Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal.
Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SKÅDESPELARE 2010- 2013
Suomen Teatterit - Finlands Teatrar ry
Xxxxxxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxxxx
Tel. (00) 0000 0000
Suomen Näyttelijäliitto - Finlands Skådespelarförbund ry
Xxxxxxxxxxxxx 00 X, 00000 Xxxxxxxxxxx
Tel. (00) 0000 0000
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR SKÅDESPELARE 2010-2013 9
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.5.2010 9
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.4.2011 9
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.4.2012 9
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.4.2013 9
Minimigagerna och de personliga gagerna för gästspelskontrakt enligt bilaga 1 och 2 höjs med de förhöjningar som avtalats om i kollektivavtalet vid samma tidpunkter.
Procentandelen som reserveras i ett eventuellt system med föreställningstillägg höjer minimigagerna för gästspelskontrakten och de personliga gagerna med samma procentsiffra. Deltidsarbete 9
Föreställningstilläggssystemet 10
Föreställningstilläggen höjs fr.o.m. 1.8.2010 med 2,0 procent. Man kan lokalt avtala om att 0,2 procent av potten används som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 1,8 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten. 10
Föreställningstillägget höjs fr.o.m. 1. 8.2011 med 1,0 procent, varvid sammanlagt 3,0
procent ska reserveras för föreställningstillägg uppgår till. Man kan lokalt avtala om att 0,2 procent av potten används som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 0,8 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten. 10
Föreställningstillägget höjs fr.o.m. 1. 8.2012 med 0,6 procent, varvid sammanlagt 3,6
procent ska reserveras för föreställningstillägg . Man kan lokalt avtala om att av potten används 0,2 procent som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir
0,4 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten. 10
Föreställningstillägget höjs fr.o.m. 1.8.2013 med 0,5 procent, varvid sammanlagt 4,1 procent ska reserveras för föreställningstillägg. Man kan lokalt avtala om att 0,2 procent av potten används som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 0,3 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten. 10
4 § Ersättning för resekostnader 10
5 § Uppbärande av medlemsavgifter för fackföreningar 10
7 § Kontinuerligt förhandlingsförfarande 11
SUOMEN TEATTERIT – FINLANDS TEATRAR RY 11
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SKÅDESPELARE 12
2 § Arbetsgivarens allmänna rättigheter 12
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt att leda och fördela arbetet. 12
3 § Anställningsförhållandets ingående och längd 12
Förutom vad som bestämts i detta avtal om anställning och uppsägning, iakttas även arbetsavtalslagen. 12
Man kan enligt arbetsavtalslagen ingå ett arbetsavtal på viss tid av en grundad orsak, om arbetets natur, vikariat, praktik eller annan jämställd omständighet utgör grunden till detta eller om arbetsgivaren av en annan grundad anledning som hänför sig till företagets verksamhet eller till det arbete som ska utföras vill ingå ett arbetsavtal på viss tid (hänvisningsbestämmelse). 12
Anställningsförhållandets ingående och därtill hörande rättigheter 13
4 § Skådespelarens uppgifter 13
5 § Förberedelser inför en föreställning 14
7 § Avtalets giltighetstid och förhållande till tidigare villkor för tjänsteförhållandet 16
De som omfattas av kollektivavtalet eller annars är bundna av det har ansvar enligt lagen. 16
9 § Skådespelarens lönesättning 17
Utbildning som berättigar till utbildad skådespelares minimigrundlön: 17
12 § Årsbunden del av det personliga tillägget 18
13 § Tjänst som berättigar till årsbunden del av det personliga tillägget 18
Grunden för det personliga tillägget kan vara antalet föreställningar 19
I bilaga 13 har instruktioner av rekommendationskaraktär getts om det personliga tillägget. 19
De nya bestämmelserna om det personliga tillägget tillämpas fr.o.m. 1.9.2004. Till en skådespelare betalas fr.o.m. 1.9.2004 minst ett lika stort prövningsbaserat personligt tillägg som han eller hon möjligen fick 31.8.2004 i samma anställningsförhållande. 19
Teatersäsongerna är: höstperioden fr.o.m. sommarledigheten t.o.m. 31.12. och vårperioden xx.xx. 1.1. t.o.m. sommarledigheten. 20
Detta riksomfattande föreställningstilläggssystem påverkar inte möjliga lokalt avtalade föreställningsersättningssystem i teatrarna, om man inte kommer överens om annat lokalt. 20
ALLMÄNNA ARBETSTIDSARRANGEMANG 23
22 § Förläggning av arbetstid 23
22 a § Arbete utanför den ordinarie arbetstiden 24
