AVTAL

AVTAL

om löner och allmänna anställningsvillkor för SACO-förbundens medlemmar

i försäkringsbranschen

1 januari - 31 december 2005

Rekommendation

angående genomförande av lönerevision genom ”Lönesamtal”

Denna partsgemensamma rekommendation utgör exempel på hur "lönesamtalsmodellen" bör tillämpas för

                               SACO-förbundens medlemmar                 

Förberedelser

⮚ Företagets ledning ska överväga

▪ företagets lönepolitik

▪ ekonomiska realiteter för lönebildningen (se kap. 4, § 2)

▪ kriterier för lönesättning

▪ utbildningsbehov för medarbetare och lönesättande chefer

▪ hjälpmedel och stöd för lönesamtal

▪ chefers mandat

⮚ I medbestämmandeförhandling fastställs: (kap. 4, § 4, mom. 1)

▪ företagets lönepolitik

▪ hur lönerevisionen ska genomföras

▪ eventuellt avtal om annat lönerevisionsdatum än 1 januari

▪ eventuellt avtal om annat slutdatum för lönesamtalen än 31 mars

▪ hur SACO-medlemmarnas löneutveckling ska analyseras

⮚ Lönesättande chef ska

▪ vara väl förtrogen med lönepolitik och kriterier för lönesättning

▪ förbereda lönesamtalen genom att:

⇒ ta reda på de fakta som behövs

⇒ motivera löneförslag med sakliga argument

⇒ boka in tillräcklig tid för ett ostört samtal

⇒ förbereda medarbetaren om upplägget på samtalet

⇒ planera samtalet i god tid

⮚ Medarbetaren ska

▪ vara väl förtrogen med lönepolitik och kriterier för lönesättning

▪ förbereda lönesamtalet genom att:

⇒ ta reda på fakta som behövs

⇒ motivera löneförslag med sakliga argument

⇒ t.ex. kontakta lokala facket, kontrollera föregående lönesamtalsnoteringar, ta reda på statistik m.m.

Genomförande av lönesamtalet

⮚ Genomförs i ostörd miljö och om möjligt på neutral plats

⮚ Chef och medarbetare enas om punkter som ska behandlas

⮚ I dialog och med sakligt underbyggda argument:

⇒ beskriva nuvarande arbetsuppgifter och uppnådda resultat

⇒ diskutera lönen i förhållande till nuvarande, och ev. kommande, arbetsuppgifter och ansvarsområden och

vad som krävs för en positiv löneutveckling

⇒ enas om lönen

⮚ Dokumentera i var sitt exemplar

⇒ resultatet av samtalet

⇒ sakliga argument för lönen

⇒ hur lönesamtalet kvalitativt upplevts

⮚ Möjlighet till ajournering ska finnas

Lokal förhandling

⮚ Oeniga samtal prövas i lokal förhandling

⮚ Det totala löneutfallet för SACO-förbundens medlemmar stäms av och ev. frågor om lönestruktur diskuteras

⮚ Protokoll ska alltid föras

⮚ Vid oenighet om totala löneutfallet kan central förhandling begäras inom två veckor

Lönesamtal vid företag utan lokalt fack

⮚ Lönerevisionsdatum är 1 januari såvida inte Jusek godkänner annat datum

⮚ Partsställningen övergår till medlemmen och förhandlingen kan bara avse denne

⮚ Protokoll ska alltid föras

⮚ Central förhandling kan begäras inom två veckor

Central förhandling

⮚ Förhandlingen omfattar alla SACO- förbundens medlemmar vid företaget oavsett vem som varit lokal part.

⮚ Efter central förhandling kan skiljeförfarande påkallas.

Tillvaratagande av gjorda erfarenheter

⮚ Vad gick bra / mindre bra?

⮚ Vilka erfarenheter har det lokala facket?

⮚ Xxxxx xxxxxxxxxxxx har chefer respektive medarbetare av samtalen (se bl.a. dokumentation av kvaliteten)?

⮚ Vad ska ändras till nästa period av lönesamtal?

Innehållsförteckning

Sida

Förhandlingsprotokoll 21 januari 2005

1

Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor, bilaga 1 9

Kapitel 1 Avtalets omfattning

§ 1 Avtalets omfattning 9

§ 2 Undantag från avtalet 9

§ 3 Lokala avtal 9

§ 4 Organisationsrätt 9

Kapitel 2 Anställningen

§ 1 Anställningsformer 11

§ 2 Tillsvidareanställning 11

§ 3 Visstidsanställning 11

§ 4 Uppsägningstid 13

§ 5 Turordning m.m. vid uppsägning p.g.a. arbetsbrist 14

§ 6 Innehållande av lön 14

§ 7 Arbetets ledning 14

§ 8 Bisyssla 14

§ 9 Kompetensutveckling 15

Kapitel 3 Arbetstid

§ 1 Inledning 17

§ 2 Ordinarie arbetstid 17

§ 3 Arbetsfria dagar 18

§ 4 Övertid 18

§ 5 Anteckningar 19

§ 6 Beräkning av frånvarotid 19

Kapitel 4 Lön

§ 1 Gemensamma värderingar som ska styra den lokala lönebildn. 21

§ 2 Nivå på löneökningar i företaget 21

§ 3 Löneutveckling för den enskilde 22

§ 4 Lönerevision - förhandlingsordning 22

§ 5 Garanterad inkomst 24

§ 6 Regel för beräkning av årsinkomst 25

§ 7 Lönejusteirng under inlärningsperiod samt efter längre 25

föräldraledighet

§ 8 Kompensation för övertidsarbete 26

§ 9 Tjänstledighetsavdrag 27

§ 10 Måltidsförmån 27

§ 11 Timlön 28

§ 12 Lön för del av månad 28

Kapitel 5 Sjukfrånvaro § 1 Anmälningsskyldighet § 2 Läkarintyg § 3 Ersättningstid § 4 Definitioner § 5 Ersättning vid sjukdom § 6 Ersättning för omkostnader Kapitel 6 Föräldraledighet § 1 Anmälningsskyldighet § 2 Läkarintyg § 3 Rätt till ledighet § 4 Ledighetens förläggning m.m. § 5 Löneavdrag/ersättning vid havandeskapspenning § 6 Ersättning vid ledighet i samband med barns födelse eller adoption § 7 Löneavdrag/ersättning vid avkortad arbetsdag § 8 Löneavdrag/ersättning vid tillfällig vård av barn § 9 Annan föräldraledighet Kapitel 7 Semester § 1 Semesterrätt § 2 Semesterår § 3 Semesterledighet med och utan lön § 4 Semesterlönegrundande frånvaro § 5 Underrättelseskyldighet § 6 Förläggning av semester § 7 Ordning för semesteruttag § 8 Rätt att spara semester § 9 Beräkning av semesterlön § 10 Semestertillägg § 11 Semesterersättning m.m. vid anställnings upphörande Kapitel 8 Ersättning vid fackligt arbete § 1 Ledighet § 2 Löneavdrag för fasta lönedelar § 3 Ersättning för beräknat bortfall av rörliga lönedelar	Sida
	29
	29
	30
	30
	30
	32
	33
	33
	33
	34
	35
	35
	37
	37
	38
	39
	39
	40
	40
	41
	42
	43
	43
	43
	44
	45
	47
	47
	47
Förhandlingsprotokoll 10 mars 1998 - Avtal om undantag från konfliktåtgärd	49

			Sida
Avtal om förhandlingsordning
	§ 1	Definitioner m.m.	50
Förhandlingar före beslut
	§ 2	Lokal förhandling	50
	§ 3	Central förhandling	50
Övriga förhandlingar
	§ 4	Lokal förhandling	51
	§ 5	Central förhandling	51
	§ 6	Förhandling om individuella löner	52
	§ 7	Ändring i lokalt avtal om rörliga löner, arbetstid m.m.	52
	§ 8	Överläggning enligt lag	52
Avgörande i rättstvister
	§ 9	Forum	52
	§ 10	Tidsfrister	53
	§ 11	Giltighetstid	53
Förhandlingsavtal enligt 47 b § MBL			54
Rekommendation ang. förmåner vid tjänstgöring i totalförsvaret
Kapitel 1		Inledning	56
Kapitel 2		Värnpliktigas grund och repetitionsutbildning, reservbefälstjänst,	56
FN-tjänst m.m.
Kapitel 3		Frivillig befälsutbildning och frivillig militärtjänstgöring	58
Kapitel 4		Hemvärnet	59
Kapitel 5		Civilförsvaret (inkl. verkskyddet)	59
Kapitel 6		Frivilliga försvarsorganisationer	61

Regler för beräkning av tekniskt ackvisitionsvärde för individuell livförsäkring - se 1994 års avtal

Förhandlingsprotokoll

Parter: Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation, FAO och

Jusek, Civilekonomernas Riksförbund samt Civilingenjörsförbundet Tid: 21 januari 2005

Plats: FAO:s lokaler, Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx 00, xxxx 0, Xxxxxxxxx

Ärende: Kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor för SACO-förbundens medlemmar i försäkringsbranschen för tiden 1 januari 2005 - 31 december 2005

Närvarande: Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx och Xxxxxx Xxxx, FAO samt gemensam delegation från Jusek, Civilekonomernas Riksförbund samt Civilingenjörsförbundet

§ 1

Det uppdras åt Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxxxxx samt Xxxxxx Xxxxxx att justera dagens protokoll.

§ 2

Avtalsslutande arbetstagarorganisationer i kollektivavtalet 2005 är Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Civilingenjörsförbundet. De uppträder i förhandlingar med FAO som en gemensam part. Jusek är kontaktorganisation för FAO och Jusek svarar för samordningen de avtalsslutande arbetstagarorganisationerna emellan.

§ 3

FAO och Jusek, Civilekonomernas Riksförbund samt Civilingenjörsförbundet är överens om kollektivavtal för SACO-förbundens medlemmar i försäkringsbranschen för tiden 1 januari 2005 - 31 december 2005, bilaga 1. Följande ändringar har gjorts i förhållande till avtalet 2004.

Kap. 1 Avtalets omfattning

§ 2 Undantag från avtalet - punkten 2 ny lydelse

2 Visstidsanställd tjänsteman enligt kap. 2, § 3, mom. 2 eller mom. 3, vars anställning omfattar högst sex månader.

Kap. 2 Anställningen

§ 3 Visstidsanställning mom. 1 – Provanställning – punkten 4 ny lydelse

4 Provanställning får avbrytas före prövotidens utgång. I sådant fall gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Arbetsgivaren ska dessutom iaktta reglerna om underrättelse i 31 § LAS.

§ 4 Uppsägningstid mom. 2 – Visstidsanställd tjänsteman – andra stycket ny lydelse

För provanställd tjänsteman gäller särskilda regler enligt § 3 mom. 1.3 - 4.

För annan visstidsanställd tjänsteman gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad om anställningen ska upphöra före den avtalade anställningstidens utgång.

§ 5 Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist – rubriken ny lydelse Turordning m.m. vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Kap. 3 Arbetstid

§ 5 Anteckningar – ny lydelse

Arbetsgivare ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt

§ 4. Detta gäller oavsett om tjänstemannen är berättigad till ersättning för eventuellt övertidsarbete eller ej.

Kap. 4 Lön

§ 4 Lönerevision – förhandlingsordning Mom. 1 – Allmänt – första stycket ny lydelse

De centrala parterna har valt att inte fastställa vare sig generellt tillägg eller garanti om ett visst lägsta utfall för individen i de lokala förhandlingarna. Avtalskonstruktionen i detta avtal bygger emellertid på uppfattningen att medlem som utfört en fullgod arbetsinsats på företaget ska ha en löneutveckling. I de fall en enskild medlem under en löpande treårsperiod haft en löneutveckling som markant understiger löneutveck- lingen vid företaget, ska detta uppmärksammas och analyseras vid planeringssamtal eller på annat sätt. Medarbetaren ska då även informeras om vad som krävs för en positiv löneutveckling. Åtgärder som t.ex. höjd lön, nya arbetsuppgifter, ny organisatorisk placering eller viss kompetensutveckling ska prövas. Överenskomna åtgärder ska dokumenteras. Den lokala SACO-föreningen ska informeras om fallet.

Mom. 1 sjätte stycket ny lydelse

a) Företagets totala lönevolym.

b) Företagets lönevolym avseende medlemmar i SACO-organisationer.

c) Individuell lön för varje SACO-medlem vid företaget.

Mom. 2 Individuella lönesamtal - första stycket ny lydelse

Det individuella lönesamtalet är det första steget i lönesättningsprocessen i företaget. Det är en skyldighet för chefen att årligen ta initiativ till lönesamtalet och en rättighet för medarbetaren att ett sådant samtal genomförs. Detta gäller även för en medarbetare som är frånvarande från arbetet under en längre tid, t.ex. en föräldraledig.

Nytt mom. 3 och mom. 4 införs och efterföljande mom. nummerändras i konsekvens härmed.

Mom. 3 - Lönekartläggning

Det årliga arbetet med lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner bör vara genomfört före lönerevisionen.

