Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet



Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet


►B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1233/2011

av den 16 november 2011

om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG

(EUT L 326, 8.12.2011, s. 45)


Ändrad genom:



►M1 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 727/2013 av den 14 mars 2013

Officiella tidningen


nr sida datum

L 207 1 2.8.2013

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1233/2011

av den 16 november 2011

om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AN­ TAGIT DENNA FÖRORDNING


med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, sär­ skilt artikel 207,


med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,


i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och


av följande skäl:


(1) Exportkreditinstitut bidrar till utvecklingen av världshandeln ge­ nom att främja export och investeringar från företag på ett sätt som kompletterar den privata sektorns tillhandahållande av finan­ siering och försäkring. Unionen är part i den consensusöverens­ kommelse om statsstödda exportkrediter (consensusöverenskom­ melsen) som ingåtts inom ramen för Organisationen för ekono­ miskt samarbete och utveckling (OECD). Consensusöverenskom­ melsen, såsom den ingåtts av parterna i denna, reglerar de finan­ siella villkor som exportkreditinstitut får erbjuda i syfte att främja lika spelregler för statsstödda exportkrediter.


(2) Enligt rådets beslut 2001/76/EG av den 22 december 2000 om att ersätta beslutet av den 4 april 1978 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter (2) och rådets beslut 2001/77/EG av den 22 december 2000 om tillämpning av prin­ ciperna för ett ramavtal om projektfinansiering för statsstödda exportkrediter (3) ska riktlinjerna i consensusöverenskommelsen och de särskilda bestämmelserna om projektfinansiering tillämpas i unionen.


(3) Consensusöverenskommelsen bidrar indirekt genom exportkredit­ institutens verksamhet till fri och rättvis handel och investeringar av företag som annars skulle ha mindre tillgång till krediter från den privata sektorn.


(4) När nationella exportkreditsystem inrättas, utvecklas och genom­ förs och när statsstödda exportkrediter kontrolleras bör medlems­ staterna följa unionens allmänna bestämmelser inom utrikespoli­ tiken, bland annat när det gäller en konsolidering av demokratin, respekten för mänskliga rättigheter och samstämmigheten mellan olika politiska åtgärder för att åstadkomma utveckling samt kam­ pen mot klimatförändringarna.


(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 september 2011 (ännu ej offentlig­ gjord i EUT) och rådets beslut av den 8 november 2011.

(2) EGT L 32, 2.2.2001, s. 1.

(3) EGT L 32, 2.2.2001, s. 55.

(5) Parterna i consensusöverenskommelsen är involverade i en lö­ pande process som syftar till att minimera marknadssnedvridning och skapa likvärdiga förutsättningar där de premier som export­ kreditinstitut tar ut är riskbaserade och bör vara tillräckliga för att täcka långfristiga driftskostnader och förluster, i enlighet med WTO-förpliktelser. För att uppnå detta mål fungerar exportkredit­ systemen på ett transparent sätt och instituten rapporterar således till OECD.


(6) Välriktade exportkrediter från exportkreditinstitut kan bidra till möjligheter till marknadstillträde för företag inom unionen, också för små och medelstora företag.


(7) Parterna i consensusöverenskommelsen och unionens medlems­ stater har kommit överens om att lämna viss information om exportkrediter i enlighet med OECD:s och unionens insynsregler i syfte att bidra till likvärdiga förutsättningar för parterna i con­ sensusöverenskommelsen och medlemsstaterna.


(8) Unionen tillämpar insyns- och rapporteringskrav i enlighet med bilaga I.


(9) Med tanke på den skärpta konkurrenssituationen på världsmark­ naderna och för att undvika konkurrensnackdelar för unionens företag bör kommissionen inom ramen för sitt förhandlingsman­ dat från medlemsstaterna stödja OECD:s ansträngningar att nå ut till andra än parterna i consensusöverenskommelsen. Kommissio­ nen bör genom bilaterala och multilaterala förhandlingar sträva efter att etablera globala standarder för statsstödda exportkrediter. Globala standarder på detta område är en förutsättning för likvär­ diga förutsättningar i världshandeln.


(10) Medan OECD-länderna styrs av consensusöverenskommelsen är länder utanför OECD inte parter i consensusöverenskommelsen, vilket skulle kunna leda till konkurrensfördelar för exportörer i de senare länderna. Dessa länder uppmanas därför att tillämpa con­ sensusöverenskommelsen i syfte att säkerställa likvärdiga för­ utsättningar också på global nivå.


(11) Med tanke på unionens politik för bättre lagstiftning som syftar till att förenkla och förbättra befintlig lagstiftning, kommer kom­ missionen och medlemsstaterna, i kommande översyner av con­ sensusöverenskommelsen, i förekommande fall att inrikta sig på att minska de administrativa bördorna för företag och nationella förvaltningar, bland annat exportkreditinstitut.

(12) Parterna i consensusöverenskommelsen har beslutat ändra och förbättra överenskommelsen. De ändringar som överenskommits omfattar ökad användarvänlighet, ökad överensstämmelse mellan relevanta internationella skyldigheter och ökad insyn, särskilt för icke-parter i consensusöverenskommelsen. Dessutom har parterna till consensusöverenskommelsen kommit överens om att i denna införliva de bestämmelser om projektfinansiering som införs ge­ nom beslut 2001/77/EG och de bestämmelser om exportkrediter för fartyg som införs genom rådets beslut 2002/634/EG (1) om ändring av beslut 2001/76/EG.


(13) Beslut 2001/76/EG i dess ändrade lydelse bör följaktligen upp­ höra att gälla och ersättas med denna förordning och den kon­ soliderade och reviderade texten till consensusöverenskommelsen som bifogas denna, och beslut 2001/77/EG bör upphöra att gälla.


(14) För att de ändringar till riktlinjerna i consensusöverenskommelsen som parterna kommit överens om ska kunna införlivas i unionens lagstiftning på ett snabbt och smidigt sätt, bör kommissionen vid behov anta delegerade akter för att ändra bilaga II. Därför bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissio­ nen med avseende på de ändringar till riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelse kommit överens om. Det är av sär­ skild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd un­ der sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissio­ nen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamen­ tet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.


HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.


Artikel 1

Tillämpning av consensusöverenskommelsen


De riktlinjer som anges i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter (consensusöverenskommelsen) ska tillämpas i unionen. Texten till consensusöverenskommelsen bifogas denna förordning.


Artikel 2

Delegering av befogenhet


Kommissionen ska anta delegerade akter enligt artikel 3 för att ändra bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i consensus­ överenskommelsen kommit överens om.


(1) EGT L 206, 3.8.2002, s. 16.

Om det, i fråga om ändringar i bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i consensusöverenskommelsen kommit överens om, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 4 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.


Artikel 3

Delegeringens utövande


1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.


2. Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 9 december 2011.


3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkal­ lelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.


4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.


5. En delegerad akt som antas enligt artikel 2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.


Artikel 4

Skyndsamt förfarande


1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge inga invändningar görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europapar­ lamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skynd­ samma förfarandet tillämpas.


2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 3.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europapar­ lamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Artikel 5

Insyn och rapportering


De insyns- och rapporteringsåtgärder som ska vidtas i unionen beskrivs i bilaga I.


Artikel 6

Upphävande


Beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG ska upphöra att gälla.


Artikel 7

Ikraftträdande


Denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i

Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

BILAGA I


1. Utan att det påverkar befogenheterna för de institutioner i medlemsstaterna som utövar tillsyn över nationella exportkreditprogram, ska varje medlemsstat överlämna en årlig verksamhetsrapport till kommissionen så att insynen ökar på unionsnivå. Medlemsstaterna ska i enlighet med nationell lagstiftning rap­ portera om tillgångar och skulder, utbetalda fordringar och återkrav, nya åtaganden, exponeringar och premier. När ansvarsförbindelser kan uppstå från verksamhet med statsstödda exportkrediter ska denna verksamhet rappor­ teras inom ramen för den årliga verksamhetsrapporten.

2. I den årliga verksamhetsrapporten ska medlemsstaterna beskriva hur miljö­ risker, som kan medföra andra relevanta risker, beaktas i deras exportkredit­ instituts verksamhet med statsstödda exportkrediter.

3. Kommissionen ska på grundval av denna information utarbeta en årlig över­ sikt för Europaparlamentet, inbegripet en utvärdering av exportkreditinstituts efterlevnad av unionens mål och förpliktelser.

4. Kommissionen ska i enlighet med sina befogenheter översända en årlig rap­ port till Europaparlamentet om de förhandlingar som förts, i de fall där kom­ missionen har förhandlingsmandat i olika internationella samarbetsfora, i syfte att etablera globala standarder när det gäller statsstödda exportkrediter.

Den första rapporteringsperioden enligt denna förordning ska täcka år 2011.


▼M1


BILAGA II


INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL I: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1. SYFTE


2. STATUS


3. DELTAGANDE


4. INFORMATION TILL ICKE-PARTER


5. TILLÄMPNINGSOMRÅDE


6. SEKTORSÖVERENSKOMMELSER


7. PROJEKTFINANSIERING


8. UPPSÄGNING


9. ÖVERVAKNING


KAPITEL II: FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER


10. KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER


11. KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV XXXXXXXXXXXXX FÖR ÅTERBETALNING


12. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID


13. ÅTERBETALNINGS VILLKOR FÖR ANDRA KRAFT- VERK ÄN KÄRNKRAFTVERK


14. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETAL- NING AV RÄNTA


15. RÄNTESATSER, PREMIESATSER OCH ANDRA AVGIF- TER


16. EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD


17. ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER


18. MATCHNING


19. FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINAN- SIERINGSSTÖD


20. KONSTRUKTION AV CIRR


21. GILTIGHETSTID FÖR CIRR


22. TILLÄMPNING AV CIRR


23. PREMIE FÖR KREDITRISK


24. MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK


25. KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER


26. BEDÖMNING AV RISK PÅ STAT


27. KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER


▼M1



28.

KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIO-



NALA INSTITUTIONER


29.

STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCK- NINGSGRAD OCH KVALITET


30.

METODER FÖR LANDRISKMINIMERING


31.

KREDITFÖRBÄTTRINGAR AV KÖPARRISKEN


32.

ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPRE-



MIESATSERNA FÖR KREDITRISK



KAPITEL III: BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND


33.

ALLMÄNNA PRINCIPER


34.

FORMER FÖR BUNDET BISTÅND


35.

KOMBINERAD FINANSIERING


36.

LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND


37.

PROJEKTS BERÄTTIGANDE


38.

MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD


39.

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PROJEKTS STÖDBERÄTTIGANDE


40.

BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR



BUNDET BISTÅND


41.

GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND


42.

MATCHNING



KAPITEL IV: FÖRFARANDEN


AVSNITT 1: GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR EXPORTKREDI- TER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND


43. ANMÄLNINGAR


44. INFORMATION OM STATSSTÖD


45. MATCHNINGSFÖRFARANDEN


46. SÄRSKILT SAMRÅD


AVSNITT 2: FÖRFARANDEN FÖR EXPORTKREDITER


47. FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR


48. FÖRHANDSANMÄLAN


AVSNITT 3: FÖRFARANDEN FÖR HANDELSRELATERAT BISTÅND


49. FÖRHANDSANMÄLAN


50. OMEDELBAR ANMÄLAN


AVSNITT 4: SAMRÅDSFÖRFARANDEN FÖR BUNDET BISTÅND


51. SAMRÅDENS SYFTE


52. SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER

53. SAMRÅDENS RESULTAT

AVSNITT 5: INFORMATIONSUTBYTE AVSEENDE EXPORTKREDI- TER OCH HANDELSRELATERAT BISTÅND

54. KONTAKTPUNKTER

55. FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING

56. SVARENS OMFATTNING

57. MUNTLIGA SAMRÅD

58. FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER SAMT INNEHÅLLET I DESSA

59. REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLL- NING

60. GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

61. OENIGHET OM GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

62. TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA STÅNDPUNKTERS IKRAFTTRÄDANDE

63. GEMENSAMMA STÅNDPUNKTERS GILTIGHET

AVSNITT 6: OPERATIONELLA BESTÄMMELSER FÖR MEDDE- LANDE OM MINIMIRÄNTESATSER

64. MEDDELANDE OM MINIMIRÄNTESATSER

65. TIDPUNKT FÖR RÄNTESATSERNAS IKRAFTTRÄ- DANDE

66. OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER AVSNITT 7: ÖVERSYNER

67. REGELBUNDEN ÖVERSYN AV CONSENSUSÖVERENS- KOMMELSEN

68. ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER

69. ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR

BILAGA I – SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDI- TER FÖR FARTYG

BILAGA II – SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDI- TER FÖR KÄRNKRAFTVERK

BILAGA III – SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDI- TER FÖR CIVILA LUFTFARTYG

BILAGA IV – SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDI- TER FÖR PROJEKT SOM RÖR FÖRNYBARA ENER- GIKÄLLOR OCH BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄND- RINGEN SAMT VATTENPROJEKT

BILAGA V – UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ANMÄLNINGARNA BILAGA VI – BERÄKNING AV MINIMIPREMIESATSER

BILAGA VII – KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNINGEN AV EN ÅTERBETALNINGSGARANTI FÖR TREDJE PART OCH KLASSIFICERINGEN AV EN MULTILATERAL EL- LER REGIONAL INSTITUTION

BILAGA VIII – KRITERIER OCH VILLKOR FÖR TILLÄMPNING AV METODER FÖR MINIMERING AV LANDRISKEN SAMT KREDITFÖRBÄTTRINGAR AV KÖPARRISKEN

BILAGA IX – CHECKLISTA FÖR UTVECKLINGSKVALITET

BILAGA X – VILLKOR SOM SKA TILLÄMPAS PÅ PROJEKTFINANSI- ERNGSTRANSAKTIONER

BILAGA XI – FÖRTECKNING ÖVER DEFINITIONER

BILAGA XII – KVALITATIVA BESKRIVNINGAR AV KÖPARRISK- KATEGORIER

BILAGA XIII – MARKNADSRIKTVÄRDEN FÖR TRANSAKTIONER I LÄNDER I KATEGORI

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER


1. SYFTE

a) Det huvudsakliga syftet med consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter, i detta dokument kallad consensusöverenskommelsen, är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda export- krediter.


b) Consensusöverenskommelsen syftar till att skapa lika villkor för statsstöd såsom det definieras i artikel 5 a och därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjäns- ternas kvalitet och pris snarare än de mest gynnsamma villkoren för statsstöd.


2. STATUS

Consensusöverenskommelsen, som utarbetats inom ramen för OECD, trädde ursprungligen i kraft i april 1978 och gäller tills vidare. Consensusöverens- kommelsen är ett gentlemen’s agreement mellan parterna; den är inte någon OECD-akt (1), även om den får administrativt stöd från OECD:s sekretariat (nedan kallat sekretariatet).


3. DELTAGANDE

Parter till consensusöverenskommelsen är Australien, Europeiska unionen, Förenta staterna, Japan, Kanada, Korea, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. Andra länder kan, oavsett om de är medlemmar i OECD eller inte, bli parter efter inbjudan från de nuvarande parterna.


4. INFORMATION TILL ICKE-PARTER

a) Parterna förbinder sig att utbyta information med icke-parter om anmäl- ningar rörande statsstöd enligt artikel 5 a.


b) Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara för- frågningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för deras statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.


5. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Consensusöverenskommelsen ska tillämpas på allt statsstöd, som tillhanda- hålls av en regering eller på dess vägnar, för export av varor eller tjänster, och på finansiell leasing, med en återbetalningstid på minst två år.


a) Statsstöd kan ges i följande former:


1) Exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning).


2) Statligt finansieringsstöd i form av


— direkt kredit/finansiering och refinansiering eller


— räntestöd.


3) Olika kombinationer av dessa stöd.


(1) Enligt definitionen i artikel 5 i OECD-konventionen.

b) Consensusöverenskommelsen ska tillämpas på bundet bistånd; de för- faranden som anges i kapitel IV ska även tillämpas på handelsrelaterat obundet bistånd.


c) Consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas på export av militär ut- rustning och jordbruksprodukter.


d) Statsstöd får inte beviljas om det klart kan bevisas att kontraktet har upprättats med en köpare i ett land som inte utgör varornas slutliga des- tination, huvudsakligen med syftet att få gynnsammare återbetalningsvill- kor.


6. SEKTORSÖVERENSKOMMELSER

a) Följande sektorsöverenskommelser är en del av avtalet:


— Fartyg (bilaga I).


— Kärnkraftverk (bilaga II).


— Civil luftfart (bilaga III).


— Förnybara energikällor och vattenprojekt (bilaga IV).


c) En part till en sektorsöverenskommelse kan tillämpa sina villkor för stats- stöd till export av varor och/eller tjänster som omfattas av consensusöver- enskommelsen inom sektorn. Om en sektorsöverenskommelse inte inne- håller någon bestämmelse som motsvarar en bestämmelse i consensus- överenskommelsen, ska parterna till sektorsconsensusöverenskommelsen tillämpa bestämmelsen i consensusöverenskommelsen.


7. PROJEKTFINANSIERING

a) Deltagarna kan tillämpa de villkor som anges i bilaga X på export av varor och/eller tjänster när det gäller transaktioner som uppfyller kriteri- erna i tillägg 1 till bilaga X.


b) Punkt a ska tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsconsensusöverenskommelsen om exportkrediter för kärnkraftverk eller sektorsconsensusöverenskommelsen om exportkrediter för förnybara energikällor och vattenprojekt.


c) Punkt a ska inte tillämpas på export av varor och tjänster som omfattas av sektorsconsensusöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg eller sektorsconsensusöverenskommelsen om exportkrediter för fartyg.


8. UPPSÄGNING

En part kan säga upp denna överenskommelse genom att anmäla detta med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. OECD:s informationssystem på Internet (OLIS). Uppsägningen träder i kraft 180 kalenderdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan.


9. ÖVERVAKNING

Sekretariatet ska övervaka genomförandet av consensusöverenskommelsen.


KAPITEL II

FINANSIELLA VILLKOR FÖR EXPORTKREDITER

De finansiella villkoren för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka ska läsas jämförda med varandra.

I consensusöverenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd. Parterna erkänner att mer restriktiva villkor än de som anges i consensusöverenskommelsen traditionellt sett gäller för viss handel eller vissa industrisektorer. Parterna ska fortsätta tillämpa dessa traditio- nella finansiella villkor, särskilt principen om att återbetalningstiden inte får överskrida varornas livslängd.


10. KONTANTBETALNING, MAXIMALT STATSSTÖD OCH LOKALA KOSTNADER

a) Parterna ska kräva att köpare av varor och tjänster som beviljas statsstöd gör kontantbetalningar motsvarande minst 15 % av exportkontraktvärdet vid eller före kredittidens början såsom denna definieras i bilaga XI. För bedömning av kontantbetalningar kan exportkontraktvärdet sänkas i mot- svarande grad om transaktionen innehåller varor och tjänster från ett tredjeland för vilka inget statsstöd ges. Finansiering/försäkring på 100 % av premien är tillåten. Premien kan antingen ingå i exportkontraktvärdet eller inte. Innehållna garantibelopp som betalas efter kredittidens början ska inte anses vara kontantbetalningar i detta sammanhang.


b) Statsstöd för sådana kontantbetalningar får endast ges i form av försäkring och garantier mot ordinära förkreditrisker.


c) Med undantag för punkterna b och d ska parterna bevilja statsstöd för högst 85 % av exportkontraktvärdet, inbegripet leveranser från tredjeland men exklusive lokala kostnader.


d) Parterna får ge statsstöd till lokala kostnader under förutsättning att föl- jande villkor uppfylls:


1) Statsstöd till lokala kostnader får inte överskrida 30 % av exportkont- raktvärdet.


2) Det ska inte ges på villkor som är mer förmånliga eller mindre re- striktiva än villkoren för den export som de lokala kostnaderna hänför sig till.


3) Om statsstödet till lokala kostnader överskrider 15 % av exportkont- raktvärdet, ska detta statsstöd förhandsanmälas i enlighet med arti- kel 48 och det ska i denna anmälan anges vilken typ av lokala kost- nader som stödet omfattar.


11. KLASSIFICERING AV LÄNDER FÖR FASTSTÄLLANDE AV XXXXXX- XXXXXXX FÖR ÅTERBETALNING

a) Länder i kategori I är höginkomstländer (2) inom OECD. Alla övriga länder tillhör kategori II.


b) Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:


1) Klassificeringen inom ramen för denna consensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer.


(2) Enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita.

2) Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klas- sificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.


3) Om ett land i enlighet med artikel 11 a omklassificeras ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångs- punkt i Världsbankens uppgifter.


4) Om Världsbanken ändrar siffror ska inom ramen för denna consensus- överenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klas- sificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning, och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller brister i siffrorna som konstateras under det kalenderår då sekretariatet lämnade siffrorna.


c) Ett land byter kategori först efter att ha tillhört samma kategori enligt Världsbankens lista två år i följd.


12. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 ska den längsta återbetal- ningstiden variera beroende på köparlandets klassificering enligt kriterierna i artikel 11.


a) För länder i kategori I ska den längsta återbetalningstiden vara fem år, med möjlighet att godkänna upp till åtta och ett halvt år när förfarandena för förhandsanmälan enligt artikel 48 följs.


b) För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara tio år.


c) I fråga om kontrakt som avser mer än ett köparland bör parterna i enlighet med förfarandena i artiklarna 58–63 försöka nå en gemensam hållning beträffande lämpliga villkor.


13. ÅTERBETALNINGSVILLKOR FÖR ANDRA KRAFTVERK ÄN KÄRN- KRAFTVERK

a) För andra kraftverk än kärnkraftverk ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år. Om en part avser att bevilja stöd med längre återbetalningstid än den som anges i artikel 12, ska denna part lämna en förhandsanmälan i enlighet med förfarandet i artikel 48.


b) Med andra kraftverk än kärnkraftverk avses kompletta kraftanläggningar som inte drivs med kärnkraft, eller delar därav. De omfattar alla bestånds- delar och tjänster (inbegripet utbildning av personal), allt material och all utrustning som direkt krävs för byggande och idrifttagande av en sådan anläggning som inte drivs med kärnkraft. Häri ingår inte sådana poster som köparen i allmänhet ansvarar för, särskilt kostnader i samband med markanläggning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk och vat- tenförsörjning utanför kraftverkets anläggningsgräns samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, tillstånd för laddning av bränsle), dock med följande undantag:

1) I det fall köparen av ett ställverk är identisk med köparen av kraft- verket ska den längsta återbetalningstiden för det ursprungliga ställ- verket vara densamma som för kraftverket (dvs. tolv år).


2) Den längsta tillåtna återbetalningstiden för ställverk, transformatorer och kraftledningar med en lägsta spänning på 100 kV ska vara den- samma som för kraftverket.


14. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska ske i lika stora amor- teringar.


b) Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och med början senast sex månader efter kredittidens början.


c) För exportkrediter som tillhandahålls som stöd för uthyrningstransaktioner kan lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination tillämpas i stället för lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet enligt punkt a.


d) I välgrundade undantagsfall kan exportkrediter tillhandahållas på andra villkor än dem som anges i punkterna a–c ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgänglig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överens- stämma med följande kriterier:


1) Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.


2) Återbetalning av ett kapitalbelopp ska ske med högst tolv månaders intervall. Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast tolv månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka tolv månader efter kredittidens början.


3) Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.


4) Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte över- stiga följande tidsgränser:


— För transaktioner med statliga köpare (eller med en statlig återbe- talningsgaranti), fyra och ett halvt år för transaktioner i länder i kategori I och fem år och ett kvartal för länder i kategori II.


— För transaktioner med icke-statliga köpare (och utan statlig återbe- talningsgaranti), fem år för länder i kategori I och sex år för länder i kategori II.


— Trots vad som sägs i de två föregående strecksatserna, för trans- aktioner där stöd till andra kraftverk än kärnkraftverk ingår enligt artikel 13, sex år och ett kvartal.

5) En part ska i enlighet med artikel 48 lämna en förhandsanmälan där skälen till att stödet inte tillhandahålls enligt punkterna a–c förklaras.


e) Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapita- liseras.


15. RÄNTESATSER, PREMIESATSER OCH ANDRA AVGIFTER

a) Med ränta avses inte något av följande:


1) Premiebetalningar och andra avgifter för försäkring av eller garanti för leverantörskrediter eller finansiella krediter.


2) Andra betalningar i form av bankavgifter eller provisioner i samband med exportkrediten, utom årsvisa eller halvårsvisa bankavgifter som betalas under hela återbetalningstiden.


3) Innehållen skatt enligt importlandets bestämmelser.


b) Om statsstöd ges i form av direkt kredit/finansiering eller refinansiering kan premien antingen läggas till räntesatsens nominella värde eller utgöras av en separat avgift; bägge komponenterna ska specificeras separat för parterna.


16. EXPORTKREDITERS GILTIGHETSPERIOD

De finansiella villkoren för en enskild exportkredit eller en kreditram, med undantag för den giltighetstid för marknadsreferensräntor (CIRR) som anges i artikel 21, ska inte fastställas för en period som överskrider sex månader före det slutgiltiga åtagandet.


17. ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

Consensusöverenskommelsen ska inte hindra exportkreditinstitut eller finans- institut från att bevilja mindre restriktiva villkor än de som anges i consen- susöverenskommelsen, om detta sker efter det att kontraktet tecknats (när exportkreditavtalet och därtill hörande dokument trätt i kraft) och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller fordringar.


18. MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i enlighet med med con- sensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 45 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part. Finansiella villkor som erbjuds i enlighet med denna artikel anses överensstämma med bestämmelserna i kapitlen I och II samt, i tillämpliga fall, även bilagorna I, II, III, IV och X.


19. FASTA MINIMIRÄNTESATSER VID STATLIGT FINANSIERINGS- STÖD

a) Parter som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska tillämpa relevanta markadsreferensräntor (CIRR) som minimiräntesatser. CIRR är räntesatser som fastställs enligt följande principer:


1) CIRR bör vara representativa för kommersiella utlåningsräntor till slutkund på den berörda valutans hemmamarknad.


2) CIRR bör nära motsvara räntesatsen för första klassens inhemska lån- tagare.

3) CIRR bör baseras på upplåningskostnaden för finansiering till fast ränta.