2. Skådespelarens lediga dagar arrangeras så att 24
25 § Mertidsarbete på grund av föreställning, förberedande eller huvudrepetition 25
Ifall skådespelarens ordinarie arbetstid per dag överskrider 7,5 timmar på grund av arbetstid använd till en föreställning, föreställningar, förberedande eller huvudrepetitioner, betalas oförhöjd timlön som ersättning åt skådespelaren för arbetstiden upp till 9 timmar 15 minuter. Ersättningen kan helt eller delvis bytas ut mot motsvarande ledig tid i fulla dagar vid en tidpunkt som man kommer överens om med skådespelaren. 25
Timlönen beräknas genom att dividera den ordinarie lönen i kalendermånaden med talet 163. 26
30 § Hälsoundersökningar och -granskningar 26
31 § Beviljande av semester och sommarledighet 28
32 § Semesterlön och semesterersättning 28
KAPITEL V: ARBETSLEDIGHET OCH FAMILJELEDIGHET 30
34 § Rätt till sjukledighet 30
Skådespelaren ska informera arbetsgivaren om sitt arbetsskick på det sätt som arbetsgivaren bestämmer. 30
35 § Lön under sjukledighet 30
För utbetalning av lön för sjukdomstid krävs att skådespelaren har inlett arbetet. 31
36 § Personskada orsakad av brott 32
37 § Arbetsolyckor och yrkessjukdomar 32
Begreppen arbetsolycka och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfallsförsäkring och i yrkessjukdomslagen. 33
38 § Sjukdom som leder till pensionering eller rehabilitering 33
39 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet 36
Teaterns rätt till dag- eller moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen har bestämts i 40 §. 36
40 § Teaterns rätt till dag- och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen och till viss andra ersättningar 36
41 § Tillfällig vårdledighet 37
Om skådespelarens tillfälliga vårdledighet har stadgats i arbetsavtalslagen. 37
Om studieledighet har stadgats i lagen om studieledighet (273/79) och i förordningen om studieledighet (864/79). 38
43 § Vissa arbetsledigheter 39
KAPITEL VI: SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 41
44 § Ekonomisk förmån som motsvarar grupplivförsäkringen 41
45 § Utrustning som arbetsgivaren införskaffat/skådespelarens egen utrustning 41
46 § Bestämmelser i anknytning till upphovsrätt 41
47 § Arbete för annan arbetsgivare 41
48 § Årliga recettföreställningar 42
49 § Skådespelarens rätt till läkarbesök 42
50 § Behandling av missbrukarärenden 42
På skådespelare tillämpas till tillämpliga delar programmet för missbruksproblem inom kommunen. 42
Teatern meddelar de centrala understudy-uppgifterna i samband med produktionens rollfördelning. 42
KAPITEL VII: AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER I TOLKNINGEN AV KOLLEKTIVAVTALET 44
52 § Förhandlingsförfarande 44
53 § Preskription av förhandlings- och käromålsrätten 44
BILAGA 1: AVTAL FÖR GÄSTANDE SKÅDESPELARE 46
Föreställningsgaget garanteras för minst 15 föreställningar. 46
Detta avtal har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart. 47
BILAGA 1a: MINIMIGAGER FÖR GÄSTSPELSKONTRAKT 48
BILAGA 2: KOLLEKTIVAVTAL FÖR GÄSTANDE SKÅDESPELARES ARBETSVILLKOR I YRKESTEATRAR 49
Avtalet fortsätter som ett försök 21.4.2010 – 31.12.2013 49
Teatern kan sluta ett tidsbundet månadsavlönat arbetsavtal med en gästande skådespelare för en eller flera roller i ett och samma skådespel. Gästande skådespelares minimigrundlön är fr.o.m. 1.5.2010 2208,21 euro. 49
Gästspelskontrakt utgör inte grund för visstidsanställning. 49
Bilagan tillämpas inte på sommarteatrar. 49
Minimigrundlönen utvecklas under avtalsperioden enligt följande: 49
och därefter enligt förhöjningarna för avtalsperioden. 49
BILAGA 3: TURNÉAVTAL OCH RESEREGLEMENTE FÖR SKÅDESPELARE 50
2 § Ersättning för resekostnader 50
BILAGA 4: INHOPPARREGLEMENTE 52
10 § Användning av gästspelande skådespelare i inhopparuppgifter 53
BILAGA 6: UTBILDNINGSAVTAL FÖR SKÅDESPELARE 54
2 § Principen om fortgående utbildningsverksamhet 54
4 § Uttrycksteknisk och annan grund- och vidareutbildning och fortbildning 54
5 § Fackföreningspolitisk och motsvarande utbildning 55
BILAGA 7: FÖRTROENDEMANNAAVTAL 56
2 § Avsikten med förtroendemannasystemet 56
Avsikten med förtroendemannasystemet är att för egen del främja att kollektivavtalet för skådespelare som ingåtts mellan Finlands Teatrar rf och Finlands Skådespelarförbund iakttas, att en meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och skådespelaren ska kunna lösas på ett ändamålsenligt, rättvist och snabbt vis, att arbetsfreden ska kunna upprätthållas.3 § Förtroendeman 56
5 § Val av förtroendeman och viceförtroendeman 56
6 § Förtroendemannens uppgifter 57
Förtroendemannens har i uppgift att 57
7 § Rätt till information och utredningar 57