Mom. 4 – Redovisning av lönerevision

Efter det att lönesamtalen är genomförda ska företaget till SACO-förbundens lokala organisation redovisa resultatet av lönerevisionen för varje SACO-medlem vid företaget.

§ 5 Garanterad lön – rubriken ny lydelse Garanterad inkomst

§§ 7 och 8 slås samman till en ny § 7 med följande nya lydelse:

§ 7 Lönejusteringar under inlärningsperiod samt efter längre föräldraledighet Mom. 1

Vissa befattningar kräver en inlärningsperiod. I dessa fall bör tjänstemannens lön ses över, i syfte att undvika obalans mellan lönen och befattningens art och svårighetsgrad.

Mom. 2

Tjänsteman som p.g.a. hel föräldraledighet varit frånvarande från arbetet en längre tid ska i samband med återgång i arbete röna särskild uppmärksamhet beträffande even- tuell justering av lönen.

Mom. 3

Översyn med stöd av mom. 1 och 2 ska beträffande medlemmar i SACO-förbund ske i samverkan med den lokala fackliga organisationen. Eventuell lönejustering sker vid sidan av den årliga lönerevisionen.

§ 9 Kompensations för övertidsarbete får nytt paragrafnummer § 8. Efter mom. 6 införs följande protokollsanteckning

Protokollsanteckning

Om särskilda skäl föreligger kan tjänsteman, som ej har rätt till övertidsersättning och som inte omfattas av lokalt kollektivavtal om rörlig lön (provision), efter lokal förhandling få särskild kompensation för besvärande övertidsbelastning under viss tid.

§§ 10 13 får nya paragrafnummer §§ 9– 12

Kap. 5 Sjukfrånvaro

§ 4 Definitioner Ersättningsunderlag – nytt andra stycke Ersättningsunderlag

Om tjänstemannens anställning inte omfattar de närmast föregående tre åren och en genomsnittsberäkning enligt ovan därför inte kan göras, ska arbetsgivaren och tjänstemannen årligen överenskomma om den inkomst som ska utgöra underlag för ersättning vid sjukdom, föräldraledighet m.m.

§ 5 Ersättning vid sjukdom

Mom. 1 – Sjukersättning avseende fast lön – nytt tabellverk

F a s t å r s l ö n	Sjuklöneperiod Frånvarodag		Sjukpenningperiod Sjukdag
	1	2-14	15-90	91- *)	Sjukpension
till och med	100 %	20 %	90 %	90 %	100 %
7,5 basbelopp
över 7,5 basbelopp	100 %	20 %	10 %	10 %	100 %
Nämnare	252 (kap. 4, § 12)		365	365	365

Mom. 2 – Sjukersättning avseende beräknat bortfall av rörlig inkomst – nytt tabellverk

Fast lö n p l u s	Sjuklöne perio d Frånvarodag		Sjukpe nning p eri od Sjukdag
ersättn ings- underlag	1	2-14	15-90	91- *)	Sjukpension
till och med	0	80 %	10 %	0	0
7,5 basbelopp
över 7,5 basbelopp	0	0	90 %	90 %	0
Nämnare	252 (kap. 4, § 12)		365	365

Kap. 6 Föräldraledighet

§ 6 Ersättning vid ledighet i samband med barns födelse eller adoption ny lydelse.

Mom. 1 Kvalifikationstid

Tillsvidareanställd tjänsteman, som varit anställd minst 12 månader i följd och som vid ledighetens början har tjänstgjort minst sex månader under de senaste

12 kalendermånaderna, är berättigad till föräldraersättning för dag då försäk- ringskassan betalar ut hel föräldrapenning till tjänstemannen. Med tjänstgöring menas faktiskt utfört arbete samt betald semesterledighet.

Mom. 2 Underlag för beräkning av ersättning

Uppgår tjänstgöringsgraden till 100 % under minst sex månader utges full föräldraersättning. Har tjänstemannen under 12 månadersperioden helt eller delvis haft en lägre tjänstgöringsgrad än normalt, och detta inte beror på sjukdom, beräknas föräldraersättning i proportion till den högsta genomsnittliga tjänstgöringsgraden under en period om sammanlagt sex månader (183 kalenderdagar, inklusive arbetsfria dagar som infaller under en tjänstgöringsperiod).

Exempel: Antag att tjänstemannen är helt ledig under fem kalendermånader, arbetar 25 % under en månad, 50 % under två månader samt 75 % under resterande fyra månader. Den högsta genomsnittliga tjänstgöringsgraden under sammanlagt sex månader uppgår därmed till

2 x 50 % + 4 x 75 % = 67 %

6

eller uttryckt i antal dagar:

61 x 50 % + 122 x 75 % = 67 %

183

Mom. 3 Föräldraersättning

Föräldraersättning från arbetsgivaren utges för högst 380 dagar inom 540 dagar från barnets födelse, respektive den dag adoptivföräldrarna får barnet i sin vård.

Den föräldraersättning som tjänstemannen erhåller från företaget beräknas genom avdrag på den fasta lönen enligt följande tabell:

Frånvar odag

Å r s l ö n e d e l a r	0-000	000 - 380	381 -
t.o.m. 7,5 basbelopp över 7,5 basbelopp	90 % 10 %	90 % 100 %	100 % 100 %
Nämnare	365 (252)	365 (252)	252 (kap. 4, § 10)

(Definition av årslön se kap. 5, § 4.)

Vid uttag av föräldraledighet enstaka dag eller, i perioder om högst fem arbetsdagar i följd och där löneavdrag ej görs för intilliggande arbetsfria dagar, ska avdrag göras med nämnaren 252.

Exempel: Om föräldraledighet tas ut enbart en måndag men inte lördagen och söndagen i direkt anslutning ska faktorn 252 användas. Tas föräldraledighet ut enbart en tisdag och onsdag men inte övriga dagar i veckan och inte heller lördagen och söndagen före eller efter ledigheten ska faktorn 252 användas.

Den …/… avtal.

§ 8 Löneavdrag/ersättning vid tillfällig vård av barn – första stycket ny lydelse

Till tjänsteman, som är föräldraledig med tillfällig föräldrapenning för tillfällig vård av eget eller adopterat barn eller barn till någon med vilken tjänstemannen lever i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållande eller till fader i samband med barns födelse (pappadagar) utges under högst fem hela eller tio halva arbetsdagar per kalenderår, ersättning med det belopp som återstår efter löneavdrag enligt tabell nedan, sjukdag 1-5.

Kap. 7 Semester

§ 10 Semestertillägg – tredje stycket ny lydelse samt införs ett förtydligande exempel

För timlön beräknas tillägget som

(159 x timlön x arbetade timmar x 0,096 x 0,0125)

7,75

Exempel: Timlön = 110 kr. Arbetade timmar = 20 Semestertillägg = (159 x 110 x 20 x 0,096 x 0,0125) / 7,75

Semestertillägget blir sammanlagt 54 kronor och 16 öre för de 20 timmarna.

§ 4

Jusek, Civilekonomernas Riksförbund samt Civilingenjörsförbundet har under förhandlingarna framfört att löneutvecklingen för SACO-medlemmar som är 50 år och äldre under de senaste tre åren varit väsentligt sämre än för övriga medlemmar och i många fall har den varit noll. FAO finner i statistiken för 2004 inget belägg för påståendet. Parterna enas dock om att under våren ägna frågan särskild uppmärksamhet. De lokala parterna ska inför lönerevisionen 2005 uppmärksammas om att enligt de gemensamma värderingarna i kap. 4, § 1 ska samma principer för lönesättning gälla för såväl yngre som äldre medarbetare.

§ 5

Parterna är ense om att under avtalsperioden träffa ett statistikavtal.

§ 6

Om lagen om allmän försäkring, annan sociallagstiftning, arbetsrättslig lagstiftning eller annan lag eller rättspraxis förändras under avtalsperioden och sådan ändring berör bestämmelser i avtalet om löner och allmänna anställningsvillkor, ska bestämmelserna anpassas härefter.

§ 7

Jusek, Civilekonomernas Riksförbund samt Civilingenjörsförbundet anmäler att man avser återkomma beträffande formulering i § 6 då den enligt deras mening är alltför långtgående.

§ 8

Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. 1 januari 2005 t.o.m. den 31 december 2005 och prolongeras därefter ett år i taget, såvida inte endera parten genom rekommenderat brev säger upp avtalet senast tre månader före giltighetens utgång, d.v.s. senast den 30 september 2005.

Vid protokollet

Xxxxxx Xxxx

Justeras

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxx

Försäkringsbranschens Jusek Arbetsgivareorganisation

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Civilekonomernas Riksförbund Civilingenjörsförbundet

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll 21 januari 2005‌‌‌

KAPITEL 1 AVTALETS OMFATTNING

§ 1. Avtalets omfattning

Detta avtal gäller, med i § 2 angivna undantag, tjänstemän som är medlemmar i Jusek eller annat till SACO anslutet förbund och som är anställda i företag som är anslutna till FAO.

§ 2. Undantag från avtalet

Från avtalets tillämpning undantas

l Verkställande direktör, tjänsteman i företagsledande ställning, personalchef samt, efter lokal överenskommelse, annan tjänsteman.

2 Visstidsanställd tjänsteman enligt kap. 2, § 3 mom. 2 eller mom. 3, vars anställning omfattar högst sex månader.

3 Pensionär.

4 Tjänsteman som har en arbetstid som i genomsnitt under året är mindre än åtta timmar per vecka.

§ 3. Lokala avtal

Företaget och SACO-förbundens lokala organisation kan träffa lokalt kollektivavtal som innebär avvikelse från bestämmelserna i det centrala kollektivavtalet, i de fall det centrala avtalet medger detta. Om SACO-förbunden inte har någon lokal organisation på företaget övergår partsställningen till den enskilde medlemmen. Ett sådant avtal fordrar dock Juseks godkännande.

§ 4. Organisationsrätt

Tjänsteman, som enligt § 2.1 undantagits från avtalets tillämpning, liksom sekreterare åt sådan tjänsteman, får ej genom förtroendeuppdrag delta i SACO- förbundens lokala fackliga verksamhet.

KAPITEL 2 ANSTÄLLNINGEN‌‌‌

§ 1. Anställningsformer

Anställningsformer är "tillsvidareanställning" och "visstidsanställning". Viss- tidsanställning är antingen i form av "provanställning", "annan visstidsanställning" eller "överenskommen visstidsanställning".

§ 2. Tillsvidareanställning

Anställningen gäller tills vidare om inte annat överenskommits med stöd av detta avtal.

§ 3. Visstidsanställning

Under nedan angivna förutsättningar kan avtal om visstidsanställning träffas mellan företaget och den arbetssökande. Om sådant avtal träffas ska SACO-förbundens lokala organisation snarast underrättas om anställningsavtalet.

Mom. 1 - Provanställning

1 Avtal om provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och den sökande.

2 Provanställning omfattar normalt sex månader. Provanställning kan förlängas ytterligare högst sex månader efter överenskommelse mellan företaget och SACO-förbundens lokala organisation. Om parterna därefter ej enas om annat, övergår provanställningen i tillsvidareanställning.

Efter lokal överenskommelse kan provanställning av tjänsteman i yrkesgrupp där företaget stipulerar en utbildning som är längre än sex månader, omfatta upp till 18 månader.

3 När tiden för provanställning gått till ända, upphör anställningen eller övergår i tillsvidareanställning. Om företaget eller tjänstemannen inte vill att anställningen ska övergå i tillsvidareanställning, ska besked lämnas till tjänstemannen senast vid prövotidens utgång. Företaget ska i sådant fall tillämpa 31 § Lagen om anställningsskydd (LAS).

4 Provanställning får avbrytas före prövotidens utgång. I sådant fall gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Arbetsgivaren ska dessutom iaktta reglerna om underrättelse i 31 § LAS.

5 Under provanställningen ska arbetsgivaren fortlöpande pröva om den anställde är lämplig för fortsatt tjänstgöring och tillsvidareanställning. Prövningen ska göras med hänsyn till de krav arbetet inom företaget ställer.

31 § Lagen om anställningsskydd

"En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning skall avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning skall underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet."

Mom. 2 - Annan visstidsanställning

Avtal om annan visstidsanställning kan träffas mellan företaget och tjänstemannen under förutsättning att

- arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet ger anledning därtill eller

- anställningen gäller skolungdom eller annan studerande under ferier och andra studieuppehåll eller

- anställningen avser vikariat som innebär att den anställde ersätter annan eller

- anställningen avser vikariat som innebär att tjänstemannen uppehåller ledig befattning i högst sex månader eller uppehåller befattning i avvaktan på att den tillträds, eller att

- det är fråga om en anställning som avser tiden fram till dess att tjänstemannen ska börja värnpliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring som ska pågå mer än tre månader eller

- tjänstemannen är pensionär xxxxx

- tjänstemannen anställs för att avlasta arbetstopp om företaget och SACO- förbundens lokala organisation enats om att sådant behov föreligger.

