsliga instrument eller förhållande med anledning av vilket eller i anslutning till vilket genkäromålet eller kvittningsyrkandet uppstår;

(c) en kort redogörelse av tvistens karaktär och de förhållanden som ger upphov till genkäromålet eller kvittningsyrkandet;

(d) om genkäromål eller kvittningsyrkanden framställs på basis av fler än ett skiljeavtal, en identifiering för varje yrkande av det skiljeavtal på basis av vilket genkäromålet eller kvittningsyrkandet framställs;

(e) preliminära uppgifter om yrkandena samt deras belopp och om genkäromålet eller kvittningsyrkandet gäller något annat än

	en penningprestation, en uppskattning av yrkandets penningvärde; och ‌
(f)	bevis på betalning av den ansökningsavgift som avses i § 9.
8.5	Om svaret inte uppfyller de krav som ställs i § 8.2 och § 8.3, eller om svaranden inte tillhandahåller eventuella kopior som kan ha begärts enligt § 4.5, får institutet uppmana svaranden att avhjälpa bristen inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Svarandens underlåtenhet att följa uppmaningen utgör inte hinder för skiljeförfarandets fortsatta handläggning.
8.6	Om svarandens genkäromål eller kvittningsyrkande inte uppfyller de krav som ställs i § 8.4 får institutet uppmana svaranden att avhjälpa bristen inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om svaranden inte följer uppmaningen får styrelsen avvisa genkäromålet eller kvittningsyrkandet.
8.7	Institutet ska skicka svaret med bilagor till käranden. Om svaranden har framställt ett genkäromål eller ett kvittningsyrkande ska käranden inkomma med ett svar på genkäromålet eller kvittningsyrkandet inom en tidsfrist som bestäms av institutet.
§ 9	SVARANDENS ANSÖKNINGSAVGIFT
9.1	I samband med att ett genkäromål eller ett kvittningsyrkande framställs ska svaranden betala den ansökningsavgift som avses i § 1 i bilaga II.
9.2	Om svaranden framställer ett genkäromål eller kvittningsyrkande först efter att ärendet har hänskjutits till skiljedomaren ska skiljedomaren meddela institutet om genkäromålet eller kvittningsyrkandet utan dröjsmål.
9.3	Om ansökningsavgiften inte betalas i samband med att genkäromålet eller kvittningsyrkandet framställs, ska institutet uppmana svaranden att betala den inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om svaranden inte följer uppmaningen får styrelsen avvisa genkäromålet
		13

eller kvittningsyrkandet eller, efter att ärendet har hänskjutits till skiljedomaren, ge anvisning till skiljedomaren att betrakta genkäromålet eller kvittningsyrkandet såsom återkallat.‌‌

§ 10 HÄNSKJUTANDE AV SKILJEFÖRFARANDET FÖR HANDLÄGGNING I ENLIGHET MED SKILJEDOMSREGLERNA

10.1 Institutet får, utöver bestämmelserna i § 6.3(h) och § 8.2(f), på eget initiativ begära att parterna inkommer med ett utlåtande gällande huruvida det vore mer lämpligt att handlägga skiljeförfarandet i enlighet med skiljedomsreglerna än i enlighet med reglerna.

10.2 Om parterna enas om att tillämpa skiljedomsreglerna, får skiljeförfarandet hänskjutas till handläggning i enlighet med skiljedomsreglerna innan skiljedomaren blivit bekräftad.

10.3 Genom godkännandet att hänskjuta skiljeförfarandet till handläggning i enlighet med skiljedomsreglerna, har parterna kommit överens om att skiljedomsreglerna äger företräde framför eventuella motstridiga bestämmelser i skiljeavtalet.

§ 11 PARTSANSLUTNING

11.1 Om en part i ett skiljeförfarande anhängigt enligt reglerna (”sökande”) vill ansluta en tredje part till förfarandet ska den inge sin påkallelseskrift mot den tredje parten (”anslutningsansökan”) till institutet i enlighet med § 4.1.

11.2 Anslutningsansökan ska ges in till institutet innan ärendet har hänskjutits till skiljedomaren. Om sökanden inte inger anslutningsansökan inom denna tid ska institutet avvisa anslutningsansökan om inte skiljeförfarandets alla parter, inklusive den tredje parten, samtycker till anslutningen.

11.3 Skiljeförfarandet mot den tredje parten blir anhängigt när institutet mottagit anslutningsansökan.

11.4 Anslutningsansökan ska innehålla:

(a) ärendenummer för det anhängiga skiljeförfarandet;

(b) samtliga parters (inklusive den tredje partens), deras ombuds eller andra representanters namn och kontaktuppgifter;

(d) en beskrivning av det avtal eller andra rättsliga instrument eller förhållande med anledning av vilket eller i anslutning till vilket tvisten mot den tredje parten uppstår;

(e) en kort redogörelse av tvistens karaktär och de förhållanden som ger upphov till yrkandena mot den tredje parten;

(f) om yrkanden framställs på basis av fler än ett skiljeavtal, en identifiering för varje yrkande av det skiljeavtal på basis av vilket yrkandet framställs;

(g) preliminära uppgifter om sökandens yrkanden mot den tredje parten samt deras belopp och om ett yrkande gäller något annat än en penningprestation, en uppskattning av yrkandets penningvärde; och

(h) bevis på betalning av den ansökningsavgift som avses i § 11.7.

11.5 Anslutningsansökan ska ges in på det språk som avses i § 6.4.

11.6 Om anslutningsansökan inte uppfyller de krav som ställs i § 11.4 och § 11.5 får institutet uppmana sökanden att avhjälpa bristen inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om sökanden inte följer uppmaningen får styrelsen avvisa anslutningsansökan.

11.7 I samband med att anslutningsansökan inges ska sökanden betala den ansökningsavgift som avses i § 1 i bilaga II.

11.8 Om ansökningsavgiften inte betalas i samband

med att anslutningsansökan inges ska institutet uppmana sökanden att betala den inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om sökanden inte följer uppmaningen får styrelsen avvisa anslutningsansökan.

11.9 Institutet ska skicka anslutningsansökan med bilagor till den tredje parten och de övriga parterna så fort sökanden har betalat ansökningsavgiften och tillhandahållit eventuella kopior som kan ha blivit begärda i enlighet med § 4.5.

11.10 Den tredje parten ska inom 15 dagar från mottagandet av anslutningsansökan till institutet inge ett svar på anslutningsansökan.

11.11 Svaret på anslutningsansökan ska innehålla:

(a) den tredje partens, dess ombuds eller annan representants namn och kontaktuppgifter;

(b) i den mån möjligt, ett påstående om att den skiljedomare som redan utsetts eller som ska utses enligt reglerna saknar behörighet;

(c) den tredje partens kommentarer till sökandens redogörelse över tvistens karaktär och de förhållanden som ger upphov till yrkandena mot den tredje parten; och

(d) den tredje partens preliminära svar på sökandens yrkanden mot den tredje parten.

11.12 Institutet ska även bereda de övriga parterna i skiljeförfarandet tillfälle att inom en tidsfrist som bestäms av institutet inkomma med kommentarer gällande anslutningsansökan.

11.13 Om den tredje parten vill inge en anslutningsansökan ska den göra det inom en tidsfrist som ska bestämmas av institutet.

11.14 Den tredje parten kan framställa yrkanden mot vilken som helst av de andra parterna i enlighet med bestämmelserna i § 12.

11.15 Institutet ska skicka svaret på anslutningsansökan med bilagor till sökanden och de övriga parterna i skiljeförfarandet. Institutet får ge sökanden och de övriga

parterna tillfälle att inkomma med kommentarer till svaret på anslutningsansökan inom en tidsfrist som bestäms av institutet.‌

11.16 Bestämmelserna i § 13 och § 15 tillämpas på partsanslutning. Innan styrelsen fattar beslut om att godkänna en anslutningsansökan ska den samråda med en bekräftad skiljedomare.

11.17 Då styrelsen beslutar att godkänna en anslutningsansökan anses alla parter ha avstått från sin rätt att nominera en skiljedomare. Styrelsen får då återkalla en bekräftelse eller ett utseende av skiljedomaren och tillämpa bestämmelserna i § 19 vid utseende av skiljedomare.

§ 12 YRKANDEN MELLAN FLERA PARTER

12.1 I ett skiljeförfarande med flera parter kan, innan ärendet har hänskjutits till skiljedomaren, yrkanden framställas av vilken som helst av parterna mot vilken som helst av de övriga parterna i enlighet med bestämmelserna i § 13 och § 15.

12.2 Part som framställer ett yrkande i enlighet med

§ 12.1 ska uppge följande information:

(a) en kopia av det skiljeavtal som åberopas om skiljeavtalet inte redan inlämnats till institutet eller, om skiljeavtalet saknas, en beskrivning av skiljeavtalets innehåll;

(b) en beskrivning av det avtal eller andra rättsliga instrument eller förhållande med anledning av vilket eller i anslutning till vilket yrkandet uppstår;

(d) om yrkanden framställs på basis av flera än ett skiljeavtal, en identifiering för varje yrkande av det skiljeavtal på basis av vilket yrkandet framställs; och

(e) preliminära uppgifter om yrkandena samt deras belopp och om ett yrkande gäller något annat än en penningprestation, en uppskattning av

yrkandets penningvärde.‌‌

12.3 Institutet ska delge de yrkanden som framställts i enlighet med § 12.1 till den part mot vilken yrkandena har framställts och bestämma en tidsfrist inom vilken denna part ska svara på yrkandena. Institutet får även delge yrkandena till skiljeförfarandets övriga parter och bereda dem tillfälle att inkomma med kommentarer.

12.4 Part som svarar på yrkanden som framställts mot den i enlighet med § 12.1 ska uppge följande information:

(a) partens kommentarer till redogörelsen av tvistens karaktär och de förhållanden som ger upphov till yrkandena; och

(b) partens preliminära svar på yrkandena.

12.5 Efter att ärendet har hänskjutits till skiljedomaren ska skiljedomaren ta ställning till om och i vilken mån nya yrkanden får framställas mellan de olika parterna i skiljeförfarandet.

§ 13 YRKANDEN PÅ BASIS AV FLERA AVTAL

Xxxxxxxx som uppstår med anledning av eller i anslutning till olika avtal eller olika skiljeavtal får framställas i ett enda skiljeförfarande i enlighet med bestämmelserna i § 15.

§ 14 SAMMANLÄGGNING AV SKILJEFÖRFARANDEN

14.1 På begäran av part får styrelsen sammanlägga två eller flera skiljeförfaranden som är anhängiga enligt reglerna till ett enda förfarande om:

(a) alla parter har samtyckt till sammanläggning; eller

(b) alla yrkanden i skiljeförfarandena har framställts på basis av samma skiljeavtal; eller

(c) xxxxxxxxx i skiljeförfarandena har framställts på basis av olika skiljeavtal, men tvisterna i skiljeförfarandena uppstår i anslutning till

samma rättsförhållande och skiljeavtalen inte innehåller motstridiga bestämmelser som skulle göra sammanläggningen omöjlig.‌

14.2 Då styrelsen bestämmer om sammanläggningen av två eller flera skiljeförfaranden i enlighet med § 14.1(b)–(c) ska den beakta:

(a) huruvida samma eller olika personer är parter i de olika skiljeförfarandena;

(b) sambandet mellan yrkandena som framställts i de olika skiljeförfarandena;

(c) huruvida en skiljedomare har blivit bekräftad i de olika skiljeförfarandena och, i så fall, huruvida samma eller olika personer har blivit bekräftade; och

(d) övriga relevanta omständigheter.