Förtroendemannen har rätt att granska de skådespelares skriftliga arbetsavtal som förtroendemannen representerar. 57
9 § Förtroendemannens ställning 57
10 § Förtroendemannens utrymmen 58
11 § Förtroendemannens utbildning 58
12 § Förtroendeman för gästspelande skådespelare 58
13 § Förtroendemannaersättning 58
Förtroendemannaersättningen är 53 euro i månaden, ifall han eller hon representerar minst fem skådespelare. Förtroendemannaersättningen för mindre än fem skådespelare är 50 euro i månaden. 58
BILAGA 8: AVTAL OM ARBETSPLATSDEMOKRATI 59
1 § Skådespelarnas representation i teaterns styrelse 59
3 § Konstnärliga kommissionen 60
Skådespelaren intjänar alltså mellan 1.8 – 31.12. 59 lediga dagar, medräknat semesterdagar. 61
Skådespelaren intjänar alltså mellan 1.2 -31.7. 70 lediga dagar, medräknat semesterdagar. 61
För arbetsavtal som är i kraft tillsvidare iakttas praxisen för tvååriga arbetsavtal. 61
Skådespelaren är på vårdledighet 1.8 – 31.1. 61
Åt skådespelaren betalas under teaterns sommarledighet och semester oförminskad lön. 61
89 § Permittering av en arbetstagare 62
Förhandsinformation om permittering 62
Utredningsförfarande (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker) 62
Tiden för meddelande om permittering är längre än den anmälningstid som anges i arbetsavtalslagen. 62
Senareläggning av permittering 63
90 § Upphävande av ett arbetsavtal 63
91 § Uppsägning av ett arbetsavtal 63
Meddelande om grunderna för uppsägning (orsak som beror på arbetstagaren eller ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker) 63
Grunder för uppsägning (orsak som beror på arbetstagaren) 63
Om anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott, ska arbetstagaren iaktta följande uppsägningstider: 64
Avvikelser från de allmänna uppsägningstiderna 64
Försummelse att iaktta uppsägningstiden 64
Ersättning för lön för uppsägningstiden som en permitterad arbetstagare förlorar 65
Verkställande av uppsägning (orsak som beror på arbetstagaren) 65
Ersättning för grundlös uppsägning av arbetsavtal (orsak som beror på arbetstagaren) 65
Utredningsförfarande (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker) 65
92 § Ordning för nedskärning av arbetskraft (ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker) 65
93 § Pensionering, beviljande av rehabiliteringsstöd och återkomst till arbetet 65
BILAGA 11: ALLMÄNT KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL: ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER 67
ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER 67
§ 1 Tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa 67
§ 2 Ersättning för arbetsresor 68
ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER 69
§ 3 Egentliga färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor 69
§ 4 Ersättningsgrunder för färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor 70
§ 5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor 70
§ 6 Förutsättningar för betalning av dagtraktamente 72
§ 8 Timgränser för partiellt och för fullt dagtraktamente 72
§ 9 Dagtraktamentets storlek 73
§ 10 Nedsatt dagtraktamente 73
§ 12 Förutsättningar för logiersättning vid tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa 74
§ 13 Beloppet av logiersättning vid tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa 74
§ 14 Övernattningspenning för sommarkoloni eller läger 75
§ 16 Ersättningar till kursdeltagare 76
KOSTNADSERSÄTTNING FÖR TJÄNSTERESOR TILL UTLANDET 77
§ 18 Dagtraktamente och hotellersättning vid resor till utlandet 77
§ 20 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning 78
§ 24 Inlämning av reseräkningar och betalning av ersättningar 80
BILAGA 12: KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL OM ÅLDERDOMSTRYGGHET 81
Detta protokoll har samma kraft och är lika förpliktande som kollektivavtalet för skådespelare. 81
Detta protokoll gäller liksom kollektivavtalet för skådespelare. 81
Helsingfors den 7 december 2000 81
SUOMEN TEATTERILIITTO – FINLANDS TEATERFÖRBUND RY. 81
FINLANDS SKÅDESPELARFÖRBUND RF. 81
BILAGA 13: ANVISNING GÄLLANDE DET PERSONLIGA TILLÄGGET 82
Grunden för det personliga tillägget 82
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR SKÅDESPELARE 2010-2013
1 § Avtalets giltighetstid
Detta kollektivavtal är i kraft 21.4.2010 – 31.12.2013. Efter 1.1.2014 fortsätter avtalet att gälla ett år i sänder om ingendera parten skriftligt säger upp det minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Även om Även om avtalet sägs upp gäller bestämmelserna i detta avtal tills parterna i samråd konstaterar att förhandlingarna om nya avtal har avslutats eller tills en av parterna skriftligt meddelar att förhandlingarna betraktas som avslutade.