Anmärkning

Parterna erinrar om LAS 5 §: ”Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Mom. 3 - Överenskommen visstidsanställning

Företaget och en arbetssökande kan träffa avtal om överenskommen visstidsanställning för en tid av minst en månad och sammanlagt högst 12 månader under en treårsperiod.

I företag eller en verksamhet som inte haft några arbetstagare anställda kan avtal om överenskommen visstidsanställning för en och samma arbetstagare omfatta sammanlagt högst 18 månader.

Företaget får vid en och samma tidpunkt ha högst fem arbetstagare anställda med överenskommen visstidsanställning.

§ 4. Uppsägningstid

Med iakttagande i övrigt av bestämmelserna i lagen om anställningsskydd gäller följande:

Mom. 1 - Tillsvidareanställd tjänsteman

Vid uppsägning från tjänstemannens sida gäller, om anställningen varat *

- högst 30 månader - en månads uppsägningstid

- mer än 30 månader - tre månaders uppsägningstid.

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida gäller, om anställningen varat *

- högst 30 månader - uppsägningstider enligt lagen om anställnings- skydd, dock minst två månader

- mer än 30 månader -12 månaders uppsägningstid.

* Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i § 3 Lagen om anställningsskydd.

Mom. 2 - Visstidsanställd tjänsteman

För provanställd tjänsteman gäller särskilda regler enligt § 3 mom. 1.3-4.

För annan visstidsanställd tjänsteman gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad om anställningen ska upphöra före den avtalade anställningstidens utgång.

Mom. 3 - Annan uppsägningstid

Oberoende av dessa bestämmelser kan företaget och tjänsteman, vars årslön för heltid överstiger åtta gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet, träffa över- enskommelse om längre uppsägningstid.

Företaget och tjänsteman kan dessutom träffa överenskommelse om tre månaders uppsägningstid för tjänsteman som byter anställning inom samma koncern när det vid uppsägning från arbetsgivarens sida gäller 12 månaders uppsägningstid.‌‌‌

§ 5. Turordning m.m. vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Vid uppsägning gäller lagen om anställningsskydd. Företaget och SACO-förbundens lokala organisation kan träffa överenskommelse om annan turordning.

Om inte tjänstemannen kan beredas annat arbete inom företaget, ska arbetsgivaren aktivt stödja denna i arbetet med att få alternativ sysselsättning. Därvid kan vidareutbildning komma i fråga.

Om företaget erbjuder tjänstemannen förkortad arbetstid, äger denna behålla sina tidigare anställningsförmåner under skälig tid. Vid den närmare bestämningen av tiden ska hänsyn tas till tjänstemannens anställningstid, ålder och sociala situation.

§ 6. Innehållande av lön

Lämnar tjänstemannen sin anställning utan att iaktta gällande uppsägningstid, och träffas ej annan överenskommelse, får företaget innehålla ej utbetald lön och andra innestående fordringar, dock högst ett belopp motsvarande lönen under uppsäg- ningstiden.

§ 7. Arbetets ledning

Tjänstemannen ska följa de bestämmelser och anvisningar rörande arbetet och ordningen inom företaget, som meddelas i reglementen och instruktioner eller som lämnas av arbets- ledningen.

§ 8. Bisyssla

Tjänsteman får ej åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka menligt på arbetet i anställning som omfattas av detta avtal. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag ska hon därför först samråda med arbetsgivaren. Tjänstemannen är skyldig att på begäran lämna de uppgifter som

arbetsgivaren anser nödvändiga för att kunna bedöma om uppdraget eller bisysslan kan inverka menligt på arbetet i anställningen.

§ 9. Kompetensutveckling

Försäkringsbranschens företag påverkas direkt av den snabba utvecklingen inom informationstekniken, liksom av den ökande konkurrensen. Detta ställer stora krav på flexibilitet hos personalen, vilket ökar kraven på såväl nya kunskaper som en förnyelse av gamla kunskaper.

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetet organiseras på sådant sätt att tjänstemannens kompetens kan utvecklas. Arbetsgivaren ska även stimulera till utveckling i yrkesrollen. Detta kan leda till att bl.a. särskilda utbildningsinsatser ska sättas in. Tjänstemannen bereds därmed möjligheter att öka den egna kompetensen, så att denne kan uppfylla nya kompetenskrav.

Arbetsgivaren och tjänstemannen ska regelbundet i samband med utvecklingssamtal utreda tjänstemannens behov och planera dennes kompetensutveckling.

KAPITEL 3 ARBETSTID‌‌

§ 1. Inledning

Detta kapitel ersätter arbetstidslagen i dess helhet.

De lokala parterna kan sluta avtal om arbetstidsfrågor som inte är reglerade i detta kapitel, såsom skifttjänstgöring, jourtjänst, flexibel arbetstid, förskjuten arbetstid, beredskapsarbete eller s.k. sommartid.

I företag utan lokal organisation kan företaget och tjänstemannen träffa över- enskommelse om skifttjänstgöring, jourtjänst, flexibel arbetstid, förskjuten arbetstid, beredskapsarbete eller s.k. sommartid. Gäller överenskommelsen medlem i SACO- förbund ska Jusek ges möjlighet att godkänna densamma.

§ 2. Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden inkl. semester, ska i genomsnitt under året utgöra 38,75 timmar per helgfri vecka. Ordinarie arbetstid kan förläggas mellan kl. 06.00 - 22.00. Den närmare förläggningen bestäms, vad gäller tiden måndag - fredag mellan kl.

07.30 - 18.00, av arbetsgivaren, och vad gäller övrig tid, efter lokal överenskommelse.

Om lokalt avtal inte kan träffas, är frågan att betrakta som en olöst intressefråga. Ett lokalt arbetstidsavtal som sägs upp fortsätter att gälla intill dess förhandlingar om ett nytt avtal har avslutats.

Förläggningen av ordinarie arbetstid ska meddelas tjänstemannen i god tid.

Anmärkning

Om deltidsanställda frekvent åläggs att arbeta utöver sitt avtalade arbetstidsmått, ska övervägas om en utökning av den avtalade arbetstiden bör ske.

Arbetsgivaren ska visa motiv för ändring av arbetstidens förläggning och för att den förläggs till annan dag än måndag - fredag. Möjligheten att träffa avtal om ändring av arbetstidens förläggning, ska hanteras med stor varsamhet och med hänsyn, dels till personalens individuella förutsättningar, dels till eventuella säkerhetsfrågor.

§ 3. Arbetsfria dagar‌

Följande dagar är arbetsfria såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal :

Trettondagsafton, skärtorsdagen, valborgsmässoafton, dagen efter Xxxxxx Xxxxxxxxxxx- dag, midsommarafton, dagen före Alla Helgons dag, julafton och nyårsafton.

§ 4. Övertid

Med övertidsarbete avses sådant arbete som utförts utöver det för heltidsarbetande gäl- lande dagliga arbetstidsmåttet och som har beordrats.

Som övertid räknas inte arbetstid som utgör inarbetning av överenskommen ledighet under ordinarie arbetstid. Som övertid räknas inte arbetstid under tjänsteresor eller lik- nande förrättningar.

Ledighet med stöd av lag eller kollektivavtal räknas i detta sammanhang som arbetad tid.

Mom. 1 - Allmän övertid

Utöver den vid företaget gällande arbetstiden per månad eller vecka, får allmän övertid uttagas med högst 50 timmar under tidsredovisningsperiod som omfattar fyra veckor, en månad eller fem veckor, dock högst 200 timmar per år.

Överenskommelse kan dock träffas mellan företaget och SACO-förbundens lokala organisation vid företaget,

- dels om större uttag av allmän övertid än 50 timmar under tidsredovisningsperiod om högst fem veckor,

- dels om uttag av 100 timmar per år utöver annars gällande årsmaximum.

Vid behov av ytterligare övertidsuttag erfordras överenskommelse mellan FAO och Jusek.

Anmärkning

Med hänvisning till Rådets direktiv 93/104 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden är parterna ense om att den genomsnittliga veckoarbetstiden inklusive övertid inte får överstiga 48 timmar under en beräkningsperiod om sex månader.

Mom. 2 - Nödfallsövertid

Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet, som inte kunnat förutses av företaget, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för

sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver, s.k. nödfallsövertid.‌

När nödfallsövertid tas ut ska SACO-förbundens lokala organisation underrättas.

Mom. 3 - Avräkning

Övertidsarbete som kompenserats med ledig tid reducerar saldot för arbetad övertid. Vid reduktionen från saldot ska en kompensationsledig timme motsvara en övertidstimme.

§ 5. Anteckningar

Arbetsgivare ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt

§ 4. Detta gäller oavsett om tjänstemannen är berättigad till ersättning för eventuellt övertidsarbete eller ej.

§ 6. Beräkning av frånvarotid

Vid sjukdom, semester eller annan ledighet under hel dag, ska ledigheten anses omfatta det arbetstidsmått per dag som gäller vid företaget.

Vid frånvaro under del av dag, avräknas endast frånvarotimmar intill det ordinarie arbetstidsmåttet per dag.

KAPITEL 4 LÖN ‌‌

§ 1. Gemensamma värderingar som ska styra den lokala lönebildningen

Lönen är ett viktigt styrinstrument i det enskilda företaget för att uppnå en produktiv och effektiv verksamhet. Detta gäller i synnerhet för tjänstemän som har specialist- eller nyckelbefattningar med stora krav på engagemang inför arbetsuppgifterna.

Lönen ska stimulera den enskilde till förbättrade arbetsprestationer, att ta på sig högre ansvar, att uppnå högre kompetens och att utveckla verksamheten. Samma principer för lönesättningen ska gälla för kvinnor och män, liksom för yngre och äldre. Företaget ska eftersträva en lönestruktur och lönedifferentiering mellan medarbetarna som upp- levs som rättvis och objektiv.

Företagets lönepolitik och dess utgångspunkter för lönebildningen och lönesättningen ska vara väl förankrad och känd bland de anställda.

Anmärkning

Arbetsgivaren ska enligt Jämställdhetslagen årligen kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor liksom löneskillnader mellan män och kvinnor som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Lönekartläggningen kan vara ett instrument för att fånga upp osakliga löneskillnader så att dessa kan rättas till. Arbetsgivaren ska årligen dessutom upprätta en handlingsplan för jämställda löner och där bl.a. redovisa resultatet av kartläggningen och analysen. Arbetsgivaren ska förse den lokala SACO-organisationen med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggningen, analysen och upprättandet av handlingsplanen. Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ medbestämmandelagen.

§ 2. Nivå på löneökningar i företaget

Nivån på de totala löneökningarna för SACO-förbundens medlemmar i företaget kan variera mellan olika förhandlingstillfällen. I första hand styrs nivån i det enskilda företaget av

• produktivitetstillväxt, utvecklingskraft och lönsamhet,‌

• i vilken utsträckning medlemmarna uppnått uppsatta mål,

• företagets marknadssituation och konkurrenskraft,

• medlemmarnas kompetens och hur denna har förbättrats, se kap. 2, § 9 Kompetensutveckling,

• utbud och efterfrågan på viss kompetens på arbetsmarknaden,

• löneläget på den lokala arbetsmarknaden.

§ 3. Löneutveckling för den enskilde

Lönen ska vara individuell och differentierad och bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad. Med utgångspunkt från företagets lönepolitik ska den individuella lönen styras av

• arbetets art, ansvar och den enskilde medlemmens arbetsinsats och förmåga att uppfylla ställda krav och mål,

• individuell kompetens och duglighet,

• förmåga att utveckla företaget och övriga medarbetares kompetens,

• ledningsförmåga och ekonomiskt ansvar.

Dessutom kan lönen komma att påverkas av löneläget på den lokala arbetsmarknaden.

§ 4. Lönerevision - förhandlingsordning

Mom. 1 - Allmänt

De centrala parterna har valt att inte fastställa vare sig generellt tillägg eller garanti om ett visst lägsta utfall för individen i de lokala förhandlingarna. Avtalskonstruktionen i detta avtal bygger emellertid på uppfattningen att medlem som utfört en fullgod arbetsinsats på företaget ska ha en löneutveckling. I de fall en enskild medlem under en löpande treårsperiod haft en löneutveckling som markant understiger löneutvecklingen vid företaget, ska detta uppmärksammas och analyseras vid planeringssamtal eller på annat sätt. Medarbetaren ska då även informeras om vad som krävs för en positiv löneutveckling. Åtgärder som t.ex. höjd lön, nya arbetsuppgifter, ny organisatorisk placering eller viss kompetensutveckling ska prövas. Överenskomna åtgärder ska dokumenteras. Den lokala SACO-föreningen ska informeras om fallet.

Företaget och SACO-förbundens lokala organisation ska i medbestämmandeförhand- ling överenskomma om hur lönerevisionen på företaget ska ske. Med utgångspunkt från principerna i detta avtal, kan parterna bl.a. diskutera lönerevisionsperiod och andra dispositiva villkor.