14.3 Innan styrelsen beslutar om sammanläggningen av skiljeförfarandena ska den samråda med samtliga parter och skiljedomare som bekräftats i något av förfarandena.

14.4 Då styrelsen fattar beslut om att sammanlägga skiljeförfarandena anses alla parter ha avstått från sin rätt att nominera en skiljedomare. Styrelsen får då återkalla en bekräftelse eller ett utseende av skiljedomaren och tillämpa bestämmelserna i § 19 vid utseende av skiljedomare.

14.5 Då skiljeförfaranden sammanläggs ska de sammanläggas med det skiljeförfarande som inletts först, om inte alla parter kommer överens om annat.

§ 15 FASTSTÄLLANDE AV BEHÖRIGHET

15.1 Om part mot vilken ett yrkande har framställts:

(a) inte inkommer med svar; eller

(b) inkommer med ett påstående gällande skiljeavtalets existens, giltighet eller tillämplighet; eller

ska styrelsen låta skiljeförfarandet fortsätta om den prima facie anser att ett skiljeavtal i enlighet med dessa regler som binder parterna kan existera.

15.2 Dessutom, då xxxxxxxx framställs enligt § 13 på basis av flera än ett skiljeavtal, ska styrelsen låta skiljeförfarandet fortsätta beträffande de yrkanden gällande vilka styrelsen prima xxxxx anser att:

(a) de skiljeavtal på basis av vilka yrkandena i fråga har framställts inte innehåller motstridiga bestämmelser; och

(b) alla parter till skiljeförfarandet kan antas ha samtyckt till att dessa yrkanden kan avgöras tillsammans i ett enda skiljeförfarande.

(c) Om styrelsen inte låter skiljeförfarandet fortsätta i fråga om yrkanden som baserar sig på ett visst skiljeavtal, åtskiljer styrelsen yrkandena som baserar sig på ifrågavarande skiljeavtal för att avgöras i ett separat skiljeförfarande. Det åtskilda skiljeförfarandet anses ha blivit anhängigt vid samma tidpunkt som det ursprungliga skiljeförfarandet från vilket yrkandena åtskildes.

(d) Part som framställer yrkanden i det åtskilda skiljeförfarandet ska betala en ansökningsavgift enligt § 1 i bilaga II i samband med att förfarandena åtskiljs. Om ansökningsavgiften inte betalas i samband med att förfarandena åtskiljs, ska institutet fastställa en tidsfrist för betalning av ansökningsavgiften. Om parten inte betalar ansökningsavgift inom tidsfristen, får styrelsen avvisa xxxxxxxxx i fråga.

(e) Parterna i det ursprungliga skiljeförfarandet och i det åtskilda skiljeförfarandet ska på institutets uppmaning uppdatera påkallelseskriften, svaret eller annat utlåtande som angår yrkandena innan ärendets fortsatta handläggning.

15.3 Styrelsens beslut om att låta skiljeförfarandet fortsätta xxxxxx inte skiljedomaren som ska fatta beslut om sin egen behörighet.

KAPITEL III SKILJEDOMAREN ‌‌‌‌‌

§ 16 SKILJENÄMNDENS SAMMANSÄTTNING

Alla tvister som handläggs i enlighet med dessa regler ska avgöras av en skiljedomare.

§ 17 PARTSAUTONOMI VID UTNÄMNANDE AV SKILJEDOMARE

17.1 Parterna får komma överens om hur skiljedomaren ska utses.

17.2 Till den del som parterna inte har kommit överens om något annat gällande utseende av skiljedomare tillämpas bestämmelserna i § 18 och § 19.

17.3 Bestämmelserna i § 18 och § 19 ska även tillämpas om skiljedomaren inte har utsetts inom den tidsfrist som parterna har kommit överens om eller, om parterna inte har kommit överens om någon tidsfrist, inom den tidsfrist som bestämts av institutet på begäran av part.

17.4 Bestämmelserna i § 20–23 gällande opartiskhet, oberoende, bekräftelse, jävsinvändning, entledigande och utseende av ny skiljedomare tillämpas i alla skiljeförfaranden.

§ 18 UTSEENDE AV SKILJEDOMARE I TVÅPARTSFÖRFARANDEN

Käranden och svaranden får gemensamt nominera skiljedomaren för bekräftelse inom

10 dagar från den dag då svarandens svar mottogs av käranden. Om parterna inte gör en gemensam nominering inom tidsfristen ska skiljedomaren utses av styrelsen.

§ 19 UTSEENDE AV SKILJEDOMARE I FLERPARTSFÖRFARANDEN

Om det finns fler än två parter i ett skiljeförfarande:

(a) får käranden(a) och svaranden(a) gemensamt nominera skiljedomaren för bekräftelse inom 10 dagar från den dag då svaranden(a)s svar mottogs av käranden(a);‌

(b) om en tredje part har blivit ansluten till förfarandet i enlighet med § 11 får denna part nominera skiljedomaren för bekräftelse gemensamt med käranden(a) och svaranden(a);

(c) om käranden(a) och svaranden(a) inte nominerar en skiljedomare för bekräftelse i enlighet med § 19(a)–(b), eller inom en tidsfrist som har bestämts av institutet, ska styrelsen utse skiljedomaren.

§ 20 OPARTISKHET OCH OBEROENDE

20.1 En skiljedomare ska vara och förbli opartisk och oberoende av parterna.

20.2 Innan en person bekräftas som skiljedomare ska den tilltänkta skiljedomaren inge till institutet en undertecknad bekräftelse där denna meddelar att hen åtar sig uppdraget som skiljedomare, att hen är opartisk och oberoende samt att hen har den tid som uppdraget kräver (”bekräftelse om tillgänglighet”). Den tilltänkta skiljedomaren ska i bekräftelsen om tillgänglighet upplysa om eventuella omständigheter som kan vara ägnade att rubba förtroendet för personens opartiskhet eller oberoende.

20.3 Institutet ska skicka bekräftelsen om tillgänglighet till alla parter och bestämma en tidsfrist inom vilken de får inkomma med kommentarer till bekräftelsen om tillgänglighet eller motsätta sig att skiljedomaren bekräftas.

20.4 En skiljedomare ska genast skriftligen upplysa institutet och parterna om det under skiljeförfarandet uppkommer sådana omständigheter som avses i § 20.2.

20.5 En part som ingått ett arrangemang gällande finansiering av skiljeförfarande med en tredje part, vilket medför att den tredje parten har ett ekonomiskt intresse i förfarandet, ska utan dröjsmål inkomma med en skriftlig anmälan till institutet, skiljenämnden och andra parter

gällande den tredje parten och dess identitet.‌

20.6 Om en parts ombud byts ut under skiljeförfarandet, ska parten utan dröjsmål inkomma med en skriftlig anmälan till institutet, skiljedomaren och andra parter gällande bytet av ombud. Om partens byte av ombud kan vara ägnat att rubba förtroendet för en skiljedomares opartiskhet eller oberoende, kan styrelsen, efter samråd med skiljedomare samt parterna, avslå det nya ombudets rätt att delta i skiljeförfarandet om det inte finns godtagbara skäl för att byta ombud.

§ 21 BEKRÄFTELSE OCH UTSEENDE AV SKILJEDOMARE

21.1 Institutet bekräftar samtliga skiljedomare. Skiljedomarens mandat påbörjas först vid en sådan bekräftelse.

21.2 Sekretariatet får bekräfta en skiljedomare om:

(a) den tilltänkta skiljedomarens bekräftelse om tillgänglighet inte innehåller något förbehåll gällande personens opartiskhet och xxxxxxxxx; och

(b) ingen part har motsatt sig bekräftelse av skiljedomaren inom den tidsfrist som bestämts enligt § 20.3.

21.3 I alla andra fall ska sekretariatet överföra ärendet till styrelsen för dess beslut. Styrelsen får vägra att bekräfta en skiljedomare enbart om den tilltänkta skiljedomaren inte är opartisk och oberoende i enlighet med § 20.1 eller om personen annars är olämplig som skiljedomare. Styrelsen är inte skyldig att motivera sitt beslut.

21.4 Om styrelsen vägrar bekräfta parternas nominering till skiljedomare får den:

(a) ge de parter som nominerat skiljedomaren möjlighet att göra en ny nominering inom en tidsfrist som bestäms av institutet; eller

(b) i undantagsfall direkt utse en skiljedomare vald av styrelsen i enlighet med § 21.5.

21.5 Vid utseende av skiljedomaren ska institutet beakta:‌

(a) möjliga kvalifikationer som parternas avtal förutsätter av skiljedomaren;

(b) tvistens karaktär och förhållanden relevanta för tvisten;

(d) skiljeförfarandets språk, säte samt den lag eller de rättsregler på basis av vilka tvisten ska avgöras; och

(e) övriga relevanta omständigheter.

21.6 Om parterna är av olika nationalitet ska skiljedomaren vara av annan nationalitet än parterna, om inte parterna avtalat om annat eller om inte styrelsen av särskilda skäl beslutar att det är ändamålsenligt att utse en skiljedomare med samma nationalitet som någon av parterna.

21.7 Om utseendet av skiljedomare i enlighet med reglerna misslyckas har styrelsen befogenhet att vidta behövliga åtgärder. Denna befogenhet innefattar rätten att återkalla en eventuell bekräftelse eller ett utseende av skiljedomare som redan gjorts samt att utse eller återutse en skiljedomare.

§ 22 JÄVSINVÄNDNING

22.1 En jävsinvändning mot skiljedomare får göras:

(a) om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för skiljedomarens opartiskhet eller oberoende; eller

(b) om skiljedomaren inte har de kvalifikationer som parterna har kommit överens om.

22.2 En part får göra en jävsinvändning mot en skiljedomare som parten själv har nominerat endast på grunder som parten blivit medveten om efter nomineringen av skiljedomaren.