4) CIRR bör inte leda till en snedvridning av de inhemska konkurrens- villkoren.


5) CIRR bör nära motsvara en räntesats som är tillgänglig för första klassens utländska låntagare.


b) Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kompensera den minimipremiesats för kreditrisk som ska tas ut i enlighet med artikel 23.


20. KONSTRUKTION AV CIRR

a) Varje part som önskar fastställa en CIRR ska för sin nationella valuta inledningsvis välja något av följande två basräntesystem:


1) Avkastningen på treåriga statsobligationer för krediter med en återbe- talningstid på högst fem år, avkastningen på femåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än fem men högst åtta och ett halvt år samt avkastningen på sjuåriga statsobligationer för krediter med en återbetalningstid på mer än åtta och ett halvt år.


2) Avkastningen på femåriga statsobligationer för samtliga löptider.


Parterna ska enas om eventuella undantag från basräntesystemet.


b) CIRR ska fastställas till parternas respektive basräntesatser plus en fast marginal på 100 baspunkter, om inte parterna har enats om något annat.


c) Övriga parter ska använda den CIRR som fastställts för en viss valuta om de erbjuder finansiering i den valutan.


d) En part får med sex månaders varsel och efter samråd med övriga parter byta basräntesystem.


e) En part eller icke-part får begära att CIRR fastställs för en icke-parts valuta. I samråd med den berörda icke-parten kan parten eller sekretariatet på icke-partens vägnar lägga fram ett förslag till konstruktion av CIRR i den valutan med hjälp av de förfaranden för en gemensam hållning som anges i artiklarna 58–63.


21. GILTIGHETSTID FÖR CIRR

Den ränta som ska tillämpas på en transaktion ska fastställas för en period på högst 120 dagar. Om villkoren för det statliga finansieringsstödet fastställs före kontraktsdagen ska respektive CIRR höjas med 20 baspunkter.


22. TILLÄMPNING AV CIRR

a) När statligt finansieringsstöd ges till rörlig ränta ska det under hela kredit- tiden vara förbjudet för banker och andra finansinstitut att erbjuda ett val mellan den lägsta av CIRR (vid tidpunkten för det ursprungliga kontrak- tet) och den kortfristiga marknadsräntan.

b) Om en låntagare frivilligt i förtid helt eller delvis återbetalar ett lån ska låntagaren kompensera den statliga institution som tillhandahållit det stat- liga finansieringsstödet för alla kostnader och förluster till följd av den förtida återbetalningen, inbegripet den statliga institutionens kostnader för att ersätta den del av kassainflödet till fast ränta som bortfaller till följd av den förtida återbetalningen.


23. PREMIE FÖR KREDITRISK

Parterna ska utöver ränta ta ut en premie för att täcka risken för utebliven återbetalning av en exportkredit. De premiesatser som tas ut av parterna ska vara riskbaserade, konvergera och kunna täcka driftskostnader och förluster på lång sikt.


24. MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK

Parterna ska ta ut premier som inte ligger under minimipremiesatserna (MPR) för kreditrisken.


a) Minimipremiesatserna ska fastställas på grundval av följande faktorer:


— Gällande klassificering av länder i riskkategorier (landriskklassifice- ring).


— Riskperiodens längd (dvs. riskhorisont (Horizon of Risk) eller HOR).


— Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.


— Risktäckningsgraden för den politiska och kommersiella risken samt kvaliteten på den statsstödda exportkreditprodukt som tillhandahålls.


— Alla metoder för minimering av landrisk som har tillämpats.


— Alla kreditförbättringar av köparrisken som har tillämpats.


b) Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. En förklaring av hur minimipremiesatserna ska beräknas, inbegripet den matematiska formeln, återfinns i bilaga VI.


c) Det finns inga minimipremiesatser för transaktioner som involverar gäl- denärer i länder i kategori 0 och de premiesatser som parterna tillämpar för sådana transaktioner ska fastställas från fall till fall. För att säker- ställa att de premiesatser som tas ut för transaktioner som involverar gäldenärer i länder i kategori 0 inte underskrider priserna på den privata marknaden ska parterna tillämpa följande förfarande:


— Med hänsyn till tillgången på marknadsinformation och den under- liggande transaktionens egenskaper ska parterna fastställa vilken pre- miesats som ska tillämpas med hjälp av benchmarking gentemot en eller flera av de marknadsriktvärden som anges i bilaga XIII och välja det eller de riktvärden som anses vara mest lämpligt för trans- aktionen i fråga.

— Trots vad som sägs i ovanstående punkt ska parterna ta ut premier som inte ligger under den minimipremiesats som motsvarar lämplig köparriskkategori i landriskkategori 1 om marknadsinformationen är av begränsad betydelse för likviditeten eller andra skäl eller om transaktionen är av mindre omfattning (kreditvärdet understiger 10 miljoner SDR).


— Temporärt gäller (3) att parterna ska lämna förhandsanmälan i enlig- het med artikel 48 a för alla transaktioner med gäldenär/garant i ett land i kategori 0 vars kreditvärde överstiger 10 miljoner SDR.


d) På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip till- lämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fast- ställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.


e) Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska köpar- landets klassificering av länder i riskkategorier vara klassificeringen av gäldenärens land samt tillämplig köparriskklassificering vara klassifice- ringen av gäldenären, såvida inte


— säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig, ovillkorlig avistagaranti för hela återbetalningsåtagandet under kre- ditens hela giltighetstid ställts av en tredje part som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser. Vid en tredjepartsgaranti får en part välja att tillämpa den landriskklassificering som gäller i det land där garanten är etablerad och garantens köparriskkategori (4), eller


— en multilateral eller regional institution i enlighet med artikel 28 är antingen låntagare eller garant för transaktionen, varvid den berörda multilaterala eller regionala institutionens klassificering av länder i riskkategorier och köparriskkategori får tillämpas.


f) Kriterierna och villkoren för tredjepartsgaranti enligt de situationer som beskrivs i artikel 24 e första och andra strecksatserna anges i bilaga VII.


g) Vid beräkningen av minimipremiesats ska tidshorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Återbetalnings- perioden för exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräk- nas som återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amor-

teringar) enligt följande formel: återbetalningsperiod = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod – 0, 25)/0, 5.


(3) Xxxxxx på förhandsanmälan enligt artikel 24 c tredje strecksatsen ska upphöra att gälla den 31 december 2012.

(4) Vid en tredjepartsgaranti ska tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori avse samma enhet, dvs. antingen gäldenären eller garanten.

h) Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats som gäller för en tredjepartsgarant som finns i ett annat land än gäldenären ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 47 a. Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats för en multilateral eller regional institution som är garant ska lämna förhandsanmälan om detta i enlighet med artikel 48 a.


25. KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER

Länder ska klassificeras på grundval av sannolikheten för att de kommer att kunna betala räntor och amorteringar på sina externa skulder (dvs. landkre- ditrisk).


a) Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:


— Allmän betalningsinställelse som förordnas av regeringen i gäldenä- rens/garantens land eller av ett ombud i det land genom vilket återbetalning sker.


— Politiska händelser eller ekonomiska svårigheter som uppstår utanför den anmälande partens land eller rättsliga eller administrativa åtgär- der som vidtas utanför den anmälande partens land, vilka förhindrar eller försenar överföringen av medel för betalning av krediten.


— Lagstiftning som antagits i gäldenärens/garantens land och i vilken fastställs att återbetalning i lokal valuta gäller som betalning av skulden, trots att sådana betalningar, när de räknats om till valutan för krediten, på grund av valutakursförändringar inte längre täcker skuldbeloppet på dagen för överföringen av medlen.


— Alla andra åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av regeringen i ett annat land och som förhindrar återbetalning av en kredit.


— Force majeure som uppstår utanför den anmälande partens land, t.ex. krig (även inbördeskrig), expropriation, revolution, upplopp, oroligheter, cykloner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, flodvågor och kärnkraftsolyckor.


b) Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. Kredit- risken för transaktioner i länder i kategori 0 gäller i första hand gälde- närs-/garantrisken.


c) Höginkomstländer (5) inom OECD och euroområdet klassificeras i kate- gori 0.


— När det gäller minimipremiesatser ska varje OECD-land eller land i euroområdet som till följd av sin ställning som höginkomstland klassificerats i kategori 0 kvarstå i kategori 0 till dess att dess BNI underskridit tröskelvärdet för höginkomstländer två år i följd, då landets klassificering ska ses över enligt artikel 25 d–f.


(5) Enligt definitionen i fotnot 2.

— Varje OECD-land eller land i euroområdet som ligger över hög- inkomsttröskeln två år i följd ska klassificeras i kategori 0. Landets klassificering ska träda i kraft omedelbart efter det att sekretariatet har meddelat landets klassificering enligt Världsbanken.


— Även andra länder som anses ligga på samma risknivå kan klas- sificeras i kategori 0.


d) Alla länder (6) som inte är klassificerade i kategori 0 i enlighet med punkt c ovan ska klassificeras Av administrativa skäl kan vissa länder, som normalt sett inte får statsstödda exportkrediter, inte vara klassifice- rade. För icke-klassificerade länder har parterna rätt att tillämpa den landriskklassificering som de anser vara lämplig. enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:


— Den kvantitativa landriskmodellen (nedan kallad modellen) leder till en kvantitativ bedömning av landkreditrisken och är för varje land baserad på tre grupper av riskindikatorer, nämligen parternas erfa- renhet av landets betalningsförmåga, den finansiella situationen och den ekonomiska situationen. Den metod som används i modellen omfattar olika steg, bl.a. bedömning av de tre grupperna av risk- indikatorer och en sammanställning och flexibel vägning av dessa grupper av riskindikatorer.


— En kvalitativ bedömning av resultatet av modellen för varje land för att integrera den politiska risken och andra riskfaktorer som helt eller delvis faller utanför modellen. Detta kan leda till att den kvantitativa bedömningen, där så är lämpligt, justeras så att den slutliga bedöm- ningen av landkreditrisken återspeglas.


e) Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre risk- kategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassifice- ringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya riskkategorin.


f) Riskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.


26. BEDÖMNING AV RISK PÅ STAT

a) För samtliga länder som klassificeras med hjälp av metoden för klas- sificering av länder i riskkategorier enligt artikel 25 d ska risken på staten bedömas i syfte att fastställa vilka stater som undantagsvis


— inte är gäldenären med lägst risk i landet och


— och som har en betydligt högre kreditrisk än landrisk.


b) Vilka stater som uppfyller kriterierna i 26 a ovan ska fastställas enligt den metod för bedömningen av risken på stat som parterna har utarbetat och enats om.


(6) Av administrativa skäl kan vissa länder, som normalt sett inte får statsstödda export- krediter, inte vara klassificerade. För icke-klassificerade länder har parterna rätt att till- lämpa den landriskklassificering som de anser vara lämplig.

c) Förteckningen över stater som har fastställts uppfylla kriterierna i 26 a ovan ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för bedömningen av risken på stat ska omedelbart meddelas av sekretariatet.


d) Förteckningen över stater som fastställts enligt 26 b ovan ska offentlig- göras av sekretariatet.


27. KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER

Gäldenärer och, i förekommande fall, garanter i länder som är klassificerade i landriskkategori 1–7 ska klassificeras i någon av de köparriskkategorier som har fastställts för gäldenärens/garantens land (7). Den mall som ska användas för att klassificera köparriskkategorier för gäldenärer och garanter anges i bilaga VI. Kvalitativa beskrivningar av köparriskkategorierna anges i bilaga XII. 9)


a) Köparriskklassificeringarna ska baseras på tidigare osäkrad kreditvär- dering av gäldenären/garanten som har fastställts av parten.


b) Xxxxx vad som sägs i punkt 27 a ovan får transaktioner som beviljas stöd enligt villkoren i bilaga X till consensusöverenskommelsen (projektfi- nansiering) samt transaktioner med ett kreditvärde på högst 5 miljoner SDR klassificeras på transaktionsbasis, dvs. efter tillämpning av eventu- ella kreditförbättringar av köparrisken. Oavsett hur dessa transaktioner klassificeras berättigar de emellertid inte till några avdrag i fråga om tillämpning av kreditförbättringar av köparrisken.


c) Statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategori SOV/ CC0.


d) Undantagsvis kan icke-statliga gäldenärer och garanter klassificeras i köparriskkategorin ”Bättre än risk på stat” (SOV+) (8) om Sekretariatet ska sammanställa och upprätthålla en förteckning över dessa ackredite- rade kreditvärderingsinstitut.


— gäldenären/garanten har en valutakurs som av ett ackrediterat kredit- värderingsinstitut (9) värderas högre än valutakursen för respektive stat (när värderingen utförs av samma kreditvärderingsinstitut), eller 10)


— gäldenären/garanten är belägen i ett land där risken på stat har fast- ställts ligga betydligt högre än landrisken.


e) Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48 a för transaktioner


— med en icke-statlig gäldenär/garant där den premie som tas ut under- stiger den premie som har fastställts genom köparriskkategori CC1, dvs. CC0 eller SOV+,


(7) Reglerna om klassificering av köpare bör tolkas som att de anger den förmånligaste klassificering som kan tillämpas, dvs. en statlig köpare kan klassificeras i en mindre förmånlig köparriskkategori.

(8) Minimipremiesatserna för köparriskkategorin Bättre än risk på stat (SOV+) är 10 % lägre än minimipremiesatserna för köparriskkategorin Risk på stat (CC0).

(9) Sekretariatet ska sammanställa och upprätthålla en förteckning över dessa ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

— med en icke-statlig gäldenär/garant som har ett kreditvärde över 5 miljoner SDR, om en part bedömer en köparriskvärdering för en icke-statlig gäldenär/garant som har värderats av ett ackrediterat kre- ditvärderingsinstitut, och den bedömda köparriskvärderingen är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering (10).


f) Om det föreligger konkurrens om en viss transaktion och konkurrerande parter har klassificerat gäldenären/garanten i olika köparriskkategorier, ska de konkurrerande parterna försöka komma överens om en gemensam klassificering av köparrisken. Om det inte nås någon överenskommelse om en gemensam klassificering, ska den eller de parter som har klas- sificerat gäldenären/garanten i en högre köparriskkategori inte hindras från att tillämpa den lägre köparriskkategorin.


28. KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIONALA INSTI- TUTIONER

Multilaterala och regionala institutioner ska där så är lämpligt klassificeras i åtta landriskkategorier (0–7) (11) och ses över; dessa klassificeringar ska offentliggöras av sekretariatet. När det gäller köparrisk ska klassificerade multilaterala och regionala institutioner klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.


29. STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET

Minimipremiesatserna har differentierats i syfte att ta hänsyn till kvalitets- skillnader mellan olika exportkreditprodukter och den täckningsgrad som parterna tillhandahåller enligt bilaga VI. Differentieringen utgår från expor- törens perspektiv (med sikte på att neutralisera den konkurrensverkan som uppstår på grund av kvalitetsskillnaderna mellan de produkter som exportö- ren/finansinstitutet erbjuds).


a) En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäk- ring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kva- litet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karens- tiden för skadereglering, alltså den period som förflyter mellan förfallo- dagen för gäldenärens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.


b) Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:


— Produkt under standardnivån, dvs. försäkring utan täckning av räntan under karenstiden för skadereglering och försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering med ett lämpligt premie- påslag.


— Standardprodukt, dvs. försäkring med täckning av räntan under ka- renstiden för skadereglering utan premiepåslag samt direkt kredit/fi- nansiering.


— Produkt över standardnivån, dvs. garantier.


30. METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

a) Parter får tillämpa följande metoder för landriskminimering. Den närmare tillämpningen anges i bilaga VIII:


(10) Om den icke-statliga långivaren värderas av mer än ett ackrediterat kreditvärderings- institut, behöver detta endast anmälas om köparriskvärderingen är förmånligare än den förmånligaste av kreditvärderingsinstitutens värderingar.

(11) När det gäller köparrisk ska klassificerade multilaterala och regionala institutioner klas- sificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

— Framtida betalningsflödesstruktur i kombination med spärrkonto i ut- landet.


— Finansiering i lokal valuta.


b) Parter som tillämpar en minimipremiesats som avspeglar användningen av landriskminimering ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 47 a.


31. KREDITFÖRBÄTTRINGAR AV KÖPARRISKEN

a) Parterna får tillämpa följande kreditförbättringar av köparrisken, som gör det möjligt att tillämpa en kreditförbättringsfaktor som överstiger 0:


— Överlåtelse av kontraktsintäkter eller kontraktsfordringar.


— Tillgångsbaserad säkerhet.


— Säkerhet i form av fasta tillgångar.


— Spärrkonto.


b) Definitioner av kreditförbättringar av köparrisken och maximivärden för kreditförbättringsfaktorn anges i bilaga VIII.


c) Kreditförbättringar av köparrisken kan användas separat eller i kombina- tion med följande begränsningar:


— Den maximala kreditförbättringsfaktor som kan uppnås genom kredit- förbättringar av köparrisken är 0,35.


— ”Tillgångsbaserad säkerhet” och ”säkerhet i form av fasta tillgångar” får inte användas samtidigt i en transaktion.


— Om den tillämpliga landriskklassificeringen har förbättrats med hjälp av ”framtida betalningsflödesstruktur i kombination med spärrkonto i utlandet”, får inga kreditförbättringar av köparrisken tillämpas.


d) Parterna ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 48 a för transaktioner med en icke-statlig gäldenär/garant som har en kredit över 5 miljoner SDR där kreditförbättringar av köparrisken resulterar i tillämpning av en kreditförbättringsfaktor som överstiger 0.


32. ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA FÖR KREDITRISK

a) För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska instrument för uppföljning av premier (Premium Feedback Tools, PFT) användas parallellt för övervak- ning och justering av minimipremiesatserna.


b) Instrumenten för uppföljning av premier ska bedöma om minimipremie- satserna är tillräckliga, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfaren- heten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.


c) En omfattande översyn av samtliga aspekter av reglerna i consensusöver- enskommelsen i fråga om premier ska genomföras senast den 31 december 2015.

KAPITEL III

BESTÄMMELSER OM BUNDET BISTÅND

33. ALLMÄNNA PRINCIPER

a) Parterna har enats om att bestämmelser i fråga om exportkrediter och bundet bistånd bör komplettera varandra. Bestämmelserna för exportkre- diter bör baseras på öppen konkurrens och marknadskrafternas fria spel. Bestämmelserna för bundet bistånd bör bidra till att utländska medel till- handahålls de länder, sektorer eller projekt som har ringa eller ingen tillgång till marknadsfinansiering. Bestämmelserna för bundet bistånd bör säkerställa bästa möjliga investeringsutbyte, minimera snedvridning av handeln och bidra till att medlen används effektivt i utvecklingssyfte.


b) Consensusöverenskommelsens bestämmelser om bundet bistånd ska inte tillämpas på multilaterala eller regionala institutioners biståndsprogram.


c) Dessa principer påverkar inte uppfattningen inom OECD:s biståndskom- mitté (Development Assistance Committee, DAC) när det gäller kvaliteten på bundet och obundet bistånd.


d) En part får begära ytterligare information om bundenhetsgraden hos alla former av bistånd. Om det råder tvivel om huruvida en finansieringspraxis omfattas av den definition av bundet bistånd som anges i bilaga XI ska givarlandet lägga fram bevis till stöd för varje påstående om att detta bistånd i själva verket är obundet i enlighet med definitionen i bilaga XI.


34. FORMER FÖR BUNDET BISTÅND

Bundet bistånd kan ges i någon av följande former:


a) Statligt utvecklingsbistånd i form av lån enligt definitionen i DAC Gui­ ding Principles for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).


b) Statligt utvecklingsgåvobistånd enligt definitionen i DAC Guiding Prin­ ciples for Associated Financing and Tied and Partially Untied Official Development Assistance (1987).


c) Xxxxx statlig finansiering, inbegripet gåvobistånd och lån men inte stats- stödda exportkrediter som är förenliga med consensusöverenskommelsen.


d) En kombination, t.ex. en blandning, rättslig eller faktisk, som kontrolleras av givaren, långivaren eller låntagaren och där minst två av ovanstående och/eller nedanstående finansieringskomponenter ingår:


1) En exportkredit som får statligt stöd genom direktkredit/finansiering, refinansiering, räntestöd, garanti eller försäkring och som omfattas av consensusöverenskommelsen.


2) Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan, eller kontantbetalningar av köparen.

35. KOMBINERAD FINANSIERING

a) Kombinerad finansiering kan genomföras i olika former, t.ex. blandade krediter, blandad finansiering, samfinansiering, parallell finansiering eller enskilda integrerade transaktioner. Deras främsta kännetecken är följande:


— Det finns en rättslig eller faktisk bindning mellan subventionerade och icke-subventionerade komponenter.


— Antingen en enskild del av eller hela finansieringspaketet utgör i själva verket bundet bistånd.


— Tillgången till subventionerade medel är beroende av att de därtill knutna icke-subventionerade komponenterna godtas av mottagaren.


b) Huruvida en kombination eller bindning är faktisk bestäms av bl.a. föl- jande faktorer:


— Informella överenskommelser mellan mottagaren och givarmyndighe- ten.


— Givarens avsikt att underlätta godtagandet av ett finansieringspaket genom användning av statligt utvecklingsbistånd.


— Faktisk bindning av hela finansieringspaketet till inköp i givarlandet.


— Det statliga utvecklingsbiståndets bundenhetsgrad och gällande be- stämmelser i anbudet eller kontraktet för varje finansieringstrans- aktion.


— Något annat förfarande som konstaterats av DAC eller parterna, ge- nom vilket en faktisk bindning finns mellan åtminstone två av finan- sieringskomponenterna.


c) Fastställandet av en faktisk kombination eller bindning ska inte hindras av


— uppdelning av kontrakt genom särskild anmälan om delar av ett och samma kontrakt,


— uppdelning av kontrakt som finansieras i flera etapper,


— underlåtenhet att anmäla inbördes avhängiga delar av ett kontrakt, och/eller


— underlåtenhet att anmäla till följd av att en del av finansieringspaketet är obundet.


36. LÄNDERS BERÄTTIGANDE TILL BUNDET BISTÅND

a) Inget bundet bistånd ska ges till länder vars BNI per capita enligt Världs- bankens uppgifter ligger över den övre gränsen för låginkomstländer. Världsbanken gör årligen en ny beräkning av detta tröskelvärde (12). Ett land omklassificeras först efter det att dess kategori enligt Världsbanken varit oförändrad två år i följd. På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttrös- kel (BNI) per capita att användas för klassificering av berättigande till bundet stöd; denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (xxx.xxxx.xxx/xxxxxxxx/xxxxx).


(12) På grundval av Världsbankens årliga översyn av sin länderklassificering kommer en bruttonationalinkomsttröskel (BNI) per capita att användas för klassificering av berätti- gande till bundet stöd; denna tröskel finns att tillgå på OECD:s webbplats (xxx.xxxx.xxx/xxxxxxxx/xxxxx).

b) Klassificeringen av länder ska göras med hjälp av följande kriterier och förfaranden:


1) Klassificering inom ramen för denna consensusöverenskommelse ska bestämmas av BNI per capita enligt de beräkningar som görs av Världsbanken vid dess klassificering av låntagarländer. Klassifice- ringen ska offentliggöras av sekretariatet.


2) Om Världsbanken inte har tillräcklig information för att offentliggöra uppgifter om BNI per capita ska Världsbanken ombes att göra en uppskattning av huruvida landet i fråga har en BNI per capita som ligger över eller under det gällande tröskelvärdet. Landet ska klas- sificeras i enlighet med denna uppskattning, om inte parterna beslutar något annat.


3) Om ett lands berättigande till bundet bistånd ändras i enlighet med artikel 36 a ska den nya klassificeringen träda i kraft två veckor efter det att sekretariatet har underrättat samtliga parter om de slutsatser som dragits med utgångspunkt i Världsbankens uppgifter. Innan den nya klassificeringen trätt i kraft får ingen bunden biståndsfinansiering till ett land som nyligen klassats som stödberättigat anmälas. Därefter får ingen bunden biståndsfinansiering till ett nyligen uppgraderat land anmälas; dock får enskilda transaktioner som omfattas av en tidigare beviljad kreditram anmälas fram till dess att kreditramen löper ut (vilket ska ske inom ett år efter ikraftträdandet).


4) Om Världsbanken ändrar siffror ska inom ramen för denna consensus- överenskommelse ingen hänsyn tas till dessa ändringar. Ett lands klas- sificering kan emellertid ändras genom en gemensam hållning enligt tillämpliga förfaranden i artiklarna 58–63 och parterna ska i positiv anda överväga en ändring till följd av fel eller försummelser i siffrorna som konstateras under samma kalenderår som de siffror som sekreta- riatet först lämnade.


37. PROJEKTS BERÄTTIGANDE

a) Bundet bistånd ska inte omfatta offentliga eller privata projekt som nor- malt skulle vara lönsamma om de finansierades på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor.


b) De främsta kriterierna (s.k. nyckeltest) för om ett projekt är stödberättigat är


— att projektet inte är finansiellt lönsamt, dvs. projektet saknar förutsätt- ningar att med en lämplig prissättning enligt marknadsprinciper ge- nerera en avkastning som är tillräcklig för att täcka projektets omkost- nader och förränta det investerade kapitalet (första nyckeltestet), eller


— att det, på grundval av uppgifter från övriga parter, är rimligt att anta att det är osannolikt att projektet kan finansieras på marknadens eller consensusöverenskommelsens villkor (andra nyckeltestet). När det gäller projekt till ett värde som överstiger 50 miljoner särskilda drag- ningsrätter (SDR) ska särskild vikt fästas vid den förväntade till- gången på finansiering på marknadens eller consensusöverenskom- melsens villkor när man tar ställning till om det är rimligt att bevilja sådant bistånd.

c) Nyckeltesten enligt b är avsedda att beskriva hur ett projekt bör värderas för att det ska kunna bestämmas om det bör finansieras med sådant bis- tånd eller med exportkrediter på marknadens eller consensusöverenskom- melsens villkor. Genom samrådsförfarandet enligt artiklarna 54–56 för- väntas med tiden ett erfarenhetsmaterial samlas som ger mer exakt för- handsvägledning, för såväl exportkredit- som biståndsorgan, om gränsen mellan de båda projektkategorierna.