Om de lokala parterna inte enas om annat gäller: Lönerevision sker per den 1 januari varje år under avtalsperioden. Lönesamtalen bör äga rum i så nära anslutning till revisionsdatum som möjligt och ska vara avslutade före mars månads utgång.

Finns ingen lokal SACO-organisation får annan lönerevisionstidpunkt än som anges ovan ej förekomma utan Juseks godkännande.

Företaget ska innan lönerevisionen, bortsett från personal som är undantagen från avtalet enligt kap. 1, § 2, redovisa följande:

a) företagets totala lönevolym,

b) företagets lönevolym avseende medlemmar i SACO-organisationer,

c) individuell lön för varje SACO-medlem vid företaget.

Mom. 2 - Individuella lönesamtal

Det individuella lönesamtalet är det första steget i lönesättningsprocessen i företaget. Det är en skyldighet för chefen att årligen ta initiativ till lönesamtalet och en rättighet för medarbetaren att ett sådant samtal genomförs. Detta gäller även för en medarbetare som är frånvarande från arbetet under en längre tid, t.ex. en föräldraledig.

Syftet med lönesamtalet är att

• klargöra företagets lönepolitik och kriterier för den individuella lönesättningen,

• utvärdera och sätta upp mål för den enskildes arbetsprestationer,

• ge den enskilde medarbetaren möjlighet att beskriva arbetsuppgifter och uppnådda resultat,

• diskutera lönen i förhållande till arbetssituationen och därmed diskutera t.ex. nya arbetsuppgifter och nya ansvarsområden och vad som krävs för en positiv löne- utveckling,

• enas om lönen.

Lönesamtalet kan antingen föras separat eller i samband med planeringssamtal. Resultatet av lönesamtalet ska dokumenteras skriftligt. Om chef och medarbetare ej kommer överens om den nya lönen, kan frågan på medlemmens begäran hänskjutas till lokal förhandling.

Mom. 3 - Lönekartläggning

Det årliga arbetet med lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner bör vara genomfört före lönerevisionen.

Mom. 4 - Redovisning av lönerevision

Efter det att lönesamtalen är genomförda ska företaget till SACO-förbundens lokala organisation redovisa resultatet av lönerevisionen för varje SACO-medlem vid företaget.

Mom. 5 - Lokal förhandling

I företag med lokal SACO-organisation behandlas lönesamtal där enighet ej nåtts i en lokal förhandling. Parterna gör därefter en avstämning av det totala löneutfallet för SACO-föreningens medlemmar samt diskuterar eventuella frågor om lönestruktur. I den lokala förhandlingen ska protokoll alltid föras. Har enighet ej nåtts vid lokal förhandling avseende det totala löneutfallet, kan endera parten, inom två veckor efter det att lokal förhandling har avslutats genom justerat protokoll påkalla central förhandling.

I de fall lokal organisation saknas vid företaget övergår partsställningen i den lokala förhandlingen, som då endast kan avse löneutfallet för den enskilde medlemmen, på denne. I den lokala förhandlingen ska protokoll alltid föras. Har enighet ej nåtts vid lokal förhandling, kan såväl tjänstemannen som företaget inom två veckor efter det att lokal förhandling har avslutats genom justerat protokoll, påkalla central förhandling.

Mom. 6 - Central förhandling

De centrala parterna ska i sådan förhandling, utöver vad som sagts i §§ 1-3, beakta de nivåer som övriga löneavtal har slutits på inom försäkringsbolagens verksamhetsområden.

Central förhandling omfattar alla SACO-förbunds medlemmar vid företaget oavsett vem som varit lokal part.

Om de centrala parterna ej enas kan endera parten, inom två veckor efter det att central förhandling har avslutats genom justerat protokoll, överlämna frågan till opartisk skiljeman.

Mom. 7 - Skiljeförfarande

Skiljeman utses av parterna gemensamt. Denne ska välja ett av parternas slutbud avseende den procentuella nivån på medlemmarnas totala löneökningar och kan därmed inte själv lägga en kompromiss mellan de två ståndpunkterna. Den av skiljemannen fastlagda nivån på löneökningar fördelas därefter av arbetsgivaren.

§ 5. Garanterad inkomst

Mom. 1 - Garanterad inkomst för tjänsteman som 31 december 1993 var ordinarie fälttjänsteman

Tjänsteman som var ordinarie fälttjänsteman 31 december 1993, tillförsäkras en årlig garanterad inkomst motsvarande 75 % av medeltalet av de tre närmast föregående årens inkomster. Den garanterade inkomsten kan dock högst uppgå till 12,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. De årsinkomster som ingår i bestämningen av medeltalet, ska inte för något år medräknas med högre belopp än summan av inkomsterna för de två övriga åren.

I underlaget för fastställande av medelinkomst och garanterad inkomst ska medräknas fast lön, rörlig lön och ersättningar för frånvaro såväl från företaget som försäkrings- kassan. I den del av underlaget som avser inkomster före 1994 ska eventuell garantiut- fyllnad medräknas.‌

Har tjänsteman t.ex. på grund av sjukdom inte varit verksam vid företaget hela treårs- perioden, ska skälig hänsyn till detta tagas vid bestämning av medelinkomsten.

Mom. 2 - Särskild garanti för vissa tjänstemän födda 1940 eller tidigare Tjänsteman född senast 31 december 1940, och som den 31 december 1993 var ordinarie fälttjänsteman, tillförsäkras, att den garanterade inkomsten som enligt

mom. 1 gällde vid 55 års ålder, från och med det år han fyller 56 räknas upp med

(centralt eller lokalt) avtalade generella tillägg.

Denna särskilda garanti maximeras till 11 gånger det vid årets ingång gällande bas- beloppet.

§ 6. Regel för beräkning av årsinkomst

Vid beräkning av årsinkomst för tjänsteman vars lön till övervägande del består av rörliga lönedelar ska, såvida inte annat överenskommes i lokalt kollektivavtal, gälla:

Lönedelar upp till 15 basbelopp medräknas till 100 % " mellan 15 och 20 basbelopp " 90 %

" mellan 20 och 25 basbelopp " 85 %

" mellan 25 och 30 basbelopp " 75 %

" över 30 basbelopp " 65 %

§ 7. Lönejusteringar under inlärningsperiod samt efter längre föräldraledighet

Mom. 1

Vissa befattningar kräver en inlärningsperiod. I dessa fall bör tjänstemannens lön ses över, i syfte att undvika obalans mellan lönen och befattningens art och svårighetsgrad.

Mom. 2

Tjänsteman som p.g.a. hel föräldraledighet varit frånvarande från arbetet en längre tid ska i samband med återgång i arbete röna särskild uppmärksamhet beträffande eventuell justering av lönen.

Mom. 3

Översyn med stöd av mom. 1 och 2 ska beträffande medlemmar i SACO-förbund ske i samverkan med den lokala fackliga organisationen. Eventuell lönejustering sker vid sidan av den årliga lönerevisionen.

§ 8. Kompensation för övertidsarbete

Mom. 1

För övertidsarbete enligt kap. 3, § 4, ska övertidskompensation lämnas.

Mom. 2

Följande tjänstemän är inte berättigade till kompensation för övertidsarbete:

- tjänsteman med arbetsuppgifter som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning (d.v.s. är beresningsskyldig), t.ex. besiktningsman, säljledare, säljande personal eller liknande,

- tjänsteman som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtro- endeställning i arbetstidshänseende,

- tjänsteman som överenskommit med arbetsgivaren om att kompensation för övertidsarbete ska utgå i annan form (utöver de fem extra semesterdagarna enligt kap. 7, § 1, mom. 1).

Mom. 3

Övertidsarbetet kompenseras antingen genom kontant ersättning, eller om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget, i form av ledig tid (kompensationsledighet).

Kompensation för övertidsarbete erhålles inte för arbete under tjänsteresor och liknande förrättningar. Vid temporär placering utanför den ordinarie arbetsplatsen kan dock sådan kompensation erhållas.

Som grund för beräkning av kontant övertidsersättning gäller tjänstemannens timlön som utgör årslönen

1896

Mom. 4

Kontantersättningen är, såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal:

a) för övertidsarbete mellan kl. 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar, som inte är hellediga enligt detta avtal

150 % av timlönen,

b) för övertidsarbete på annan tid 200 % av timlönen.‌

Mom. 5

Kompensationsledighet för övertidsarbete beräknas på motsvarande sätt med 1,5 timme respektive 2 timmar för varje övertidstimme.

Mom. 6

Deltidsanställd tjänsteman som arbetar utöver sitt dagliga arbetstidsmått (x.x. xxxxxx), erhåller intill gällande dagligt arbetstidsmått för heltidsarbetande, ersättning motsvarande timlön per arbetad timme.

Protokollsanteckning

Om särskilda skäl föreligger kan tjänsteman, som ej har rätt till övertidsersättning och som inte omfattas av lokalt kollektivavtal om rörlig lön (provision), efter lokal förhandling få särskild kompensation för besvärande övertidsbelastning under viss tid.

§ 9. Tjänstledighetsavdrag

Såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal, ska vid tjänstledighet avdrag göras med 1/252 av den fasta årslönen.

För tjänsteman som inte arbetar alla dagar i veckan, ska tjänstledighetsavdrag beräknas som 1/252 av en till heltid uppräknad fast årslön.

Omfattar tjänstledighetsperiod hel kalendermånad, ska avdraget motsvara den fasta månadslönen.

Under pågående tjänstledighet kan månadsavlönad tjänsteman vid tillfällig

tjänstgöring del av dag, avlönas med timlön.

§ 10. Måltidsförmån

Tjänsteman som tjänstgör minst fem timmar i anslutning till måltidsrast vid företaget är berättigad till måltidsförmån.

För måltid som arbetsgivaren tillhandahåller erlägger tjänstemannen en måltidsavgift. Avgiften ska vara 35 % av det av Riksskatteverket fastställda genomsnittspriset i riket för en normallunch.

Måltidsavgift erläggs även under tillfällig frånvaro och vid semester.

Såvida inte annat överenskommes lokalt, ska tjänsteman erlägga avgiften som ett avdrag på månadslönen. Avdraget ska då uppgå till 220/12 av 35 % av det av Riksskatteverket fastställda priset.‌

Då tjänsteman inte intagit av företaget tillhandahållen måltid på grund av frånvaro som medför löneavdrag för hel arbetsdag, erläggs ej måltidsavgift.

Tjänsteman kan avstå från subventionerad måltid. I sådant fall ska måltidsavgift ej erläggas. Anmälan om avstående ska, såvida inte annat överenskommes lokalt, göras före årsskiftet och avse helt kalenderår.

Anmärkning

Den nya lydelsen i avtalet 2003 ska ej leda till att de som redan har förmånen när avtalet träffades, ska få försämringar.

§ 11. Timlön

Tjänsteman avlönas i normalfallet i form av månadslön och när så anses lämpligast i form av timlön.

För månadsavlönad tjänsteman beräknas timlönen som Månadslönen

159

§ 12. Lön för del av månad

När en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning eller byter sysselsättningsgrad under löpande kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel:

Lön för del av månad = A x B

C

där

A = aktuell månadslön

B = antal kalenderdagar anställningen/sysselsättningsgraden varar under månaden C = totalt antal kalenderdagar under den aktuella månaden

Vid ändrad sysselsättningsgrad beräknas varje period med respektive sysselsättnings- grad för sig.

KAPITEL 5 SJUKFRÅNVARO‌‌

Utöver vad som sägs i "Lag om sjuklön" gäller följande regler i samband med sjukdom, om tjänsteman blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

§ 1. Anmälningsskyldighet

Tjänsteman ska snarast möjligt anmäla inträffat sjukdomsfall till företaget. Tjänstemannen ska också lämna en skriftlig försäkran om att han varit sjuk och i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen.

Om sjukdomsfallet fortsätter efter sjuklöneperioden, kan företaget till tjänstemannen överlåta skyldigheten att anmäla sjukdomsfallet till försäkringskassan. Anmälan ska ske inom sju kalenderdagar.

Med sjuklöneperiod avses den första dag tjänstemannen är helt eller delvis frånvarande från arbetet på grund av sjukdom och de därpå följande 13 kalenderdagarna.

Med sjukpenningperiod avses den del av sjukperioden som följer efter sjuklöne- perioden.

§ 2. Läkarintyg

Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan, ska tjänsteman alltid styrka sjukdomen med läkarintyg.

Med hänsyn till företagets ansvar för den anställdes rehabilitering, är det angeläget att anledningen till arbetsoförmåga kan klarläggas så tidigt som möjligt. Vid upprepad korttidsfrånvaro eller om omständigheterna så kräver, kan företaget begära att tjänstemannen styrker frånvaron med läkarintyg från första frånvarodagen. Företaget har i sådant fall rätt att anvisa läkare. Företaget betalar för sådant intyg om kostnaden inte ersätts från försäkringskassan.