22.3 ‌	En part som har för avsikt att göra en jävsinvändning mot skiljedomare ska framställa en skriftlig jävsinvändning till institutet. I jävsinvändningen ska part ange de skäl som åberopas och uppge det datum då omständigheterna som ligger till grund för invändningen blev kända för parten.
22.4	Jävsinvändningen ska framställas till institutet antingen inom 15 dagar från den dag då parten som framställer jävsinvändningen mottagit meddelande om bekräftelse av skiljedomaren, eller inom 15 dagar från den dag då omständigheterna som ligger till grund för jävsinvändningen blev kända för parten, om den dagen är senare än dagen då meddelandet om bekräftelse av skiljedomare mottogs. En part som underlåter att framställa en jävsinvändning inom föreskriven tid förlorar rätten att göra invändningen.
22.5	Institutet ska sända jävsinvändningen till den skiljedomare mot vilken jävsinvändningen har framställts och de övriga parterna samt bestämma en tidsfrist inom vilken de får inkomma med kommentarer till jävsinvändningen.
22.6	De övriga parterna kan medge jävsinvändningen eller den skiljedomare mot vilken jävsinvändningen framställts kan avgå frivilligt. I dessa fall ska skiljedomaren ersättas i enlighet med § 23. Skiljedomarens frivilliga avgång eller parts medgivande till jävsinvändningen innebär inte att de åberopade skälen medges.
22.7	Om de övriga parterna inte medger jävsinvändningen eller om skiljedomaren inte avgår frivilligt inom den tidsfrist som bestäms av institutet, ska styrelsen besluta om jävsinvändningen. Styrelsen är inte skyldig att motivera sitt beslut.
§ 23	ENTLEDIGANDE OCH UTSEENDE AV NY SKILJEDOMARE
23.1	Styrelsen ska entlediga skiljedomaren från uppdraget om:
		25

(a) styrelsen accepterar skiljedomarens meddelande om avgång;

(b) alla parter samtycker till entledigandet av skiljedomaren;

(d) skiljedomaren de jure eller de facto är förhindrad att uppfylla sina skyldigheter som skiljedomare eller om denna underlåter att utföra sina skyldigheter i enlighet med reglerna.

23.2 Innan styrelsen fattar ett beslut enligt § 23.1(d) ska den bereda den berörda skiljedomaren och parterna tillfälle att inkomma med kommentarer inom en tidsfrist som bestäms av institutet.

23.3 När en skiljedomare har blivit entledigad från sitt uppdrag, eller om en skiljedomare har avlidit, ska en ny skiljedomare nomineras eller utses i enlighet med det förfarande som föreskrivs i § 18 och § 19. Av särskilda skäl får styrelsen efter samråd med parterna direkt utse den nya skiljedomaren.

23.4 När en skiljedomare har ersatts ska den nya skiljedomaren efter att ha tillfrågat parterna besluta om och i vilken omfattning skiljeförfarandets handläggning ska tas om.

KAPITEL IV FÖRFARANDET INFÖR SKILJEDOMAREN ‌‌‌

§ 24	HÄNSKJUTANDE AV ÄRENDET TILL SKILJEDOMAREN
	Så fort som skiljedomaren har utsetts och den ansökningsavgift som hänvisas till i § 7, § 9, § 11.7 och § 15.2(d) samt det förskottsbelopp som hänvisas till i § 48 har betalats ska institutet hänskjuta ärendet till skiljedomaren.
§ 25	HANDLÄGGNINGEN AV SKILJEFÖRFARANDET
25.1	Med beaktande av dessa regler och parternas överenskommelser ska skiljedomaren handlägga skiljeförfarandet på det sätt som hen anser är lämpligt med hänsyn till det i förenklade förfaranden inbyggda kravet på snabbhet.
25.2	Skiljedomaren ska alltid säkerställa att parterna behandlas jämlikt och att alla parter får en skälig möjlighet att utföra sin talan.
25.3	Alla som tar del i ett skiljeförfarande ska agera i god tro och göra sitt bästa för att bidra till en effektiv handläggning av skiljeförfarandet och till att undvika onödiga kostnader och dröjsmål.
25.4	Genom att komma överens om skiljeförfarande i enlighet med reglerna åtar sig parterna att följa skiljedomarens beslut och andra förordnanden utan dröjsmål.
25.5	Skiljedomaren får efter samråd med parterna utse en sekreterare om skiljedomaren anser utseende av en sekreterare vara lämpligt. Sekreteraren ska på samma sätt som skiljedomaren vara opartisk och oberoende av parterna i enlighet med § 20.1. Institutet får ge separata instruktioner gällande utseende av sekreterare samt gällande sekreterarens skyldigheter och xxxxxxxx.
25.6	Skiljedomaren får med alla parters samtycke
		27

vidta åtgärder för att främja en förlikning av tvisten. Samtycke av en part utgör ett avstående från partens rätt att göra en invändning mot skiljedomares opartiskhet på den grund att skiljedomaren fungerat såsom medlare.‌‌‌

25.7 All kommunikation från en part till skiljedomaren ska samtidigt av parten framföras till alla andra parter, om inte skiljedomaren förordnar ett annat förfarande.

§ 26 SKILJEFÖRFARANDETS SÄTE

26.1 Om parterna inte har kommit överens om skiljeförfarandets säte, eller om sätet har angivits otydligt, ska styrelsen bestämma skiljeförfarandets säte, om inte styrelsen anser det vara lämpligt att låta skiljedomaren bestämma skiljeförfarandets säte.

26.2 Skiljedomaren får, efter samråd med parterna, hålla förhandlingen på den plats hen anser är lämplig.

26.3 Skiljedomen ska anses vara meddelad och skiljeförfarandet ha ägt rum där skiljeförfarandet har sitt säte även om förhandlingen hållits på annan plats.

§ 27 SKILJEFÖRFARANDETS SPRÅK

27.1 Om parterna inte har kommit överens om skiljeförfarandets språk ska skiljedomaren efter samråd med parterna fatta beslut om vilket språk som ska användas i skiljeförfarandet.

27.2 Om handlingar lämnas in på ett annat språk än det språk som parterna har kommit överens om eller som har beslutits av skiljedomaren får skiljedomaren förordna att handlingarna ska översättas till skiljeförfarandets språk.

§ 28 LAG ELLER RÄTTSREGLER TILLÄMPLIGA PÅ TVISTENS AVGÖRANDE

28.1 Parterna får komma överens om den lag eller de rättsregler på basis av vilka skiljedomaren ska avgöra tvisten.

28.2 ‌‌	Om parterna inte har kommit överens om annat ska skiljedomaren tillämpa den lag eller de rättsregler hen anser är lämpligast.
28.3	Skiljedomaren ska grunda sitt avgörande på vad hen anser skäligt (ex aequo et xxxx eller som amiable compositeur) endast om parterna uttryckligen har gett skiljedomaren befogenhet därtill.
§ 29	PLANERINGSSAMMANTRÄDEN
29.1	Skiljedomaren ska sammankalla ett planeringssammanträde med parterna så snart som möjligt, som utgångspunkt inom 14 dagar från det datum ärendet hänsköts från institutet till skiljedomaren. Syftet med planeringssammanträdet är att komma överens om handläggningen av och tidsplanen för skiljeförfarandet för att garantera förfarandets rättvisa, snabbhet och kostnadseffektivitet. Skiljedomaren får underlåta att sammankalla ett planeringssammanträde endast i undantagsfall, om skiljedomaren anser att ett planeringssammanträde inte är nödvändigt.
29.2	Skiljedomaren får under handläggningen av skiljeförfarandet, efter samråd med parterna, sammankalla ett eller flera ytterliga planeringssammanträden om hen anser det vara lämpligt.
29.3	Planeringssammanträden får ordnas genom sammanträden med personlig närvaro, som videokonferens, via telefon eller med hjälp av liknande kommunikationsmedel. Skiljedomaren ska efter samråd med parterna bestämma hur sammanträdet ska ordnas.
§ 30	PROCESSUELL TIDSPLAN
30.1	Skiljedomaren ska fastställa en processuell tidsplan för handläggningen av skiljeförfarandet under eller efter planeringssammanträdet som avses i § 29.1. Om inget planeringssammanträde ordnats ska skiljedomaren efter samråd med parterna fastställa den processuella tidsplanen så snart som möjligt efter att ärendet hänskjutits till skiljedomaren.
		29

30.2 Vid fastställandet av den processuella tidsplanen ska skiljedomaren ta hänsyn till parternas synpunkter, en rättvis och jämlik behandling av parterna samt kravet på att skiljeförfarandet ska genomföras på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.‌

30.3 Skiljedomaren får på begäran av part eller på eget initiativ förlänga, förkorta eller på annat sätt ändra tidsfrister som hen tidigare har bestämt, om skiljedomaren anser det vara påkallat för att skiljeförfarandet ska kunna genomföras på ett lämpligt sätt.

30.4 Skiljedomaren ska utan dröjsmål meddela den processuella tidsplanen till varje part och till institutet.

§ 31 SKRIFTLIGA INLAGOR

31.1 Käranden ska inom den tid som skiljedomaren bestämmer inge ett käromål till svaranden och skiljedomaren. Käromålet ska innehålla:

(a) en redogörelse av de fakta och rättsliga argument som yrkandena stöder sig på;

(b) kärandens yrkanden; och

31.2 Svaranden ska inom den tid som skiljedomaren bestämmer inge ett svaromål till käranden och skiljedomaren. Svaromålet ska innehålla:

(a) eventuella invändningar avseende skiljeavtalets existens, giltighet eller tillämplighet;

(b) uppgift om och i vilken mån svaranden medger eller bestrider kärandens yrkanden;

(d) i den mån möjligt de skriftliga bevis som svaranden åberopar.

31.3 Svaranden bör senast i svaromålet inkomma med eventuellt genkäromål eller

kvittningsyrkande, om inte skiljedomaren i undantagsfall beslutar att svaranden har grundad anledning att inkomma med ett genkäromål eller kvittningsyrkande i ett senare skede av förfarandet. Ett sådant genkäromål eller kvittningsyrkade ska vara förenligt med bestämmelserna i § 31.1(a)–(c).‌‌

31.4 Om inte skiljedomaren av särskilda skäl bestämmer annat ska följande gälla:

(a) utöver käromål och svaromål får var och en av parterna endast inge en skriftlig inlaga inklusive bevisuppgift;

(b) inlagorna ska vara kortfattade; och

31.5 Skiljedomaren får förelägga en part att inom en tidsfrist som bestäms av skiljedomaren slutligt ange sina yrkanden. När tiden för detta har gått ut får en part inte ändra sina yrkanden om inte skiljedomaren i undantagsfall tillåter detta.

§ 32 INVÄNDNINGAR ANGÅENDE SKILJEDOMARENS BEHÖRIGHET

32.1 Skiljedomaren har befogenhet att fatta beslut angående sin egen behörighet. Skiljedomaren fattar beslut om invändningar gällande skiljeavtalets existens, giltighet eller tillämplighet.

32.2 En invändning om att skiljedomaren saknar behörighet ska i regel göras senast i svaromålet eller, beträffande ett genkäromål eller kvittningsyrkande, i svaret på genkäromålet eller kvittningsyrkandet. Skiljedomaren kan enbart i undantagsfall tillåta en senare invändning, om skiljedomaren anser dröjsmålet med invändningen vara befogat.

§ 33 BEVISNING

33.1 Skiljedomaren beslutar vilka bevis part får åberopa och vilken relevans varje bevis ska tilldelas.

33.2 När som helst under skiljeförfarandet får skiljedomaren förelägga en part att:‌‌

(a) ange vilken skriftlig bevisning som den avser att åberopa och vilka omständigheter bevisningen är avsedd att styrka; och

(b) lämna ut skriftliga handlingar eller andra bevis som skiljedomaren anser kunna vara av betydelse för utgången av ärendet.