38. MINIMIFÖRMÅNLIGHETSGRAD

Parterna ska inte tillhandahålla bundet bistånd som har en förmånlighetsgrad under 35 %, eller 50 % om mottagarlandet är bland de minst utvecklade länderna, frånsett följande undantag, vilka även är undantagna från det an- mälningsförfarande som anges i artikel 50 a:


a) Tekniskt stöd: bundet bistånd där det statliga utvecklingsbiståndet endast består av tekniskt samarbete som har ett värde under 3 % av transaktio- nens sammanlagda värde eller en miljon SDR, varvid det lägsta värdet ska gälla.


b) Små projekt: kapitalprojekt på under 1 miljon SDR som finansieras helt genom utvecklingsgåvobistånd.


39. UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA OM LÄNDERS ELLER PRO- JEKTS STÖDBERÄTTIGANDE

a) Bestämmelserna i artiklarna 36 och 37 ska inte tillämpas på bundet bis- tånd med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt arti- kel 35.


b) Bestämmelserna i artikel 37 ska inte tillämpas på bundet bistånd med ett värde av mindre än 2 miljoner SDR, med undantag av bundet bistånd inom ramen för ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 35.


c) Bundet bistånd till de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition ska inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 33 och 34.


d) Parterna ska i positiv anda överväga ett snabbt förfarande för det bundna biståndet mot bakgrund av de särskilda omständigheterna.


— En kärnkraftsolycka eller större industriolycka som orsakar allvarlig gränsöverskridande förorening där en part som påverkas av denna önskar bevilja bundet bistånd för att eliminera eller mildra dess ef- fekter.


— Det finns en väsentlig risk att en sådan olycka kan inträffa, där alla parter som potentiellt kan påverkas önskar bevilja bundet stöd för att undvika den.


e) Trots artiklarna 36 och 37 får en part undantagsvis tillhandahålla stöd genom att använda sig av någon av följande möjligheter:


— De förfaranden för en gemensam hållning som definieras i bilaga XI och beskrivs i artiklarna 58–63.

— Motivering ur biståndssynpunkt med stöd av en betydande andel av parterna i enlighet med artiklarna 51 och 52.


— Ett brev till OECD:s generalsekreterare i enlighet med förfarandet i artikel 53, vilket parterna förväntar sig ska vara ovanligt och sällan förekommande.


40. BERÄKNING AV FÖRMÅNLIGHETSGRADEN FÖR BUNDET BIS- TÅND

Förmånlighetsgraden för bundet bistånd ska beräknas i enlighet med den beräkningsmetod för gåvoandelar som används av DAC, med följande un- dantag:


a) Det diskonto som används för att beräkna ett låns förmånlighetsgrad i en given valuta, det differentierade diskontot, får ändras årligen den 15 januari och beräknas på följande sätt:


— Den genomsnittliga CIRR + marginal


Marginalen (M) varierar med återbetalningstiden (R) enligt följande:


R M


Under 15 år 0,75

15 år eller mer, men mindre än 20 år 1,00 1,00

20 år eller mer, men mindre än 30 år 1,15 1,15

30 år eller mer 1,25 1,25


— För alla valutor beräknas genomsnittlig CIRR som genomsnittet av de gällande månatliga CIRR under sexmånadersperioden mellan den 15 augusti året innan och den 14 februari innevarande år. Den beräknade räntesatsen, inklusive marginalen, avrundas till närmaste 10 baspunk- ter. Om det finns mer än en CIRR för den berörda valutan ska den CIRR som har längst löptid enligt artikel 20 a användas för denna beräkning.


b) Bastidpunkten för beräkningen av förmånlighetsgraden ska vara kredit- tidens början enligt bilaga XI.


c) Vid beräkning av den sammanlagda förmånlighetsgraden i ett kombinerat finansieringspaket ska förmånlighetsgraden anses vara noll för följande krediter, medel och betalningar:


— Exportkrediter som överensstämmer med consensusöverenskommel- sen.


— Andra medel som ställs till förfogande mot marknadsränta eller till en räntesats som ligger nära marknadsräntan.


— Andra statliga medel med en förmånlighetsgrad som är lägre än den lägsta tillåtna nivån enligt artikel 38, med undantag av matchningsfall.


— Kontantbetalningar av köparen.


Betalningar vid eller före kredittidens början som inte anses vara kon- tantbetalningar ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden.

d) Diskonto vid matchning: Vid matchning av bistånd avses med identisk matchning en matchning till en identisk förmånlighetsgrad som beräknats med gällande diskonto vid tidpunkten för matchningen.


e) Lokala kostnader och inköp i tredjeland ska inbegripas vid beräkningen av förmånlighetsgraden endast om de finansieras av givarlandet.


f) Ett finansieringspakets sammanlagda förmånlighetsgrad ska bestämmas genom att varje paketkomponents nominella värde multipliceras med för- månlighetsgraden för varje komponent varefter resultaten adderas och denna totalsumma divideras med komponenternas sammanlagda nomi- nella värde.


g) Diskontot för ett givet biståndslån ska vara det diskonto som gäller vid tidpunkten för anmälan. Vid omedelbar anmälan ska diskontot emellertid vara det som gäller vid den tidpunkt då villkoren för biståndslånet fast- ställs. En ändring av diskontot under ett låns löptid ska inte förändra lånets förmånlighetsgrad.


h) Om valutan ändras innan kontraktet ingås ska anmälan revideras. Det diskonto som används för att beräkna förmånlighetsgraden ska vara gäl- lande diskonto vid tidpunkten för revisionen. Ingen revision är nödvändig om den alternativa valutan och alla uppgifter som krävs för beräkningen av förmånlighetsgraden framgår av den ursprungliga anmälan.


i) Trots bestämmelserna i punkt g ska diskontot, vid beräkning av förmån- lighetsgraden i enskilda transaktioner som initieras inom ramen för en biståndskreditram, vara det som ursprungligen anmäldes för kreditramen.


41. GILTIGHETSPERIOD FÖR BUNDET BISTÅND

a) Parterna ska inte fastställa villkor för bundet bistånd för en period som överskrider två år, oavsett om biståndet hänför sig till finansiering av enskilda transaktioner eller till ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse. När det gäller ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse ska giltighets- perioden börja löpa vid tidpunkten för undertecknandet, vilket ska anmä- las i enlighet med artikel 50; en förlängning av en kreditram ska anmälas som om den vore en ny transaktion med en not som förklarar att det gäller en förlängning och att den förnyas på de villkor som ges vid tidpunkten för anmälan om förlängning. Vad beträffar enskilda transaktio- ner, även sådana som anmälts inom ramen för ett biståndsprotokoll, en biståndskreditram eller en liknande överenskommelse, ska giltighetsperio- den börja löpa vid tidpunkten för anmälan av åtagandet i enlighet med antingen artikel 49 eller artikel 50.


b) När ett land för första gången upphör att vara berättigat till lån från Världsbanken med en löptid på sjutton år, ska giltighetstiden hos befint- liga och nya protokoll och kreditramar avseende bundet bistånd som anmälts begränsas till ett år efter tidpunkten för den potentiella omklas- sificeringen i enlighet med förfarandet i artikel 36 b.


c) Förnyelse av sådana protokoll och kreditramar kan endast ske på villkor som överensstämmer med bestämmelserna i artiklarna 36 och 37 i con- sensusöverenskommelsen till följd av


— omklassificering av länder, och

— en ändring av consensusöverenskommelsens bestämmelser.


Under dessa förhållanden kan befintliga villkor bibehållas trots en ändring av diskontot enligt artikel 40.


42. MATCHNING

Med hänsyn till sina internationella åtaganden och i överensstämmelse med consensusöverenskommelsens syfte får en part i enlighet med förfarandena i artikel 45 matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke-part.


KAPITEL IV

FÖRFARANDEN


AVSNITT 1

Gemensamma bestämmelser för exportkrediter och handelsrelaterat bistånd

43. ANMÄLNINGAR

De anmälningar som krävs enligt förfarandena i consensusöverenskommel- sen ska lämnas i enlighet med bilaga V och innehålla de uppgifter som anges där, och en kopia ska lämnas till sekretariatet.


44. INFORMATION OM STATSSTÖD

a) Så snart en part förpliktar sig att bevilja det statsstöd som anmälts i enlighet med förfarandena i artiklarna 47–50 ska de övriga parterna un- derrättas om detta genom att referensnumret för anmälan anges på for- mulär 1c i gällande Creditor Reporting System.


b) En part ska genom ett informationsutbyte i enlighet med artiklarna 55–57 underrätta övriga parter om de kreditvillkor som den avser att bevilja stöd för i fråga om en viss transaktion och kan begära motsvarande infor- mation från de andra parterna.


45. MATCHNINGSFÖRFARANDEN

a) Xxxxx en part matchar de finansiella villkor som en part eller icke-part antas erbjuda enligt artiklarna 18 och 42, ska parten dels göra alla rimliga ansträngningar, bl.a. genom muntligt samråd enligt artikel 57 när så är lämpligt, för att kontrollera om statsstöd beviljas på dessa villkor, dels uppfylla följande villkor:


1) En part ska till alla övriga parter anmäla de villkor på vilka den avser att bevilja stöd enligt samma anmälningsförfarande som är tillämpligt för de matchade villkoren. Om det är fråga om matchning av en icke- part ska den matchande parten följa samma anmälningsförfarande som hade varit tillämpligt om de matchade villkoren hade erbjudits av en part.


2) Trots punkt 1 ovan ska den matchande parten anmäla sin avsikt att matcha så snart som möjligt, i sådana fall då åtagandet måste hållas tillbaka enligt det tillämpliga anmälningsförfarandet tills efter slut- dagen för erbjudande.

3) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska alla övriga parter omedelbart underrättas.


b) En part som har för avsikt att erbjuda identiska finansiella villkor som de som anmälts enligt artiklarna 47 och 48 får göra detta efter utgången av den föreskrivna tidsfristen. Parten ska anmäla sin avsikt så snart som möjligt.


46. SÄRSKILT SAMRÅD

a) Om en part har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den initierande parten) är mer generösa än de som anges i consensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretari- atet härom. Sekretariatet ska omedelbart offentliggöra denna information.


b) Den initierande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som gäller för dess erbjudande inom två arbetsdagar efter det att sekretariatet offentligg- jort informationen.


c) Efter den initierande partens klargörande får varje part som så önskar begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd mellan parterna inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.


d) Så länge det inte föreligger något resultat av det särskilda samrådet mellan parterna träder inte de finansiella villkor som omfattas av statsstöd i kraft.


AVSNITT 2

Förfaranden för exportkrediter

47. FÖRHANDSANMÄLAN MED ÖVERLÄGGNINGAR

a) En part ska underrätta alla övriga parter minst tio kalenderdagar innan den ingår ett åtagande i enlighet med bilaga V till consensusöverenskom- melsen, om


— tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen är den som gäller för en tredje- partsgarant som är belägen utanför gäldenärens land, [dvs. som har fastställts i enlighet med första strecksatsen i artikel 24 e], eller


— tillämplig minimipremiesats har minskat till följd av tillämpningen av en metod för minimering av landrisk som anges i artikel 30.


b) Om någon annan part begär överläggningar under denna period ska den initierande parten vänta i ytterligare tio kalenderdagar.


c) En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet i en- lighet med artikel 69 i consensusöverenskommelsen. Parterna ska doku- mentera sina erfarenheter av de premiesatser som anmälts i enlighet med punkt a.

48. FÖRHANDSANMÄLAN

a) I enlighet med bilaga V i consensusöverenskommelsen ska en part minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås till alla övriga parter anmäla sin avsikt att


1) bevilja stöd med en återbetalningstid på mer än fem år till ett land i kategori I,


2) bevilja stöd i enlighet med artikel 10 d.3,


3) bevilja stöd i enlighet med artikel 13 a,


4) bevilja stöd i enlighet med artikel 14 d,


5) bevilja stöd till en transaktion med en gäldenär/garant i ett land i kategori 0 som har ett kreditvärde över 10 miljoner SDR (13)


6) tillämpa en premienivå i enlighet med andra strecksatsen i artikel 24 e, varvid den tillämpliga landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen har fastställts genom att en klassificerad multilateral eller regional institution är gäldenär eller garant,


7) tillämpa en premienivå i enlighet med artikel 27 e, varvid den valda köparriskkategorin som används för att beräkna minimipremiesatsen för en transaktion


— med en icke-statlig gäldenär/garant understiger CC1 (dvs. CC0 eller SOV+),


— med en icke-statlig gäldenär/garant som har en kredit som över- stiger 5 miljoner SDR är bättre än det ackrediterade kreditvär- deringsinstitutets värdering,


8) tillämpa en premienivå i enlighet med artikel 31 a, varvid kreditför- bättringar av köparrisken resulterar i tillämpningen av en kreditförbätt- ringsfaktor som överstiger 0.


b) En initierande part som ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd till en sådan transaktion ska omedelbart underrätta alla övriga parter.


AVSNITT 3

Förfaranden för handelsrelaterat bistånd

49. FÖRHANDSANMÄLAN

a) En part ska lämna förhandsanmälan om den har för avsikt att bevilja statsstöd för


— handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %,


— handelsrelaterat obundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och med en gåvoandel (enligt DAC:s definition) på mindre än 50 %,


(13) Xxxxxx på förhandsanmälan enligt artikel 24 c tredje strecksatsen ska upphöra att gälla den 31 december 2012.

— handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på mindre än 80 %, eller


— handelsrelaterat bundet bistånd till ett värde av mindre än 2 miljoner SDR och en förmånlighetsgrad på mindre än 50 %, utom i de fall som anges i artikel 35 a och b,


— bundet bistånd i enlighet med artikel 39 d.


b) Förhandsanmälan ska lämnas senast 30 arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först.


c) Om den initierande parten ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska alla övriga parter omedelbart under- rättas.


d) Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på bundet bistånd som ingår i ett kombinerat finansieringspaket enligt artikel 35.


50. OMEDELBAR ANMÄLAN

a) En part ska omedelbart, dvs. inom två arbetsdagar efter åtagandet, till alla övriga parter anmäla om statsstöd för bundet bistånd tillhandahålls till ett värde av


— minst 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 80 %, eller


— mindre än 2 miljoner SDR och med en förmånlighetsgrad på minst 50 %, utom i de fall som anges i artikel 38 a och b.


b) En part ska också omedelbart anmäla till alla övriga parter när ett bis- tåndsprotokoll, en kreditram eller en liknande överenskommelse under- tecknas.


c) Ingen förhandsanmälan behöver lämnas om en part avser att matcha vill- kor som omfattas av en omedelbar anmälan.


AVSNITT 4

Samrådsförfaranden för bundet bistånd

51. SAMRÅDENS SYFTE

a) En part som önskar uppgifter om eventuella handelsmotiv för bundet bistånd får begära att en grundlig bedömning av biståndets kvalitet (se bilaga IX) läggs fram.


b) En part får dessutom begära samråd med övriga parter i enlighet med artikel 52. Samrådet kan äga rum i form av muntligt samråd enligt artikel 57 för att dryfta


— i första hand om stöderbjudandet uppfyller kraven i artiklarna 36 och 37, och


— vid behov, om ett biståndserbjudande är berättigat även om kraven i artiklarna 36 och 37 inte är uppfyllda.

52. SAMRÅDENS OMFATTNING OCH TIDSFRISTER

a) Under samrådet kan en part bl.a. begära följande information:


— En detaljerad genomförbarhetsstudie/projektutvärdering.


— Om det finns ett konkurrerande anbud med icke-subventionerad finan- siering eller biståndsfinansiering.


— Projektets utsikter att generera eller spara utländsk valuta.


— Om samarbete förekommer med multilaterala organisationer, t.ex.

Världsbanken.


— Om det förekommer ett internationellt anbudsförfarande (ICB), sär- skilt om givarlandets leverantör har lämnat det lägsta anbudet.


— Miljöeffekter.


— Deltagande av privata företag.


— Tidpunkt för anmälningarna om subventionerade krediter eller bis- tåndskrediter (t.ex. sex månader före anbudstidens utgång eller dagen för ingående av åtagandet).


b) Samrådet ska avslutas och sekretariatet ska underrätta samtliga parter om svaren på båda frågorna i artikel 51 minst tio arbetsdagar före slutdagen för erbjudande eller åtagande, beroende på vilken dag som infaller först. Om enighet inte kan nås mellan de samrådande parterna ska sekretariatet ge andra parter tillfälle att yttra sig inom fem arbetsdagar. Det ska rap- portera dessa synpunkter till den anmälande parten, som bör ompröva sitt erbjudande om det visar sig att det inte föreligger betydande stöd för biståndsanbudet.


53. SAMRÅDENS RESULTAT

a) En givare som önskar fortsätta ett projekt trots frånvaro av betydande stöd ska lämna en förhandsanmälan om sina avsikter till övriga parter senast 60 kalenderdagar efter det att samrådet avslutats, dvs. ordförandens slutsats godkänts. Givaren ska också i ett brev till OECD:s generalsek- reterare sammanfatta resultatet av samrådet och förklara de övergripande, icke handelsrelaterade nationella intressen som ligger bakom den plane- rade åtgärden. Parterna förväntar sig att sådana situationer ska vara ovan- liga och sällan förekommande.


b) Xxxxxxx ska omedelbart anmäla till parterna att ett brev har sänts till OECD:s generalsekreterare, och en kopia av detta ska bifogas anmälan. Varken givaren eller någon annan part får göra ett åtagande avseende bundet bistånd före utgången av en period på tio arbetsdagar efter det att anmälan till parterna lämnats. Vad beträffar projekt för vilka konkurre- rande kommersiella anbud identifierades under samrådsförfarandet ska tiodagarsperioden förlängas till femton arbetsdagar.


c) Sekretariatet ska övervaka utvecklingen och resultaten av samrådet.

AVSNITT 5

Informationsutbyte avseende exportkrediter och handelsrelaterat bistånd

54. KONTAKTPUNKTER

All kommunikation ska ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje land via omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS (OECD Online Information System), och vara konfidentiell.


55. FÖRFRÅGNINGARNAS OMFATTNING

a) En part får fråga en annan part hur den parten ställer sig i fråga om ett tredjeland, en institution i ett tredjeland eller en viss affärsmetod.


b) En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.


c) Om en förfrågan riktar sig till mer än en part ska den innehålla en för- teckning över adressaterna.


d) En kopia av alla förfrågningar ska sändas till sekretariatet.


56. SVARENS OMFATTNING

a) Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt. En kopia ska sändas till de övriga adressaterna i förfrågan och till sekretariatet.


b) Svaret på en förfrågan kan senare bli ogiltigt, t.ex. om


— en ansökan görs, ändras eller dras tillbaka, eller


— andra villkor övervägs.


I så fall ska ett svar genast skickas, med kopior till de övriga adressaterna och till sekretariatet.


57. MUNTLIGA SAMRÅD

a) En part ska samtycka till en begäran om muntligt samråd inom tio arbets- dagar.


b) Parter och icke-parter ska underrättas om en begäran om muntligt samråd. Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagars- perioden.


c) Ordföranden i consensusgruppen ska samordna alla eventuella uppfölj- ningsåtgärder med sekretariatet, t.ex. en gemensam hållning. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.

58. FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER SAMT IN- NEHÅLLET I DESSA

a) Förslag till gemensamma ståndpunkter ska sändas till sekretariatet. Sek- retariatet ska sända ett förslag till en gemensam hållning till samtliga parter och, om det gäller bundet bistånd, samtliga DAC:s kontaktpunkter. Initiativtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma ståndpunkter på OLIS (OECD Online Information System) anslagstavla. Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part eller en DAC-medlem. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.


b) Förslaget ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:


— Referensnummer åtföljt av gemensam hållning (Common line).


— Namnet på det importerande landet och köparen.


— Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av projektet som möjligt så att det kan identifieras.


— De villkor som förutses av det initiativtagande landet.


— Förslaget till gemensam hållning.


— Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare.


— Slutdatum för kommersiella och finansiella anbud och, om möjligt, anbudsnummer.


— Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning, tillgång på undersökningar av projektet eller särskilda om- ständigheter.


c) Ett förslag till gemensam hållning som läggs fram i enlighet med arti- kel 36 b 4 ska sändas till sekretariatet med kopior till övriga parter. Den part som lägger fram förslaget till gemensam hållning ska ge en uttöm- mande redogörelse för skälen till att ett land inte bör klassificeras i enlighet med det förfarande som anges i artikel 36 b.


d) Sekretariatet ska offentliggöra den godkända gemensamma hållningen.


59. REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

a) Parterna bör reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt och under alla omständigheter inom tjugo kalenderdagar.


b) En reaktion kan bestå i en begäran om ytterligare information, godkän- nande, avvisande, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.


c) En part som säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt eftersom en exportör eller myndigheterna i det mottagande landet inte har tagit kon- takt i fråga om bistånd till projektet ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.


60. GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

a) Efter en period på tjugo kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samt- liga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska det vara möjligt att under ytterligare åtta kalenderdagar godkänna eller avvisa förslaget.

b) Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt god- kännande att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.


c) Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra be- ståndsdelar. Ett sådant delgodkännande kan föranleda andra parter att ändra inställning till den gemensamma hållningen. Samtliga parter har rätt att erbjuda eller matcha villkor som inte omfattas av en gemensam hållning.


d) En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 58 och 59. Under dessa förhållan- den är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.


61. OENIGHET OM GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra perioden på åtta kalenderdagar får denna period förlängas efter ömsesidig överens- kommelse. Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om denna förlängning.


62. TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA STÅNDPUNKTERS IKRAFTTRÄ- DANDE

Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om att den gemensamma håll- ningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den gemen- samma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar därefter. Sekretariatet ska ombesörja att det på OLIS finns en aktuell förteckning tillgänglig över alla gemensamma ståndpunkter som har godkänts eller som inte har avgjorts.


63. GEMENSAMMA STÅNDPUNKTERS GILTIGHET

a) En gemensam hållning som godkänts ska gälla i två år från ikraftträdan- det, om inte sekretariatet underrättas om att den inte längre är av intresse och detta godtas av samtliga parter. En gemensam hållning ska gälla i ytterligare två år om en part inom fjorton kalenderdagar innan den ur- sprungligen skulle löpa ut ansöker om en förlängning. Ytterligare förläng- ningar kan godkännas genom samma förfarande. En gemensam hållning som godkänts i enlighet med artikel 36 b 4 ska gälla till dess att Världs- bankens uppgifter för påföljande år finns tillgängliga.


b) Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma ståndpunkter och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på OLIS över läget beträffande giltiga gemensamma ståndpunkter. Sekreta- riatet ska följaktligen bl.a.


— lägga till nya gemensamma ståndpunkter som godkänts av parterna,


— uppdatera uppgifterna om sista giltighetsdag när en part begär förläng- ning,


— stryka gemensamma ståndpunkter vilkas giltighetstid har löpt ut,


— en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma stånd- punkter som löper ut under påföljande kvartal.

AVSNITT 6

Operationella bestämmelser för meddelande om minimiräntesatser

64. MEDDELANDE OM MINIMIRÄNTESATSER

a) CIRR för valutor som beslutas enligt bestämmelserna i artikel 20 ska via omedelbar textkommunikation översändas till sekretariatet minst en gång varje månad för vidarebefordran till samtliga parter.


b) Denna anmälan ska vara sekretariatet tillhanda senast fem dagar efter utgången av den månad som uppgifterna avser. Sekretariatet ska därefter genast underrätta alla parter om tillämpliga räntor och offentliggöra dessa.


65. TIDPUNKT FÖR RÄNTESATSERNAS IKRAFTTRÄDANDE

En eventuell ändring av CIRR ska träda i kraft den femtonde dagen efter månadens utgång.


66. OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER

Om marknadsutvecklingen kräver anmälan om en ändring av CIRR under loppet av en månad ska den ändrade räntesatsen börja tillämpas tio dagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan om ändringen.


AVSNITT 7

Översyner

67. REGELBUNDEN ÖVERSYN AV CONSENSUSÖVERENSKOMMELSEN

a) Parterna ska regelbundet se över hur consensusöverenskommelsen fun- gerar. Vid översynen ska parterna bland annat granska anmälningsför- faranden, tillämpningen av det differentierade diskontosystemet samt dess sätt att fungera, bestämmelser om och förfaranden för bundet bis- tånd, matchningsfrågor, tidigare ingångna åtaganden och möjligheten till ett utvidgat deltagande i consensusöverenskommelsen.


b) Denna översyn ska grundas på information om parternas erfarenheter och förslag till förbättringar av consensusöverenskommelsens sätt att fungera. Parterna ska ta hänsyn till consensusöverenskommelsens mål och den rådande ekonomiska och monetära situationen. Den information och de förslag som parterna önskar lägga fram för denna översyn ska vara sek- retariatet till handa senast 45 kalenderdagar före översynen.


68. ÖVERSYN AV MINIMIRÄNTESATSER

a) Parterna ska regelbundet se över systemet för fastställande av CIRR i syfte att säkerställa att de anmälda räntesatserna avspeglar de aktuella marknadsvillkoren och uppfyller de mål som eftersträvas vid fastställan- det av räntorna. En sådan översyn ska också omfatta den marginal som ska läggas till vid tillämpning av dessa räntesatser.


b) Varje part får till ordföranden i consensusgruppen överlämna en välgrun- dad begäran om en extra ordinarie översyn, om parten i fråga anser att CIRR för en eller flera valutor inte längre avspeglar rådande marknads- villkor.

69. ÖVERSYN AV MINIMIPREMIESATSER OCH DÄRMED SAMMAN- HÄNGANDE FRÅGOR

Parterna ska regelbundet kontrollera och se över alla aspekter av reglerna och förfarandena i fråga om premier. Denna översyn ska omfatta följande:

a) Metoden för landriskklassificering samt metoden för bedömningen av risken på stat med sikte på att pröva deras giltighet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts.

b) Xxxxx på minimipremiesatserna för att säkerställa att de fortsätter att vara ett tillförlitligt mått på kreditrisken, varvid hänsyn tas till såväl den fak- tiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda export- krediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kre- ditrisker.

c) Differentiering av minimipremiesatserna i syfte att ta hänsyn till skill- nader i kvalitet mellan olika exportkreditprodukter och täckningsgrad.

d) Erfarenheterna rörande tillämpningen av minimering av landrisk respek- tive kreditförbättringar av köparrisken samt att dessa metoder fortsätter att ha en giltig och lämplig specifik inverkan på minimipremiesatserna.