§ 3. Ersättningstid‌‌

Tjänsteman erhåller vid frånvaro på grund av sjukdom ersättning under den kalendermånad insjuknandet sker och under därpå följande tre kalendermånader. Inträffar sjukdomsfallet den första i en månad, utges dock ersättning under högst tre kalendermånader. Vid upprepade sjukdomsfall under en 12-månadersperiod, medräknas varje frånvaroperiod som omfattar minst 30 kalenderdagar, i de tre kalendermånaderna.

När ersättningstiden enligt ovan löpt ut betalas inte längre någon sjukersättning från företaget. Härefter utbetalas eventuell sjukpension från pensionsinrättningen.

§ 4. Definitioner

Såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal avses i detta kapitel med:

Fast årslön

12 x tjänstemannens fasta månadslön samt härutöver eventuella fasta lönetillägg.

Ersättningsunderlag

Underlag för på grund av sjukdom beräknat bortfall av rörlig inkomst beräknas på följande sätt: - Medeltalet av de tre närmast föregående årens inkomster korrigeras med förhållandet mellan den garanterade inkomsten för året och den garanterade inkomsten för året innan. Korrigeringen ska dock ej ske vid en kvot lägre än 1,0. Beloppet maximeras till 24 gånger det vid verksamhetsårets ingång gällande basbelopp. Det framräknade beloppet reduceras med den fasta årslönen. Resten kallas ersättningsunderlag.

Om tjänstemannens anställning inte omfattar de närmast föregående tre åren och en genomsnittsberäkning enligt ovan därför inte kan göras, ska arbetsgivaren och tjänstemannen årligen överenskomma om den inkomst som ska utgöra underlag för ersättning vid sjukdom, föräldraledighet m.m.

§ 5. Ersättning vid sjukdom

Mom. 1 – Sjukersättning avseende fast lön

Den ersättning som tjänstemannen erhåller från företaget beräknas genom avdrag på den fasta lönen enligt följande tabell:

F a s t å r s l ö n	Sjuklöneperiod Frånvarodag		Sjukpenningperiod Sjukdag
	1	2-14	15-90	91- *)	Sjukpension
till och med	100 %	20 %	90 %	90 %	100 %
7,5 basbelopp
över 7,5 basbelopp	100 %	20 %	10 %	10 %	100 %
Nämnare	252 (kap. 4, § 12)		365	365	365

*) Se § 3 – Ersättningstid

Med sjukfrånvaro del av dag minskas avdraget i motsvarande grad.

För tjänsteman som inte arbetar alla dagar i veckan, ska avdraget beräknas som 1/252 av en till heltid uppräknad fast årslön.

Mom. 2 – Sjukersättning avseende beräknat bortfall av rörlig inkomst

Såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal, erhåller tjänstemannen kompensation för beräknat bortfall av rörlig lön vid sjukdom, enligt följande tabell:

Fast lö n p l u s	Sjuklöne perio d Frånvarodag		Sjukpe nning p eri od Sjukdag
ersättn ings- underlag	1	2-14	15-90	91-*)	Sjukpension
till och med	0	80 %	10 %	0	0
7,5 basbelopp
över 7,5 basbelopp	0	0	90 %	90 %	0
Nämnare	252 (kap. 4, § 12)		365	365

Mom. 3 - Garanterad inkomst

Vid sjukfrånvaro reduceras den garanterade inkomsten på samma sätt som den fasta lönen, d.v.s. enligt mom. 1 ovan.

Anmärkningar

För tjänsteman som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % under den första sjukdagen, görs sjukavdrag/utges ersättning för denna dag enligt bestämmelserna som gäller fr.o.m. andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphört, ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Antalet karensdagsavdrag begränsas till tio under en 12-månadersperiod.

Om tjänsteman uppbär sjukpension ska lönen minskas med belopp som motsvarar sjukpensionen.

Då vid arbetsskada sjukpenning ersatts av livränta och denna avser tid då rätt till ersättning enligt ovan alltjämt föreligger, utgör ersättningen skillnaden mellan 90 % av ordinarie lön och livräntans belopp. Annan ersättning som tjänsteman åtnjuter på grund av staten åliggande ersättningsplikt, avräknas från ersättning p.g.a. sjukdom.

Om försäkran enligt § 1, eller läkarintyg enligt § 2 inte lämnas till företaget, görs ett tjänstledighetsavdrag beräknat enligt reglerna i kap. 4, § 9.

§ 6. Ersättning för omkostnader

Vid sjukdom ska överenskommelse kunna träffas om skälig nedsättning av till tjänstemannen utgående omkostnadsersättningar, med hänsyn till bortfall av omkostnader under frånvarotiden.

KAPITEL 6 FÖRÄLDRALEDIGHET‌‌‌

Med iakttagande av bestämmelserna i övrigt i föräldraledighetslagen, gäller följande regler i samband med föräldraledighet.

§ 1. Anmälningsskyldighet

Tjänsteman som vill utnyttja sin rätt till ledighet, ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början. Om så inte kan ske, t.ex. vid sjukdom eller andra oförutsedda händelser, kan en kortare anmälningstid godtas. I samband med anmälan ska tjänstemannen uppge hur lång ledighet som önskas.

Vid ledighet för tillfällig vård av barn är anmälningstiden en vecka. Om ledigheten är föranledd av sjukdom, gäller inte någon anmälningstid.

Tjänsteman som vill avbryta påbörjad ledighet som varit avsedd att pågå minst en månad, är skyldig att underrätta arbetsgivaren minst en månad före återgång i arbete.

Anmärkning

FAO och Jusek är eniga om betydelsen av att varseltiderna iakttas. Parterna ser dessa som minimitider och Xxxxx rekommenderar SACO-förbundens medlemmar att om möjligt iaktta längre varseltider. FAO rekommenderar å sin sida företagen att, i situa- tioner där undantagsregeln inte är tillämplig men där det ändå anses föreligga särskilda skäl för kortare underrättelsetid, inta en välvillig inställning.

§ 2. Läkarintyg

Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för anmälan av ledighet för tillfällig vård av barn, ska tjänstemannen alltid styrka sjukdomen med läkarintyg.

§ 3. Rätt till ledighet

Tjänsteman är berättigad till föräldraledighet enligt lag.

Detta innebär i huvudsak:

- hel ledighet till dess barnet blir 18 månader,

- förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år,

- hel ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning eller havandeskapspenning för hel dag,

- tre fjärdedels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för tre fjärdedels dag,

- halv ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för halv dag,

- en fjärdedels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för en fjärdedels dag,

- en åttondels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för en åttondels dag.

Härutöver har heltidsanställd tjänsteman rätt till avkortning av normal arbetstid med en fjärdedel tills barnet fyller 12 år.

Ett villkor för rätten till ledighet är att tjänstemannen vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller minst 12 månader under de senaste två åren.

§ 4. Ledighetens förläggning m.m.

Föräldraledigheten får delas upp på högst tre perioder per kalenderår.

Ledighet som berättigar till tillfällig föräldrapenning, eller föräldrapenning som används för föräldrautbildning, eller för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, får delas upp utan hinder av första stycket.

Vid förkortning av arbetstiden med stöd av lag om föräldraledighet ska ledigheten förläggas enligt tjänstemannens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Företaget får inte utan tjänstemannens samtycke dela upp ledigheten under dagen eller förlägga förkortning av arbetstiden till annan tidpunkt än arbetsdagens början eller slut.

Anmärkning

FAO och Jusek konstaterar att lagen kan leda till ett ökat behov av omplacering av tjänstemän, såväl till andra driftsenheter, som till andra arbetsuppgifter. Sådana omplaceringar, som till följd av ledigheten kan vara nödvändiga för en ändamålsenlig verksamhet inom företaget, ska föregås av överläggning med den enskilde

tjänstemannen och förhandlingar med SACO-förbundens lokala organisation. Vid be- slut om omplacering ska största möjliga hänsyn tas för att undvika olägenheter som beslutet kan föranleda för tjänstemannen.‌

§ 5. Löneavdrag/ersättning vid havandeskaps- penning

För dag då tjänsteman erhåller havandeskapspenning enligt 3 kap. Lag om allmän försäkring, ska löneavdrag på fasta lönedelar göras enligt nedanstående tabell:

Å r s l ö n e d e l a r	Ersättningsdag 1-
t.o.m. 7,5 basbelopp	90 %
över 7,5 basbelopp	10 %
Nämnare	365

(Definition av årslön se kap. 5, § 4.)

Ersättning för bortfall av rörlig lön beräknas vid havandeskapspenning enligt samma regler som gäller vid sjukdom enligt kap. 5, § 4. Detta innebär

Ersättningsunderlag	F r å n v a r o d a g 1-14 15-
t.o.m. 7,5 basbelopp	10 %	10 %
över 7,5 basbelopp	0	90 %
Nämnare	365	365

§ 6. Ersättning vid ledighet i samband med barns födelse eller adoption

Mom. 1 Kvalifikationstid

Tillsvidareanställd tjänsteman, som varit anställd minst 12 månader i följd och som vid ledighetens början har tjänstgjort minst sex månader under de senaste 12 kalendermånaderna, är berättigad till föräldraersättning för dag då försäk- ringskassan betalar ut hel föräldrapenning till tjänstemannen. Med tjänstgöring menas faktiskt utfört arbete samt betald semesterledighet.

Mom. 2 Underlag för beräkning av ersättning

Uppgår tjänstgöringsgraden till 100 % under minst sex månader utges full föräldraersättning. Har tjänstemannen under 12 månadersperioden helt eller delvis haft

en lägre tjänstgöringsgrad än normalt, och detta inte beror på sjukdom, beräknas föräldraersättning i proportion till den högsta genomsnittliga tjänstgöringsgraden under en period om sammanlagt sex månader (183 kalenderdagar, inklusive arbetsfria dagar som infaller under en tjänstgöringsperiod).

Exempel:

Antag att tjänstemannen är helt ledig under fem kalendermånader, arbetar 25 % under en månad, 50 % under två månader samt 75 % under resterande fyra månader. Den högsta genomsnittliga tjänstgöringsgraden under sammanlagt sex månader uppgår därmed till

2 x 50 % + 4 x 75 % = 67 %

6

eller uttryckt i antal dagar:

61 x 50 % + 122 x 75 % = 67 %

183

Mom. 3 Föräldraersättning

Föräldraersättning från arbetsgivaren utges för högst 380 dagar inom 540 dagar från barnets födelse, respektive den dag adoptivföräldrarna får barnet i sin vård.

Den föräldraersättning som tjänstemannen erhåller från företaget beräknas genom avdrag på den fasta lönen enligt följande tabell:

Å r s l ö n e d e l a r	Frånvar odag
	0-000	000 - 380	381 -
t.o.m. 7,5 basbelopp över 7,5 basbelopp	90 % 10 %	90 % 100 %	100 % 100 %
Nämnare	365 (252)	365 (252)	252 (kap. 4, § 10)

(Definition av årslön se kap. 5, § 4.)

Vid uttag av föräldraledighet enstaka dag eller, i perioder om högst fem arbetsdagar i följd och där löneavdrag ej görs för intilliggande arbetsfria dagar, ska avdrag göras med nämnaren 252.

Exempel:

Om föräldraledighet tas ut enbart en måndag men inte lördagen och söndagen i direkt anslutning ska faktorn 252 användas. Tas föräldraledighet ut enbart en tisdag och onsdag men inte övriga dagar i veckan och inte heller lördagen och söndagen före eller efter ledigheten ska faktorn 252 användas.

Den garanterade inkomsten ska för varje frånvarodag reduceras på samma sätt som den fasta lönen, d.v.s. enligt tabellen ovan.‌

Föräldraersättning för bortfallen rörlig lön beräknas på samma ersättningsunderlag som vid sjukdom (kap. 5, § 4 ) enligt följande tabell:

Frånvar odag

Fast lön plus ersättni n gs unde rlag	0-000	000 - 380	381 -
t.o.m. 7,5 basbelopp över 7,5 basbelopp	10 % 90 %	10 % 0 %	0 % 0 %
Nämnare	365	365	252 (kap. 4, § 10)

Omkostnadsbidrag utges under de första 30 dagarna per år och ledighetstillfälle om ej annat överenskommes i lokalt avtal.

Övergångsregel till § 6 och tidigare § 7 ( i KA FAO-Jusek 1/1-01—31/12-02): Enskild tjänsteman som senast den 20 april 2003 erhållit föräldraersättning för minst 110 dagar kan begära att regelverket i kollektivavtalet FAO-Jusek 2001-2002 istället ska tillämpas. (Regelverken går inte att kombinera med varandra.)

§ 7. Löneavdrag/ersättning vid avkortad arbetsdag

Vid föräldraledighet som uttages i form av avkortad arbetsdag, under en ledig- hetsperiod som uppgår till minst en hel kalendermånad, beräknas löne- och pensionsförmåner samt löneavdrag på samma sätt som om tjänstemannen vore deltidsanställd enligt detta avtal. För kortare period görs tjänstledighetsavdrag enligt kap. 4, § 9.