§ 34 FÖRELÄGGANDE OM SLUTDATUM

Skiljedomaren får efter samråd med parterna fastställa ett datum innan förhandlingen i enlighet med § 35 påbörjas och besluta att parterna efter det datumet inte får inkomma med nya xxxxxxxx, nya påståenden eller nya skriftliga bevis i huvudsaken, eller utse vittnen som inte tidigare har utsetts, om inte skiljedomaren i undantagsfall beslutar annat.

§ 35 MUNTLIG FÖRHANDLING

35.1 Parterna kan komma överens om att tvisten ska avgöras på basis av enbart skriftlig bevisning. En muntlig förhandling ska hållas endast om en part begär det och om skiljedomaren anser att det är nödvändigt.

35.2 Skiljedomaren får innan förhandlingen förelägga parterna att ange vilka vittnen de avser höra och vilka omständigheter varje vittnesmål är avsett att styrka.

35.3 Skiljedomaren får efter samråd med parterna ge anvisningar om att ett vittne ska höras via videokonferens eller annat lämpligt medel för kommunikation.

35.4 Skiljedomaren får efter samråd med parterna bestämma att en vittnesutsaga eller ett expertutlåtande ska avges skriftligen. En skriftlig vittnesutsaga eller ett skriftligt expertutlåtande ska undertecknas och inges inom den tidsfrist som bestäms av skiljedomaren.

35.5 Skiljedomaren ska efter samråd med parterna fastställa ordningen och tidsplanen samt

	potentiell användning av videokonferens eller annat lämpligt medel för kommunikation för förhandlingen. Parterna får tillfråga varje vittne som avger en muntlig vittnesutsaga på det sätt som skiljedomaren bestämmer.‌‌
35.6	Om parterna inte kommer överens om annat ska förhandlingen ordnas bakom stängda dörrar.
§ 36	EXPERTER SOM UTSES AV SKILJEDOMAREN
36.1	Skiljedomaren får efter samråd med parterna utse en eller flera experter för att avge ett skriftligt utlåtande till skiljedomaren angående specifika och av skiljedomaren bestämda frågor. Experter som utses av skiljedomaren ska vara opartiska och oberoende av parterna, deras ombud och skiljedomaren.
36.2	Efter att ha mottagit ett expertutlåtande ska skiljedomaren skicka utlåtandet till parterna och bereda dem tillfälle att inkomma med kommentarer. Parterna får granska alla handlingar som experten har förlitat sig på i utlåtandet.
36.3	På begäran av part ska skiljedomaren ge parterna möjlighet att ställa frågor till experten vid en muntlig förhandling, under vilken parterna även får höra partsutsedda expertvittnen om de tvistiga frågorna. Bestämmelserna i § 35 ska tillämpas vid sådana förfaranden.
§ 37	SÄKERHETSÅTGÄRDER
37.1	Skiljedomaren får på begäran av en part besluta om de säkerhetsåtgärder hen anser är lämpliga.
37.2	Innan skiljedomaren fattar beslut om att förordna en säkerhetsåtgärd ska skiljedomaren ge den part mot vilken begäran har riktats möjlighet att inkomma med kommentarer inom en tidsfrist som bestäms av skiljedomaren.
37.3	Skiljedomaren får bestämma att förordnandet av en säkerhetsåtgärd är villkorat av att den begärande parten ställer en lämplig säkerhet för de kostnader och den skada
		33

som säkerhetsåtgärden kan orsaka den part mot vilken säkerhetsåtgärden riktas. Skiljedomaren ska fastställa villkoren för säkerhetsarrangemanget.‌

37.4 Ett förordnande om en säkerhetsåtgärd ska ges genom ett beslut. Skiljedomaren kan återkalla eller ändra en säkerhetsåtgärd som hen har förordnat på begäran av part eller, i undantagsfall och efter att ha meddelat parterna om detta, på eget initiativ.

37.5 Part som har ett så brådskande behov av en säkerhetsåtgärd att den inte kan vänta till att en skiljedomare har blivit utsedd kan ansöka om utseende av en interimistisk skiljedomare i enlighet med bilaga III, om inte parterna har kommit överens om att bestämmelserna i bilaga III inte ska tillämpas.

37.6 Innan ärendet hänskjuts till skiljedomaren, och om lämpligt även därefter, får parterna ansöka om säkerhetsåtgärder hos behörig domstol eller annan rättslig myndighet. En parts ansökan om sådana åtgärder utgör inte en överträdelse av eller ett avstående från skiljeavtalet.

§ 38 PARTERNAS UNDERLÅTENHET

38.1 Om käranden underlåter att inge käromål ska skiljedomaren avsluta skiljeförfarandet, under förutsättning att det inte finns några övriga frågor som kan förutsätta ett beslut av skiljedomaren och som skiljedomaren anser det lämpligt att avgöra.

38.2 Om svaranden underlåter att inge ett svar på påkallelseskriften, eller ett svaromål, ska skiljedomaren fortsätta handläggningen av skiljeförfarandet utan att betrakta underlåtenheten i sig som ett medgivande av kärandens påståenden. Det samma gäller även kärandens underlåtenhet att inge ett svar på svarandens genkäromål eller kvittningsyrkande.

38.3 Om en part utan giltigt skäl uteblir från en förhandling får skiljedomaren fortsätta förhandlingen.

38.4 Om en part på annat sätt underlåter att ta till vara sin rätt att utföra sin talan får skiljedomaren fortsätta handläggningen av skiljeförfarandet och meddela en skiljedom på basis av de inlagor och den bevisning som hen tillställts.‌‌

38.5 Om en part utan giltigt skäl underlåter att följa någon bestämmelse i dessa regler eller något beslut eller förordnande som skiljedomaren har meddelat, får skiljedomaren dra de slutsatser som den anser är lämpliga av partens underlåtenhet.

§ 39 PREKLUSION

En part ska utan ogrundat dröjsmål invända mot att någon bestämmelse i dessa regler, skiljeavtalet eller något beslut eller förordnande som meddelats av skiljedomaren inte har följts. En parts underlåtenhet att göra en invändning i tid utgör ett avstående från rätten att göra en sådan invändning, om inte parten kan visa att underlåtenheten var berättigad under omständigheterna.

§ 40 HANDLÄGGNINGENS AVSLUTANDE

40.1 Så snart som möjligt efter den sista förhandlingsdagen eller efter den dag då skiljedomaren emottog parternas sista begärda skriftliga inlagor ska skiljedomaren:

(a) förklara att handläggningen är avslutad med avseende på de frågor som ska avgöras genom skiljedomen; och

(b) meddela parterna och institutet det datum när skiljedomaren senast ämnar meddela den slutliga skiljedomen.

40.2 Efter att handläggningen är avslutad får inga ytterligare yrkanden, påståenden eller bevis inges med avseende på de frågor som ska avgöras genom skiljedomen, förutom i undantagsfall på begäran av eller med tillstånd från skiljedomaren. I fall skiljedomaren har utsatt en tidsfrist i enlighet med § 34, ska den tidigare tidsfristen efterföljas.

KAPITEL V ‌‌‌‌

SKILJEDOMAR OCH BESLUT

§ 41 SKILJEDOMENS FORM OCH VERKAN

41.1 En skiljedom ska meddelas skriftligen. Skiljedomen ska inte innehålla domsskäl, om inte part inom en tidsfrist som bestäms av skiljedomaren begär att domsskäl ska anges.

41.2 En skiljedom ska vara undertecknad av skiljedomaren och skiljeförfarandets säte samt dagen då skiljedom meddelats ska anges i skiljedomen.

41.3 Skiljedomaren ska utan dröjsmål tillställa skiljedomen i original till varje part och till institutet.

41.4 En skiljedom är slutlig och bindande för parterna. Genom att komma överens om skiljeförfarande enligt dessa regler förbinder sig parterna att rätta sig efter skiljedomen utan dröjsmål.

§ 42 TID FÖR MEDDELANDE AV SLUTLIG SKILJEDOM

En slutlig skiljedom ska meddelas senast tre månader från den dag då institutet hänsköt ärendet till skiljedomaren. Institutet får förlänga denna tidsfrist på en motiverad begäran från skiljedomaren eller på eget initiativ, om den anser det vara nödvändigt.

§ 43 SÄRSKILDA SKILJEDOMAR

Under handläggningen av skiljeförfarandet får skiljedomaren efter samråd med parterna avgöra särskilda frågor genom en eller flera särskilda skiljedomar, om inte alla parter motsätter sig meddelandet av en särskild skiljedom. Skiljedomaren får till exempel, och utan begränsning, genom särskild skiljedom avgöra:

(a) ett självständigt yrkande i ett skiljeförfarande där flera yrkanden har framställts;

(b) en särskild del av ett yrkande som har medgivits av svaranden; eller ‌‌

§ 44 FÖRLIKNING ELLER ANDRA SKÄL TILL ATT AVSLUTA SKILJEFÖRFARANDET

44.1 Skiljedomaren ska fatta beslut om att skiljeförfarandet ska avslutas om:

(a) käranden återkallar sina xxxxxxxx, förutsatt att svaranden inte motsätter sig avslutandet av skiljeförfarandet och skiljedomaren anser att svaranden har godtagbara skäl för att få tvisten slutligt avgjord;

(b) parterna kommer överens om att handläggningen av skiljeförfarandet ska avslutas; eller

44.2 Om parterna träffar en förlikning innan en slutlig skiljedom meddelas får skiljedomaren på begäran av samtliga parter fastställa förlikningen genom en skiljedom. Bestämmelserna i § 41 och § 42 tillämpas på en sådan skiljedom.

44.3 Skiljedomaren ska utan dröjsmål tillställa beslutet om att skiljeförfarandet ska avslutas eller skiljedomen varmed en förlikning fastställs i original till varje part och till institutet.

§ 45 RÄTTELSE OCH TOLKNING AV SKILJEDOM

45.1 Inom 30 dagar från mottagandet av skiljedomen får en part, med underrättelse till de övriga parterna och institutet, begära att skiljedomaren:

(a) rättar skrivfel, tryckfel eller räknefel i skiljedomen;

(b) rättar skiljedomen genom att i skiljedomen tillägga ett omnämnande om skiljeförfarandets

säte eller dagen då skiljedom meddelats eller genom att skiljedomare undertecknar skiljedomen; eller ‌

45.2 Skiljedomaren ska bereda de övriga parterna tillfälle att inkomma med kommentarer till begäran inom en tidsfrist som bestäms av skiljedomaren.

45.3 Om skiljedomaren anser att begäran är välgrundad ska hen rätta skiljedomen eller ge en tolkning inom 30 dagar från mottagandet av begäran. Institutet får förlänga denna tidsfrist på en motiverad begäran från skiljedomaren eller på eget initiativ, om den anser det vara nödvändigt.

45.4 Skiljedomaren får på eget initiativ rätta sådana fel som avses i § 45.1(a)–(b) inom 30 dagar från den dag då skiljedomen meddelats.