BILAGA I


SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR FARTYG


KAPITEL I

Sektorsconsensusöverenskommelsens tillämpningsområde

1. DELTAGANDE

Parter i sektorsconsensusöverenskommelsen är Australien, Europeiska unio- nen, Japan, Korea, Nya Zeeland och Norge.


2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

I denna sektorsöverenskommelse, som kompletterar consensusöverenskom- melsen, anges särskilda riktlinjer för statsstödda exportkrediter avseende ex- portkontrakt som omfattar följande:


a) Nya havsgående fartyg på minst 100 bruttoregisterton som används för transport av varor eller personer, eller för att utföra en specialiserad tjänst (t.ex. fiskefartyg, fiskefabriksfartyg, isbrytare eller mudderverk, som har sådana framdrivnings- och styrsystem att de i sig är varaktigt fullt navi- gerbara på öppet hav), bogserfartyg på minst 365 Kw och ej färdigställda fartygsskrov som flyter och är rörliga. Sektorsconsensusöverenskommel- sen omfattar inte militärfartyg. Flytdockor och rörliga offshoreanlägg- ningar omfattas inte av sektorsconsensusöverenskommelsen, men om det uppstår problem gällande exportkrediter för sådana anläggningar kan parterna i sektorsconsensusöverenskommelsen (nedan kallade parter­ na), efter övervägande av en motiverad begäran från någon part, besluta att de ska omfattas.


b) Ombyggnad av fartyg. Med ombyggnad av fartyg avses varje ombyggnad av havsgående fartyg på mer än 1 000 bruttoregisterton, förutsatt att ombyggnaden innebär genomgripande förändringar av fartygets lastkapa- citet, skrov eller framdrivningssystem.


c) 1) Fartyg av svävartyp omfattas visserligen inte av sektorsconsensusöver- enskommelsen, men parterna får bevilja exportkrediter för svävare på villkor likvärdiga med dem som anges i sektorsconsensusöverenskom- melsen. De förbinder sig att tillämpa denna möjlighet med måtta och att inte bevilja sådana kreditvillkor för svävare i fall där det kan slås fast att ingen konkurrens råder på de villkor som anges i sektors- consensusöverenskommelsen.


2) I sektorsconsensusöverenskommelsen avses med svävare en amfibie- farkost på minst 100 ton som är utformad att bäras av luft som drivs ut från farkosten och formar en luftkudde mellan marken eller vatte- nytan och farkosten innanför en flexibel kjol runt farkosten, och som kan framdrivas och styras med hjälp av propellrar eller riktade luft- utsläpp drivna av fläktar eller liknande anordningar.


3) Parterna är eniga om att beviljandet av exportkrediter på villkor lik- värdiga med dem som anges i denna sektorsöverenskommelse bör begränsas till svävare som används i sjötrafik och alltså inte på land, utom för att nå terminalanläggningar som är belägna högst en kilo- meter från vattnet.

KAPITEL II

Bestämmelser om exportkrediter och bundet bistånd


3. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

Längsta återbetalningstid, oavsett landets klassificering, är tolv år efter leve- rans.


4. KONTANT BETALNING

Parterna ska kräva en kontant betalning på minst 20 % av kontraktspriset vid leverans.


5. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) Återbetalning av en exportkredits kapitalbelopp ska ske i lika stora, re- gelbundna amorteringar med normalt sex månaders och högst tolv må- naders intervall.


b) Ränta ska betalas med högst sex månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.


c) För exportkrediter som tillhandahålls som stöd för uthyrningstransaktioner kan lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet och räntan i kombination tillämpas i stället för lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet enligt punkt a.


d) Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte ka- pitaliseras.


e) En part i denna sektorsöverenskommelse som avser att tillämpa andra villkor för betalningen av ränta än dem som anges i punkt b ska i enlighet med bilaga V i consensusöverenskommelsen lämna förhandsanmälan minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås.


6. MINIMIPREMIE

Bestämmelserna om minimipremiesatser i consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas förrän de setts över ytterligare av parterna i denna sektors- överenskommelse.


7. PROJEKTFINANSIERING

Bestämmelserna i artikel 7 och i bilaga X till consensusöverenskommelsen ska inte tillämpas förrän de setts över ytterligare av parterna i denna sektors- överenskommelse.


8. BISTÅND

En part som önskar tillhandahålla bistånd ska, utöver vad som föreskrivs i consensusöverenskommelsen, bekräfta att fartyget inte förs under ett öppet register under återbetalningstiden, att det på ett tillfredsställande sätt försäk- rats att den slutliga ägaren är bosatt i mottagarlandet, inte är ett vilande dotterbolag till ett utländskt bolag och har förbundit sig att inte sälja fartyget utan de inhemska myndigheternas tillstånd.


KAPITEL III

Förfaranden

9. ANMÄLNINGAR

Med tanke på öppenheten ska varje part, utöver vad som föreskrivs i con- sensusöverenskommelsen och i det Creditor Reporting System som tillämpas av Världsbanken, Bernunionen och OECD, årligen lämna uppgifter om sitt system för beviljande av statligt stöd och om hur denna sektorsöverenskom- melse, inbegripet befintliga system, genomförs.

10. ÖVERSYN

a) Sektorsconsensusöverenskommelsen ska ses över årligen eller på begäran av någon part inom ramen för OECD:s arbetsgrupp för varvsindustri, och en rapport ska läggas fram för parterna i consensusöverenskommelsen.

b) För att underlätta konsekvens och enhetlighet mellan consensusöverens- kommelsen och denna sektorsöverenskommelse ska parterna i sektors- consensusöverenskommelsen och consensusöverenskommelsen samråda och samordna sina insatser på lämpligt sätt, med beaktande av varvs- industrins karaktär.

c) Om parterna i consensusöverenskommelsen beslutar att ändra denna, ska parterna i denna sektorsöverenskommelse (nedan kallade parterna) granska detta beslut och överväga dess relevans för sektorsconsensusöver- enskommelsen. I avvaktan på detta övervägande ska ändringarna av con- sensusöverenskommelsen inte tillämpas på denna sektorsöverenskommel- se. Om parterna godtar ändringarna av consensusöverenskommelsen, ska de skriftligen underrätta parterna i consensusöverenskommelsen om detta. Om parterna inte godtar ändringarna av consensusöverenskommelsen vad avser deras tillämpning på varvsindustrin, ska de meddela parterna i consensusöverenskommelsen sina invändningar och inleda samråd med dem i syfte att nå en lösning. Om enighet inte kan nås mellan de två grupperna ska parternas hållning i fråga om tillämpningen av ändringarna på varvsindustrin gälla.

Tillägg


Åtaganden för det framtida arbetet


Utöver vad som sägs om det framtida arbetet i consensusöverenskommelsen är parterna i denna sektorsöverenskommelse eniga om följande:

a) Att utarbeta en illustrativ förteckning över fartygstyper som i allmänhet anses som olönsamma, med beaktande av bestämmelserna om bundet bistånd i consensusöverenskommelsen.

b) Att se över bestämmelserna i consensusöverenskommelsen om minimipremie- satser i syfte att införliva dem med denna sektorsöverenskommelse.

c) Att med hänsyn till hur relevanta internationella förhandlingar utvecklas dis- kutera införande av andra bestämmelser om minimiräntesatser, inbegripet en SCIRR (en särskild marknadsreferensränta) och rörliga räntor.

d) Att se över denna sektorsöverenskommelses tillämplighet när det gäller con- sensusöverenskommelsens bestämmelser om projektfinansiering.

e) Att diskutera om

— datumet för den första amorteringen av kapitalbeloppet,

— konceptet genomsnittlig vägd återbetalningsperiod

kan tillämpas i förhållande till den återbetalningsprofil som anges i artikel 5 i denna sektorsöverenskommelse.

BILAGA II


SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR KÄRNKRAFTVERK


KAPITEL I

Sektorsconsensusöverenskommelsens Tillämpningsområde

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

a) Denna sektorsöverenskommelse innehåller bestämmelser som är tillämp- liga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för:


1) Export av kompletta kärnkraftverk eller delar därav, inbegripet alla beståndsdelar, utrustning, material och tjänster, inklusive den utbild- ning av personal som är direkt nödvändig för byggande och idriftta- gande av dessa kärnkraftverk.


2) Modernisering av befintliga kärnkraftverk när både det sammanlagda värdet för moderniseringen motsvarar minst 80 miljoner SDR och kraftverkets ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperioden. Om ettdera av dessa kriterier inte uppfylls, ska consensusöverenskommelsens regler gälla.


3) Tillhandahållande av kärnbränsle samt anrikning.


4) Hantering av använt bränsle.


b) Denna sektorsöverenskommelse är inte tillämplig på:


1) Utgiftsposter utanför kärnkraftverkets anläggningsgräns för vilka köpa- ren normalt ansvarar, särskilt kostnader i samband med markanlägg- ning, vägar, arbetarbostäder, kraftledningar, ställverk (1) och vattenför- sörjning samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkännande av byggplats, byggnads- lov, tillstånd för laddning av bränsle).


2) Ställverk, transformatorer och kraftledningar utanför kärnkraftverkets anläggningsgräns.


3) Statsstöd för avveckling av ett kärnkraftverk.


KAPITEL II

Bestämmelser om exportkrediter och handelsrelaterat Bistånd


2. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) Längsta återbetalningstid för varor och tjänster som omfattas av artikel 1 a 1 och 1 a 2 ska vara arton år.


(1) I de fall köparen av ställverket är densamma som köparen av kärnkraftverket och kont- raktet ingås för det ursprungliga ställverket för det kraftverket, ska dock villkoren för det ursprungliga ställverket inte vara mer generösa än för kärnkraftverket.

b) Den längsta återbetalningstiden för den ursprungliga bränsleladdningen ska vara fyra år från leverans. Den längsta återbetalningstiden för därpå följande laddningar av kärnbränsle ska vara två år från leverans.


c) Den längsta återbetalningstiden för hantering av använt bränsle ska vara två år.


d) Den längsta återbetalningstiden för anrikning och hantering av använt bränsle ska vara fem år.


3. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) Parterna ska tillämpa en profil för återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta som anges i punkt 1 eller 2 nedan:


1) Återbetalning av kapitalbeloppet ska ske i lika stora amorteringar.


2) Återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta i kombination ska ske i lika stora amorteringar.


b) Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och med början senast sex månader efter kredittidens början.


c) I välgrundade undantagsfall kan statsstöd till varor och tjänster som anges i artikel 1 a 1 och 1 a 2 i denna överenskommelse tillhandahållas på andra villkor än de som anges i punkterna a och b ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns till- gängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgäng- lig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överensstämma med följande kriterier:


1) Längsta återbetalningstid ska vara femton år.


2) Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.


3) Återbetalning av ett kapitalbelopp ska ske med högst tolv månaders intervall. Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast tolv månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka tolv månader efter kredittidens början.


4) Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.


5) Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte över- stiga följande tidsgränser:


d) Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapita- liseras.

4. KONSTRUKTION AV CIRR

Tillämpliga CIRR för statligt finansieringsstöd som beviljas i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse konstrueras med hjälp av följande basräntesatser och marginaler:



Återbetal-ningstid (år)

Nya kärnkraftverk (1)

Alla övriga kontrakt (2)

Basräntesats (statsobliga- tioner)

Marginal (bas-punkter)

Basräntesats (statsobliga- tioner)

Marginal (bas-punkter)

< 11

Gällande CIRR i enlighet med artikel 20 i consensusöverenskommelsen

11–12

7 år

100

7 år

100

13

8 år

120

7 år

120

14

9 år

120

8 år

120

15

9 år

120

8 år

120

16

10 år

125

9 år

120

17

10 år

130

9 år

120

18

10 år

130

10 år

120

(1) Artikel 1 a 1 gäller.

(2) Artikel 1 a 2–4 gäller.


5. STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR

De valutor som berättigar till statligt finansieringsstöd ska vara helt konver- terbara valutor för vilka det finns uppgifter tillgängliga för att konstruera de minimiräntesatser som anges i artikel 4 samt i artikel 20 i consensusöver- enskommelsen när det gäller återbetalningstider som understiger 11 år.


6. STATSSTÖD TILL KÄRNBRÄNSLE OCH KÄRNBRÄNSLERELATE- RADE TJÄNSTER

Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 7 nedan ska parterna inte tillhandahålla gratis kärnbränsle eller tjänster.


7. BISTÅND

Parterna ska inte tillhandahålla stöd i form av bistånd.


KAPITEL III

Förfaranden


8. FÖRHANDSANMÄLAN

a) En part ska minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås till alla övriga parter i enlighet med artikel 48 i denna sektorsöverenskommelse anmäla sin avsikt att bevilja stöd i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse.


b) Om den anmälande parten har för avsikt att bevilja stöd med en återbetal- ningstid som överskrider femton år och/eller i enlighet med artikel 3 c ovan, ska den vänta i ytterligare tio kalenderdagar om någon annan part begär överläggningar under de inledande tio kalenderdagarna.


c) En part ska underrätta övriga parter om sitt slutliga beslut efter överlägg- ningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet.

KAPITEL IV

Översyn


9. FRAMTIDA ARBETE

Parterna enas om att granska följande frågor före utgången av 2009:

a) Ett system för lägsta rörliga räntesats.

b) Högsta statsstödsbelopp för lokala kostnader.

10. ÖVERSYN OCH ÖVERVAKNING

Parterna ska regelbundet se över bestämmelserna i sektorsconsensusöverens- kommelsen och senast vid utgången av 2013, dvs. det fjärde kalenderåret efter det att denna sektorsöverenskommelse har trätt i kraft.

BILAGA III


SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR CIVILA LUFTFARTYG

DEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER


1. SYFTE

a) Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att tillhandahålla en ram för en förutsebar, enhetlig och transparent användning av statsstödda export- krediter för försäljning eller leasing av luftfartyg och andra varor och tjänster som anges i artikel 4 a nedan. Denna sektorsöverenskommelse syftar till att skapa lika villkor för sådana exportkrediter för att därmed uppmuntra konkurrens mellan exportörerna på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än de mest gynnsamma villkoren för statsstöd.


b) I denna sektorsöverenskommelse fastställs de förmånligaste villkoren för att statsstödda exportkrediter ska få beviljas.


c) Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att upprätta en balanserad jämvikt som på alla marknader


1) utjämnar konkurrerande finansiella villkor mellan parterna,


2) neutraliserar statsstödet mellan parterna som en faktor vid valet mellan konkurrerande varor och tjänster som anges i artikel 4 a nedan, och


3) förhindrar snedvridning av konkurrensen mellan parterna i denna sek- torsöverenskommelse och andra finansieringskällor.


d) Parterna i denna sektorsöverenskommelse (nedan kallade parterna) be- kräftar att bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse har utarbetats enbart med avseende på denna sektorsöverenskommelse och att de inte påverkar de andra delarna i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter (nedan kallad consensusöverenskommelsen) och hur dessa kan komma att utvecklas.


2. STATUS

Denna sektorsöverenskommelse är ett gentlemen’s agreement mellan par- terna och utgör bilaga III till consensusöverenskommelsen; den är en inte- grerad del av consensusöverenskommelsen och ersätter den sektorsöverens- kommelse som trädde i kraft i juli 2007.


3. DELTAGANDE

Parter är Australien, Brasilien, Europeiska unionen, Förenta staterna, Japan, Kanada, Korea, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. Varje icke-part kan bli en part i enlighet med de förfaranden som anges i tillägg I.


4. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

a) Denna sektorsöverenskommelse ska tillämpas på allt statsstöd som till- handahålls av en regering eller för dennas räkning, med en återbetalnings- tid på minst två år, för export av följande:

1) Nya civila luftfartyg och motorer som installeras i dessa, inklusive köparspecifik utrustning.


2) Begagnade, konverterade och renoverade civila luftfartyg och motorer som installeras i dessa, vilket i samtliga fall inbegriper köparspecifik utrustning.


3) Reservmotorer.


4) Reservdelar till civila luftfartyg och motorer.


5) Underhålls- och serviceavtal för civila luftfartyg och motorer.


6) Fraktkonvertering, större modifieringar och renovering av civila luft- fartyg.


7) Motorsatser.


b) Statsstöd kan ges i följande former:


1) Exportkreditgaranti eller försäkring (ren risktäckning).


2) Statligt finansieringsstöd i form av


— direkt kredit/finansiering och refinansiering eller


— räntestöd.


3) Olika kombinationer av dessa stöd.


c) Denna sektorsöverenskommelse ska inte tillämpas på statsstöd för


1) export av nya eller begagnade militära luftfartyg och relaterade varor och tjänster som anges i punkt 4 a ovan, vilket inbegriper när de används för militära ändamål,


2) nya eller begagnade flygsimulatorer.


5. INFORMATION TILL ICKE-PARTER

Varje part ska i en konkurrenssituation på ömsesidig grund besvara förfråg- ningar från en icke-part rörande de finansiella villkoren för deras statsstöd, på samma sätt som den skulle göra vid en förfrågan från en part.


6. BISTÅND

Parterna ska inte tillhandahålla stöd i form av bistånd, såvida detta inte ges för humanitära ändamål, genom ett förfarande för en gemensam hållning.

7. ÅTGÄRDER FÖR ATT UNDVIKA ELLER MINIMERA FÖRLUSTER

Denna sektorsöverenskommelse ska inte hindra sina parter från att bevilja mindre restriktiva villkor än de som anges i sektorsconsensusöverenskom- melsen, om detta sker efter det att exportkreditavtalet och därtill hörande dokument trätt i kraft och avsikten endast är att undvika eller minimera förluster till följd av händelser som skulle kunna ge upphov till utebliven betalning eller fordringar. En part ska inom 20 arbetsdagar efter partens överenskommelse med köparen/låntagaren underrätta alla andra parter och OECD-sekretariatet (nedan kallat sekretariatet) om de ändrade finansiella villkoren. Denna anmälan ska innehålla uppgifter om de nya finansiella vill- koren, inklusive en motivering, som anges med hjälp av rapporteringsformu- läret i tillägg IV.


DEL 2

NYA LUFTFARTYG


KAPITEL I

Tillämpningsområde


8. NYA LUFTFARTYG

a) I denna sektorsöverenskommelse avses med nytt luftfartyg:


1) ett luftfartyg, inklusive köparspecifik utrustning, och motorer som in- stalleras i ett sådant luftfartyg som ägs av tillverkaren och som inte har levererats eller tidigare använts till det avsedda syftet passagerar- och/ eller godstransporter, och


2) Reservmotorer och reservdelar när de anses ingå i den ursprungliga luftfartygsordern i enlighet med bestämmelserna i artikel 20 a nedan.


b) Xxxxx vad som sägs i punkt a ovan får en part ge stöd på villkor som särskilt gäller nya luftfartyg i fråga om transaktioner där, med den partens förhandskännedom, tillfälliga finansieringsavtal ingåtts till följd av stats- stödets fördröjning. En sådan fördröjning får högst uppgå till arton må- nader. I så fall ska återbetalningstiden och dagen för slutlig återbetalning vara desamma som om försäljningen eller leasingen av luftfartyget hade beviljats statsstöd från och med luftfartygets ursprungliga leveransdatum.


KAPITEL II

Finansiella Villkor

De finansiella villkoren för exportkrediter utgörs av alla bestämmelser i detta kapitel, vilka ska läsas jämförda med varandra.


9. STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR

De valutor som berättigar till statligt finansieringsstöd ska vara euro, ja- panska yen, pund sterling, US-dollar och andra helt konverterbara valutor för vilka det finns uppgifter tillgängliga för att konstruera de minimiränte- satser som anges i tillägg III.

10. KONTANTBETALNING OCH MAXIMALT STATSSTÖD

a) För transaktioner med köpare/låntagare som klassificeras i riskkategori 1 (enligt tabell 1 i tillägg II) ska deltagarna


1) kräva en minsta kontantbetalning på 20 % av luftfartygets nettopris vid eller före kredittidens början,


2) inte bevilja statsstöd som överstiger 80 % av luftfartygets nettopris.


b) För transaktioner med köpare/låntagare som klassificeras i riskkategori 2–8 (enligt tabell 1 i tillägg II) ska deltagarna


1) kräva en minsta kontantbetalning på 15 % av luftfartygets nettopris vid eller före kredittidens början,


2) inte bevilja statsstöd som överstiger 85 % av luftfartygets nettopris.


c) En part som tillämpar artikel 8 b ovan ska reducera det högsta statsstöds- beloppet med kapitalbeloppet för de återbetalningar som ska betalas från kredittidens början för att säkerställa att det utestående beloppet vid ut- betalningstidpunkten är detsamma som om en sådan statsstödd exportkre- dit hade beviljats vid leveranstidpunkten. Under sådana omständigheter ska parten ha mottagit en ansökan om statsstöd före leveransen.


11. MINIMIPREMIESATSER

a) Parter som tillhandahåller statsstöd ska ta ut premier som inte ligger under den minimipremiesats som fastställts i enlighet med tillägg II för det statsstödda kreditbeloppet.


b) Parterna ska när så krävs använda sig av den överenskomna konverte- ringsmodellen för premiesatser för att omvandla mellan spreadar på års- basis som beräknas på det utestående statsstödsbeloppet och enstaka för- skottspremiesatser som beräknas på det ursprungliga statsstödsbeloppet.


12. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) För alla nya luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara tolv år.


b) I undantagsfall och förutsatt att det görs en förhandsanmälan ska det vara tillåtet med en längsta återbetalningstid på upp till femton år. I så fall ska ett påslag på 35 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i en- lighet med tillägg II.


c) Återbetalningstiden får inte förlängas genom att rättigheterna i säkerheten delas på pari passu-basis med kommersiella långivare för den statsstödda exportkrediten.


13. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) Parterna ska tillämpa en profil för återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta som anges i punkt 1 eller 2 nedan.

1) Återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta i kombination ska ske i lika stora amorteringar:


— Betalning ska ske med högst tre månaders intervall med början senast tre månader efter kredittidens början.


— Alternativt ska betalning ske med sex månaders intervall med bör- jan senast sex månader efter kredittidens början, förutsatt att det görs en förhandsanmälan. I så fall ska ett påslag på 15 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i enlighet med tillägg II.


— Vid en transaktion med rörlig ränta ska återbetalningsprofilen för kapitalbeloppet fastställas för hela återbetalningstiden, två affärs- dagar före utbetalningsdagen, på basis av den rörliga räntan eller swapräntan vid den tidpunkten.


2) Återbetalning av kapitalbelopp ska ske i lika stora amorteringar med ränta som betalas på ett minskande belopp:


— Betalning ska ske med högst tre månaders intervall med början senast tre månader efter kredittidens början.


— Alternativt ska betalning ske med sex månaders intervall med bör- jan senast sex månader efter kredittidens början, förutsatt att det görs en förhandsanmälan. I så fall ska ett påslag på 15 % göras på de minimipremiesatser som beräknas i enlighet med tillägg II.


b) Xxxxx vad som sägs i punkt a ovan får återbetalningen av kapitalbeloppet läggas upp så att den omfattar en slutbetalning av alla utestående belopp på ett visst datum, förutsatt att det görs en förhandsanmälan. I så fall ska återbetalningarna av kapitalbeloppet före slutbetalningen läggas upp enligt punkt a ovan, baserat på en amorteringstid som inte överstiger den längsta tillåtna återbetalningstiden för de varor och tjänster som beviljas stöd.


c) Xxxxx vad som sägs i punkt a ovan får återbetalningen av kapitalbeloppet läggas upp på villkor som är mindre förmånliga för gäldenären.


d) Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte kapita- liseras.


14. MINIMIRÄNTESATSER

a) Parter som beviljas statligt finansieringsstöd ska tillämpa en rörlig mini- miräntesats eller också en fast minimiräntesats, i enlighet med bestämmel- serna i tillägg III.


b) För jetluftfartyg med ett nettopris på minst 35 miljoner US-dollar ska statligt finansieringsstöd på CIRR-basis endast beviljas i undantagsfall. En part som har för avsikt att bevilja sådant stöd ska underrätta alla övriga parter minst 20 kalenderdagar före det slutliga åtagandet och ange vem köparen är.

c) Räntan omfattar inte premiebetalningar enligt artikel 11 ovan och avgifter enligt artikel 16 nedan.


15. RÄNTESTÖD

Parter som beviljar räntestöd ska följa de finansiella villkoren för denna sektorsöverenskommelse och ska kräva att banker eller andra finansiella institut som är parter till räntestödstransaktionen endast ska ingå denna trans- aktion på villkor som i alla avseenden är förenliga med de finansiella vill- koren för denna sektorsöverenskommelse.


16. AVGIFTER

a) Med de begränsningar som gäller för premieperioden får parter som till- handahåller statsstöd i form av pure cover ta ut en premieavgift på den outnyttjade delen av statsstödet under premieperioden enligt följande:


1) För den första sexmånadsperioden av premietiden: 0 baspunkter per år.


2) För den andra sexmånadsperioden av premietiden: 12,5 baspunkter per år.


3) För den tredje och sista sexmånadsperioden av premietiden: 25 bas- punkter per år.


b) Parter som tillhandahåller statsstöd i form av direktkredit/finansiering ska ta ut följande avgifter:


1) Uppläggningsavgift: 25 baspunkter på det utbetalade beloppet, som ska betalas vid varje utbetalning.


2) Limit- och premieavgift: 20 baspunkter per år på den outnyttjade delen av den statsstödda exportkredit som ska utbetalas under premieperio- den, som ska betalas i efterskott.


3) Administrationsavgift: 5 baspunkter per år på det utestående statsstöds- beloppet som ska betalas i efterskott. Alternativt kan parterna välja att denna avgift ska betalas i förskott på det utbetalade beloppet i samband med varje utbetalning i enlighet med bestämmelserna i artikel 11 b ovan.


17. SAMFINANSIERING

Trots vad som sägs i artiklarna 14 och 16 ovan gäller följande för samfinan- siering där statsstödet tillhandahålls genom direkt kredit och pure cover och där pure cover motsvarar minst 35 % av statsstödsbeloppet: den part som tillhandahåller direkt kredit ska tillämpa samma finansiella villkor, inklusive avgifter, som finansinstitutet tillhandahåller med pure cover, så att total kost- nadsekvivalens upprättas mellan tillhandahållaren av pure cover och den direkta långivaren. Under dessa omständigheter ska den part som beviljar sådant stöd rapportera de gällande finansiella villkoren, inklusive avgifter, i enlighet med det rapporteringsformulär som anges i tillägg IV.