§ 8. Löneavdrag/ersättning vid tillfällig vård av barn

Till tjänsteman, som är föräldraledig med tillfällig föräldrapenning för tillfällig vård av eget eller adopterat barn eller barn till någon med vilken tjänstemannen lever i äktenskap eller i äktenskapsliknande förhållande eller till fader i samband med barns födelse (pappadagar) utges under högst fem hela eller tio halva arbetsdagar per kalenderår, ersättning med det belopp som återstår efter löneavdrag enligt tabell nedan, sjukdag 1-5.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning mer än fem dagar per år och tjänsteman, görs avdrag enligt tabell nedan, sjukdag 6-. (Definition av årslön se kap. 5, § 4.)

Å r s l ö n e d e l a r	Löneavdrag vid tillfällig vård av barn Sjukdag 1-5 6-
t.o.m. 7,5 basbelopp	100 %	100 %
över 7,5 basbelopp	20 %	100 %
Nämnare	252

Är den ordinarie arbetstiden under året förlagd till i genomsnitt mindre än fem dagar per helgfri vecka, ska talet 252 korrigeras i motsvarande grad. Uppstår brutet tal sker avrundning till närmast lägre tal.

§ 9. Annan föräldraledighet

Vid föräldraledighet utöver vad som avses i §§ 5-9, görs för varje helt eller delvis ledig arbetsdag ett tjänstledighetsavdrag, beräknat enligt reglerna i kap. 4, § 9.

KAPITEL 7 SEMESTER‌‌

Med iakttagande av semesterlagens bestämmelser i övrigt, har tjänsteman årligen rätt till semester enligt följande regler.

§ 1. Semesterrätt

Mom. 1

Vid femdagarsvecka och heltidstjänst utges semester enligt lag, d.v.s. 25 dagar.

Tjänsteman som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, erhåller härutöver fem semesterdagar.

Tjänsteman som den 31 december semesteråret har fyllt 46 år eller mer, erhåller ytter- ligare en semesterdag.

Om tjänsteman under pågående semesterår erhåller eller förlorar rätt till kompensation för övertidsarbete, ska antalet semesterdagar ändras i motsvarande mån. Retroaktiva förändringar bör undvikas.

Mom. 2 - Semesterrätt vid deltidstjänst

För tjänsteman med deltidstjänst uttrycks semesterrätten i antal dagar enligt det egna arbetstidsschemat. Om slutsumman för semesteråret blir ett brutet tal och första decimalen är större än noll, avrundas uppåt till hel dag.

För deltidstjänstgörande som arbetar varje dag i veckan, uttrycks semesterrätten på samma sätt som för heltidsarbetande.

Exempel

Deltidsanställd med tjänstgöring måndag - onsdag och som vid heltidstjänstgöring skulle ha varit berättigad till 25 semesterdagar, får 3/5 x 25 semesterdagar, d.v.s. 15 dagar.

§ 2. Semesterår

Löpande kalenderår är såväl intjänandeår som semesterår.

§ 3. Semesterledighet med och utan lön‌

Rätten till semesterledighet är skild från rätten till semesterlön. Semesterledighet med semesterlön utges endast i den mån sådan intjänas under kalenderåret.

Vid uttag av semesterledighet som inte är förenad med semesterlön, ska göras tjänst- ledighetsavdrag enligt kap. 4, § 9.

Tjänsteman vars semesterledighet med lön inte uppgår till 25 dagar, har ändå rätt till

25 dagars semesterledighet. Semesterledighet utan semesterlön regleras av semesterlagen. Tjänsteman kan avstå från att ta ut semesterdagar utan lön.

Tjänsteman som anställts efter den 31 augusti, har under det första anställningsåret endast rätt till den del av semesterledigheten som berättigar till semesterlön. För nyanställda ska semesterledighet hos annan arbetsgivare avräknas från "semesterrätten utan lön".

Vid anställning som omfattar endast del av semesteråret eller vid frånvaro som ej är semesterlönegrundande, beräknas antalet semesterdagar med semesterlön enligt följande:

Antal semesterdagar =

Sem.lönegrundande tid i

kalenderdagar x Semesterrätt för helt år

med semesterlön 365

Uppstår brutet tal och första decimalen är större än noll avrundas till närmast högre tal.

Vid fastställandet av antalet frånvarodagar under året ska även arbetsfri dag som infaller under frånvaroperioden medräknas.

Vid ändring av arbetstidsschema så att exempelvis antalet arbetsdagar per vecka ändras, sker en omräkning av semesterrätten och årets innestående semester.

Exempel

Omräkningen görs enligt följande formel: A x B

C

A = arbetsdagar per vecka efter ändring

B = årlig semesterrätt alt. årets innestående semester C = arbetsdagar per vecka före ändring

§ 4. Semesterlönegrundande frånvaro

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när frånvaron beror på:

a) Sjukdom i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada. Oavbruten frånvaro grundar i båda fallen rätt till semesterlön under högst två hela intjänandeår. Har arbetstagaren varit frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperioden inte rätt till semesterlön. I frånvaroperioden inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

b) Föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption under högst 180 dagar och som berättigar till föräldrapenning från försäkringskassan samt havandeskapsledighet som berättigar till havandeskapspenning.

c) Ledighet för vård av barn är semesterlönegrundande för tid då tillfällig för- äldrapenning erhålles.

d) Smittorisk i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar.

e) Utbildning med korttidsstudiestöd, inkomstbidrag eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller särskilt utbildningsbidrag eller facklig utbildning i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar.

f) Ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitions- utbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar.

g) Kompensationsledighet och permission (d.v.s. ledighet med bibehållen lön).

h) Semesterledighet med lön.

i) Ledighet för vård av närstående för tid då ersättning erhålles från försäk- ringskassan, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar.

Tidsbegränsningarna fastställes i kalenderdagar och gäller oberoende av varandra.

§ 5. Underrättelseskyldighet

Såvida inte annat överenskommits i lokalt avtal gäller följande:

Arbetsgivaren ska före februari månads utgång lämna tjänstemannen besked om det totala antalet semesterdagar för året, samt dessas fördelning på antal dagar med, respektive utan lön.

Tjänstemannen är skyldig att inför semesterplaneringen i april meddela arbetsgivaren hur han vill disponera sina semesterförmåner, d.v.s. i vilken omfattning

- semester utan lön ska utnyttjas,

- någon del av årets semester ska sparas eller tidigare sparad semester ska tas ut under året.

Tjänstemannens besked ska utgöra underlag för företagets semesterplanering och är därför i princip bindande för tjänstemannen.

§ 6. Förläggning av semester

Semesterplanen för tiden maj t.o.m. december ska fastställas senast under april.

Semesterplanen bör vara klar i mitten av april och eventuella förhandlingar bör vara slutförda under april månad. Semesterplaner för semesterledighet under tiden januari- april fastställes under november månad, såvida inte annat gäller enligt lokalt avtal.

I första hand görs semesterplanen upp mellan arbetsledningen och den enskilde tjänstemannen, varvid den enskildes önskemål ska beaktas. Vid oenighet kan frågan på endera partens begäran hänskjutas till lokal förhandling. Om parterna inte kommer överens efter lokal förhandling, beslutar arbetsgivaren om förläggning av semestern. Tjänstemannen bör i sådant fall underrättas om beslutet senast två månader före semesterledigheten.

Tjänsteman har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under tiden maj - sep- tember.

Semester utläggs enbart på arbetsdagar enligt det egna arbetstidsschemat.

Rätten till betald semesterledighet motsvaras av en skyldighet att ta emot samma ledighet. Huvudtanken med semesterbestämmelserna är att varje år ge alla anställda rätt till en sammanhängande ledighet för rekreation och vila. Det är därför varje arbetsledares skyldighet att på alla sätt medverka till att underställd personal får sin lag- och avtalsenliga semesterledighet.

Tjänsteman, som på grund av sjukdom begär att få tillgodoräkna sig utlagd semester för uttag vid senare tillfälle, är skyldig att vid behov styrka att han varit oförmögen till arbete. Detta sker lämpligast genom uppvisande av läkarintyg.

Om beviljad tjänstledighet förläggs så att den del av årets outtagna semester, som inte kan sparas, inte heller kan beräknas bli utlagd före semesterårets utgång, bör tjänstemannen i första hand inleda sin ledighet med uttag av denna semesterdel.

§ 7. Ordning för semesteruttag‌‌

Semesteruttag minskar semestertillgodohavandena i följande ordning:

- innevarande års semester med lön,

- innevarande års semester utan lön i den mån tjänstemannen anmält att hon vill ut- nyttja sådan ledighet,

- sparad semester.

§ 8. Rätt att spara semester

Av varje års intjänade semester med lön, har en heltidsanställd tjänsteman rätt att spara högst fem semesterdagar till ett senare semesterår. Det samlade antalet sparade semesterdagar får uppgå till högst 35 för tjänsteman som har sin arbetstid förlagd till fem dagar/vecka. För deltidsanställd tjänsteman, som arbetar mindre än fem dagar/vecka, ska beräkningen av det högsta antalet samlade semesterdagar ske i proportion till det egna arbetstidsschemat.

Sparade semesterdagar registreras i arbetsdagar enligt det egna arbetstidsschemat och omvandlas inte på grund av ändringar av schemat.

Sparade semesterdagar ska förläggas enligt samma ordning som den ordinarie semesterledigheten men med iakttagande av följande: Vid uttag av minst fem sparade semesterdagar har tjänstemannen rätt att få dessa och hela årets semesterledighet i en följd. Det föreligger dock ingen rätt att få denna långledighet under maj-september. Tjänstemannen bör om möjligt beredas tillfälle att ta ut både sparade dagar och hela årets semesterledighet i en följd under den tid som tjänstemannen önskar. En förutsättning är dock att detta inte medför särskilda olägenheter för verksamheten vid företaget, eller allvarliga störningar vid utläggningen av semestrar för andra tjänste- män, med hänsyn även till deras önskemål.

§ 9. Beräkning av semesterlön

Mom. 1 - Semesterlön vid fast lön

Vid semesterledighet som berättigar till semesterlön, utbetalas fast lön enligt sammalöneprincipen, tillämpad på den lön och sysselsättningsgrad som gäller vid ledighetstillfället. Vid uttag av såväl innevarande års semester som vid uttag av sparade semesterdagar gäller sålunda oförändrade fasta löneförmåner. Vid byte av lönesystem ska beaktas att över/underkompensation ej uppstår.

Mom. 2 - Semesterlön på rörlig lön

Semesterlön utges med 13 % på den rörliga lön som belöper sig på verksamhetsåret. Är tjänstemannen berättigad till längre semester än 25 dagar, ska procenttalet höjas med 0,52 procentenheter för varje dag som den årliga semesterrätten överstiger 25

dagar. Semesterlön på rörlig lön beräknas med ledning av den årliga semesterrätten oberoende av om möjligheten att spara semesterdagar utnyttjats eller ej eller om en del av semesterledigheten inte berättigar till semesterlön i övrigt. Vid byte av lönesystem ska beaktas att över/underkompensation ej uppstår.

Utbetalning av semesterlön på rörlig lön ska ske senast i samband med årsavräkning.

Mom. 3 - Semesterlön på övertids- och mertidsersättning samt timlön

Tjänsteman har rätt till lagstadgad semesterlön med 12 % på under semesteråret utbetald övertids-, mertidsersättning och timlön. Denna semesterlön ska utbetalas senast tre månader efter semesterårets utgång, såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal.

Mom. 4 - Semesterlön vid sparad semester

Semesterlön på rörlig lön utbetalas i samband med årsavräkning för intjänandeåret. Vid uttag av sparad semester utbetalas därför endast fast lön. Vid byte av lönesystem ska beaktas att över/underkompensation ej uppstår.

§ 10. Semestertillägg

Tjänsteman som omfattas av avtalet enligt kap. 1, § 1, erhåller för varje betald semesterdag ett semestertillägg om 1,25 %, beräknat på den vid semestertillfället fasta aktuella månadslönen.

För rörliga lönedelar beräknas tillägget på 1/12 av verksamhetsårets/föregående års rörliga lön. Vid byte av lönesystem ska beaktas att över/underkompensation ej uppstår.

För timlön beräknas tillägget som

(159 x timlön x arbetade timmar x 0,096 x 0,0125) 7,75

Exempel:

Timlön = 110 kr. Arbetade timmar = 20

Semestertillägg = (159 x 110 x 20 x 0,096 x 0,0125) / 7,75 Semestertillägget blir sammanlagt 54 kronor och 16 öre för de 20 timmarna.

Vid byte av lönesystem ska beaktas att över/underkompensation ej uppstår.

Semestertillägget om 1,25 % ska för deltidsanställd tjänsteman, som inte arbetar alla dagar i veckan, beräknas på det antal semesterdagar tjänstemannen skulle ha haft vid en heltidsanställning. Den fasta aktuella månadslönen är dock deltidslönen.