45.5 Bestämmelserna i § 41 tillämpas på rättelse och tolkning av skiljedom.

45.6 Beslutet om att skiljeförfarandet ska avslutas kan rättas och tolkas på samma villkor som en skiljedom.

§ 46 TILLÄGGSSKILJEDOM

46.1 Inom 30 dagar från mottagandet av skiljedomen får en part, med underrättelse till de övriga parterna och institutet, begära att skiljedomaren meddelar en tilläggsskiljedom på yrkanden som framställts under skiljeförfarandet men som inte har avgjorts genom skiljedomen. Skiljedomaren ska ge de övriga parterna möjlighet att inkomma med kommentarer till begäran inom en tidsfrist som bestäms av skiljedomaren.

46.2 Om skiljedomaren anser att begäran är välgrundad ska hen meddela en tilläggsskiljedom inom 30 dagar från mottagandet av begäran. Institutet får förlänga denna tidsfrist på en motiverad begäran från skiljedomaren eller på eget initiativ, om den anser det vara nödvändigt.

46.3 Bestämmelserna i § 41 tillämpas på en

38 tilläggskiljedom.

KAPITEL VI KOSTNADER FÖR SKILJEFÖRFARANDET ‌‌

§ 47 FASTSTÄLLANDE AV SKILJEFÖRFARANDETS KOSTNADER

47.1 Skiljeförfarandets kostnader ska fastställas i den slutliga skiljedomen eller, om skiljeförfarandet avslutas innan en slutlig skiljedom meddelas, i beslutet om skiljeförfarandets avslutande eller i den skiljedom varmed en förlikning fastställs.

47.2 Kostnaderna för skiljeförfarandet omfattar:

(a) skiljedomarens arvode;

(b) skiljedomarens resekostnader och andra omkostnader;

(c) kostnader som skiljedomaren ådragit sig genom användning av experter och annan assistans som fordrats av skiljedomaren;

(d) den administrativa avgiften och institutets omkostnader; och

(e) parts rättegångskostnader och andra kostnader i anslutning till skiljeförfarandet, om part har krävt ersättning för sådana kostnader och i den mån skiljedomaren anser att beloppet på kostnaderna är skäligt.

47.3 Innan skiljedomaren meddelar slutlig skiljedom, fastställer en förlikning genom skiljedom eller fattar beslut om att avsluta ett skiljeförfarande ska skiljedomaren begära att institutet fastställer de kostnader som avses i § 47.2(a)–

(d) i enlighet med bilaga II. Skiljedomaren ska i den slutliga skiljedomen, skiljedomen genom vilken förlikning fastställs eller i beslutet om skiljeförfarandets avslutande ange kostnaderna för skiljeförfarandet så som de slutligt har fastställts av institutet samt specificera arvodet och omkostnaderna för skiljedomaren och institutet.

47.4 Om parterna inte kommit överens om annat ansvarar den part som förlorar ärendet

i regel för skiljeförfarandets kostnader. Skiljedomaren får dock fördela kostnaderna för skiljeförfarandet mellan parterna på det sätt hen anser lämpligt med beaktande av omständigheterna. Skiljedomaren får förplikta part att betala ett belopp som den ska ersätta en annan part till följd av skiljedomarens beslut om kostnadsfördelning. Om skiljedomaren bedömer att en part har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt § 25.3 och § 25.4, får skiljedomaren, utöver andra enligt dessa regler eller annars tillgängliga åtgärder, ta underlåtenheten i beaktande vid fördelningen av skiljeförfarandets kostnader.‌

47.5 Oavsett hur skiljeförfarandets kostnader fördelas mellan parterna är parterna solidariskt ansvariga i förhållande till institutet för institutets administrativa avgift och institutets omkostnader.

§ 48 FÖRSKOTTSBELOPP

48.1 Parterna ska betala ett förskottsbelopp som fastställs av institutet. Institutet ska hänskjuta ärendet till skiljedomaren när förskottet har betalats.

48.2 Förskottsbeloppet ska motsvara den beräknade summan av kostnaderna för skiljeförfarandet enligt § 47.2(a)–(d). Utförliga bestämmelser angående det förskottsbelopp som fastställs av institutet återfinns i § 2 i bilaga II.

48.3 Institutet ska använda förskottsbeloppet till att betala kostnaderna för skiljeförfarandet som avses i § 47.2(a)–(d) efter att slutlig skiljedom, skiljedom varmed förlikning fastställs eller beslut om att skiljeförfarandet ska avslutas har meddelats. Förskottsbelopp som betalats av parterna och som överstiger kostnaderna för skiljeförfarandet såsom de fastställts av institutet ska återbetalas till parterna.

48.4 Institutet får under skiljeförfarandet på motiverad begäran från skiljenämnden använda förskottsbeloppet till att täcka skiljeförfarandets kostnader som avses i § 47.2(b)–(c).

KAPITEL VII ‌‌

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

§ 49 SEKRETESS

49.1 Om parterna inte kommit överens om annat ska institutet och skiljedomaren säkerställa att sekretess gäller för skiljeförfarandet och skiljedomen. Denna förpliktelse gäller även för en av skiljedomaren utsedd expert eller sekreterare, styrelsemedlemmarna och sekretariatets representanter.

49.2 Om parterna inte kommit överens om annat åtar sig varje part att hemlighålla alla skiljedomar och skiljedomarens övriga förordnanden och beslut, korrespondens från skiljedomaren till parterna, alla inspelningar eller transkriberingar av skiljeförfarandet samt handlingar och annat material som inlämnats av en annan part i samband med skiljeförfarandet. Denna sekretessplikt gäller dock inte part i den utsträckning som:

(a) sådan information (i) är allmänt tillgänglig eller offentlig eller senare blir allmänt tillgänglig eller offentlig utan att den mottagande parten brutit mot sin sekretessplikt, (ii) var i den mottagande partens rättmätiga besittning utan att vara föremål för sekretessplikt innan den mottogs från den utlämnande parten, (iii) utvecklas självständigt av den mottagande parten, eller

(iv) mottas från någon tredje part utan brott mot sekretessplikt; eller

(b) utlämnande kan krävas av en part som följd av en rättslig skyldighet, för att skydda eller hävda en laglig rätt, eller för att i domstol eller vid annan rättslig myndighet kräva att en skiljedom ska upphävas eller att den ska erkännas och verkställas; eller

(c) det finns annars ett påvisat behov för utlämnande som är av större vikt än en annan parts legitima intresse för sekretess.

49.3 Utöver bestämmelserna i § 49.2 ovan, och på begäran av endera parten, får skiljedomaren utfärda förordnanden om sekretess gällande

skiljeförfarandet eller i anslutning till skiljeförfarandet.‌‌‌

49.4 Om parterna inte kommit överens om annat får institutet publicera utdrag och sammandrag av utvalda skiljedomar, förordnanden och andra beslut förutsatt att alla hänvisningar till parternas namn och andra igenkänningstecken är raderade.

§ 50 ALLMÄN BESTÄMMELSE

Dessa regler innehåller inte bestämmelser om alla frågor som uppkommer i ett skiljeförfarande. Institutet, skiljedomaren och parterna ska dock i alla situationer agera i dessa reglers anda och göra sitt bästa för att säkerställa att den skiljedom som meddelas är verkställbar.

§ 51 ANSVARSBEGRÄNSNING

Varken skiljedomare, interimistisk skiljedomare, sekreterare utsedd av skiljedomaren, Centralhandelskammaren eller dess anställda, institutet, styrelsemedlemmarna eller sekretariatets representanter ansvarar mot någon för skador som orsakats av en handling eller försummelse i samband med ett skiljeförfarande eller interimistiskt förfarande, utom i den utsträckning som en ansvarsbegränsning som denna inte tillåts i den tillämpliga lagen.

§ 52 IKRAFTTRÄDANDE

52.1 Om inte annat föranleds av § 52.2 träder dessa regler i kraft den 1 januari 2024 och de tillämpas på alla skiljeförfaranden som blivit anhängiga under eller efter den dagen, om inte parterna har kommit överens om annat.

52.2 Om skiljeavtalet har ingåtts innan den 1 juni 2013:

(a) tillämpas inte § 11, §12, § 14.4 och § 37.5 eller bilaga III om inte parterna kommit överens om annat;

(b) får institutet enbart med skiljeförfarandets samtliga parters på förhand givna skriftliga samtycke publicera anonyma utdrag eller sammandrag av skiljedomar, förordnanden och andra beslut i enlighet med § 49.4.

Bilagor

BILAGA I CENTRALHANDELSKAMMARENS SKILJEDOMSINSTITUTS ORGANISATION ‌‌‌

§ 1	ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1.1	Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut (”institutet”) är ett oberoende organ vid Centralhandelskammaren som tillhandahåller administrativ service i samband med skiljeförfaranden. Trots att institutet är en del av Centralhandelskammarens organisation är institutet i sin verksamhet oberoende av Centralhandelskammaren och dess organ.
1.2	Institutet avgör inte själv tvister. Istället administrerar institutet inhemska och internationella tvister i enlighet med Centralhandelsk ammarens skiljedomsregler (”skiljedomsreglerna”) och Centralhandelskammarens regler för förenklat skiljeförfarande (”reglerna för förenklat skiljeförfarande”). Dessutom kan institutet fungera såsom utnämnande instans utan att skiljeförfarandet blir föremål för skiljedomsreglerna eller reglerna för förenklat skiljeförfarande.
1.3	Institutet består av en styrelse (”styrelsen”) och ett sekretariat (”sekretariatet”). Styrelsen får utse en eller flera kommittéer och till dessa delegera rätten att fatta vissa beslut på styrelsens vägnar, förutsatt att kommittén rapporterar besluten till styrelsen.
§ 2	STYRELSEN
2.1	Styrelsen består av en ordförande, högst tre vice-ordförande och högst tolv andra ledamöter (tillsammans ”medlemmarna”). I styrelsen ska både finska och icke-finska medborgare ingå.
2.2	Medlemmarna utses av Centralhandelskammaren. Medlemmarnas mandatperiod är tre år. En medlem får utses för en ytterligare mandatperiod på tre år. Av
		47

särskilda skäl kan en medlem utses för en tredje mandatperiod på Centralhandelskammarens begäran. Om en medlem inte längre kan sköta sina uppgifter i styrelsen får Centralhandelskammaren utse en ersättande medlem.‌

2.3 Styrelsen fattar beslut i de frågor som reglerna för förenklat skiljeförfarande förutsätter. Styrelsen fattar beslut vid möten där styrelsens ordförande, eller om denna är förhindrad, en av vice-ordförandena fungerar som mötets ordförande. Om ordföranden och samtliga vice-ordförande är förhindrade ska de övriga medlemmarna bland sig själva utse en medlem att fungera som mötets ordförande. Styrelsen är beslutför med tre medlemmar och beslut fattas enligt flertalets åsikt. Om en majoritet inte uppnås har mötets ordförande utslagsröst.

2.4 Styrelsen kan fatta beslut med användning av videokonferens och andra lämpliga medel för kommunikation.

2.5 Styrelsen får inte utse någon av dess medlemmar som skiljedomare i förfaranden enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande. Parterna kan dock nominera en medlem som skiljedomare för institutets bekräftelse. Under särskilda omständigheter kan en medlem bli utsedd som interimistisk skiljedomare i enlighet med § 37.5 och bilaga III i reglerna för förenklat skiljeförfarande.