DEL 3

BEGAGNADE LUFTFARTYG, RESERVMOTORER, RESERVDELAR, UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL

KAPITEL I

Tillämpningsområde

18. BEGAGNADE LUFTFARTYG OCH ANDRA VAROR OCH TJÄNSTER

Denna del av sektorsconsensusöverenskommelsen ska tillämpas på begag- nade luftfartyg och reservmotorer, reservdelar, fraktkonvertering, större änd- ringar, renovering, underhålls- och serviceavtal i samband med såväl nya som begagnade luftfartyg och motorsatser.


KAPITEL II

Tillämpningsområde

Tillämpliga finansiella villkor, med undantag för längsta återbetalningstid, ska vara förenliga med bestämmelserna i del 2 i denna sektorsöverenskommelse.


19. FÖRSÄLJNING AV BEGAGNADE LUFTFARTYG

Den längsta återbetalningstiden för begagnade luftfartyg ska fastställas i enlighet med luftfartygets ålder enligt nedan:



Luftfartygets ålder (år)

Tillgångssäkrade eller statliga transaktio- ner

Transaktioner som varken är tillgångs- säkrade eller statliga

1

10

8,5

2

9

7,5

3

8

6,5

4

7

6

5–8

6

5,5

Över 8

5

5


20. RESERVMOTORER OCH RESERVDELAR

a) Vid inköp eller beställning i samband med att motorer ska installeras på ett nytt luftfartyg får statsstödet till reservmotorer beviljas enligt samma villkor som för luftfartyget.


b) Vid inköp till nya luftfartyg får statsstödet till reservdelar beviljas enligt samma villkor som för luftfartyget upp till maximalt 5 % av nettopriset för nya luftfartyg och installerade motorer; artikel 20 d nedan ska till- lämpas på statsstöd till reservdelar som överstiger 5 %-gränsen.


c) När reservmotorer inte köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara åtta år. För reservmotorer vars värde per enhet är minst 10 miljoner US-dollar ska återbetalningstiden vara tio år, förutsatt att transaktionen uppfyller samtliga krav i artikel 19 i tillägg II.


d) När andra reservdelar inte köps in tillsammans med ett nytt luftfartyg ska den längsta återbetalningstiden vara


1) fem år om kontraktsvärdet är minst 5 miljoner US-dollar,

2) två år om kontraktsvärdet understiger 5 miljoner US-dollar.


21. KONTRAKT SOM AVSER FRAKTKONVERTERING/STÖRRE ÄND- RINGAR/ RENOVERING

Parterna får erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst


a) fem år om kontraktsvärdet är minst 5 miljoner US-dollar,


b) två år om kontraktsvärdet understiger 5 miljoner US-dollar.


22. UNDERHÅLLS- OCH SERVICEAVTAL

Parterna får erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst tre år.


23. MOTORSATSER

Parterna får erbjuda statsstöd med en återbetalningstid på högst fem år.


DEL 4

INSYNSFÖRFARANDEN

All kommunikation ska ske mellan de angivna kontaktpunkterna i varje parts land via omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS (OECD Online Information System). Om inget annat överenskommits ska parterna behandla all information som utbyts enligt denna del av sektorsconsensusöverenskommelsen som kon- fidentiell.


A v s n i t t 1

Informationskrav

24. INFORMATION OM STATSSTÖD

a) Inom en månad efter dagen för ett slutligt åtagande ska parten lämna den information som krävs enligt tillägg IV till alla övriga parter, med en kopia till sekretariatet.


b) För att fastställa marginalriktvärdet i enlighet med artikel 8 b i tillägg III ska information om pure cover-marginalen lämnas till sekretariatet senast fem dagar efter utgången av varje månad.


A v s n i t t 2

Informationsutbyte

25. BEGÄRAN OM UPPLYSNINGAR

a) En part får från en annan part begära upplysningar om användningen av dennes statsstödda exportkrediter till försäljning eller uthyrning av luft- fartyg som omfattas av denna sektorsöverenskommelse.


b) En part som har mottagit en ansökan om statsstöd får vända sig till en annan part med en förfrågan och ange de mest förmånliga kreditvillkor på vilka den skulle vara beredd att bevilja stöd.

c) Den part som mottar en förfrågan ska svara inom sju kalenderdagar och lämna så mycket ömsesidig information som möjligt. Parten ska i sitt svar göra en så god uppskattning som möjligt av det troliga beslutet i frågan. Vid behov ska ett fullständigt svar följa snarast möjligt.


d) En kopia av alla förfrågningar och svar ska sändas till sekretariatet.


26. MUNTLIGT SAMRÅD

a) I en konkurrenssituation får en part begära muntliga samråd med en eller flera parter.


b) En part ska samtycka till en sådan begäran inom tio arbetsdagar.


c) Samrådet ska äga rum så snart som möjligt efter utgången av tiodagars- perioden.


d) Ordföranden i consensusgruppen ska samordna alla eventuella uppfölj- ningsåtgärder med sekretariatet. Sekretariatet ska omgående underrätta samtliga parter om resultatet av samrådet.


27. SÄRSKILT SAMRÅD

a) Om en part (den initierande parten) har rimliga skäl att anta att de finansiella villkor som erbjuds av en annan part (den svarande parten) är mer generösa än de som anges i sektorsconsensusöverenskommelsen ska denna part underrätta sekretariatet härom. Sekretariatet ska omedel- bart offentliggöra denna information.


b) Den svarande parten ska klargöra vilka finansiella villkor som övervägs för statsstödet inom fem arbetsdagar efter det att sekretariatet offentligg- jort informationen.


c) Efter den svarande partens klargörande får den initierande parten begära att sekretariatet anordnar ett särskilt samråd med den svarande parten inom fem arbetsdagar för att diskutera frågan.


d) Den svarande parten ska invänta resultatet av samrådet som ska fastställas samma dag som samrådet genomförs innan parten går vidare med trans- aktionen.


A v s n i t t 3

Gemensamma ståndpunkter (common lines)

28. FÖRFARANDEN FÖR GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER SAMT DES- SAS INNEHÅLL

a) Förslag till gemensamma ståndpunkter ska sändas till sekretariatet. Initia- tivtagarens identitet ska inte avslöjas i registret över gemensamma stånd- punkter på OLIS (OECD Online Information System). Sekretariatet får emellertid på begäran muntligen avslöja initiativtagarens identitet för en part. Sekretariatet ska föra ett register över sådana förfrågningar.


b) Förslaget ska vara daterat och innehålla följande uppgifter:


1) Referensnummer åtföljt av ”Gemensam hållning” (Common line).


2) Namnet på det importerande landet och köparen/låntagaren.

3) Beteckning på eller en så noggrann beskrivning av transaktionen som möjligt så att den kan identifieras.


4) Förslag till gemensam hållning för de mest generösa villkor enligt vilka stöd beviljas.


5) Nationalitet och namn på kända konkurrerande anbudsgivare.


6) Slutdatum för anbud och, om möjligt, anbudsnummer.


7) Andra relevanta uppgifter, inbegripet skäl för att föreslå en gemensam hållning eller, när så är lämpligt, särskilda omständigheter.


29. REAKTIONER PÅ FÖRSLAG TILL GEMENSAM HÅLLNING

a) Parterna bör reagera på ett förslag till gemensam hållning snarast möjligt och under alla omständigheter inom tjugo kalenderdagar.


b) En reaktion kan bestå i godkännande, avvisande, en begäran om ytterli- gare information, ett förslag till ändring av den gemensamma hållningen eller ett alternativt förslag till gemensam hållning.


c) En part som inte yttrar sig eller säger sig inte kunna uttrycka någon ståndpunkt ska anses ha godtagit förslaget till gemensam hållning.


30. GODKÄNNANDE AV GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

a) Efter en period på tjugo kalenderdagar ska sekretariatet underrätta samt- liga parter om läget beträffande förslaget till gemensam hållning. Om ingen part har avvisat förslaget men inte alla parter har godkänt det ska det vara möjligt att under ytterligare åtta kalenderdagar godkänna eller avvisa förslaget.


b) Efter denna ytterligare period ska varje part som inte uttryckligen har avvisat förslaget anses ha godkänt den gemensamma hållningen. Varje part, inbegripet initiativtagaren, får dock ställa som villkor för sitt god- kännande att en eller flera andra parter uttryckligen godkänner förslaget.


c) Om en part inte godkänner en eller flera beståndsdelar av en gemensam hållning innebär detta ett underförstått godkännande av alla andra be- ståndsdelar.


31. OENIGHET OM GEMENSAMMA STÅNDPUNKTER

a) Om initiativtagaren och den part som har föreslagit en ändring eller ett alternativ inte kan enas om en gemensam hållning inom den andra period på åtta kalenderdagar som anges i artikel 30 ovan får denna period förlängas efter ömsesidig överenskommelse. Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om denna förlängning.


b) En gemensam hållning som inte godkänts kan tas upp till ny prövning i enlighet med förfarandena i artiklarna 28–30 ovan. Under dessa förhål- landen är parterna inte bundna av sitt ursprungliga beslut.

32. TIDPUNKT FÖR GEMENSAMMA STÅNDPUNKTERS IKRAFTTRÄ- DANDE

Sekretariatet ska underrätta samtliga parter om att den gemensamma håll- ningen antingen kommer att träda i kraft eller har avvisats. Den godkända gemensamma hållningen träder i kraft tre kalenderdagar därefter.


33. GEMENSAMMA STÅNDPUNKTERS GILTIGHET

a) Om inget annat har överenskommits ska en gemensam hållning som godkänts gälla i två år från ikraftträdandet, om inte sekretariatet under- rättas om att den inte längre är av intresse och detta godtas av samtliga parter.


b) En gemensam hållning ska gälla i ytterligare två år om en part inom fjorton kalenderdagar innan den ursprungligen skulle löpa ut ansöker om en förlängning och enighet kan nås. Ytterligare förlängningar kan godkännas genom samma förfarande.


c) Sekretariatet ska övervaka läget beträffande gemensamma ståndpunkter och hålla parterna underrättade genom uppdatering av förteckningen på OLIS över läget beträffande giltiga gemensamma ståndpunkter. Sekreta- riatet ska följaktligen bl.a. en gång i kvartalet ge ut en förteckning över gemensamma ståndpunkter som löper ut under påföljande kvartal.


d) På begäran av en icke-part som tillverkar konkurrerande luftfartyg ska sekretariatet överlämna giltiga gemensamma ståndpunkter till denna icke- part.



34. MATCHNING

A v s n i t t 4

Matchning

a) Med hänsyn till sina internationella åtaganden får en part matcha de finansiella villkor som erbjuds av en part eller ett land som är en icke- part.


b) Vid matchning av icke-överensstämmande villkor som erbjuds av en icke-part gäller följande:


1) Den matchande parten ska göra sitt yttersta för att kontrollera dessa villkor.


2) Den matchande parten ska underrätta sekretariatet och alla övriga parter om vilka ansträngningar som har gjorts och vilka resultat de har gett samt om de villkor på vilka den avser att bevilja stöd minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås.


3) Om en konkurrerande part begär överläggningar under denna period på tio kalenderdagar ska den matchande parten avvakta ytterligare tio kalenderdagar innan han gör ett åtagande på dessa villkor.


c) Om en matchande part ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd på de anmälda villkoren ska alla övriga parter omedelbart underrättas.

DEL 5

ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

35. ÖVERVAKNING

a) Sekretariatet ska övervaka genomförandet av denna sektorsöverenskom- melse och årligen rapportera till parterna om detta.


b) Varje transaktion som anses vara stödberättigad enligt artikel 39 a ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 a och tillägg IV.


c) Varje transaktion som anses vara stödberättigad enligt artikel 39 b ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 24 a och tillägg IV. Dessutom gäller följande:


1) Den rapporterande parten ska ange vilken koppling som finns mellan denna transaktion och övergångsförteckningen.


2) Övergångsförteckningarna ska övervakas på halvårsbasis. För detta ändamål ska sekretariatet träffa varje part i syfte att:


— Övervaka hur många av de fasta order som är registrerade i över- gångsförteckningarna som har levererats.


— Uppdatera leveransplanen för följande år när det gäller transaktio- ner som är registrerade i övergångsförteckningarna.


— Identifiera order som är registrerade i övergångsförteckningarna och som av någon anledning inte har eller kommer att levereras till den köpare som anges i dessa övergångsförteckningar. Varje sådan order ska strykas från övergångsförteckningen och får inte på något sätt föras över till en annan köpare.


36. ÖVERSYN

Parterna ska vid de tidpunkter som anges i punkterna a och b nedan se över förfarandena och bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse i förhål- lande till kriterierna.


a) Parterna ska genomföra översynen av denna sektorsöverenskommelse enligt följande:


1) Under det fjärde kalenderåret efter det att denna sektorsöverenskom- melse har trätt i kraft och regelbundet efter detta, i båda fallen med tre månaders varsel från sekretariatet.


2) På begäran av en part efter vederbörligt samråd, förutsett att sekreta- riatet har gett tre månaders varsel och den begärande parten lämnar en skriftlig förklaring om det bakomliggande syftet och målen med denna granskning samt en sammanfattning av de samråd som har föregått begäran.


3) Villkoren för att uppdatera minimipremiesatser och minimiräntesatser anges i tillägg II respektive III.


4) De avgifter som anges i artikel 16 ska ingå i översynerna.

b) I översynen enligt punkt a 1 ovan ska följande beaktas:


1) I vilken omfattning som målen med denna sektorsöverenskommelse enligt artikel 1 ovan har uppnåtts och eventuella andra frågor som en part önskar ta upp till diskussion.


2) När det gäller de delar som behandlas i punkt b 1 ovan, om det är befogat att ändra någon aspekt av denna sektorsöverenskommelse.


c) Med tanke på hur viktig översynsförfarandet är för att säkerställa att villkoren i denna sektorsöverenskommelse fortsätter att tillgodose parter- nas behov, förbehåller sig varje part rätten att säga upp denna sektors- överenskommelse i enlighet med artikel 40 nedan.


37. FRAMTIDA ARBETE Hänsyn ska tas till:


a) Granskningen av parternas metoder för att tillhandahålla statsstöd före kredittidens början.


b) Tillämpliga bestämmelser för indirekta lån.


c) En förlängning av den längsta återbetalningstiden enligt artikel 19 för begagnade luftfartyg som har genomgått omfattande renovering före för- säljning.


d) En förlängning av den längsta återbetalningstiden enligt artikel 21 för större kontraktsvärden.


e) Tillämpliga bestämmelser för ”renovering” (artikel 21) och ”tjänster” (artikel 22).


f) Stödberättigandeförfarandet enligt Kapstadskonventionen.


g) Definitionen av ”berörd part”.


DEL 6

SLUTBESTÄMMELSER

38. IKRAFTTRÄDANDE

Denna sektorsöverenskommelse träder i kraft den 1 februari 2011.


39. ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Trots vad som sägs i artikel 38 ovan får parterna tillhandahålla statsstöd enligt följande villkor:


a) Parterna får tillhandahålla statsstöd enligt de villkor som fastställs i den sektorsöverenskommelse om luftfartyg som trädde i kraft den 1 juli 2007 (nedan kallad 2007 års sektorsöverenskommelse omluftfartyg) om föl- jande villkor är uppfyllda:


1) Varorna och tjänsterna ska omfattas av ett fast kontrakt som har ingåtts senast den 31 december 2010.

2) Den fysiska leveransen av dessa varor och tjänster ska ske senast den 31 december 2012 för luftfartyg i kategori 1 enligt 2007 års sektors- överenskommelse om luftfartyg och senast den 31 december 2013 för luftfartyg i kategori 2 och 3 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg.


3) För varje slutligt åtagande som anmäls ska en limitavgift på 20 bas- punkter per år tas ut från och med dagen för det slutliga åtagandet eller den 31 januari 2011 (för luftfartyg i kategori 1 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg)/den 30 juni 2011 (för luftfar- tyg i kategori 2 och 3 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg), beroende på vilket datum som inträffar först, fram till dess att luftfartyget har levererats. Denna limitavgift ska ersätta de avgifter som fastställs i artikel 17 a och 17 b 2 i 2007 års sektorsöverenskom- melse om luftfartyg. Denna limitavgift ska tas ut utöver minimipre- miesatsen.


b) Parterna får tillhandahålla statsstöd enligt de villkor som tillämpades innan denna sektorsöverenskommelse trädde i kraft, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:


1) Varorna och tjänsterna ska omfattas av ett fast kontrakt som har ingåtts senast den 31 december 2010.


2) För varje part är detta statsstöd begränsat till leveranser av 69 luftfar- tyg i kategori 1 enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg och 92 luftfartyg i kategori 2.


3) För att kunna dra nytta av villkoren i denna punkt, ska de luftfartyg som anges i punkt b 2 ovan registreras i förteckningar (nedan kallade övergångsförteckningar). Parterna ska underrätta sekretariatet om dessa förteckningar innan denna sektorsöverenskommelse träder i kraft. Dessa övergångsförteckningar ska innehålla följande uppgifter:


— Luftfartygsmodeller och beteckningar.


— Preliminära leveransdatum.


— Köparnas identitet.


— Tillämpligt regelverk (antingen 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg eller den närmast föregående sektorsconsensusöver- enskommelsen).


4) De uppgifter som anges i den första, andra och fjärde strecksatsen ovan ska sändas till samtliga parter, medan uppgifterna i den tredje strecksatsen ovan enbart ska hanteras av sekretariatet och ordföranden.


5) För varje luftfartyg som är registrerat i övergångsförteckningarna gäl- ler följande:


— Om statsstöd beviljas enligt den sektorsöverenskommelse som fö- regick 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg, ska en limitavgift på 35 baspunkter per år tas ut från och med dagen för det slutliga åtagandet eller den 31 mars 2011, beroende på vilket datum som inträffar först, fram till dess att luftfartyget har levererats. Utöver detta ska minimipremiesatsen vara minst 3 % på förskottsbasis.

— Om statsstöd beviljas enligt 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg, ska en limitavgift på 20 baspunkter per år tas ut från och med dagen för det slutliga åtagandet eller den 30 juni 2011, beroende på vilket datum som inträffar först, fram till dess att luftfartyget har levererats.

— Den limitavgift som anges i de båda strecksatserna ovan ska er- sätta de avgifter som fastställs i artikel 17 a och 17 b 2 i 2007 års sektorsöverenskommelse om luftfartyg. Denna limitavgift ska tas ut utöver minimipremiesatsen.

6) Parterna får tillhandahålla statsstödda exportkrediter enligt villkoren i den sektorsöverenskommelse som föregick 2007 års sektorsöverens- kommelse om luftfartyg endast i fråga om leveranser av luftfartyg som beräknas ske senast den 31 december 2010, i enlighet med fasta kontrakt som har ingåtts senast den 30 april 2007 och som har anmälts till sekretariatet senast den 30 juni 2007.

c) Genomförandet av denna artikel ska övervakas i enlighet med artikel 35 b och 35 c.

40. UPPSÄGNING

En part kan säga upp denna sektorsöverenskommelse genom att anmäla detta till sekretariatet med hjälp av omedelbar textkommunikation, t.ex. OLIS. Uppsägningen träder i kraft sex månader efter det att sekretariatet mottagit anmälan. Uppsägningar påverkar inte ingångna avtal om enskilda transaktio- ner som har inletts innan uppsägningen träder i kraft.

Tillägg I


Deltagande I sektorsconsensusöverenskommelsen om luftfartyg


1. Parterna uppmuntrar icke-parter som utvecklar tillverkningskapacitet för civila luftfartyg att tillämpa bestämmelserna i denna sektorsöverenskommelse. I detta sammanhang bjuder parterna in icke-parterna till en dialog om villkoren för att gå med i sektorsconsensusöverenskommelsen om luftfartyg.

2. Sekretariatet bör se till att en icke-part som är intresserad av att delta i denna sektorsöverenskommelse får fullständig information om villkoren för att bli part i denna sektorsöverenskommelse.

3. Xxxx-parten skulle därefter bjudas in av parterna för att delta i verksamheten enligt denna sektorsöverenskommelse samt närvara som observatör vid rele- vanta möten. En sådan inbjudan skulle gälla i högst två år och kunna förnyas en gång i ytterligare två år. Under denna period ska icke-parten uppmanas att göra en översyn av sitt eget exportkreditsystem, framför allt när det gäller export av civila luftfartyg.

4. I slutet av den perioden ska icke-parten ange om den önskar blir part i denna sektorsöverenskommelse och följa dess bestämmelser. Vid en sådan bekräf- telse ska icke-parten bidra på årsbasis till kostnaderna för att genomföra denna sektorsöverenskommelse.

5. Den intresserade icke-parten ska betraktas som part 30 arbetsdagar efter den bekräftelse som avses i artikel 4 i detta tillägg.

Tillägg II


Minimipremiesatser


I detta tillägg anges vilka förfaranden som ska användas när prissättningen fast- ställs för statsstöd för en transaktion som omfattas av denna sektorsöverenskom- melse. I avsnitt 1 fastställs förfarandena för riskklassificering, i avsnitt 2 vilka minimipremiesatser som ska tas ut för nya och begagnade luftfartyg och i avsnitt 3 vilka minimipremiesatser som ska tas ut för reservmotorer, reservdelar, frakt- konvertering/större ändringar/renovering, underhålls- och serviceavtal samt mo- torsatser.


AVSNITT 1

Förfaranden för riskklassificering

1. Parterna har enats om en förteckning över riskklassificeringar (nedan kallad förteckningen) för köpare/låntagare. Dessa riskklassificeringar ska avspegla den tidigare osäkrade kreditvärderingen av köpare/låntagare med hjälp av en vanlig bedömningsskala som används av något av kreditvärderingsinstituten.


2. Riskklassificeringarna ska utföras av experter som har utsetts av parterna i förhållande till de riskkategorier som anges i tabell 1 i detta tillägg.


3. Förteckningen ska vara bindande i alla skeden av transaktionen (t.ex. kamp- anj och leverans), enligt bestämmelserna i artikel 15 i detta tillägg.


I. UPPRÄTTANDE AV FÖRTECKNINGEN ÖVER RISKKLASSIFICE- RINGAR

4. Förteckningen ska utarbetas och enighet om den uppnås mellan parterna innan denna sektorsöverenskommelse träder i kraft. Den ska underhållas av sek- retariatet och tillhandahållas till samtliga parter under konfidentiella former.


5. På begäran får sekretariatet under konfidentiella former underrätta en icke- part som tillverkar luftfartyg om riskklassificeringen av en köpare/låntagare. I så fall ska sekretariatet underrätta samtliga parter om denna begäran. En icke-part får när som helst inkomma till sekretariatet med förslag till tillägg i förteckning- en. En icke-part som föreslår ett tillägg i förteckningen får delta i förfarandet för riskklassificeringen på samma sätt som om den hade varit en berörd part.


II. UPPDATERING AV FÖRTECKNINGEN ÖVER RISKKLASSIFICE- RINGAR

6. Enligt bestämmelserna i artikel 15 i detta tillägg får förteckningen upp- dateras på ad hoc-basis, antingen om en part på något sätt ger uttryck för att den avser att tillämpa en annan riskklassificering än den som anges i förteck- ningen eller också om en part behöver en riskklassificering för en köpare/lånta- gare som ännu inte finns med i förteckningen (1) (2).


(1) En förklaring ska lämnas om den föreslagna riskvärderingen för en köpare/låntagare överskrider risken för värdstaten.

(2) För transaktioner med ett exportkontraktvärde under 5 miljoner US-dollar ska en part som inte vill följa riskklassificeringsförfarandet enligt artiklarna 6–8 i detta tillägg till- lämpa riskklassificering ”8” för den köpare/låntagare som transaktionen gäller och ska anmäla transaktionen i enlighet med artikel 24 a i denna sektorsöverenskommelse.

7. Innan en part använder sig av en alternativ eller ny riskklassificering ska den sända en begäran till sekretariatet om att förteckningen ska uppdateras på grundval av en alternativ eller ny riskklassificering. Sekretariatet ska sända ut denna begäran till samtliga parter inom två arbetsdagar utan att röja identiteten på den part som har inkommit med begäran.


8. De berörda parterna får tio (3) arbetsdagar på sig för att antingen godkänna eller invända mot en föreslagen ändring av förteckningen. Underlåtenhet att svara inom denna period betraktas som ett godkännande av förslaget. Om det inte har inkommit några invändningar mot förslaget när denna tiodagarsperiod har löpt ut, ska den föreslagna ändringen i förteckningen anses vara godkänd. Sekretariatet ska ändra förteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande inom fem arbetsdagar. Den reviderade förteckningen ska vara bindande från och med dagen för detta meddelande.


III. FÖRFARANDE VID OENIGHET

9. Vid en invändning mot en föreslagen ändring av riskklassificeringen ska de berörda parterna göra sitt yttersta för att på expertnivå nå en överenskommelse om riskklassificeringen inom ytterligare en period av tio arbetsdagar efter det att de har underrättats om oenigheten. Alla medel som krävs för att nå enighet bör undersökas, om så krävs med sekretariatets hjälp (t.ex. telefonkonferenser eller muntliga samråd). Om de berörda parterna enas om en riskklassificering inom denna period på tio arbetsdagar, ska de underrätta sekretariatet om resultatet, varpå sekretariatet ska uppdatera förteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande under de följande fem arbetsdagarna. Den modifierade förteckningen ska vara bindande räknat från dagen för det meddelandet.


10. Om experterna inte kan nå enighet inom tio arbetsdagar, ska frågan hän- skjutas till parterna för att dessa ska besluta om en lämplig riskklassificering inom högst fem arbetsdagar.


11. Om någon slutlig överenskommelse inte nås, får en part vända sig till ett kreditvärderingsinstitut för att fastställa riskklassificeringen för köparen/låntaga- ren. I så fall ska ordföranden i consensusgruppen på parternas vägnar utfärda ett meddelande till köparen/låntagaren inom tio arbetsdagar. Detta meddelande ska innehålla de direktiv för samrådet om riskbedömningen som parterna har enats om. Den resulterande riskklassificeringen ska registreras i förteckningen och blir bindande omedelbart efter sekretariatets OLIS-meddelande om att slutföra upp- dateringsförfarandet inom fem arbetsdagar.