Semestertillägget om 1,25 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern, såvida inte annat överenskommits i lokalt kollektivavtal.

§ 11. Semesterersättning m.m. vid anställnings upphörande

Semesterersättning beräknas på grundval av den inkomst som gäller vid anställningens upphörande. Sparade dagar ersätts på samma sätt som årets outtagna semesterdagar med lön.

Semesterersättningen per dag ska för fast lön eller fasta lönedelar utgöra 1/252 av gäl- lande fasta årslön. För deltidsanställd med arbete vissa hela dagar i veckan, ska semesterersättningen per dag beräknas på motsvarande heltidslön.

Semesterersättning för rörlig lön beräknas enligt § 9 mom. 2.

Tillsvidareanställd tjänsteman, som varit anställd mer än 12 månader i följd, ska inte vidkännas avdrag på lönen för den del av uttagen semester som belöper på återstoden av kalenderåret. För mycket uttagen semester ska dock kvittas mot sparade semesterdagar, för vilka tjänstemannen har rätt till semesterersättning.

Semesterledighet får endast med tjänstemannens medgivande förläggas till upp- sägningstid. Utan sådant medgivande får dock semesterledighet förläggas till den del av uppsägningstiden som överstiger sex månader.

KAPITEL 8 ERSÄTTNING VID FACKLIGT ARBETE‌‌‌

§ 1. Ledighet

Tjänsteman är berättigad till ledighet enligt lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Protokollsanteckning

Med begreppet arbetsplats i förtroendemannalagen avses - när det gäller förenings- styrelses fackliga verksamhet - hela företaget.

§ 2. Löneavdrag för fasta lönedelar

För ledighet från arbetet vid fackligt arbete som inte berättigar till bibehållna anställningsförmåner, görs tjänstledighetsavdrag enligt kap. 4, § 11 på fasta lönedelar.

§ 3. Ersättning för beräknat bortfall av rörliga lönedelar

För ledighet som berättigar till bibehållna anställningsförmåner erhåller tjänstemannen kompensation för beräknat bortfall av rörlig inkomst.

Kompensationens storlek fastställes med ledning av ersättningsunderlag och ledighetens längd. Först beräknas medelinkomsten för de närmast föregående tre åren. Medelinkomsten korrigeras med hänsyn till förhållandet mellan den garanterade inkomsten för året och den garanterade inkomsten för närmast föregående år. Korrigering ska ej ske med mindre kvot än 1,0. Den korrigerade medelinkomsten utgör maximalt 24 gånger det vid verksamhetsårets ingång gällande basbeloppet.

Ersättningsunderlaget utgörs av den, enligt föregående stycke, framräknade korrigerade medelinkomsten, sedan densamma först reducerats med årets fasta löneförmåner och sedan räknats upp med 20 %, som vederlag för erforderligt förberedelse- och avslutningsarbete.

Kapitel 8 - Ersättning vid fackligt arbete

Ersättningsberättigad tid 08.00 - 17.00. Som ersättningsberättigad tid betraktas såväl egentlig sammanträdestid, som restid mellan kl. 08.00 och l7.00 i anslutning till sammanträde.

Ersättningsberättigad tid som inte uppgår till två timmar berättigar ej till ersättning.

Ersättningsberättigad tid som uppgår till två men ej fyra timmar berättigar till halv dagersättning, vilket motsvarar 1/496 av ersättningsunderlaget.

Ersättningsberättigad tid som uppgår till fyra timmar eller mer berättigar till hel dagersättning, vilket motsvarar l/248 av ersättningsunderlaget.

Förhandlingsprotokoll 10 mars 1998

Förhandlingsprotokoll

Parter: Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation, FAO

Jusek, Förbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Tid: 1998-03-10

Plats: FAO:s lokaler, Xxxxxxxxx 0X, 0 xx., Xxxxxxxxx Ärende: Undantag från konfliktåtgärd

Närvarande: Förhandlingsdelegationer från FAO och Jusek

§ 1

Den branschglidning som under senare år förekommit mellan bank- och försäkrings- branscherna har bl.a. inneburit att försäkringsbolag bedriver bankverksamhet och vice versa. Försäkringsbolagsägda banker tillhör FAO medan övriga banker i Sverige i allmänhet omfattas av kollektivavtalen mellan Bankinstitutens Arbetsgivare- organisation (BAO) och Finansförbundet. En konflikt inom FAO-Juseks avtalsområde kan åsamka försäkringsbolagsägda banker mycket stor skada om övriga banker, som inte omfattas av dessa konflikter, samtidigt kan bedriva verksamhet i ograverad omfattning.

§ 2

Mot bakgrund av vad som sagts i § 1 är FAO och Xxxxx ense om att vid konflikt ska försäkringsbolagsägda banker kunna uppfylla förpliktelse enligt före konflikten ingångna derivatinstrument med defaultklausul.

§ 3

Detta avtal gäller från dagen för undertecknandet och tillsvidare med 9 (nio) månaders uppsägningstid.

§ 4

Förhandlingen förklaras avslutad.

Vid protokollet

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx

Justeras

Xxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxx

Försäkringsbranschens Jusek, Förbundet för jurister,

Arbetsgivareorganisation civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

AVTAL OM FÖRHANDLINGSORDNING     ‌‌

Definitioner m.m.

§ 1.

Med lokal förhandling avses förhandling mellan företaget och SACO-förbundens lokala organisation.

Med central förhandling avses förhandling mellan FAO och Jusek.

Vid beräkning av tidsfristerna i detta avtal gäller lagen om beräkning av lagstadgad tid (SFS 1930:173).

Förhandlingar före beslut (medbestämmande- förhandling)

§ 2. Lokal förhandling

Mom. l

Uppnås ej enighet i den organisation för medbestämmande som gäller för företaget, kan endera parten hänskjuta frågan till lokal förhandling.

Mom. 2

Lokal förhandling enligt mom. l bör påkallas i direkt anslutning till att frågan slut- behandlas i vederbörligt organ, dock senast sju dagar därefter.

Mom. 3

Lokal förhandling ska påbörjas snarast möjligt, dock senast 10 dagar efter det den påkallats om ej annat överenskommes.

§ 3. Central förhandling

Mom. l

Uppnås ej enighet vid lokal förhandling kan endera parten påkalla central förhand- ling.

Mom. 2

Central förhandling ska påkallas senast sju dagar efter det den lokala förhandlingen avslutats genom justerat protokoll. Central förhandling ska påbörjas och genomföras skyndsamt. Förhandlingen anses avslutad när protokollet är justerat.

Övriga förhandlingar

§ 4. Lokal förhandling

Mom. l

Lokal förhandling kan påkallas av företaget eller den lokala fackliga organisationen.

Mom. 2

Part som vill förhandla i en rättstvist, ska påkalla lokal förhandling hos motparten inom fyra månader från det att parten fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat, om ej annat framgår av lag.

Protokollsanteckning

Exempel på andra förhandlingsfrister i lag är förhandlingsreglerna i 34, 35 och 37 §§ MBL. För s.k. fastställelsetalan gäller inga särskilda frister för påkallande av förhandling.

Mom. 3

Påkallas med stöd av 10 § MBL eller annan lagstiftning förhandling i fråga av annat slag än som berörs i detta avtal eller överläggning, ska denna påbörjas inom två veckor efter det att framställning om förhandling eller överläggning mottagits, om parterna ej enas om annat.

§ 5. Central förhandling

Mom. l

Har enighet ej nåtts vid lokal förhandling kan endera parten påkalla central förhandling.

Mom. 2

Central förhandling ska påkallas inom två månader efter det att lokal förhandling avslutats genom justerat protokoll, om annat ej framgår av lag eller detta avtal. Central förhandling ska påbörjas och genomföras skyndsamt. Förhandlingen anses avslutad när protokollet är justerat.

§ 6. Förhandling om individuella löner

Vid förhandling om individuella löner gäller avtal om löner och allmänna anställnings- villkor mellan FAO och Jusek, kap. 4, § 3 .

§ 7. Ändring i lokalt avtal om rörliga löner, arbetstid m.m.

Part, som under tid då kollektivavtal gäller, önskar genomföra ändring i lokalt kollektivavtal om rörliga löner där rörlig lön utgör minst 25 % av inkomsten eller i lokalt kollektivavtal om arbete vid annan tid än måndag - fredag mellan kl 08.00 -

17.00 eller villkoren för sådant arbete, kan om överenskommelse ej uppnås, påkalla central förhandling mellan FAO och Jusek. Sådan förhandling ska påkallas senast tre veckor efter det att den lokala förhandlingen avslutats.

Uppnås ej enighet vid den centrala förhandlingen kan FAO och Jusek inom tre veckor efter det att den centrala förhandlingen avslutats besluta om fredspliktens upphörande vid berört företag. Det står därefter parterna fritt att varsla om konfliktåtgärder enligt 45 § medbestämmandelagen.

§ 8. Överläggning enligt lag

Överläggning som enligt lag förutsätts äga rum mellan lokala parter, kan på enderas begäran hänskjutas till central överläggning.

Protokollsanteckning

Exempel på överläggningsregler är 32 § LAS, 5 § FML och 4 § Studieledighets- lagen.

Avgörande i rättstvister

§ 9. Forum

Rättstvist, som ej kunnat lösas efter lokal och central förhandling, kan prövas av arbetsdomstolen eller om parterna enas därom, av särskilt tillsatt förtroendenämnd.

Protokollsanteckning

Enligt lagen om rättegången i arbetstvister utgör tingsrätt första instans i vissa arbets- tvister.

§ 10. Tidsfrister

Talan i rättstvist ska väckas vid föreskrivet forum inom tre månader efter det central förhandling avslutats, om ej annat framgår av lag eller avtal.

Protokollsanteckning

Exempel på andra tidsfrister i lag är 21 och 37 §§ MBL och 37 § LAS. Enligt MBA kap. 3, § 4 och kap. 4, § 16 ska talan väckas vid arbetsdomstolen inom 10 dagar efter det central förhandling avslutats.

Giltighetstid

§ 11.

Detta avtal gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid.

FÖRHANDLINGSAVTAL            ‌‌‌

Parterna förbinder sig att, med iakttagande i övrigt av ”Avtal om förhandlings- ordning”, följa detta avtal i förhandlingar om kollektivavtal för organisationernas medlemmar i försäkringsbranschen. Parterna är eniga om att avtalet uppfyller kraven för registrering hos Medlingsinstitutet enligt 47b § i MBL

Vid ändrad lagstiftning om medling eller om konfliktregler kan part begära att detta avtal blir föremål för nya förhandlingar.

§ 1. Allmänna riktlinjer

Parterna utgår från att nya kollektivavtal skall träffas innan de föregående avtalen löper ut.

Detta avtal gäller ej om part har för avsikt att inte sluta nytt avtal.

§ 2. Tidplan för förhandlingar om kollektivavtal

Vid omförhandlingar om kollektivavtal skall parterna planera och genomföra förhand- lingsarbetet med avsikt att slutföra förhandlingarna innan det föregående avtalet löpt ut.

Förhandlingarna skall inledas tre månader före utlöpningsdatum för gällande avtal, varvid parterna, om man inte enas om annat, skall presentera sina förslag och krav.

Part som har för avsikt att varsla om stridsåtgärder är skyldig att, innan varsel läggs, muntligen och skriftligen informera Medlinsinstitutet eller, om förhandlingsledare eller medlare redan utsetts enligt § 3, denne.

Parternas avsikt är att undvika stridsåtgärder som långsiktigt skadar verksamheten inom avtalsområdet eller som i onödan drabbar tredje man eller som är till fara för samhället.

§ 3. Tillsättning av medlare

Tre månader innan aktuellt avtal löper ut skall parterna överväga om förhandlings- ledare eller medlare skall utses. Sådan skall utses om en part begär det.

Förhandlingsavtal enligt 47b § MBL‌‌‌

§ 4. Medlarens befogenheter

Efter egen bedömning om vad som enligt förhandlingsavtalets syfte och riktlinjer är till gagn för parternas förhandlingsarbete kan medlaren på eget initiativ besluta om följande åtgärder:

1. ålägga part att utreda och precisera enskilda förhandlingsfrågor,

2. lägga egna förslag till lösning av förhandlingsfrågorna,

3. skjuta upp varslade stridsåtgärder till dess alla tänkbara lösningar är uttömda, dock längst under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av en stridsåtgärd.

Medlarens uppgifter och befogenheter enligt detta avtal gäller under hela förhandlings- förloppet och träder i stället för lagbestämmelser om medling.

§ 5. Retroaktivitet

Skulle av en arbetstagarorganisation varslad stridsåtgärd träda i kraft upphör rätten till retroaktiva löneökningar, andra ersättningar eller förmåner.

§ 6. Särskilda förhållanden

Parterna är införstådda med att det kan uppstå situationer som parterna inte råder över. Det kan t.ex. vara politiska beslut som ändrar förutsättningarna för de krav som part laget eller andra yttre omständigheter som starkt påverkar avtalsförhandlingarna. Om en sådan särskild situation uppstår kan parterna komma överens om att ändra överens- komna tidplaner eller avtalskrav.