2.6 En medlem som är jävig i ett förfarande som handläggs enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande bör informera sekretariatet därom utan dröjsmål. En jävig medlem får inte delta i diskussioner eller i styrelsens eller dess kommittéers beslut angående förfarandet i fråga. En sådan medlem får inte heller delta i styrelsens eller dess kommittéers möten då förfarandet i fråga behandlas och medlemmen ska inte få några handlingar eller någon information som gäller förfarandet i fråga.

§ 3 SEKRETARIATET

3.1 Styrelsen bistås i sitt arbete av sekretariatet, som ansvarar för de administrativa uppgifterna

	i anslutning till skiljeförfaranden enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande. Sekretariatet får också fatta beslut i frågor som styrelsen har delegerat till sekretariatet.‌
3.2	Sekretariatet arbetar under ledning av en generalsekreterare. Generalsekreteraren utses av Centralhandelskammaren.
3.3	Generalsekreteraren eller någon annan representant för sekretariatet får inte utses eller annars fungera som skiljedomare i skiljeförfaranden enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande.
3.4	All kommunikation till parterna eller skiljedomaren från styrelsen eller någon av dess kommittéer avseende administrationen av ett skiljeförfarande enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande ska ske genom sekretariatet. Alla beslut av styrelsen eller någon av dess kommittéer ska meddelas av sekretariatet på styrelsens och dess kommittéers vägnar.
3.5	Institutet ska i skiljeförfaranden enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande förvara alla skiljedomar, beslut om skiljeförfarandets avslutande, beslut av institutet och relevant korrespondens med institutet i sina arkiv. Handlingar och korrespondens får förstöras efter tre år från meddelandet av en slutlig skiljedom eller ett beslut om att avsluta skiljeförfarandet, om inte part eller skiljedomare inom denna tid begär att få tillbaka handlingarna eller korrespondensen i fråga. Den begärande parten eller skiljedomaren ska betala alla kostnader i anslutning till returnering av handlingar eller korrespondens.
§ 4	ANDRA BESTÄMMELSER
4.1	Ordföranden, eller då ordföranden är förhindrad en av vice-ordförandena, får fatta brådskande beslut på styrelsens vägnar förutsatt att besluten rapporteras till styrelsen på dess nästa möte.
4.2	Styrelsens, dess kommittéers och sekretariatets arbete är konfidentiellt. Styrelsen bestämmer vem som får delta i styrelsens eller dess
		49

kommittéers möten och vem som har tillgång till material som ansluter sig till styrelsens, dess kommittéers och institutets arbete.

BILAGA II KOSTNADSREGLEMENTE ‌‌‌

(Alla belopp i denna bilaga anges i euro, härefter ”EUR”)

§ 1	ANSÖKNINGSAVGIFT
1.1	En ansökningsavgift om EUR 3 000 ska betalas av part i samband med att påkallelseskriften inges i enlighet med § 6 i reglerna för förenklat skiljeförfarande, i samband med att ett genkäromål eller ett kvittningsyrkande framställs i enlighet med § 8 i reglerna för förenklat skiljeförfarande, i samband med att en anslutningsansökan inges i enlighet med § 11 i reglerna för förenklat skiljeförfarande, eller i samband med att yrkande framställs i enlighet med § 15.2(d) i reglerna för förenklat skiljeförfarande.
1.2	Ansökningsavgiften återbetalas inte. Ansökningsavgiften utgör en del av den administrativa avgiften som avses i § 3 nedan, och den räknas av från parts andel av förskottsbeloppet enligt § 2 nedan. Om styrelsen avvisar en anslutningsansökan som har gjorts i enlighet med § 11 i reglerna för förenklat skiljeförfarande, ska den betalda ansökningsavgiften i samband med anslutningsansökan inte tillgodoräknas som en del av den administrativa kostnaden eller beaktas i förskottsbeloppet.
1.3	Ansökningsavgiften ska betalas in på Centralhandelskammarens bankkonto.
§ 2	FÖRSKOTTSBELOPP SOM FASTSTÄLLS AV INSTITUTET
2.1	Förskottsbeloppet som fastställs av institutet är avsett att täcka de avgifter och kostnader som avses i § 47.2(a)–(d).
2.2	Vid fastställandet av förskottsbeloppet ska institutet beakta tabellerna A och B nedan. Det omtvistade värdet som avses i tabellerna ska bestämmas enligt följande:
		51

(a) Det omtvistade värdet är det sammanlagda värdet av samtliga yrkanden. Om sekundära eller alternativa yrkanden har framställts avseende ett visst yrkande, ska värdet av det högsta monetära yrkandet beaktas vid fastställandet av det omtvistade värdet.

(b) Ränteyrkanden ska inte beaktas vid beräkningen av det omtvistade värdet. I det fall att ränteyrkandets belopp överstiger beloppet på det huvudsakliga yrkandet ska dock enbart ränteyrkandet, istället för det huvudsakliga yrkandet, beaktas vid bestämmandet av det omtvistade värdet.

(c) Belopp i andra valutor än euro ska konverteras till euro med beaktande av den växelkurs som är tillämplig vid den tidpunkt då påkallelseskriften skickas in till institutet eller vid den tidpunkt då ett nytt yrkande, genkäromål, kvittningsanspråk eller en ändring av ett yrkande inges.

(d) Om det inte kan fastställas vilket det omtvistade värdet är, ska institutet fastställa det omtvistade värdet med beaktande av alla relevanta omständigheter. Institutet kan även av andra särskilda skäl fastställa det omtvistade värdet.

2.3 Om inte annat följer av § 2.4 och § 2.5 nedan ska förskottsbeloppet betalas av parterna med hälften vardera inom en tidsfrist som bestäms av institutet.

2.4 Om svaranden framställer ett genkäromål eller kvittningsyrkande kan institutet fastställa separata förskottsbelopp för kärandens yrkanden och för svarandens genkäromål och kvittningsyrkande. Vardera parten ska då betala det förskottsbelopp som motsvarar partens yrkanden.

2.5 Om yrkanden framställs enligt § 11 och § 12 i reglerna för förenklat skiljeförfarande ska institutet fastställa ett eller flera förskottsbelopp och bestämma i vilken proportion parterna är betalningsskyldiga. Om institutet redan tidigare har fastställt ett förskottsbelopp ska det förskottsbeloppet ersättas av de(t) förskottsbelopp som fastställs enligt denna

§ 2.5. Förskottsbelopp som redan betalats av part utgör en delbetalning av partens andel av

förskottsbeloppet såsom det fastställts enligt denna § 2.5.

2.6 Institutet kan under förfarandet justera förskottsbeloppet och besluta att någon part ska betala ett ytterligare förskottsbelopp, om detta föranleds av en förändring i det omtvistade värdet, en förändring av skiljedomarens uppskattade omkostnader, ärendets ökade komplexitet eller andra relevanta omständigheter. Skiljedomaren ska utan dröjsmål meddela institutet om eventuella förändringar som kan inverka på förskottsbeloppets storlek.

2.7 Om en part underlåter att betala sin andel av förskottsbeloppet ska institutet bereda motparten tillfälle att göra det inom en tidsfrist som bestäms av institutet. Om motparten betalar det begärda beloppet får skiljedomaren på begäran av den parten meddela en särskild skiljedom angående ersättning för betalningen enligt § 43(a) i reglerna för förenklat skiljeförfarande. Om någon del av förskottsbeloppet förblir obetald får institutet avsluta förfarandet eller betrakta den del av yrkandena gällande vilka förskottsbeloppet är obetalt såsom återkallade. I det fall att ärendet har hänskjutits till skiljedomaren får institutet ge anvisning till skiljedomaren att fatta beslut om att avsluta skiljeförfarandet eller att betrakta den del av yrkandena för vilket förskottsbeloppet är obetalt såsom återkallade.

2.8 Om inte annat föranleds av § 2.9 och § 2.10 nedan ska part betala sin andel av förskottsbeloppet som en penningprestation. Betalning ska göras till Centralhandelskammarens bankkonto.

2.9 Om en parts andel av förskottsbeloppet är mera än EUR 250 000 får den överstigande delen betalas genom att ställa en bankgaranti.

2.10 En part som redan har betalat sin andel av förskottsbeloppet i sin helhet kan ställa en bankgaranti för den del av förskottsbeloppet som motparten lämnat obetald.

2.11 Institutet fastställer villkoren för den bankgaranti som avses i § 2.9 och § 2.10.

2.12 På det belopp som parterna betalat som

förskottsbelopp löper inte ränta för parterna eller skiljedomaren.‌‌

§ 3 ADMINISTRATIV AVGIFT OCH INSTITUTETS OMKOSTNADER

3.1 Institutet ska fastställa den administrativa avgift som avses i § 47.2(d) i reglerna för förenklat skiljeförfarande i enlighet med nedanstående tabell A. Det omtvistade värdet som hänvisas till i tabell A ska bestämmas i enlighet med § 2.2 i denna bilaga.

3.2 I undantagsfall får institutet frångå den administrativa avgift som anges i tabell A eller kräva betalning av administrativa utgifter utöver den administrativa avgift som fastställts enligt tabell A.

3.3 Betalning av den administrativa avgiften ska göras till Centralhandelskammarens bankkonto.

§ 4 SKILJEDOMARENS ARVODE OCH OMKOSTNADER

4.1 Skiljedomarens arvode fastställs av institutet. Separata avtal mellan parterna och skiljedomaren angående skiljedomarens arvode är mot reglerna för förenklat skiljeförfarande.

4.2 Institutet ska bestämma arvodet till skiljedomaren i enlighet med nedanstående tabell B. Det omtvistade värdet som hänvisas till i tabell B ska bestämmas i enlighet med §

2.2 i denna bilaga. I undantagsfall får institutet frångå de arvoden som anges i tabell B.

4.3 Då institutet fastställer skiljedomarens arvode ska institutet utöver det omtvistade värdet ta i beaktande ärendets komplexitet, huruvida en muntlig förhandling har hållits, huruvida domsskäl har angivits, den tid som skiljedomaren använt på ärendets handläggning samt den noggrannhet och effektivitet som skiljedomaren uppvisat.