12. Om inget annat har överenskommits ska kostnaden för att vända sig till ett kreditvärderingsinstitut i ett sådant fall bäras av den berörda köparen/låntagaren.


13. Under de förfaranden som anges i artiklarna 9–11 i detta tillägg ska den aktuella riskklassificeringen (om förteckningen innehåller en sådan) alltjämt gälla.


IV. GILTIGHETSTID FÖR KLASSIFICERINGARNA

14. Gällande riskklassificeringar är de aktuella riskklassificeringar som är re- gistrerade i den förteckning som förs av sekretariatet. Uppskattningar och åta- ganden som rör premiesatser ska endast göras i enlighet med dessa riskklas- sificeringar.


(3) För transaktioner med ett exportkontraktvärde som understiger 5 miljoner US-dollar ska en period på fem arbetsdagar tillämpas.

15. Den längsta giltighetstiden för riskklassificeringar är tolv månader räknat från det datum då de registreras i förteckningen av sekretariatet för att parterna ska tillhandahålla uppskattningar och slutliga åtaganden om premiesatser. Giltig- hetstiden för en specifik transaktion kan förlängas med ytterligare arton månader när ett åtagande eller slutligt åtagande har gjorts och premieavgifterna har tagits ut. Under giltighetstiden på tolv månader kan riskklassificeringarna komma att ses över om det uppstår väsentliga ändringar i köparens/låntagarens riskprofil, t.ex. att den värdering som ett kreditvärderingsinstitut har gjort ändras.


16. Sekretariatet ska avlägsna riskklassificeringen från den efterföljande upp- daterade förteckningen minst 20 arbetsdagar innan giltighetstiden upphör, om inte någon part har begärt att den ska uppdateras. Sekretariatet ska sända ut denna begäran om uppdatering till samtliga parter inom två arbetsdagar, utan att röja identiteten på den part som har inkommit med begäran, och de förfaranden som anges i artiklarna 9–11 i detta tillägg ska tillämpas.


V. BEGÄRAN FRÅN KÖPARE/LÅNTAGARE OM RISKKLASSIFICERING

17. Om en köpare/låntagare på kampanjstadiet begär en uppskattning av sin riskklassificering och ännu inte finns med i förteckningen, får den köparen/lån- tagaren på egen bekostnad begära en ungefärlig riskklassificering från ett kredit- värderingsinstitut. Denna riskklassificering ska inte tas med i förteckningen, men får användas av parterna som underlag för deras egen riskbedömning.


AVSNITT 2

Minimipremiesatser för nya och begagnade luftfartyg

I. FASTSTÄLLANDE AV MINIMIPREMIESATSER

18. I artiklarna 19–58 i detta tillägg fastställs de minimipremiesatser som motsvarar riskklassificeringen av en köpare/låntagare (eller om det rör sig om en annan enhet den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalning av trans- aktionen).


19. Parterna får tillhandahålla statsstöd till minimipremiesatsen eller högre förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:


a) Transaktionen är tillgångssäkrad och uppfyller samtliga nedanstående kriterier:


1) Ett intresse i form av en säkerhet med första prioritet på eller i samband med luftfartyg och motorer.


2) Vid en leasingstruktur: överlåtelse och/eller intresse i form av en säkerhet med första prioritet i samband med leasingavgifterna.


3) Korsvisa obeståndsklausuler och korsställande av panter för samtliga luft- fartyg och motorer som utgör rättslig egendom och ekonomiska fördelar för samma parter enligt den föreslagna finansieringen, när detta är möjligt inom ramen för det tillämpliga regelverket.


b) Transaktionen har utformats så att den åtminstone omfattar de riskdämpare som anges i tabell 1 nedan:

Tabell 1

Riskdämpare



Risk-kategori enligt sektors- överens-kommelse


Riskvärderingar

Riskdämpare

A+B

Varav minst A

Och minst B

1

AAA – BBB–

0

0

0

2

BB+ och BB

0

0

0

3

BB–

1

1

0

4

B+

2

1


5

B

2

1


6

B–

3

2


7

CCC

4

3


8

CC – C

4

3



20. När det gäller artikel 19 i detta tillägg gäller följande:


a) Parterna får välja mellan följande riskdämpare:


Riskdämpare i kategori A:


1) Sänkt förskottsnivå: varje sänkning på fem procentenheter från den för- skottsnivå som avses i artikel 10 a och b i denna sektorsöverenskommelse utgör en riskdämpare i kategori A. I detta fall ska parten inte tillhandahålla någon form av statsstöd utöver det sänkta förskottet.


2) Rak amortering: återbetalning av kapitalbeloppet i lika stora amorteringar utgör en riskdämpare.


3) Kortare återbetalningstid: en återbetalningstid som inte överskrider tio år utgör en riskdämpare.


Riskdämpare i kategori B:


1) Säkerhetsdeposition: varje säkerhetsdeposition till ett belopp som motsva- rar en kvartalsåterbetalning av kapitalbelopp och ränta utgör en riskdäm- pare. Säkerhetsdepositionen kan vara i form av kontanter eller en stand- byremburs.


2) Leasingbetalningar i förskott: leasingbetalningar till ett belopp som mot- svarar en kvartalsåterbetalning av kapitalbelopp och ränta ska förskotts- betalas ett kvartal före varje återbetalningsdag.


3) Underhållsreserver med en form och ett belopp som avspeglar bästa mark- nadspraxis.


b) Förutsett att det görs en förhandsanmälan kan en riskdämpare i kategori A ersättas med ett påslag på 15 % på tillämplig minimipremiesats.


21. Enligt artikel 11 i denna sektorsöverenskommelse omfattar de minimipre- miesatser som ska tillämpas de lägsta riskbaserade satserna (risk-based rates, RBR) samt ett marknadsreflekterande påslag (market reflective surcharge, MRS) i enlighet med artiklarna 22–34 nedan.

22. Från och med att denna sektorsöverenskommelse träder i kraft är de risk- baserade satserna som följer:


Tabell 2

Riskbaserade satser


Riskkategori enl. sektors-överensk.

Spreadar (baspunkter)

Förskott (%)

1

89

5,00

2

98

5,50

3

116

6,50

4

133

7,50

5

151

8,50

6

168

9,50

7

185

10,50

8

194

11,00


23. De riskbaserade satserna ska fastställas på årsbasis, baserat på ett 4 års rörligt genomsnitt av Moody’s årsvisa LGD-värde. Tillämpligt LGD-värde för fastställandet baseras på tidigare banklån med säkerhet i form av förstahandspant och ska beräknas enligt följande:


Tabell 3


4 års rörligt genomsnitt

Tänkbart LGD-värde

> = 45 %

25 %

> = 35 % < 45 %

23 %

> = 30% < 35%

21 %

< 30 %

19 %

LGD-tilldelning


= —

24. En RBR-justeringsfaktor ska fastställas enligt följande: Tänkbart LGD — värde RBR justeringsfaktor

19%


25. RBR-justeringsfaktorn ska multipliceras med de RBR-värden som fast- ställs i tabell 2 ovan för att beräkna de fastställda RBR-värdena.


26. Det första fastställandeförfarandet kommer att äga rum under första kvar- talet 2012 och de resulterande RBR-värdena börjar gälla från och med den 15 april 2012.


27. De resulterande RBR-värdena från de efterföljande fastställandeproces- serna kommer att börja gälla från och med den 15 april varje år efter detta. När RBR-värdena har fastställts varje år, ska sekretariatet omedelbart underrätta alla parter om de tillämpliga satserna och offentliggöra dem.


28. För varje riskkategori ska ett marknadsreflekterande påslag beräknas enligt följande:


MRS = B * [( 0, 5 * MCS) – RBR]

där:


B är en blandkoefficient som varierar från 0,7 till 0,35 beroende på varje risk- kategori enligt tabell 4 nedan.


MCS är ett 90 dagar rörligt genomsnitt av Moody’s mediankreditspreadar (MCS) med en medellöptid på sju år.


29. Om riskkategorierna omfattar mer än en riskvärdering ska ett genomsnitt- svärde räknas fram för spreadarna. I riskkategori 1 ska spreaden BBB– användas.


30. För MCS-spreadarna ska ett avdrag på 50 % göras för att väga in till- gångssäkerheterna. MCS-spreadarna med avdrag ska därefter justeras med en blandfaktor som sträcker sig från 70 % till 35 % enligt tabell 4 nedan, tillämpat på differensen mellan MCS-spreadarna med avdrag och RBR. För eventuella negativa spreadar som uppstår till följd av detta ska ingen nedsättning göras.


Tabell 4

Blandfaktorer



Riskvärderingar

Riskkategori enl. sektors-över- enskommelse


Blandfaktor (%)

AAA


70

AA


70

A


70

BBB+


70

BBB


70

BBB–


70

BB+

2

65

BB

2

65

BB–

3

50

B+

4

45

B

5

40

B–

6

35

CCC

7

35

CC

8

35

C

8

35


31. MRS xxx uppdateras kvartalsvis enligt följande:


Den första uppdateringen ska äga rum under det första kvartalet 2011 och de resulterande MCS ska börja gälla från och med den 15 april 2011. Fram till och med den 15 april 2012 ska emellertid resultatet av de MRS-uppdateringar som ska tillämpas på riskkategori 1 endast börja gälla om de resulterar i en ökning av dessa MRS.


De efterföljande uppdateringarna ska äga rum under det andra, tredje och fjärde kvartalet 2011 (osv.) och resulterande MCS ska börja gälla den 15 juli 2011, den 15 oktober 2011, den 15 januari 2012 osv.

Efter varje uppdatering ska sekretariatet omedelbart underrätta samtliga parter om de tillämpliga MRS och de resulterande minimisatserna samt offentliggöra dem före den dag då dessa satser träder i kraft.


32. MRS xxx endast tillämpas när den är positiv och överskrider 25 baspunk- ter.


33. Ökningen av minimipremiesatser till följd av MRS-uppdateringen får inte överskrida 10 % av de tidigare kvartalsvisa minimipremiesatserna. Minimipre- miesatserna (som är ett resultat av de riskbaserade satserna och det marknads- reflekterande påslaget) för inte överskrida de riskbaserade satserna med mer än 100 %.


34-1. För att fastställa minimipremiesatserna ska följande formel användas: MPR netto = MPR * (1 + RTAS) * (1 + RFAS) * (1 + RMRS) * (1 – CTCD) * (1 + NABS) – CICD


Där:


— RTAS motsvarar justeringspåslaget för återbetalningstiden enligt artikel 12 b i denna sektorsöverenskommelse,


— RFAS motsvarar justeringspåslaget för återbetalningsfrekvensen enligt arti- kel 13 a 1 och 2 i denna sektorsöverenskommelse,


— RMRS motsvarar det riskdämpande ersättningspåslaget som fastställs i arti- kel 20 b i detta tillägg,


— CTCD motsvarar det avdrag enligt Kapstadskonventionen som fastställs i artikel 36 i detta tillägg,


— NABS motsvarar det icke-tillgångssäkrade påslag som fastställs i artiklarna 55 a 4, 55 b och 57 b i detta tillägg II, i tillämpliga fall,


— CICD motsvarar avdraget för den villkorliga försäkringstäckningen som fast- ställs i artikel 54 a i detta tillägg.


Premien kan betalas antingen i förskott eller under kreditens löptid, som spreadar uttryckta i baspunkter per år. Förskottsnivåerna och spreadarna ska beräknas med hjälp av konverteringsmodellen för premiesatser, så att den premie som ska betalas för en viss transaktion är densamma sett till kapitalvärdet, oavsett om avgiften tas ut genom förskottssatser eller spreadar. När det gäller transaktioner där villkoren har överenskommits eller fastslagits innan risktäckningsgraden på- börjas och detta medför att medellöptiden sänks, får en förskottsavgift (beräknad med hjälp av konverteringsmodellen) tas ut. Den resulterande premien ska uppgå till samma belopp som den premie som ska betalas när kapitalbeloppet baseras spreadarna.


34-2. De tillämpliga minimipremiesatserna för den första ikraftträdandedagen för denna sektorsöverenskommelse (1 februari 2011) fastställs i tabell 5 nedan.

Tabell 5

Minimipremiesatser

(Tillgångssäkrade transaktioner med 12 års återbetalningstid)



Riskkategori


Riskklassificering

Minimipremiesatser

Spreadar per år (bas- punkter)


Förskott (%)

1

AAA – BBB–

137

7,72

2

BB+ och BB

184

10,44

3

BB–

194

11,03

4

B+

208

11,85

5

B

234

13,38

6

B–

236

13,50

7

CCC

252

14,45

8

CC – C

257

14,74


II. REDUKTIONER AV MINIMIPREMIESATSEN

35. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 i detta tillägg, ska en reduktion av de minimipremiesatser som fastställts i enlighet med underavsnitt I ovan tillåtas under följande förutsättningar:


a) Den tillgångssäkrade transaktionen avser luftfartsegendom i den mening som avses i Kapstadsprotokollet om särskilda frågor rörande luftfartygsutrustning.


b) Operatören till luftfartsegendomen (och låntagaren/köparen eller uthyraren, om det inte är samma person, om den part som tillhandahåller statsstödet anser att transaktionens upplägg motiverar detta) är belägen i en stat som vid den tidpunkt då utbetalningen genomförs för luftfartsegendomen står med i den förteckning över stater som uppfyller kraven för en reduktion av minimipremiesatserna (nedan kallad Kapstadsförteckningen), samt i tillämp- liga fall i en territoriell enhet i denna stat som uppfyller kraven enligt arti- kel 38 i detta tillägg.


c) Transaktionen avser luftfartsegendom registrerad i det internationella register som har upprättats enligt Kapstadskonventionen och det tillhörande luftfar- tygsprotokollet (nedan kallad Kapstadskonventionen eller CTC).


36. Reduktionen av de minimipremiesatser som fastställs i enlighet med un- deravsnitt I ovan får inte överskrida 10 % av den tillämpliga minimipremiesatsen.


37. För att föras upp på Kapstadsförteckningen ska en stat


a) vara en fördragsslutande part till Kapstadskonventionen,


b) ha lämnat de kvalificerande förklaringar som anges i bilaga I till detta tillägg, och


c) ha genomfört Kapstadskonventionen, inklusive de kvalificerande förklaring- arna, i sina lagar och andra författningar så som krävs, på ett sådant sätt att de åtaganden som fastställs i Kapstadskonventionen har överförts till nationell lagstiftning på lämpligt sätt.


38. För att uppfylla kraven i artikel 35 i detta tillägg ska en territoriell enhet


a) vara en territoriell enhet som Kapstadskonventionen har utsträckts till,

b) vara en territoriell enhet som de kvalificerande förklaringarna enligt bilaga I till detta tillägg är tillämpliga på, och


c) ha genomfört Kapstadskonventionen, inklusive de kvalificerande förklaring- arna, i sina lagar och andra författningar så som krävs, på ett sådant sätt att de åtaganden som fastställs i Kapstadskonventionen har överförts till nationell lagstiftning på lämpligt sätt.


39. Innan denna sektorsöverenskommelse träder i kraft ska parterna lämna en inledande, överenskommen Kapstadsförteckning till sekretariatet. Uppdateringar av Kapstadsförteckningen ska göras i enlighet med artiklarna 40–52 i detta till- lägg.


40. En part eller icke-part som tillhandahåller statsstöd till luftfartyg får föreslå sekretariatet att en stat ska läggas till i Kapstadsförteckningen. Ett sådant förslag ska för denna stat omfatta följande:


a) Alla relevanta uppgifter om det datum då Kapstadskonventionens ratifice- rings- eller anslutningsinstrument deponerades hos depositarien.


b) En kopia av de försäkringar som har gjorts av den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen.


c) Alla relevanta uppgifter om det datum då Kapstadskonventionen och de kva- lificerande förklaringarna trädde i kraft.


d) En analys av de åtgärder som har vidtagits av den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen i syfte att genomföra Kapstadskonventionen, inklusive de kvalificerande förklaringarna, i sina lagar och andra författningar så som krävs för att säkerställa att de åtaganden som fastställs i Kapstadskonventio- nen har överförts till nationell lagstiftning på lämpligt sätt.


e) Ett ifyllt frågeformulär enligt den blankett som bifogas i bilaga 2 till detta tillägg (nedan kallat CTC-frågeformuläret), som har fyllts i av minst en advokatbyrå som har behörighet att ge juridisk rådgivning om det relevanta jurisdiktionsområdet för den stat som är föreslagen för Kapstadsförteckningen. Av det ifyllda CTC-frågeformuläret ska följande framgå:


i) Namn och kontorsadress(er) för den eller de advokatbyråer som har sva- rat.


ii) Advokatbyråns relevanta erfarenhet, vilket kan inbegripa erfarenhet av lagstiftnings- och konstitutionsprocesser eftersom de avser genomförandet av internationella fördrag i staten, samt specifik erfarenhet av frågor som rör Kapstadskonventionen, vilket inbegriper erfarenhet av att rådge an- tingen en stat när det gäller genomförande och tillämpning av Kapstads- konventionen eller också den privata sektorn alternativt erfarenhet av att genomdriva borgenärens rättigheter i den stat som är föreslagen för Kap- stadsförteckningen.


iii) Om advokatbyrån är involverad eller avser att bli involverad i några transaktioner som kan inbegripa en reduktion av minimipremiesatserna om den föreslagna staten förs upp i Kapstadsförteckningen (4).


iv) Datum för ifyllande av CTC-frågeformuläret.


(4) Tillsammans med information om en sådan involvering (med hänsyn till att vissa upp- gifter kan behöva hållas konfidentiella).

41. Sekretariatet ska sända ut ett OLIS-meddelande med förslaget inom fem arbetsdagar.


42. Alla parter eller icke-parter som tillhandahåller statsstöd till luftfartyg får föreslå att en stat ska strykas ur Kapstadsförteckningen om de anser att denna stat har vidtagit åtgärder som är oförenliga med denna stats åtaganden enligt Kap- stadskonventionen eller också har underlåtit att vidta åtgärder som krävs enligt dessa åtaganden. I sitt förslag om strykning ur Kapstadsförteckningen ska parten eller icke-parten ge en fullständig beskrivning av de omständigheter som har gett upphov till förslaget om strykning, t.ex. eventuella åtgärder som staten har vid- tagit som är oförenliga med dess åtaganden enligt Kapstadskonventionen eller underlåtenhet att upprätthålla eller genomföra den lagstiftning som krävs för statens åtaganden enligt Kapstadskonventionen. En part eller icke-part som in- kommer med förslaget om strykning från Kapstadsförteckningen ska lämna den stödjande dokumentation som kan finnas tillgänglig, och sekretariatet ska sända ut ett OLIS-meddelande med detta förslag inom fem arbetsdagar.


43. Alla parter eller icke-parter som tillhandahåller statsstöd för luftfartyg får inkomma med förslag om att en stat som tidigare har strukits från Kapstads- förteckningen ska återinföras, om ett sådant återinförande är berättigat med hän- syn till senare korrigerande åtgärder eller händelser. Ett sådant förslag ska åtföljas av en beskrivning av de omständigheter som ledde till att staten ströks samt en rapport om de korrigerande åtgärder som vidtagits efter detta och som talar för ett återinförande. Sekretariatet ska sända ut ett OLIS-meddelande med detta förslag inom fem arbetsdagar.


44. Parterna kan godkänna eller invända mot ett förslag som har lagts fram enligt artiklarna 40–43 i detta tillägg inom 20 arbetsdagar räknat från det att förslaget lades fram (nedan kallad period 1).


45. Om det inte har gjorts några invändningar mot förslaget i slutet av period 1, ska den föreslagna uppdateringen anses ha godkänts av samtliga parter. Sek- retariatet ska ändra Kapstadsförteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-meddelande inom fem arbetsdagar. Den uppdaterade Kapstadsförteck- ningen ska träda i kraft från och med dagen för detta meddelande.


46. Vid en invändning mot den föreslagna uppdateringen av Kapstadsförteck- ningen ska den eller de invändande parterna lämna en skriftlig förklaring om skälet till invändningen under period 1. Sedan OECD-sekretariatet har sänt ut den skriftliga invändningen till samtliga parter ska de göra sitt yttersta för att nå en överenskommelse inom en period av ytterligare tio arbetsdagar (nedan kallad period 2).


47. Partierna ska underrätta sekretariatet om resultatet av sina överläggningar. Om en överenskommelse nås under period 2, ska sekretariatet vid behov upp- datera Kapstadsförteckningen i enlighet med detta och sända ut ett OLIS-med- delande under de följande fem arbetsdagarna. Den uppdaterade Kapstadsförteck- ningen ska träda i kraft från och med dagen för detta meddelande.


48. Om ingen enighet nås under period 2, ska ordföranden för sektorsgruppen (nedan kallad ordföranden) inom 20 arbetsdagar (nedan kallad period 3) ome- delbart efter period 2 göra sitt yttersta för att verka för samförstånd mellan parterna. Om inget samförstånd har nåtts i slutet av period 3, ska en slutlig lösning uppnås genom följande förfaranden:


a) Ordföranden ska lämna en skriftlig rekommendation om den föreslagna upp- dateringen av Kapstadsförteckningen. Ordförandens rekommendation ska av- spegla majoritetsståndpunkten utifrån de åsikter som öppet har framförts av åtminstone de parter som tillhandahåller statsstöd till export av luftfartyg. I avsaknad av majoritetsståndpunkt ska ordförandens rekommendation grundas enbart på de åsikter som har framförts av parterna och ska i skriftlig form ange grunden för rekommendationen, inklusive vilka berättigandekriterier som inte är uppfyllda om berättigande saknas.

b) Ordförandens rekommendation får inte röja några uppgifter om parternas åsikter eller ståndpunkter i samband med det förfarande som fastställs i ar- tiklarna 40–49 i detta tillägg.


c) Parterna ska godta ordförandens rekommendation.


49. Om parterna eller ordföranden har fastställt att en stat inte är berättigad att föras upp i Kapstadsförteckningen efter det att ett förslag har lämnats in i enlig- het med artikel 40, får en part eller icke-part inkomma med ett annat förslag som innehåller en begäran om att parterna ska överväga statens berättigande. Den part eller icke-part som inkommer med förslaget ska ange skälen till att det ursprung- ligen fastställdes att staten var berättigad. Den part eller icke-part som inkommer med förslaget ska också erhålla och lämna ett uppdaterat CTC-frågeformulär. Detta nya förslag ska behandlas enligt det förfarande som anges i artiklarna 44–50.


50. Vid eventuella ändringar av förteckningen med godkända länder i enlighet med förfarandena i artikel 48 i detta tillägg, ska sekretariatet utfärda ett OLIS- meddelande med den uppdaterade Kapstadsförteckningen inom fem arbetsdagar efter en sådan ändring. Den uppdaterade Kapstadsförteckningen ska träda i kraft från och med dagen för detta meddelande.


51. Tillägg, strykning eller återinförande av en stat i Kapstadsförteckningen efter utbetalningen för ett luftfartyg ska inte påverka de minimipremiesatser som har fastställts för ett sådant luftfartyg.


52. När det gäller det förfarande som fastställs i artiklarna 40–50 i detta tillägg ska parterna inte röja några uppgifter om de åsikter eller ståndpunkter som har framförts.


53. Parterna ska övervaka genomförandet av artiklarna 40–52 i detta tillägg och se över det under första halvåret 2012, därefter årligen eller på en parts begäran.


54. Följande justeringar får tillämpas i fråga om tillämpliga minimipremie- satser:


a) Ett avdrag på fem baspunkter (spreadar per år) eller 0,29 % (förskott) på de tillämpliga minimipremiesatserna får tillämpas på statsstödda transaktioner i form av villkorlig försäkringstäckning.


b) Minimipremiesatser ska tillämpas på det skyddade kapitalbeloppet.


III. ICKE-TILLGÅNGSSÄKRADE TRANSAKTIONER

55. Trots vad som sägs i bestämmelserna i artikel 19 a i detta tillägg får parterna tillhandahålla statsstödda exportkrediter för icke-tillgångssäkrade trans- aktioner, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt:


a) För icke-statliga transaktioner:


1) Högsta värde på det exportkontrakt som får statsstöd är 15 miljoner US- dollar.


2) Längsta återbetalningstid ska vara tio år.


3) Ingen tredje part har ett säkerhetsintresse i de tillgångar som finansieras.

4) Ett minimipåslag på 30 % ska tillämpas på de minimipremiesatser som fastställs i enlighet med underavsnitt I ovan.

b) När det gäller en transaktion som har en statlig garanti eller är tillgångssäkrad med en oåterkallelig och ovillkorlig statlig garanti, ska ett minimipåslag enligt tabell 6 nedan tillämpas på de minimipremiesatser som anges i enlighet med underavsnitt I ovan.

Tabell 6


Riskkategori

Påslag (%)

1

0

2

0

3

0

4

10

5

15

6

15

7

25

8

25


55. Bestämmelserna i artiklarna 35–51 i detta tillägg är inte tillämpliga på statsstödda exportkrediter som tillhandahålls enligt artikel 55 i detta tillägg.

AVSNITT 3

Minimipremiesatser för andra varor och tjänster än begagnade luftfartyg som omfattas av del 3 i denna sektorsöverenskommelse

57. När statsstöd tillhandahålls för alla andra varor och tjänster än begagnade luftfartyg som omfattas av del 3 i denna sektorsöverenskommelse, ska minimi- premiesatserna vara som följer:

a) För tillgångssäkrade transaktioner ska minimipremiesatserna vara lika med de gällande minimispreadar som har fastställts i enlighet med underavsnitt I ovan och när det gäller pure cover omvandlas till förskottsavgifter med hjälp av konverteringsmodellen och lämplig löptid.

b) För icke-tillgångssäkrade transaktioner ska minimipremiesatserna vara lika med de gällande minimispreadar som har fastställts i enlighet med under- avsnitt I ovan med ett påslag på 30 % och när det gäller pure cover omvand- las till förskottsavgifter med hjälp av konverteringsmodellen och lämplig löp- tid.

58. Bestämmelserna i artiklarna 35–54 i detta tillägg ska tillämpas på statsstöd för alla övriga varor och tjänster än begagnade luftfartyg som omfattas av del 3 i denna sektorsöverenskommelse.