§ 7. Giltighetstid

Detta avtal gäller tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

REKOMMENDATION ANGÅENDE FÖRMÅNER VID TJÄNSTGÖRING I TOTALFÖRSVARET   ‌‌

KAPITEL 1

Inledning

Företagen har i många fall att ta ställning till olika frågor som kan uppkomma vid anställdas tjänstgöring inom totalförsvaret. Denna sammanställning jämte rekommendationer avses vara till ledning härvid.

Varje år genomgår värnpliktiga grundutbildning och deltar i någon form av repetitionsutbildning. Inom civilförsvaret och vid de verkskyddspliktiga företagen genomförs årligen också kontinuerligt utbildning och övning. Härtill kommer ett stort antal personer som frivilligt genomgår utbildning inom andra totalförsvarsor- ganisationer eller gör FN-tjänst.

Enligt lag bör den anställde ofördröjligen meddela arbetsgivaren tidpunkten för tjänst- xxxxxxxxx början och beräknad varaktighet. Om tjänstgöringen pågått mer än tre månader är arbetsgivaren ej skyldig att låta den anställde återinträda i arbetet tidigare än två veckor efter det att han fått meddelande om att den anställde önskar återuppta sitt arbete. Detta gäller också om den anställde utan föregående meddelande inställer sig hos arbetsgivaren.

KAPITEL 2

Värnpliktigas grund och repetitionsutbildning, reserv- befälstjänst, FN-tjänst m.m.

Arbetsgivarens skyldigheter

Arbetsgivaren har vissa skyldigheter enligt lag. Främst bör uppmärksammas:

Förbud mot avsked. Ett viktigt undantag, som främst berör värnpliktigas grundutbildning, är att arbetsgivaren får säga upp en arbetstagare om det vid anställningsavtalets ingående överenskommits att anställningen ska upphöra när värn- pliktstjänstgöringen börjar.

Då sakliga skäl för uppsägning föreligger intar den anställde inte någon privilegierad ställning på grund av sin värnpliktstjänstgöring.

Militärtjänstgöring är semesterkvalificerande hos arbetsgivaren, dock med undantag för bl.a. värnpliktigas grundutbildning, repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning, reservbefälstjänstgöring samt FN-tjänst.

Förläggning av semester. Arbetsgivaren får inte förlägga semester till värnpliktigs repetitionsutbildning. Däremot möter inget hinder att förlägga semester till grundutbildning, reservbefälstjänstgöring och olika former av frivillig tjänstgöring.

FN-tjänst vid avdelning organiserad inom försvarsmakten. Tjänstledighet ska beviljas om den anställde ofördröjligen underrättat arbetsgivaren. Detta gäller också om anställd önskar förlänga avtal om FN-tjänst. Den anställde bör återfå samma eller likvärdiga arbetsuppgifter vid återkomsten.

FAO:s rekommendationer

Värnpliktiga,

även vapenfria tjänstepliktiga och värnpliktiga uttagna för bistånds- och kata- strofutbildning.

Inskrivningsförrättning: Ingen lön.

Grundutbildning: Ingen lön. Gäller även repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning.

Repetitionsutbildning (utom i omedelbar anslutning till grundutbildningen) och frivillig utbildning i krigsbefattning: Värnpliktiga erhåller under repetitionsutbildning dagpenning från försäkringskassan med belopp som motsvarar 90 % av SGI/365 (alltså skattepliktig). Bidrag från arbetsgivaren bör därför normalt ej utgå.

För dem som har särskilt merarbete eller ansvar kompletteras dagpenningen med en befattningspenning. Den är skattefri och utgår med olika belopp beroende på den värn- pliktiges befattning.

Anställda i högre lönelägen (mer än 7,5 basbelopp) kan emellertid få en kännbar inkomstminskning. Det kan därför vara motiverat att arbetsgivaren ger en utfyllnad så att denna jämte dagpenningen uppgår högst till 90 % av normal lön. Sådan utfyllnad behandlas som lön. Vid utfyllnad ska befattningspenning ej medräknas.

Reservbefäl

Det är ett allmänt intresse att en tillräckligt stor kår av reservbefäl finns att tillgå. Arbetsgivaren bör därför i förekommande fall ge en utfyllnad av de militära ersättningarna så att dessa jämte bidraget uppgår högst till vederbörandes normala lön.

Reservofficerare erhåller under sin militärtjänstgöring lön i form av dagarvode. De får alltså inte dagpenning. De intjänar också semester.

Utfyllnad till 90 % av lönen

FAO rekommenderar att reglerna för värnpliktiga som är inkallade till repetitions- utbildning ska gälla även reservofficerare. Det innebär att arbetsgivaren ska ge en ut- fyllnad av dagarvodet inklusive semesterersättning så att de erhåller 90 % av sin civila lön.

Traktamenten och olika tillägg (t.ex. för förbandsövning, krigsförbandsövning, övertid) ska alltså inte räknas in i det arvode som arbetsgivaren ska komplettera.

Reservofficerare erhåller semester från försvaret. Arbetsgivaren bör därför samordna semestern från företaget med den militära semestern så att de inte blir överkompenserade. Den anställde kan antingen medges tjänstledighet under lika många dagar som semesterersättningen från försvaret hänför sig till eller inleverera utgiven semesterersättning till arbetsgivaren och i gengäld få oavkortad semester från arbetsgivaren.

För att utfyllnadens storlek ska kunna beräknas, bör den anställde visa upp sin militära lönespecifikation.

FN-tjänst

Ingen lön.

Semester samordnas på motsvarande sätt som för reservbefäl.

KAPITEL 3

Xxxxxxxxx befälsutbildning och frivillig militärtjänstgöring

Den frivilliga befälsutbildningen och den frivilliga utbildningen i krigsbefattning utgör viktiga komplement till den obligatoriska utbildningen enligt värnpliktslagen. Vi rekommenderar företagen en välvillig bedömning i samband med sådan utbildning.

Militär grundutbildning för kvinnor. Enligt studieledighetslagen har kvinnor rätt att vara lediga för militärutbildning. Xxxxxxx som vill få anställning som officerare måste genomgå militärutbildning under ca. 15 månader. Härtill kommer utbildning vid officerhögskolan i ca. två år. Arbetsgivare kan enligt LAS visstidsanställa en kvinna som har för avsikt att genomgå militär grundutbildning.

FAO:s rekommendationer

Xxxxxxxxx befälsutbildning och frivillig utbildning i krigsbefattning: Ledighet bör beviljas i den mån detta är möjligt, varvid det kan vara lämpligt att viss del av utbild- ningstiden räknas som semester.

Den anställde kan för den utbildningstid som förläggs utom semestern få vidkännas en viss ekonomisk uppoffring. Vi rekommenderar arbetsgivaren att vid frivillig befäls- utbildning lämna den anställde ett bidrag med 25 % av lönen (semesterlönen).‌

Ersättning vid frivillig utbildning i krigsbefattning: Se ovan under repetitions- utbildning.

Xxxxxxxxx tjänstgöring för att tillgodose behovet av befäl: Ledighet utan lön bör beviljas om det kan ske utan olägenhet.

Militär grundutbildning för kvinnor

Ledighet utan lön.

KAPITEL 4

Hemvärnet

Hemvärnet är en del av armén och rekryteras på frivillig grund. Det indelas med hänsyn till sina uppgifter i allmänt hemvärn och driftvärn. Inom det allmänna hemvärnet kan organiseras verks- eller företagshemvärn med främsta uppgift att skydda egna anläggningar.

FAO:s rekommendationer

Samma behandling som i fråga om frivillig befälsutbildning.

KAPITEL 5

Civilförsvaret (inkl. verkskyddet)

Förordning om förmåner till civilförsvarspliktiga (SFS 1976:1011). Civilförsvarets främsta uppgift är att i krig skydda befolkning och egendom mot skador vid fientliga anfall samt att rädda överlevande.

Civilförsvaret indelas i:

a) regionalt allmänt civilförsvar, som rekryteras av värnpliktiga och reservbefäl över- förda från försvarsmakten,

b) lokalt allmänt civilförsvar, som är organiserat inom ett 100-tal civilförsvars- områden,

c) verkskydd, som enligt länsstyrelsens bestämmande organiseras vid anläggning, där i fred i regel minst 200 personer är sysselsatta och som är belägen i ort med

skyddsrumsbyggnadsskyldighet. Ägaren ska på egen bekostnad anskaffa, förvara och underhålla materiel och utrustning och bekosta utbildning och övning m.m.

Arbetsgivaren har vissa skyldigheter enligt lag. Främst bör uppmärksammas:

Förbud mot avsked. Förbud föreligger mot att avskeda arbetstagare med anledning av civilförsvarstjänstgöring.

Civilförsvarstjänstgöring är semesterkvalificerande. Frånvaro för civilförsvarstjänst- xxxxxx är semesterkvalificerande hos arbetsgivaren under förutsättning att den anställde under föregående kalenderår fyllt lägst 22 år.

Förläggning av semester. Arbetsgivaren får inte förlägga semester till civilförsvars- pliktigs tjänstgöring. Ett undantag gäller civilförsvarspliktig som är under 22 år.

FAO:s rekommendationer

Regionalt allmänt civilförsvar. För personal som fullgör värnplikts- eller befälstjänst- xxxxxx i det regionala allmänna civilförsvaret utgår samma förmåner och gäller samma rekommendationer som för repetitionsutbildning i försvarsmakten.

Lokalt allmänt civilförsvar. Civilförsvarspliktiga erhåller vid fullgörande av civilför- svarsplikt vid såväl utbildning som övning dagpenning från försäkringskassan med be- lopp som motsvarar 90 % av SGI/365 (alltså skattepliktig). Bidrag från arbetsgivaren bör därför normalt ej utgå. Dagpenning utgår dock ej för dygn under vilket mindre än sju timmar tas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

För dem som har särskilt merarbete eller ansvar kompletteras dagpenningen under övning omfattande minst sju timmar med en befattningspenning. Den är skattefri och utgår med olika belopp beroende på den civilförsvarspliktiges befattning.

För anställda i högre lönelägen (mer än 7,5 basbelopp) kan emellertid en kännbar inkomstminskning förekomma. Det kan därför vara motiverat att arbetsgivaren ger en utfyllnad så att denna jämte dagpenningen uppgår högst till 90 % av normal lön. Sådan utfyllnad behandlas som lön. Vid utfyllnad ska befattningspenning ej medräknas.

Vid civilförsvarstjänstgöring erhåller den civilförsvarspliktige dessutom följande för- måner som är skattefria:

- fria resor vid in- och utryckning,

- färdkostersättning vid in- och utryckning,

- fri kost och logi samt vissa sjukvårdsförmåner,

- begravningshjälp,

- grupplivförsäkring.

Verkskydd. Samma förmåner (dock ej befattningspenning) och rekommendationer som inom det lokala allmänna civilförsvaret.

Vid verkskydd betalas dock samtliga kostnader av det verkskyddspliktiga företaget en- ligt följande:

- Dagpenning utbetalas av företaget efter avslutad utbildning direkt till den civilför- svarspliktige med belopp som motsvarar 90 % av SGI/365 (alltså skattepliktig), eventuellt med utfyllnad för anställd i högre löneläge (mer än 7,5 basbelopp, se ovan "Lokalt allmänt civilförsvar").

- Ersättning vid övning. Civilförsvarspliktiga i verkskydd ska i vissa fall övas under sju timmar. Om dessa förläggs till en och samma dag ska företaget utbetala dag- penning.

Om tiden delas upp i omgångar (exempelvis tre + fyra timmar) rekommenderar vi att företaget utbetalar ersättning med 90 % av lönen (semesterlönen) för motsvarande tid, oavsett om övningen äger rum på arbetstid eller fritid.

- Företaget kan från försäkringskassan få uppgift om dagpenningens storlek.

- På dagpenning och eventuell utfyllnad ska företaget göra avdrag för preliminär skatt. Utfyllnaden - däremot ej dagpenningen - behandlas som lön vad gäller skyl- digheten att erlägga lagstadgade arbetsgivaravgifter.

KAPITEL 6

Frivilliga försvarsorganisationer

Frivilligorganisationerna har en väsentlig uppgift inom totalförsvaret och erhåller statsbidrag för sin verksamhet. Denna regleras genom den s.k. frivilligkungörelsen.

FAO:s rekommendationer

Det är önskvärt att företagen inte lägger hinder i vägen för de anställdas medverkan. Avtal med sådan försvarsorganisation bör inte utgöra hinder för anställning och befordran. I en del fall kan erhållen utbildning bedömas som en merit också för civilt arbete.

Angående ekonomisk ersättning från arbetsgivaren se "Frivillig befälsutbildning" m.m.

xxx.xxx.xx, 08 - 783 98 60

xxx.xxxxx.xx, 00-000 00 00

xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx, 00-000 00 00

xxx.xx.xx, 00-000 00 00