4.4 Skiljedomaren har enligt § 47.2(b)–(c) i reglerna för förenklat skiljeförfarande rätt till ersättning för sina resekostnader och andra omkostnader, samt för kostnader som skiljedomaren ådragit

	sig genom användning av experter och annan assistans som fordrats av skiljedomaren. Institutet bestämmer i vilken mån sådana omkostnader ska anses vara skäliga och i vilken utsträckning de ska ersättas till skiljedomaren.‌
§ 5	ANDRA BESTÄMMELSER
5.1	Om skiljeförfarandet avslutas innan en slutlig skiljedom har meddelats ska institutet fastställa skiljedomarens arvode och omkostnader samt den administrativa avgiften och institutets omkostnader med beaktande av skiljeförfarandets skede vid avslutandet av förfarandet, det arbete som skiljedomaren och institutet har utfört och andra relevanta omständigheter.
5.2	När en skiljedomare entledigas från sitt uppdrag i enlighet med § 23 i reglerna för förenklat skiljeförfarande ska institutet fastställa skiljedomarens arvode och omkostnader med beaktande av det arbete som utförts av skiljedomaren, orsaken till att denna ersatts och andra relevanta omständigheter.
5.3	Om en begäran framställs enligt § 45 i reglerna för förenklat skiljeförfarande om rättelse och tolkning av skiljedom eller enligt § 46 om tilläggskiljedom ska institutet bestämma ifall några kostnader i enlighet med § 47.2(a)–(d) ska krävas av parterna. Institutet kan fastställa att ett ytterligare förskottsbelopp ska betalas av parterna för att täcka skiljedomarens ytterligare arvoden och omkostnader och institutets ytterligare administrativa kostnader.
5.4	Bestämmelserna i § 5.3 ovan gäller också om en behörig domstol eller annan rättslig myndighet, som handlägger en talan om ogiltigförklarande eller upphävande av en skiljedom, har återförvisat ärendet till skiljedomaren för undanröjande av grunden för ogiltigheten eller upphävandet.
5.5	Institutet kan fastställa en avgift för utnämning av en eller flera skiljedomare för skiljeförfaranden i vilka man i övrigt inte tillämpar reglerna eller reglerna för förenklat skiljeförfarande. Avgiften återbetalas inte.
		55

5.6 Part som antingen gör eller mottar en betalning som hänför sig till skiljeförfarandets kostnader svarar för bank- eller övriga betalningsavgifter.

5.7 Institutet kan ge ut riktlinjer som kompletterar bestämmelserna i denna bilaga om betalningen av skiljedomarens arvode och omkostnader samt om betalningen av den administrativa avgiften och institutets omkostnader.

5.8 Denna bilaga gäller inte vid utseende av en interimistisk skiljedomare enligt § 37.5 och bilaga III i reglerna för förenklat skiljeförfarande.

ADMINISTRATIV AVGIFT ‌

Omtvistat värde (EUR)	Administrativ avgift (EUR)
0 – 200 000	3 000 + 1,74 % på belopp över 25 000 dock högst 6 000
200 001 – 500 000	6 000 + 2,17 % på belopp över 200 000 dock högst 12 500
500 001 – 1 000 000	12 500 + 1,30 % på belopp över 500 000 dock högst 19 000
1 000 001 – 2 000 000	19 000 + 0,50 % på belopp över 1 000 000 dock högst 24 000
2 000 001 – 5 000 000	24 000 + 0,20 % på belopp över 2 000 000 dock högst 30 000
5 000 001 – 10 000 000	30 000 + 0,16 % på belopp över 5 000 000 dock högst 38 000
10 000 001 – 30 000 000	38 000 + 0,04 % på belopp över 10 000 000 dock högst 45 000
30 000 001 – 50 000 000	45 000 + 0,04 % på belopp över 30 000 000 dock högst 52 000
50 000 001 – 75 000 000	52 000 + 0,03 % på belopp över 50 000 000 dock högst 58 000
75 000 001 – 100 000 000	58 000 + 0,02 % på belopp över 75 000 000 dock högst 63 000
Över 100 000 000	63 000 + 0,01 % på belopp över 100 000 000 dock högst 70 000

Den administrativa avgiften är inte föremål för mervärdesskatt.

ARVODE TILL SKILJEDOMARE ‌

Arvode till ensam skiljedomare eller ordförande (EUR) Omtvistat värde (EUR) Minimum Maximum
0 – 200 000	6 000	25 000
200 001 – 500 000	10 000 + 2,00 % på belopp över 200 000	25 000 + 5,00 % på belopp över 200 000
500 001 – 1 000 000	16 000 + 1,80 % på belopp över 500 000	40 000 + 3,00 % på belopp över 500 000
1 000 001 – 2 000 000	25 000 + 0,50 % på belopp över 1 000 000	55 000 + 2,90 % på belopp över 1 000 000
2 000 001 – 5 000 000	30 000 + 0,33 % på belopp över 2 000 000	84 000 + 1,60 % på belopp över 2 000 000
5 000 001 – 10 000 000	40 000 + 0,30 % på belopp över 5 000 000	132 000 + 0,60 % på belopp över 5 000 000
10 000 001 – 30 000 000	55 000 + 0,05 % på belopp över 10 000 000	162 000 + 0,22 % på belopp över 10 000 000
30 000 001 – 50 000 000	65 000 + 0,05 % på belopp över 30 000 000	205 000 + 0,23 % på belopp över 30 000 000
50 000 001 – 75 000 000	75 000 + 0,06 % på belopp över 50 000 000	250 000 + 0,16 % på belopp över 50 000 000
75 000 001 – 100 000 000	90 000 + 0,04 % på belopp över 75 000 000	290 000 + 0,04 % på belopp över 75 000 000
Över 100 000 000	Beslutas av styrelsen	Beslutas av styrelsen

De arvoden som nämns i tabellen innehåller inte eventuell mervärdesskatt. Mervärdesskatt kan tilläggas på skiljedomarens arvode.

BILAGA III ‌‌‌

REGLER FÖR INTERIMISTISK SKILJEDOMARE

§ 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1.1 Part (senare ”sökanden”) kan i enlighet med

§ 37.5 i reglerna för förenklat skiljeförfarande ansöka om utseende av en interimistisk skiljedomare i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga, om denna part har ett så brådskande behov av en säkerhetsåtgärd att den inte kan vänta till att en skiljedomare har blivit utsedd.

1.2 En interimistisk skiljedomare har samma befogenhet att besluta om säkerhetsåtgärder som skiljedomaren har enligt § 37.1 i reglerna för förenklat skiljeförfarande. En interimistisk skiljedomare får dock använda denna befogenhet bara om den interimistiska skiljedomaren anser att sökandens behov av en säkerhetsåtgärd är så brådskande att det är nödvändigt att bevilja en säkerhetsåtgärd innan skiljedomaren har utsetts. Om den interimistiska skiljedomaren anser att sökandens behov av en säkerhetsåtgärd inte är i denna grad brådskande ska den interimistiska skiljedomaren avvisa sökandens ansökan om säkerhetsåtgärd.

1.3 En part kan oavsett bestämmelserna i denna bilaga ansöka om säkerhetsåtgärd vid behörig domstol eller annan rättslig myndighet innan part ansökt om interimistisk skiljedomare enligt

§ 37.5 i reglerna för förenklat skiljeförfarande och denna bilaga, och om lämpligt även därefter. En parts ansökan till en domstol eller annan rättslig myndighet för sådana åtgärder utgör inte en överträdelse av eller ett avstående från skiljeavtalet.

§ 2 ANSÖKAN OM UTSEENDE AV EN INTERIMISTISK SKILJEDOMARE

2.1 En ansökan om utseende av en interimistisk skiljedomare (”ansökan”) ska inges till institutet

som papperskopia eller på elektronisk väg på ett sätt som styrker översändandet. Institutet får, om det bedöms vara nödvändigt, separat begära att sökanden tillhandahåller en papperskopia av ett elektroniskt översänt dokument eller annat meddelande eller att sökanden tillhandahåller ytterligare kopior av en papperskopia.

2.2 Ansökan ska innehålla följande information:

(a) parternas, deras ombuds eller andra representanters namn och kontaktuppgifter;

(b) en kopia av det skiljeavtal som åberopas eller, om skiljeavtalet saknas, en beskrivning av skiljeavtalets innehåll;

(c) en beskrivning av det avtal eller andra rättsliga instrument eller förhållande med anledning av vilket eller i anslutning till vilket tvisten uppstår;

(d) en kort redogörelse av de förhållanden som ger upphov till ansökan och en kort redogörelse av tvisten angående vilken skiljeförfarande har inletts eller kommer att inledas;

(e) de xxxxxxxx som sökanden framställer för den interimistiska skiljedomarens avgörande;

(f) en motivering till varför sökandens behov av en säkerhetsåtgärd är så brådskande att ärendet inte kan vänta till att en skiljedomare har blivit utsedd;

(g) eventuellt avtal angående skiljeförfarandets språk, säte och den lag eller de rättsregler på basis av vilka tvisten ska avgöras; och

(h) bevis på betalning av den ansökningsdeposition som avses i nedanstående § 4.

2.3 Ansökan kan innehålla även annan information och andra handlingar som främjar en snabb handläggning av ansökan.

2.4 Ansökan ska inges på skiljeförfarandets språk i enlighet med parternas avtal. Om parterna inte har avtalat om skiljeförfarandets språk ska ansökan inges på det språk som skiljeavtalet är skrivet på.

2.5 ‌	Ansökan kan göras antingen före eller efter inledande av skiljeförfarande. Ansökan ska dock göras till institutet innan ärendet har hänskjutits till skiljedomaren enligt § 24 i reglerna för förenklat skiljeförfarande. Om sökanden underlåter att göra ansökan innan ärendet har hänskjutits till skiljedomaren ska institutet lämna ansökan utan prövning.
2.6	Om ansökan inges till institutet före påkallelseskriften och om påkallelseskriften inte inlämnas inom 10 dagar från den dag då institutet mottog ansökan ska institutet avsluta handläggningen av det interimistiska förfarandet. I undantagsfall kan institutet förlänga denna tidsfrist på en motiverad begäran av part eller av den interimistiska skiljedomaren.
§ 3	UTSEENDE AV EN INTERIMISTISK SKILJEDOMARE
3.1	Institutet ska lämna ansökan utan prövning om det är uppenbart att parterna inte har avtalat om skiljeförfarande enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande.
3.2	Om institutet godkänner ansökan ska institutet, efter att sökanden har försett institutet med ansökan samt tillhörande bilagor och betalat den ansökningsdeposition som avses i nedanstående § 4 och tillhandahållit eventuella kopior som kan ha begärts enligt § 2.1, skicka ansökan med bilagor till svaranden.
3.3	Institutet ska om möjligt utse en interimistisk skiljedomare inom två dagar från mottagandet av ansökan och ansökningsdepositionen.
3.4	När en interimistisk skiljedomare har utsetts ska institutet meddela parterna om detta och hänskjuta ansökan tillsammans med eventuella andra handlingar som institutet har mottagit av parterna (”handlingarna”) till den interimistiska skiljedomaren. Därefter ska all skriftlig kommunikation från parterna framföras samtidigt till den interimistiska skiljedomaren och de andra parterna.
		61

§ 4 ANSÖKNINGSDEPOSITION OCH KOSTNADER FÖR DET INTERIMISTISKA FÖRFARANDET ‌‌

4.1 Ansökningsdepositionen är EUR 25 000. Av detta belopp är andelen för institutets administrativa avgift och omkostnader EUR

5 000 och andelen för den interimistiska skiljedomarens arvode och omkostnader EUR 20 000.

4.2 I undantagsfall, och med beaktande av ärendets natur, det arbete som utförts av den interimistiska skiljedomaren och institutet samt andra relevanta omständigheter, kan institutet bestämma att den interimistiska skiljedomarens arvode och omkostnader är mer än EUR 20 000 och att institutets administrativa avgift och omkostnader är mer än EUR 5 000. Institutet kan i sådana fall höja på ansökningsdepositionens belopp under handläggningen av det interimistiska förfarandet.

4.3 Om sökanden underlåter att betala den förhöjda ansökningsdepositionen inom den tidsfrist som bestäms av institutet ska handläggningen av det interimistiska förfarandet avslutas.