Bilaga 1


Kvalificerande förklaringar


1. Vid tillämpning av avsnitt 2 i tillägg II ska begreppet ”kvalificerande för- klaringar”, och alla övriga hänvisningar till detta begrepp i denna sektorsöver- enskommelse innebära att en fördragsslutande part till Kapstadskonventionen (nedan kallad fördragsslutande part):


a) har lämnat förklaringarna i artikel 2 i denna bilaga, och


b) inte har lämnat förklaringarna i artikel 3 i denna bilaga.


2. Vid tillämpningen av artikel 1 a i denna bilaga rör det sig om följande förklaringar:


a) Insolvens: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa alter- nativ A i dess helhet enligt artikel XI i luftfartygsprotokollet för samtliga typer av insolvensförfaranden och att karenstiden enligt artikel XI.3 för detta alternativ ska uppgå till högst 60 kalenderdagar.


b) Avregistrering: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa artikel XIII i luftfartygsprotokollet.


c) Lagval: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa artikel VIII i luftfartygsprotokollet.


Samt minst en av följande förklaringar (gärna båda):


d) Metod för att vidta åtgärder: Konventionsparten förklarar i enlighet med artikel 54.2 i konventionen att de åtgärder som står till borgenärens för- fogande enligt en bestämmelse i konventionen och vars verkställighet enligt dessa bestämmelser inte förutsätter en framställan hos domstol får vidtas utan domstolens samtycke (tillägget ”utan domstolsåtgärd och” re- kommenderas (men är inget krav) före orden ”domstolens samtycke”).


e) Åtgärder i rätt tid: Konventionsparten förklarar att den kommer att tillämpa artikel X i luftfartygsprotokollet i dess helhet (klausul 5 krävs inte, även om den rekommenderas) och att antalet arbetsdagar som ska användas för den tidsfrist som fastställs i artikel X 2 i luftfartygsprotokollet ska gälla


1) de åtgärder som avses i artikel 13.1 a, b och c i konventionen (beva- rande av luftfartsegendomen och deras värde, besittning, kontroll eller förvaring av luftfartsegendom samt kvarhållande av luftfartsegendom) och uppgå till högst tio kalenderdagar,


2) de åtgärder som avses i artikel 13.1 d och e i konventionen (leasing eller förvaltning av luftfartsegendom, inkomster från egendomen samt försäljning och användning av avkastning från luftfartsegendom) och uppgå till högst 30 kalenderdagar.


3. De förklaringar som avses i artikel 1 b i denna bilaga är som följer:


a) Interimistiska åtgärder: Konventionsparten får inte ha lämnat någon för- klaring enligt artikel 55 i konventionen där undantag begärs från artikel 13 eller 43 i konventionen. Detta gäller emellertid under förutsättning att om konventionsparten har lämnat de förklaringar som anges i artikel 2 d i denna bilaga. Lämnande av en förklaring enligt artikel 55 i konventionen får inte utgöra hinder för att avdraget enligt Kapstadskonventionen till- lämpas.

b) Romkonventionen: Konventionsparten får inte ha lämnat någon förklaring enligt artikel XXXII i luftfartygsprotokollet där undantag begärs från ar- tikel XXIV i luftfartygsprotokollet.

c) Leasing som åtgärd: Konventionsparten får inte ha lämnat någon förklaring enligt artikel 54.1 i konventionen som förhindrar leasing som åtgärd.

4. När det gäller artikel XI i luftfartygsprotokollet för Europeiska unionens medlemsstater ska den kvalificerande förklaring som anges i artikel 2 a i denna bilaga anses ha lämnats av en medlemsstat med avseende på detta, om denna medlemsstats nationella lagstiftning har ändrats för att återge vill- koren i alternativ A enligt artikel XI i luftfartygsprotokollet (med en karenstid på högst 60 kalenderdagar). När det gäller de kvalificerande förklaringar som fastställs i artikel 2 c och e i denna bilaga, ska dessa anses vara uppfyllda för denna sektorsöverenskommelse, om Europeiska unionens eller de behöriga medlemsstaternas lagstiftning är till väsentliga delar likartad den som fastställs i de relevanta artiklarna i denna bilaga. När det gäller artikel 2 c i denna bilaga råder enighet om att Europeiska unionens lagstiftning (förordning (EG) nr 593/2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser) i huvudsak är likartad med artikel VIII i luftfartygsprotokollet.

Bilaga 2


Frågeformulär för Kapstadskonventionen


I. PRELIMINÄR INFORMATION Lämna följande uppgifter:


1. Namn och fullständig adress för den advokatbyrå som fyller i frågefor- muläret.


2. Advokatbyråns relevanta erfarenhet, vilket kan inbegripa erfarenhet av lagstiftnings- och konstitutionsförfaranden eftersom de avser genomföran- det av internationella fördrag i staten, samt specifik erfarenhet av frågor som rör Kapstadskonventionen, inbegripet erfarenhet av rådgivning an- tingen åt en stat när det gäller genomförande och tillämpning av Kap- stadskonventionen eller åt den privata sektorn alternativt erfarenhet av att genomdriva borgenärens rättigheter i den stat som är föreslagen för Kap- stadsförteckningen.


3. Huruvida advokatbyrån är involverad eller avser att bli involverad i några transaktioner som kan inbegripa en reduktion av minimipremiesatserna om den föreslagna staten förs upp i Kapstadsförteckningen (1).


4. Datum då detta frågeformulär fylldes i.


II. FRÅGOR

1. Kvalificerande förklaringar

1.1 Har staten (2) lämnat var och en av de kvalificerande förklaringarna i enlighet med kraven i bilaga 1 till tillägg II i sektorsconsensusöverenskommelsen om exportkrediter för civila luftfartyg (nedan kallad sektorsconsensusöverens­ kommelsen om luftfartyg) (var och en nedan kallad kvalificerande förkla­ ring)? När det gäller ”Metod för att vidta åtgärder” [artikel 2 d)] och ”Åt- gärder i rätt tid” [artikel 2 e)]: ange om en av dessa förklaringar har lämnats eller båda.


1.2 Beskriv om dessa förklaringar på något sätt kan avvika från de krav som avses i fråga 1.1.


1.3 Bekräfta att staten inte har lämnat någon av de förklaringar som anges i artikel 3 i bilaga 1 till tillägg II i sektorsconsensusöverenskommelsen om luftfartyg.


2. Ratificering

1.1 Har staten ratificerat, godtagit, godkänt eller anslutit sig till Kapstadskon- ventionen och luftfartygsprotokollet (nedan kallad konventionen)? Ange ra- tificerings-/anslutningsdatum och beskriv kort statens anslutnings- eller rati- ficeringsprocess för konventionen.


1.2 Har konventionen och de lämnade kvalificerande förklaringarna vunnit laga kraft inom hela statens territorium utan ytterligare akter, genomförandelags- tiftning eller antagande av ytterligare lagar och andra författningar?


(1) Tillsammans med information om en sådan involvering (med hänsyn till att vissa upp- gifter kan behöva hållas konfidentiella).

(2) Med ”stat” avses i detta frågeformulär det land som föreslås läggas till i Kapstadskon- ventionens förteckning enligt tillägg II avsnitt 2 punkt II i sektorsconsensusöverenskom- melsen om luftfartyg. I tillämpliga fall ska dessa frågor besvaras även när det gäller lagstiftningen för statens särskilda ”territoriella enhet” där den relevanta operatören för ett luftfartyg (eller annat relevant organ enligt artikel 35 b i tillägg II) är belägen och ”nationell lagstiftning” ska tolkas som att detta inbegriper en hänvisning till tillämplig lokal lagstiftning.

1.3 Ge i så fall en kort förklaring av förfarandet som ger konventionen och de kvalificerande förklaringarna laga kraft.

3. Den nationella och lokala lagstiftningens effekt

1.1 Beskriv och ange i tillämpliga fall genomförandelagstiftning och genom- förandebestämmelser för konventionen och varje kvalificerande förklaring som staten har lämnat.

1.2 Skulle konventionen och de lämnade kvalificerande förklaringarna, sedan de har överförts till nationell lagstiftning (3) (nedan kallad konventionen och de kvalificerande förklaringarna), upphäva eller ha prioritet framför motstridig nationell lagstiftning eller regelverk, beslut, rättspraxis eller lagstiftnings- praxis som står i strid med detta? Om så är fallet, beskriv förfarandet vari- genom detta händer. (4) I annat fall: Lämna närmare information.

1.3 Finns det för närvarande några brister i genomförandet av konventionen och de kvalificerande förklaringarna? Om så är fallet, beskriv dem (5).

4. Domstolsbeslut och administrativa beslut

1.1. Beskriv eventuella faktorer, inbegripet rättslig, regleringsmässig eller ad- ministrativ praxis, som skulle kunna förväntas leda till att domstolar, myn- digheter eller administrativa organ inte kan ge konventionen och de kvalifi- cerande förklaringarna full verkan och effekt (6) (7).

1.2. Har det enligt din kännedom förekommit att en borgenär har vidtagit någon rättslig eller administrativ verkställighetsåtgärd i enlighet med konventionen? Om så är fallet, beskriv åtgärden och ange om den har varit framgångsrik.

1.3. Har det enligt din kännedom efter ratificeringen/genomförandet förekommit att domstolarna i staten i något fall har motsatt sig att genomdriva en gälde- närs eller garants låneåtaganden, i strid med konventionen och de kvalifice- rande förklaringarna?

1.4. Finns det enligt din kännedom några andra faktorer som kan inverka på om domstolar och administrativa organ bör förväntas agera på ett sätt som är förenligt med konventionen och de kvalificerande frågeformulären? Om så är fallet, ange på vilket sätt.


(3) Med ”nationell lagstiftning” avses i detta frågeformulär all nationell lagstiftning i en stat, vilket bland annat omfattar grundlagen med tillägg samt alla lagar och andra författningar på federal, statlig och regional nivå.

(4) Detta kan t.ex. handla om att i) fördrag har företräde framför annan lagstiftning i egen- skap av konstitutionell eller liknande ramlagstiftning i stat X, eller att ii) det krävs lagstiftning i stat X och att sådan lagstiftning har antagits med en uttrycklig angivelse om att Kapstadsfördraget ska ha företräde och/eller ersätter sådan annan lagstiftning, eller att iii) Kapstadsfördraget eller dess genomförandelagstiftning är a) mer specifik än annan lagstiftning (lex specialis derogat legi generali), och/eller b) är senare i tid än annan sådan lagstiftning (lex posterior derogat legi priori), och som följd av punkterna a och/eller b har företräde framför annan sådan lagstiftning.

(5) Finns det t.ex. något skäl till att de rättigheter och åtgärder som beviljas långivare enligt konventionen, inklusive inom ramen för de kvalificerande förklaringarna, inte skulle a) anses vara effektiva eller b) i sig vara tillräckliga för att sådana rättigheter och åtgärder ska kunnat utövas på ett giltigt sätt i staten?

(6) Ett exempel på en administrativ åtgärd som är relevant för denna fråga skulle kunna vara statens underlåtenhet att införa förfaranden eller resurser så att en bestämmelse i kon- ventionen eller en kvalificerande förklaring skulle få effekt. Ett annat exempel skulle vara en stats underlåtenhet att införa korrekta förfaranden i sitt luftfartygsregister för att registrera IDERA-tillstånd.

(7) Ta i din analys upp eventuell rättspraxis/eventuella beslut som rör erkännande av rättig- heter för långivare, inklusive exportkreditinstitut, i förekommande fall.

Tillägg III


Minimiräntesatser


Det statliga finansieringsstödet ska varken helt eller delvis uppväga eller kom- pensera den lämpliga premiesats för risken för utebliven betalning som tas ut i enlighet med tillägg II.


1. RÖRLIG MINIMIRÄNTESATS

a) Den rörliga minimiräntesatsen ska vara EURIBOR, BBSY (Bank Xxxx Xxxx Rate) eller LIBOR (London Inter-Bank Offered Rate), som har sammanställts av de brittiska bankernas sammanslutning BBA, beroende på vad som är tillämpligt, med den valuta och löptid som motsvarar räntebetalningsfrekven- sen på statsstödda exportkrediter. Till detta ska läggas ett marginalriktvärde som har beräknats i enlighet med artikel 8 i detta tillägg.


b) Mekanismen för att fastställa den rörliga räntan ska variera på följande sätt beroende på vilken återbetalningsprofil som har valts:


1) När återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske i kom- bination i lika stora amorteringar, ska man använda den EURIBOR/ BBSY/LIBOR som är relevant med hänsyn till relevant valuta och betal- ningsfrekvens och som gällde två affärsdagar före dagen för kreditutnytt- jande för att beräkna hela betalningsplanen, som om det vore en fast ränta. Återbetalningsplanen för kapitalbeloppet ska i så fall vara fast liksom den första räntebetalningen. Den andra räntebetalningen osv. ska beräknas baserad på den relevanta EURIBOR/BBSY/LIBOR som gällde två affärsdagar före den tidigare betalningsdagen på det utestående ka- pitalbelopp som inledningsvis fastställdes.


2) När återbetalningen av kapitalbeloppet sker i lika stora amorteringar ska man använda den EURIBOR/BBSY/LIBOR som är relevant med hänsyn till relevant valuta och betalningsfrekvens och som gällde två affärsdagar före dagen för kreditutnyttjande och före varje betalningsdatum för att beräkna den följande räntebetalningen på det utestående kapitalbeloppet.


c) När statligt finansieringsstöd beviljas till lån med rörlig ränta, kan köpare/ låntagare ha möjlighet att byta från rörlig till fast ränta under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:


1) Möjligheten är enbart begränsad till swapräntan.


2) Möjligheten att byta ges endast på begäran, endast en gång och ska rapporteras på vederbörligt sätt med en hänvisning till det rapporterings- formulär som inledningsvis sändes till sekretariatet enligt artikel 24 i denna överenskommelse.


2. FAST MINIMIRÄNTESATS Den fasta minimiräntesatsen ska vara något av följande:


a) Swapräntan, när det gäller relevant valuta för den statsstödda exportkrediten och med en löptid enligt tabell 7 nedan, i de fall då amorteringen av lånet baseras på lika stora återbetalningar av kapitalbeloppet eller lika stora återbe- talningar av kapitalbeloppet och räntan. När återbetalningarna av kapitalbe- loppen inte har lagts upp i enlighet med artikel 13 a i denna sektorsöver- enskommelse ska den tillämpade löptiden för swapräntan vara den interpole- rade räntan för de två tillgängliga årsperioder som ligger närmast lånets me- dellöptid. Räntan ska fastställas två affärsdagar före dagen för varje kreditut- nyttjande.

Tabell 7


Återbetalningstid

Swapräntans löptid

Upp till 3 år

2 år

Upp till 5 år

3 år

Upp till 7 år

4 år

Upp till 9 år

5 år

Upp till 10 år

6 år

Upp till 12 år

7 år

Upp till 15 år

9 år


ELLER


b) Marknadsreferensräntan (CIRR) som har fastställts enligt bestämmelserna i artiklarna 3–7 i detta tillägg, Till detta ska i båda fallen läggas ett marginal- riktvärde som har beräknats i enlighet med artikel 8 i detta tillägg.


3. KONSTRUKTION AV CIRR

a) En CIRR fastställs för någon av de stödberättigande valutor som anges i artikel 9 i denna sektorsöverenskommelse och beräknas med ett tillägg i form av en fast marginal på 120 baspunkter på en av tre följande löptider (basräntorna):


1) Avkastningen på femåriga statsobligationer för krediter med en återbetal- ningstid på högst nio år,


2) Avkastningen på sjuåriga statsobligationer för krediter med en återbetal- ningstid på mer än nio men högst tolv år.


3) Avkastningen på nioåriga statsobligationer för krediter med en återbetal- ningstid på mer än tolv men högst femton år.


b) CIRR ska beräknas månadsvis på grundval av data från föregående månad och anmälas till sekretariatet senast fem dagar efter månadens utgång. Sek- retariatet ska därefter genast underrätta alla parter om tillämpliga räntor och offentliggöra dessa. CIRR ska träda i kraft den femtonde dagen i varje månad.


c) En part eller icke-part får begära att CIRR fastställs för en icke-parts valuta. I samråd med den berörda icke-parten kan parten eller sekretariatet på icke- partens vägnar lägga fram ett förslag till konstruktion av CIRR i den valutan med hjälp av de förfaranden för en gemensam hållning som anges i artiklarna 28–33 i denna sektorsöverenskommelse.


4. GILTIGHETSTID FÖR CIRR

a) Varaktighet för CIRR: den CIRR som ska tillämpas på en transaktion ska inte gälla under en period som överskrider sex månader från det att den har valts (exportkontraktsdatum eller något tillämpningsdatum efter detta) fram till kre- ditavtalsdatumet. Om kreditavtalet inte undertecknas inom den tidsfristen och CIRR fastställs för ytterligare sex månader, ska den nya CIRR beviljas till den räntesats som gällde vid fastställandedatumet.


b) Efter kreditavtalsdatumet ska CIRR tillämpas för kreditutnyttjandeperioder på högst sex månader. Efter den första kreditutnyttjandeperioden på sex månader fastställs CIRR för nästa sexmånadersperiod. Den nya CIRR ska vara den som gäller den första dagen under den nya sexmånadersperioden och får inte understiga den CIRR som ursprungligen valdes (detta förfarande ska upprepas för varje efterföljande sexmånadersperiod med kreditutnyttjande).

5. TILLÄMPNING AV MINIMIRÄNTESATSER

Enligt kreditavtalets bestämmelser får låntagaren inte ges möjlighet att byta från statsstödd finansiering med rörlig ränta till finansiering med förvald CIRR och ska heller inte tillåtas byta mellan en förvald CIRR och den kortfristiga mark- nadsränta som anges på varje räntebetalningsdag under lånets livslängd.

6. FÖRTIDA ÅTERBETALNING AV CIRR

Om en låntagare frivilligt i förtid helt eller delvis återbetalar ett lån eller när den CIRR som tillämpas inom ramen för kreditavtalet ändras till rörlig ränta eller swapränta, ska låntagaren kompensera den institution som tillhandahållit det statliga finansieringsstödet för alla kostnader och förluster till följd av den förtida återbetalningen, inbegripet institutionens kostnader för att ersätta den del av kas- sainflödet till fast ränta som bortfaller till följd av den förtida återbetalningen.

7. OMEDELBARA FÖRÄNDRINGAR AV RÄNTESATSER

Om marknadsutvecklingen kräver anmälan om en ändring av CIRR under loppet av en månad ska den ändrade räntesatsen börja tillämpas tio arbetsdagar efter det att sekretariatet mottagit anmälan om ändringen.

8. MARGINALRIKTVÄRDE

a) Ett marginalriktvärde ska beräknas månadsvis, med hjälp av uppgifter som har anmälts till sekretariatet i enlighet med artikel 24 b i denna sektorsöverens- kommelse och ska träda i kraft den femtonde dagen varje månad. När mar- ginalriktvärdet har beräknats ska sekretariatet underrätta parterna om det och se till att det offentliggörs.

b) Marginalriktvärdet ska vara en räntesats som motsvarar genomsnittet av de lägsta 50 % av marginalerna över LIBOR eller SWAP som tas ut för trans- aktioner under de tre hela kalendermånader som föregår det ikraftträdandeda- tum som fastställs i punkt a ovan och som uppfyller följande villkor:

1) Transaktioner, denominerade i US-dollar, med 100 % ovillkorlig garanti.

2) Statsstöd beviljat för luftfartyg som värderas till minst 35 miljoner US- dollar (eller motsvarande i en annan stödberättigande valuta).

3) Transaktioner anmäls utifrån dagen för kreditutnyttjandet. Om det sker flera kreditutnyttjanden inom ramen för samma bankuppdrag och med samma marginal, ska endast kreditutnyttjandet för det första luftfartyget anmälas.

c) När marginalriktvärdet har trätt i kraft ska det tillämpas för alla statliga finan- sieringsstöd som beviljas under den efterföljande månadsperioden fram till dess att marginalriktvärdet fastställs av sekretariatet enligt ovan.

d) Parterna ska övervaka marginalriktvärdet och se över marginalriktvärdesmeka- nismen sex och tolv månader efter det att denna sektorsöverenskommelse har trätt i kraft, därefter årsvis eller på en parts begäran.

Tillägg IV


Rapporteringsformulär


a) Referensinformation

1. Anmälande land.


2. Datum för anmälan.


3. Anmälande myndighets/organs namn.


4. Identifieringsnummer.


b) Uppgifter om köparen/låntagaren/garanten

5. Köparens namn och land.


6. Låntagarens namn och land.


7. Garantens namn och land.


8. Köparens/låntagarens/garantens status (dvs. suverän stat, privat bank, an- nan privat enhet)


9. Riskklassificering av köparen/låntagaren/garanten.


c) Finansiella villkor

10. I vilken form som statsstödet tillhandahålls, t.ex. pure cover, statligt finansieringsstöd.


11. Om statligt finansieringsstöd tillhandahålls, är det en direkt kredit/refinan- siering/räntestöd.


12. Beskrivning av transaktionen som beviljats stöd, inklusive tillverkare, luftfartygsmodell och beteckning, uppgift om huruvida transaktionen om- fattas av övergångsbestämmelserna i artikel 39 a eller 39 b i denna över- enskommelse.


13. Dag för slutligt åtagande.


14. Kreditens valuta.


15. Kreditbelopp, enligt följande skala i miljoner US-dollar:


Kategori

Kreditbelopp

I

0–200

II

200–400

III

400–600

IV

600–900

V

900–1 200

VI

1 200–1 500

VII

1 500–2 000 (*)

(*) Ange antalet multipler av 300 miljoner US-dollar utöver 2 miljarder US-dollar.


16. Andel statsstöd.


17. Återbetalningsvillkor.

18. Återbetalningsprofil och återbetalning – inklusive medellöptid i tillämp- liga fall

19. Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.

20. Räntor:

— Lägsta räntesats som tillämpas

— Marginalriktvärde som tillämpas

21. Sammanlagd premie som tas ut i form av

— förskottsavgifter (i procent av kreditbeloppet) eller

— spreadar (baspunkter per år över tillämpad räntesats)

— påslaget på 15 % som tillämpas i enlighet med artikel 20 b i tillägg II ska i tillämpliga fall anges separat.

22. När det gäller direkt kredit/finansiering de avgifter som tas ut i form av:

— Uppläggningsavgift.

— Limit-/premieavgift.

— Administrationsavgift.

23. Premieperiod.

24. När det gäller pure cover: premieavgifter.

25. Uppläggningsvillkor för transaktionen: riskdämpare/tillämpat premie- påslag.

26. I tillämpliga fall: en uppgift om vilken inverkan Kapstadskonventionen har på den tillämpade premiesatsen.

Tillägg V


Förteckning över definitioner


total kostnadsekvivalens: nettonuvärdet av premiesatser, räntekostnader och av- gifter som tas ut för en direkt kredit som procentandel av det direkta kreditbe- loppet är lika med nettonuvärdet av summan av premiesatser, räntekostnader och avgifter som tas ut med pure cover som procentandel av kreditbeloppet med pure cover.


tillgångssäkrad: en transaktion som uppfyller villkoren i 19 a i tillägg II.


köpare/låntagare: inbegriper (men är inte begränsat till) kommersiella enheter som flygbolag, uthyrare och statliga enheter (eller om det rör sig om en annan enhet den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalning av transaktionen).


köparspecifik utrustning: utrustning som tillhandahållits av köparen och instal- lerats i luftfartyget under tillverknings-/renoveringsprocessen, vid eller före leve- rans, vilket framgår av försäljningsfakturan från tillverkaren.


Kapstadskonventionen: konventionen om internationell säkerhetsrätt till flyttbar egendom och det tillhörande protokollet om särskilda frågor rörande luftfartygs- utrustning.


fraktkonvertering: kostnader i samband med att ett passagerarluftfartyg konver- teras till ett kommersiellt fraktluftfartyg.