4.4 Om det interimistiska förfarandet avslutas innan den interimistiska skiljedomaren meddelat sitt beslut (”beslut om säkerhetsåtgärd”) ska institutet fastställa den interimistiska skiljedomarens och institutets arvoden och omkostnader med beaktande av det arbete som den interimistiska skiljedomaren och institutet har utfört, orsaken till att förfarandet avslutats och andra relevanta omständigheter. Om den ansökningsdeposition som sökanden har betalat är större än de arvoden och omkostnader som fastställs av institutet ska institutet återbära återstoden till sökanden.

§ 5 SÄTE FÖR DET INTERIMISTISKA FÖRFARANDET

5.1 Sätet för det interimistiska förfarandet är den plats som parterna har bestämt att ska vara skiljeförfarandets säte.

5.2 Om parterna inte har bestämt skiljeförfarandets säte, eller om sätet har angivits otydligt, ska institutet bestämma sätet för det interimistiska förfarandet.‌

§ 6 HANDLÄGGNINGEN AV DET INTERIMISTISKA FÖRFARANDET

6.1 Den interimistiska skiljedomaren ska fastställa en processuell tidsplan för handläggningen av det interimistiska förfarandet så fort som möjligt och vanligtvis senast inom två dagar från att den interimistiska skiljedomaren mottog handlingarna från institutet. Den interimistiska skiljedomaren ska sända den processuella tidsplanen till parterna och till institutet utan dröjsmål.

6.2 Den interimistiska skiljedomaren ska handlägga det interimistiska förfarandet på det sätt som denna anser är lämpligt med beaktande av ärendets natur och skyndsamhet. Den interimistiska skiljedomaren ska säkerställa att parterna behandlas jämlikt och att varje part får en skälig möjlighet att utföra sin talan.

6.3 Den interimistiska skiljedomaren har befogenhet att fatta beslut angående sin egen behörighet. Den interimistiska skiljedomaren fattar beslut angående invändningar gällande skiljeavtalets existens, giltighet eller tillämplighet. Den interimistiska skiljedomaren avgör även tvister angående tillämpligheten av denna bilaga.

6.4 Den interimistiska skiljedomaren ska avgöra ansökan inom 15 dagar från att institutet hänskjutit handlingarna till den interimistiska skiljedomaren. Institutet kan förlänga denna tidsfrist på motiverad begäran av den interimistiska skiljedomaren eller vid behov på eget initiativ.

6.5 Beslut om säkerhetsåtgärd kan meddelas av den interimistiska skiljedomaren även om institutet redan har hänskjutit ärendet till skiljedomaren.

6.6 Den interimistiska skiljedomaren får bestämma att förordnandet av en säkerhetsåtgärd är villkorat av att sökanden ställer en lämplig säkerhet för de kostnader och den skada

som säkerhetsåtgärden kan orsaka den part mot vilken säkerhetsåtgärden riktas. Den interimistiska skiljedomaren ska fastställa villkoren för säkerhetsarrangemanget.‌

§ 7 JÄVSINVÄNDNING

7.1 En interimistisk skiljedomare ska vara opartisk och oberoende av parterna.

7.2 Innan mottagandet av uppdraget ska den tilltänkta interimistiska skiljedomaren upplysa institutet skriftligen om eventuella omständigheter som kan vara ägnade att rubba förtroendet för dennas opartiskhet eller oberoende. Den interimistiska skiljedomaren ska även utan dröjsmål skriftligen upplysa institutet och parterna om motsvarande omständigheter som uppkommer under det interimistiska förfarandets handläggning.

7.3 En part som har för avsikt att göra en jävsinvändning mot en interimistisk skiljedomare ska framställa en skriftlig jävsinvändning till institutet. I jävsinvändningen ska part ange de skäl som åberopas och uppge det datum då omständigheterna som ligger till grund för invändningen blev kända för parten.

7.4 Jävsinvändningen ska framställas till institutet inom två dagar från den dag då omständigheterna som ligger till grund för jävsinvändningen blev kända för den part som framställer jävsinvändningen. En part som underlåter att framställa en jävsinvändning inom föreskriven tid förlorar rätten att göra invändningen.

7.5 Institutet ska besluta om jävsinvändningen så fort som möjligt efter att institutet har xxxxxx den interimistiska skiljedomaren och den andra parten ett tillfälle att inom en tidsfrist som bestäms av institutet inkomma med kommentarer till jävsinvändningen. Institutet är inte skyldigt att motivera sitt beslut.

§ 8 BESLUT OM SÄKERHETSÅTGÄRD ‌

8.1 Beslut om säkerhetsåtgärd ska meddelas skriftligen med angivande av skälen för beslutet. Beslutet ska ange det datum då det meddelats och vara undertecknat av den interimistiska skiljedomaren.

8.2 Den interimistiska skiljedomaren ska utan dröjsmål skicka ett exemplar av beslutet till varje part och till institutet.

8.3 Den interimistiska skiljedomarens beslut om säkerhetsåtgärd är bindande för parterna från att det meddelats. Genom att avtala om skiljeförfarande enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande förbinder sig parterna att rätta sig efter den interimistiska skiljedomarens beslut utan dröjsmål.

8.4 Den interimistiska skiljedomaren kan återkalla eller ändra ett beslut om säkerhetsåtgärd på begäran av part eller, i undantagsfall och efter att ha meddelat parterna om detta, på eget initiativ.

8.5 Skiljedomaren är inte bunden av den interimistiska skiljedomarens beslut om säkerhetsåtgärd eller de skäl som angivits för beslutet.

8.6 Den interimistiska skiljedomarens beslut om säkerhetsåtgärd upphör vara bindande för parterna:

(a) om institutet avslutar handläggningen av det interimistiska förfarandet som följd av att skiljeförfarande inte har inletts inom den tidsfrist som anges i § 2.6 ovan;

(b) om institutet bifaller en jävsinvändning mot den interimistiska skiljedomaren enligt § 7 ovan;

(c) om ärendet inte hänskjutits till skiljedomaren inom 90 dagar från den dag den interimistiska skiljedomarens beslut om säkerhetsåtgärd meddelades;

(d) om den interimistiska skiljedomaren eller skiljedomaren så beslutar;

(e) då skiljedomaren meddelar slutlig skiljedom, om inte skiljedomaren uttryckligen besluter annorlunda; eller ‌‌

(f) om skiljeförfarandet avslutas innan slutlig skiljedom meddelas.

8.7 Den interimistiska skiljedomarens befogenhet upphör efter att ärendet hänskjutits till skiljedomaren, med undantag av de fall som avses i § 6.5 ovan.

§ 9 FÖRDELNING AV KOSTNADER FÖR DET INTERIMISTISKA FÖRFARANDET

9.1 Kostnaderna för det interimistiska förfarandet ska fastställas i beslutet om säkerhetsåtgärd. I beslutet om säkerhetsåtgärd ska även anges vilken av parterna som ansvarar för kostnaderna eller i vilket förhållande parterna ansvarar för kostnaderna.

9.2 Kostnaderna för det interimistiska förfarandet omfattar:

(a) den interimistiska skiljedomarens arvode och omkostnader;

(b) institutets administrativa avgift och omkostnader; och

(c) parts rättegångskostnader och andra kostnader i anslutning till det interimistiska förfarandet, om part har krävt ersättning för sådana kostnader och i den mån den interimistiska skiljedomaren anser att beloppet på kostnaderna är skäligt.

§ 10 ANDRA BESTÄMMELSER

10.1 Om parterna inte kommit överens om annat:

(a) ska institutet och den interimistiska skiljedomaren säkerställa att sekretess gäller för det interimistiska förfarandet och beslutet om säkerhetsåtgärd;

(b) åtar sig varje part att hemlighålla beslutet om säkerhetsåtgärd och andra beslut och förordnanden av den interimistiska

skiljedomaren, korrespondens från den interimistiska skiljedomaren till parterna, alla inspelningar eller transkriberingar av det interimistiska förfarandet samt handlingar och annat material som inlämnats av en annan part i samband med det interimistiska förfarandet, med beaktande av de undantag som anges i § 49.2(a)–(c) i reglerna för förenklat skiljeförfarande;

(c) får institutet publicera utdrag och sammandrag av utvalda beslut om säkerhetsåtgärd samt andra beslut och förordnanden som meddelats av den interimistiska skiljedomaren förutsatt att alla hänvisningar till parternas namn och andra igenkänningstecken är raderade.

10.2 På begäran av part ska skiljedomaren slutligt avgöra parts yrkanden som hänför sig till det interimistiska förfarandet. Sådana yrkanden innefattar omfördelningen av det interimistiska förfarandets kostnader och yrkanden som uppstår i samband med eller i anslutning till att beslutet om säkerhetsåtgärd efterlevs eller inte efterlevs.

10.3 Om parterna inte kommit överens om annat får den interimistiska skiljedomaren inte fungera som skiljedomare i anslutning till den tvist där denna fungerade som interimistisk skiljedomare.

10.4 Om parterna inte kommit överens om annat tillämpas bestämmelserna i denna bilaga på interimistiska förfaranden som inletts på basis av skiljeavtal som slutits den 1 juni 2013 eller därefter.

Modellklausuler för skiljeförfarande

MODELLKLAUSULER FÖR SKILJEFÖRFARANDE ‌

Följande modellklausuler kan användas då parterna avtalar om skiljeförfarande i enlighet med Centralhandelskammarens regler för förenklat skiljeförfarande.

Vanlig skiljeklausul:

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Centralhandelskammarens regler för förenklat skiljeförfarande.

Notera: Parterna rekommenderas dessutom att överväga följande tillägg:

(a) Skiljeförfarandets säte ska vara [stad och land].

(b) Språket för skiljeförfarandet ska vara [språk].

Skiljeklausul utan interimistisk skiljedomare:

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Centralhandelskammarens regler för förenklat skiljeförfarande. Bestämmelserna gällande interimistisk skiljedomare ska inte tillämpas.

Notera: Parterna rekommenderas dessutom att överväga följande tillägg:

(a) Skiljeförfarandets säte ska vara [stad och land].

(b) Språket för skiljeförfarandet ska vara [språk].

Kombinationsklausul:

Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Centralhandelskammarens regler för förenklat skiljeförfarande. Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut kan dock på begäran av part besluta att tvisten ska avgöras enligt

Centralhandelskammarens skiljedomsregler istället för enligt reglerna för förenklat skiljeförfarande, om skiljedomsinstitutet anser detta vara ändamålsenligt med hänsyn till det omtvistade värdet, ärendets

svårighetsgrad och andra relevanta omständigheter.

Notera: Parterna rekommenderas dessutom att överväga följande tillägg:

(a) Skiljeförfarandets säte ska vara [stad och land].

(b) Språket för skiljeförfarandet ska vara [ange språk].

Fastställda vid Centralhandelskammarens delegations möte den 8 december 2023.

Centralhandelskammarens skiljedomsinstitut Xxxxx Xxxxxx xxxx 0 X, XX 0000

00101 Helsingfors, Finland

Tel: x000 0 0000 0000

xxx x@xxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

Centralhandelskammarens

Document Metadata