åtagande: en förklaring, oavsett form, genom vilken mottagarlandet, köparen, låntagaren, exportören eller det finansiella institutet underrättas om beredskapen eller avsikten att bevilja statsstöd, vilket bland annat kan inbegripa brev om stödberättigande eller saluföring


gemensam hållning: en överenskommelse mellan parterna om att för en viss transaktion eller under särskilda omständigheter godkänna vissa specifika finan- siella villkor för statsstöd. Bestämmelserna om en gemensam hållning ska ersätta bestämmelserna i sektorsconsensusöverenskommelsen endast i fråga om den transaktion eller under de omständigheter som anges i den gemensamma håll- ningen.


villkorlig försäkringstäckning: statsstöd som vid inställelse av betalningar för fastställda risker resulterar i ersättning till mottagaren efter en viss karenstid; under denna karenstid har förmånstagaren inte rätt att få någon utbetalning från parten. Utbetalningar inom ramen för villkorlig försäkringstäckning görs med förbehåll för den underliggande dokumentationens och den underliggande transaktionens giltighet och undantag.


klassificering av länder i riskkategorier: gällande landriskklassificering för parterna i consensusöverenskommelsen om statsstödda exportkrediter som har offentliggjorts på OECD:s webbplats.


kreditvärderingsinstitut: ett av de internationellt erkända ratinginstituten eller något annat ratinginstitut som parterna kan godta.


motorsatser: en uppsättning delar som införs i syfte att förbättra tillförlitlighet, hållbarhet och/eller flygprestanda med hjälp av den teknik som införs.


exportkredit: en försäkring, en garanti eller ett finansieringsarrangemang som gör att en utländsk köpare av exporterade varor och/eller tjänster kan få uppskov med betalningen en tid. En exportkredit kan vara i form av en leverantörskredit som beviljas av exportören eller också i form av en köparkredit, när exportörens bank eller ett annat finansinstitut fungerar som långivare till köparen (eller den- nes bank).

slutligt åtagande: ett slutligt åtagande föreligger när en part lagt fram exakta och fullständiga finansiella villkor, antingen genom ömsesidig överenskommelse eller genom en ensidig åtgärd.


fast kontrakt: ett avtal mellan tillverkaren och den person som är leveransmot- tagare för luftfartyget eller motorerna i egenskap av köpare, eller, i samband med ett sale-and-lease-back-avtal, i egenskap av förhyrare där leasingtiden uppgår till minst fem år, som fastställer ett bindande åtagande (exklusive åtaganden för alternativ som inte har utnyttjats), där underlåtelse att uppfylla avtalsvillkoren medför skadeståndsansvar.


berörd part: en part som i) tillhandahåller statsstöd för skrov eller luftfartygs- motorer vilka helt eller delvis har tillverkats inom partens territorium, ii) har ett befintligt väsentligt kommersiellt intresse eller erfarenhet av den berörda köparen/ låntagaren, eller iii) har tillfrågats av en tillverkare/exportör att tillhandahålla statsstöd till köparen/låntagaren i fråga.


räntestöd: kan vara i form av en överenskommelse mellan å ena sidan en stat, eller en institution som handlar för eller på uppdrag av en stat, och å andra sidan banker eller andra finans institut, vilket gör att exportfinansiering kan tillhanda- hållas till fast ränta som uppgår till den relevanta fasta minimiräntesatsen eller högre.


större ändring/renovering: omkonfigurering eller uppgradering av ett passage- rar- eller fraktluftfartyg.


nettopris: priset för en enhet som faktureras av tillverkaren eller leverantören, efter det att hänsyn tagits till alla prisavdrag och andra kontanta krediter minus alla andra krediter eller åtaganden som på något sätt kan knytas eller rimligen hänföras till detta, vilket anges i en bindande redogörelse från varje luftfartygs- och motortillverkare – motortillverkarens redogörelse krävs endast när detta är relevant enligt den aktuella formen av köpeavtal – eller, i förekommande fall, från tjänsteleverantören, och underbyggs genom den dokumentation som stats- stödsleverantören kräver som bekräftelse av nettopriset. Importtullar och skatter (t.ex. mervärdesskatt) ingår inte i nettopriset.


nya luftfartyg: se artikel 8 a i denna sektorsöverenskommelse.


icke-tillgångssäkrad: en transaktion som inte uppfyller villkoren i 19 a i tillägg II.


icke-statlig transaktion: en transaktion som inte uppfyller beskrivningen i ar- tikel 49 b i tillägg II.


premieperiod: om inte annat följer av artikel 35 b i tillägg II period då den premiesats som tillhandahålls för en transaktion gäller. Denna period får inte överskrida arton månader räknat från dagen för det slutliga åtagandet.


konverteringsmodell för premiesatser: modell som har överenskommits av och tillhandahållits till parterna och som ska användas för denna sektorsöverenskom- melse i syfte att omvandla förskottspremier till spreadar och vice versa, där den tillämpade ränte- och diskontonivån ska ligga på 4,6 %. Denna ränta ska regel- bundet ses över av parterna.


förhandsanmälan: en anmälan som görs minst tio kalenderdagar innan ett åta- gande ingås, med hjälp av rapporteringsformuläret i bilaga IV.


pure cover: statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning och som endast gäller garanti eller försäkring av exportkredit, dvs. det ges inte statligt finansieringsstöd.

återbetalningstid: den period som inleds vid kredittidens början och som upphör på den i kontraktet angivna dagen för slutlig återbetalning av kapitalbeloppet.

statlig transaktion: en transaktion som uppfyller beskrivningen i artikel 55 b i tillägg II.

kredittidens början: när det gäller försäljning av luftfartyg inklusive helikoptrar, reservmotorer och reservdelar, börjar kredittiden senast den dag då köparen fy- siskt tar varorna i besittning eller senast på det vägda genomsnittliga datum då köparen fysiskt tar varorna i besittning. I fråga om tjänster ska kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten.

swapränta: en fast ränta som motsvarar halvårsräntan för att byta rörliga ränte- betalningar mot fasta räntebetalningar (på utbudssidan), som har offentliggjorts av en leverantör av oberoende marknadsindex, t.ex. Telerate, Bloomberg, Reuters eller motsvarande, kl. 11.00 New York-tid, två affärsdagar före dagen för kre- ditutnyttjande.

medellöptid: den tid det tar att betala tillbaka hälften av det vägda kapitalbelop- pet av krediten. Detta beräknas som summan av tiden (räknad i år) mellan kredittidens början och varje återbetalning av kapital viktad efter andelen av kapitalet som återbetalas vid varje återbetalningsdatum.

BILAGA IV


SEKTORSÖVERENSKOMMELSE OM EXPORTKREDITER FÖR PROJEKT SOM RÖR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR OCH BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN SAMT VATTENPROJEKT


Syftet med denna sektorsöverenskommelse är att fastställa lämpliga finansiella villkor för projekt inom utvalda sektorer som bl.a. inom internationella initiativ har konstaterats bidra stort till att begränsa klimatförändringen, däribland projekt som rör förnybara energikällor, minskade växthusgasutsläpp och hög energief- fektivitet samt vattenprojekt. Parterna i denna sektorsöverenskommelse är införs- tådda med att de finansiella villkoren i sektorsconsensusöverenskommelsen, som utgör ett komplement till consensusöverenskommelsen, ska genomföras på ett sådant sätt att det är förenligt med consensusöverenskommelsens syfte.


KAPITEL I

Sektorsconsensusöverenskommelsens tillämpningsområde

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR PROJEKT INOM RAMEN FÖR SEK- TORER INOM FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR SOM ÄR STÖDBERÄT- TIGADE ENLIGT TILLÄGG I

a) I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom de stödberättigade sektorer som anges i tillägg I i denna sektorsöverenskom- melse för:


1) Export av kompletta anläggningar för förnybara energikällor eller de- lar därav, inbegripet alla beståndsdelar, utrustning, material och tjäns- ter (inklusive utbildning av personal) som är direkt nödvändiga för byggande och idrifttagande av dessa anläggningar.


2) Modernisering av befintliga anläggningar för förnybara energikällor när anläggningens ekonomiska livslängd sannolikt kommer att för- längas med minst återbetalningsperioden. Om detta kriterium inte upp- fylls, ska reglerna i consensusöverenskommelsen gälla.


b) Denna sektorsöverenskommelse är inte tillämplig på utgiftsposter utanför kraftproduktionsanläggningens gräns för vilka köparen normalt ansvarar, särskilt inte vattenförsörjning som inte är direkt kopplad till kraftproduk- tionsanläggningen, kostnader i samband med markanläggning, vägar, ar- betarbostäder, kraftledningar och ställverk, samt omkostnader i köparens land i samband med förfaranden för officiellt godkännande (t.ex. godkän- nande av byggplats, byggnadslov), förutom i följande fall:


1) När köparen av ställverket är densamma som köparen av kraftproduk- tionsanläggningen och kontraktet ingås för det ursprungliga ställverket för den kraftproduktionsanläggningen, ska villkoren för det ursprung- liga ställverket inte överskrida de villkor som gäller för anläggningar för förnybara energikällor.


2) Villkoren för ställverk, transformatorer och kraftledningar med lägsta tröskelspänning på 60 kV som är belägna utanför anläggningsgränsen för kraftproduktionsanläggningen för förnybara energikällor ska inte vara mer generösa än de som gäller för kraftproduktionsanläggningen för förnybara energikällor.

2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR PROJEKT INOM SEKTORER FÖR BE- GRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN SOM ÄR STÖDBERÄTTI- GADE ENLIGT TILLÄGG II

a) I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är tillämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom en sektor som anges i tillägg II i denna sektorsöverenskommelse. Förteck- ningen över sektorer samt i tillämpliga fall motsvarande teknikneutrala prestandakriterier som används för att fastställa om ett projekt är stödbe- rättigat kan komma att ändras över tiden i enlighet med översynsbestäm- melserna i artikel 11 i denna sektorsöverenskommelse.


b) Sådana kontrakt ska gälla export av kompletta projekt eller delar därav, inbegripet alla beståndsdelar, utrustning, material och tjänster (inklusive utbildning av personal) som är direkt nödvändiga för byggande och id- rifttagande av ett identifierbart projekt, under följande förutsättningar:


1) Projektet ska resultera i låga eller inga koldioxidutsläpp eller koldiox- idekvivalenter och/eller i hög energieffektivitet.


2) Projektet ska vara utformat så att det åtminstone uppfyller de prestan- dastandarder som anges i tillägg II.


3) De fastslagna villkoren ska endast utökas för att åtgärda specifika finansiella nackdelar för ett projekt och ska grundas på de enskilda finansiella behoven och de specifika marknadsvillkoren för varje pro- jekt.


3. TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR VATTENPROJEKT

I denna sektorsöverenskommelse fastställs de finansiella villkor som är till- lämpliga på statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt för export av kompletta projekt eller delar därav som rör vattenförsörjning för mänsklig användning och avloppsreningsverk:


a) Infrastruktur för försörjningen av dricksvatten till kommuner, inklusive hushåll och småföretag, dvs. såväl vattenrening för att få dricksvatten som vattenledningsnät (inklusive läckagekontroll).


b) Anläggningar för uppsamling och rening av avloppsvatten, dvs. xxxxxx- xxxx och rening av avloppsvatten från hushåll och industrier, inklusive processer för återanvändning av vatten och rening av slam som har direkt anknytning till denna verksamhet.


c) Modernisering av sådana anläggningar när anläggningens ekonomiska livslängd sannolikt kommer att förlängas med minst återbetalningsperio- den. Om detta kriterium inte uppfylls, ska consensusöverenskommelsens bestämmelser gälla.


KAPITEL II

Bestämmelser om exportkrediter

4. LÄNGSTA ÅTERBETALNINGSTID

a) För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt inom de sektorer som anges i tillägg I samt för vattenprojekt som anges i artikel 3 i denna sektorsöverenskommelse ska den längsta återbetalningstiden vara arton år.

b) För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde av minst 10 miljoner SDR i de projektkategorier som anges i tillägg II ska den längsta återbetalningstiden vara som följer:


1) För kontrakt i projektkategori A: 18 år.


2) För kontrakt i projektkategori B och C: 15 år.


c) För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde som understiger 10 miljoner SDR i de projektkategorier som anges i tillägg II ska den längsta återbetalningstiden vara som följer:


1) För länder i kategori I enligt definitionen i artikel 11 i consensusöver- enskommelsen ska den längsta återbetalningstiden vara fem år, med möjlighet att godkänna upp till åtta och ett halvt år när förfarandena för förhandsanmälan enligt artikel 9 i denna sektorsöverenskommelse följs.


2) För länder i kategori II ska den längsta återbetalningstiden vara tio år.


3) Trots bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ovan ska den längsta åter- betalningstiden för andra kraftverk än kärnkraftverk enligt definitionen i artikel 13 i consensusöverenskommelsen vara tolv år.


5. ÅTERBETALNING AV KAPITALBELOPP OCH BETALNING AV RÄNTA

a) Parterna ska tillämpa en profil för återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta som anges i punkt 1 eller 2 nedan:


1) Återbetalning av kapitalbeloppet ska ske i lika stora amorteringar.


2) Återbetalning av kapitalbelopp och betalning av ränta i kombination ska ske i lika stora amorteringar.


b) Återbetalning av ett kapitalbelopp och betalning av ränta ska ske med högst sex månaders intervall och med början senast sex månader efter kredittidens början.


c) I välgrundade undantagsfall kan statsstöd tillhandahållas på andra villkor än dem som anges i punkterna a och b ovan. Sådant stöd ska förklaras av en obalans i tidssamstämmigheten för medel som finns tillgängliga för gäldenären och den skuldbetalningsprofil som finns tillgänglig enligt en återbetalningsplan för lika stora, halvårsvisa betalningar och ska överens- stämma med följande kriterier:


1) Ingen enda återbetalning av kapitalbelopp eller serie av återbetalningar av kapitalbelopp inom en sexmånadersperiod får överskrida 25 % av kreditens kapitalbelopp.


2) Återbetalning av ett kapitalbelopp ska ske med högst tolv månaders intervall. Den första återbetalningen av kapitalbeloppet ska ske senast arton månader efter kredittidens början och minst 2 % av kreditens kapitalbelopp ska ha betalats tillbaka arton månader efter kredittidens början.

3) Ränta ska betalas med högst tolv månaders intervall med början senast sex månader efter kredittidens början.


4) Den högsta genomsnittliga vägda återbetalningsperioden får inte över- stiga 60 % av maximala löptiden.


d) Ränta som förfaller till betalning efter kredittidens början ska inte ka- pitaliseras.


6. MINIMIRÄNTESATSER

En part som lämnar statligt finansieringsstöd till lån med fast ränta ska till- lämpa följande minimiräntesatser:




Återbetalnings- tid

(år)


Normala minimiräntesatser

Minimiräntesatser för projekt med långa byggnadstider, dvs.:

— Nya, stora vattenkraftsprojekt

— Projektkategori A enligt tillägg II

Statsobligationer (år)

Marginal (baspunkter)

Statsobligationer (år)

Marginal (baspunkter)

< 11

Gällande CIRR i enlighet med artikel 20 i consensusöverenskommelsen

11–12

7

100

7

100

13

7

120

8

120

14

8

120

9

120

15

8

120

9

120

16

9

120

10

125

17

9

120

10

130

18

10

120

10

130


7. STÖDBERÄTTIGANDE VALUTOR

De valutor som berättigar till statligt finansieringsstöd ska vara helt kon- verterbara valutor för vilka det finns uppgifter tillgängliga för att konstruera de minimiräntesatser som anges i artikel 6 i denna sektorsöverenskommelse samt i artikel 20 i consensusöverenskommelsen när det gäller återbetalnings- tider som understiger elva år.


8. LOKALA KOSTNADER

a) För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde av minst 10 miljoner SDR får statsstödet till lokala kostnader inte överskrida 30 % av exportkontraktvärdet.


b) För statsstödda exportkrediter i fråga om kontrakt till ett värde som understiger 10 miljoner SDR gäller följande:


1) När det gäller sektorer som anges i tillägg I får statsstödet till lokala kostnader inte överskrida 45 % av exportkontraktvärdet.


2) När det gäller sektorer som anges i tillägg II samt vattenprojekt enligt definitionen i artikel 3 i denna sektorsöverenskommelse, får statsstödet till lokala kostnader inte överskrida 30 % av exportkontraktvärdet.

c) Om statsstödet till lokala kostnader överskrider 15 % av exportkontrakt- värdet, ska detta statsstöd förhandsanmälas i enlighet med artikel 9 i denna sektorsöverenskommelse och det ska i denna anmälan anges vilken typ av lokala kostnader som stödet omfattar.



KAPITEL III

Förfaranden

9. FÖRHANDSANMÄLAN

a) En part ska minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås i enlighet med artikel 48 i denna sektorsöverenskommelse anmäla sin avsikt att bevilja stöd i enlighet med bestämmelserna i denna sektorsöverenskom- melse.


b) När det gäller projekten i de projektkategorier som anges i tillägg II i denna sektorsöverenskommelse ska sådana förhandsanmälningar innehålla en mer utförlig projektbeskrivning som ska demonstrera hur projektet uppfyller stödkriterierna i enlighet med artikel 2 b i denna sektorsöver- enskommelse.


c) Om den anmälande parten har för avsikt att bevilja stöd med en återbetal- ningstid som överskrider femton år och/eller i enlighet med artikel 5 c i denna sektorsöverenskommelse, ska den vänta i ytterligare tio kalender- dagar om någon annan part begär överläggningar under de inledande tio kalenderdagarna.


d) En part ska underrätta alla övriga parter om sitt slutliga beslut efter överläggningar för att underlätta översynen av erfarenhetsmaterialet.


KAPITEL IV

Övervakning och översyn

10. FRAMTIDA ARBETE

Parterna enas om att granska följande frågor under tolvmånadersperioden efter det att denna sektorsöverenskommelse har antagits:


a) Riskpremier som anpassas till återbetalningstiden.


b) Sektorer och teknik för en ”anpassning” till klimatförändringen.


c) Villkor för att kraftverk för fossila bränslen ska uppnå låga utsläpp/hög energieffektivt, med en definition av CCS-beredskap.


d) Nollenergibyggnader.


e) Smarta nät.


f) Bränslecellprojekt.


11. ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

a) Sekretariatet ska årligen rapportera om genomförandet av denna sektors- överenskommelse.

b) Parterna ska regelbundet, och senast vid utgången av 2013, se över till- lämpningsområdet för denna sektorsöverenskommelse och dess övriga bestämmelser.

c) Tillägg II ska ses över med regelbundna intervall, inklusive på en parts begäran, för att bedöma om en projektkategori och/eller projekttyp bör läggas till eller tas bort eller om några tröskelvärden bör ändras i tillägget. Förslag till nya projektkategorier och/eller projekttyper ska underbyggas med information om hur projekten inom en sådan kategori/typ ska upp- fylla kriterierna i artikel 2 b i denna sektorsöverenskommelse och ska följa de metoder som anges i tillägg III.

Tillägg I


Sektorer för förnybara energikällor


Följande sektorer för förnybara energikällor ska vara stödberättigade när det gäller de finansiella villkor som anges i denna sektorsöverenskommelse, om deras effekter behandlas i enlighet med 2012 års rekommendation om gemen- samma ståndpunkter till statsstödda exportkrediter samt tillbörlig aktsamhet när det gäller miljö och sociala frågor (1) (enligt de senare ändringar från medlemmar i OECD:s arbetsgrupp för exportkrediter och kreditgarantier, ECG, som över- enskommits i OECD:s råd):

a) Vindenergi (2).

b) Geotermisk energi.

c) Tidvattenenergi och energi från tidvattenströmmar.

d) Vågenergi.

e) Osmosenergi.

f) Fotovoltaisk solenergi.

g) Termisk solenergi.

h) Termisk havsenergi.

i) Bioenergi: alla hållbara energiinstallationer för deponigas, gas från avlopps- reningsanläggningar och biogas eller bränsle som utvinns från biomassa. Bio­ massa är den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restpro- dukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ur- sprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.

j) Vattenkraft.

k) Energieffektivitet i projekt om förnybara energikällor.



(1) Parterna är eniga om att 2012 års rekommendation även ska tillämpas på projekt som inte är berättigade till stöd för dessa finansiella villkor.

(2) Den längsta återbetalningstiden för upphissningsriggar som används vid installation av vindturbiner ska vara tolv år.

Tillägg II


Sektorer för begränsning av klimatförändringen



Projektkategori


Definition


Motivering


Tillämpade normer

Återbetalnings- villkor

Projektkategori A: Avskiljning och lagring av koldioxid



TYP 1:


Kraftverk för sila bräns- len med fossila bränslen Operativ avskiljning och lagring (CCS)


En process som består av separering av kol- dioxidströmmen från de utsläpp som pro- duceras av genererings- källor i form av fossila bränslen, transport till en lagringsplats för en miljömässigt säker och permanent geologisk lagring av koldioxiden.


Att uppnå låga koldiox- idutsläpp för energikäl- lor i form av fossila bränslen.


Koldioxidintensiteten ska uppnå en nivå på högst 350 ton CO2 per GWh som släpps ut i atmosfären1. (1).


Eller


18 år




För samtliga projekt: en avskilj- nings- och lag- ringsnivå som skulle minska anläggningens koldioxidutsläpp med minst 65 %.






Eller






Avskiljningsnivån måste vara minst 85 % av den koldioxid som

släpps ut av utrust- ningen som ingår i an- sökan om statsstödda exportkrediter. Dessa 85 % ska gälla vid nor- mala driftsförhållanden.



TYP 2:


CCS-projekt i sig


En process som består av separering av kol- dioxid från industri el- ler energigenerering, transport till en lag- ringsplats, för en miljö- mässigt säker och per- manent geologisk lag- ring av koldioxiden.


Att uppnå en betydande minskning av kol- dioxid- utsläppen från befintliga källor.


För samtliga projekt: en avskilj- nings- och lag- ringsnivå lagringsnivå som skulle minska kol- dioxidutsläppen från in- dustri eller energi- ge- nerering med minst 65 %.


18 år





Xxxxx






Xxxxxxxxxxxxxxxxx måste vara minst 85 % av den koldioxid som

släpps ut av utrust- ningen som ingår i an- sökan om statsstödda exportkrediter. Dessa 85 % ska gälla vid nor- mala driftsförhållanden.




Projektkategori


Definition


Motivering


Tillämpade normer

Återbetalnings- villkor

Projektkategori B: Ersättning av fossila bränslen



TYP 1:


Avfall till energi


Enhet avsedd för att ge- nerera energi genom värmebehandling (in- klusive förgasning) av en blandad ström av fast avfall.


Att kompensera för växthusgasutsläppen från användning av tra- ditionell energi samt ge- nom att minska fram- tida växthusgaser, t.ex. metan, som normalt skulle avges från avfal- let.


När det gäller en ång- cykel (eller ångpannan ånggenerator) ska ha en energiomvandlings- effektivitet på minst

75 % baserat på lägre värmevärde (LHV) (2).


Vid förgasning en gas- generatorseffektivitet på minst 65 % LHV (3).


15 år


TYP 2:


Hybridkraftverk


Ett kraftverk som gene- rerar elkraft från såväl en förnybar energikälla som en fossil bräns- lekälla.


För att uppfylla kravet om anläggningens till- gänglighet behövs det en genereringskälla i form av fossilt bränsle för de perioder när kraf- ten från den förnybara energikällan inte är till- gänglig eller tillräcklig. Tack vare den fossila bränslekällan blir det möjligt att använda för- nybar energi i hybrid- anläggningen, vilket re- sulterar i en betydande koldioxidminskning jämfört med en vanlig anläggning för fossila bränslen.


Modell 1:


Två olika genererings- källor: en förnybar energikälla och en fos- sil bränslekälla.


Projektet ska vara ut- format så att minst 50 % av den beräknade totala energiproduktio- nen per år kommer från anläggningens för- nybara energikälla.


Modell 2:


En enda genererings- källa som använder en kombination av för- nybara och fossila bränslen. Projektet ska vara utformat så att minst 75 % av den pro- ducerade användbara energin kommer från den förnybara källan.


15 år

Projektkategori C: Energieffektivitet



TYP 1:


Kraftvärmeprojekt


Samtidig generering av flera olika former av energi (elektrisk, meka- nisk och termisk ener- gi) inom ett enda inte- grerat system.


Kraftvärmeanlägg- ningen ska producera elektrisk eller mekanisk energi samt värme till handel och industri och/eller bostäder.


Upp till två tredjedelar av den primärenergi som används för att ge- nerera elektricitet i kon- ventionella värmeener- gianläggningar går för- lorade i form av värme. Kraftvärmegenerering kan därför vara ett ef- fektivt alternativ för att minska mängden växt- husgaser. Kraftvärme kan genereras med alla värmeanläggningar och bränslen (inklusive bio- massa och solvärme) av kondenseringsanlägg- ningar med en nominell


Total effektivitet på minst 75 % baserat på värmevärdet (LHV) (5).


15 år



Projektkategori


Definition


Motivering


Tillämpade normer

Återbetalnings- villkor




effekt från några få kW till 1 000 MW (4).




TYP 2:


Fjärrvärme och/eller fjärrkyla


Nätverk som transpor- terar/ distribuerar vär- meenergi från energi- producerande enhet till slutanvändning.


Att förbättra värmnings- effektiviteten i fjärr- system genom att bygga rörledningsnät för ånga och/eller varmvatten med avsevärd värme- effektivitet, både genom att minimera förluster i rörledningar och om- vandlingsenheter, och genom att öka utnytt- jandegraden av spillvär- me.


Fjärrkylsystem är en in- tegrerande teknik som kan bidra stort till att minska utsläppen av koldioxid och luft- föro- reningar samt öka ener- gitryggheten, t.ex. ge- nom att ersätta indi- viduella luftkonditione- rings- aggregat.


Fjärrledningarnas vär- mekonduktivitet ska understiga 80 % av re- spektive värmekonduk- tivitet som krävs enligt Europastandard EN253:2009 (en över­ syn görs när denna standard uppdateras).


15 år

(1) När det gäller en anläggning som drivs med naturgas beräknas koldioxidintensiteten ligga på en betydligt lägre nivå.

[ ] )( × )

( ) = (

(2) Ångpannans eller ånggeneratorns energiomvandlingseffektivitet nettovärme som exporteras avångan värmen eller värmevärde LHV som bränslet ger 100% .

)( × )

= ( ( )

(3) Gasgeneratorseffektivitet gasens värmevärde per kg använt bränsle genomsnittligt nettovärmevärde LHV fÐr ett kg bränsle 100% .

(4) IPCC Fourth Assessment Report: Climate Change 2007, xxxx://xxx.xxxx.xx/xxxxxxxxxxxx_xxx_xxxx/xx0/xx0/xx/xx0x0-0-0.xxxx

ηo = +

(5) Den samlade systemeffektiviteten (ηo) för ett kraftvärmesystem utgörs av summan av nettoproduktionen av användbar energi (WE) och nettoproduktionen av användbar värme (ΣQTH) dividerat med den samlade bränslemängd som använts (QFUEL), enligt nedan:

WE ∑ QTH

QFUEL

Tillägg III


Metoder som ska tillämpas för att fastställa om sektorer är stödberättigande enligt artikel 2 i denna sektorsöverenskommelse


Parter som föreslår att en projektkategori eller projekttyp ska införas i tillägg II i sektorsconsensusöverenskommelsen ska ge en ingående beskrivning av den pro- jektkategori eller projekttyp som föreslås samt upplysa om hur dessa projekt uppfyller kriterierna i artikel 2 b i denna sektorsöverenskommelse. Dessa upp- lysningar ska omfatta följande:

a) En bedömning av hur denna projektkategori eller projekttyp direkt kan bidra till att begränsa klimatförändringen, inklusive en jämförelse av sektorns re- sultat, baserat på jämförbara uppgifter i fråga om koldioxidutsläpp eller kol- dioxidekvivalenter och/eller hög energieffektivitet, med konventionella och senare tekniska metoder som används. En sådan jämförelse ska i samtliga fall baseras på kvantitativa mått, t.ex. en utsläppsminskning per producerad enhet.

b) En beskrivning av tekniska standarder samt prestandastandarder för den fö- reslagna sektor som projektkategorin eller projekttypen avser, inklusive upp- lysningar om eventuell befintlig bästa tillgängliga teknik som är av relevans. Där så är lämpligt ska denna beskrivning också förklara på vilket sätt tekniken utgör en förbättring i förhållande till befintlig bästa tillgängliga teknik.

c) En beskrivning av de finansiella hindren för den föreslagna projektkategorin eller projekttypen, inklusive eventuella finansiella behov och marknadsvillkor, med uppgift om vilka bestämmelser i denna sektorsöverenskommelse som förväntas möjliggöra att dessa projekt kan fortskrida.

Document Metadata

Filed: October 29th, 2013