2 § Lönejusteringar
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.5.2010
Skådespelarens grundlön eller därmed likställd månadslön och det personliga tillägget som avses i 14 § i avtalet höjs fr.o.m. 1.5.2010 med en allmän förhöjning på 0,7 %.
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.4.2011
Skådespelarens grundlön eller därmed likställd månadslön och det personliga tillägget som avses i 14 § i avtalet höjs fr.o.m. 1.4.2011 med en allmän förhöjning som motsvarar medeltalet av löneförhöjningen för kommunalt anställda musiker och lärare.
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.4.2012
Skådespelarens grundlön eller därmed likställd månadslön och det personliga tillägget som avses i 14 § i avtalet höjs fr.o.m. 1.4.2012 med en allmän förhöjning som motsvarar medeltalet av löneförhöjningen för kommunalt anställda musiker och lärare.
Allmän förhöjning fr.o.m. 1.4.2013
Skådespelarens grundlön eller därmed likställd månadslön och det personliga tillägget som avses i 14 § i avtalet höjs fr.o.m. 1.4.2013 med en allmän förhöjning som motsvarar medeltalet av löneförhöjningen för kommunalt anställda musiker och lärare.
Justering av löneprissättningen och minimilönen
Minimigrundlönen i avtalets löneprissättning höjs fr.o.m. 1.5.2010, 1.4.2011, 1.4.2012 och 1.4.2013 med en motsvarande förhöjning som den allmänna löneförhöjningen.
Gästande skådespelares gage
Minimigagerna och de personliga gagerna för gästspelskontrakt enligt bilaga 1 och 2 höjs med de förhöjningar som avtalats om i kollektivavtalet vid samma tidpunkter. Procentandelen som reserveras i ett eventuellt system med föreställningstillägg höjer minimigagerna för gästspelskontrakten och de personliga gagerna med samma procentsiffra. Deltidsarbete
I deltidsarbete är eurobeloppet på den allmänna förhöjningen i samma förhållande lägre än den ovan nämnda allmänna förhöjningens eurobelopp, som en deltidsanställds
Föreställningstilläggssystemet
Det nya nationella föreställningstilläggssystemet är lagt till kollektivavtalet som ett svar på skådespelarnas krav gällande att lägga till avsaknad av kvälls- och lördagstillägg i skådespelarnas lönestruktur.
Föreställningstilläggen höjs fr.o.m. 1.8.2010 med 2,0 procent. Man kan lokalt avtala om att 0,2 procent av potten används som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 1,8 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten.
Föreställningstillägget höjs fr.o.m. 1.8.2011 med 1,0 procent, varvid sammanlagt 3,0 procent ska reserveras för föreställningstillägg uppgår till. Man kan lokalt avtala om att 0,2 procent av potten används som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 0,8 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten.
Föreställningstillägget höjs fr.o.m. 1.8.2012 med 0,6 procent, varvid sammanlagt 3,6 procent ska reserveras för föreställningstillägg . Man kan lokalt avtala om att av potten används 0,2 procent som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 0,4 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten.
Föreställningstillägget höjs fr.o.m. 1.8.2013 med 0,5 procent, varvid sammanlagt 4,1 procent ska reserveras för föreställningstillägg. Man kan lokalt avtala om att 0,2 procent av potten används som en lokal justeringspott, varvid uppdelningen blir 0,3 % till föreställningstillägget och 0,2 % till justeringspotten.
3 § Justeringspotterna
Ifall man lokalt kommer överens om att använda en del av föreställningstilläggen som justeringspott, förhandlar man enligt förfaringssätten i 6 § andra punkten i kollektivavtalet för skådespelare om dess användning i utvecklingen av lönesystemet, med en strävan att i mån av möjlighet uppnå enighet. Ifall man inte uppnår enighet, avgör arbetsgivaren hur förhöjningarna riktas.
4 § Ersättning för resekostnader
Bestämmelserna om ersättning för resekostnader ändras fr.o.m. 1.1.2011, 1.1.2012 och 1.1.2013 till tillämpliga delar att motsvara justeringarna av motsvarande ersättningar till statens tjänstemän.
5 § Uppbärande av medlemsavgifter för fackföreningar
Medlemsavgifterna för arbetstagare som hör till fackföreningar uppbärs enligt bestämmelserna och grunderna som var i kraft 30.11.1994.
6 § Arbetsgrupper
En arbetsgrupp tillsätts vars uppgift är att under avtalsperioden utreda hur familjeledigheter, andra ledigheter från arbetet och deltidsarbete kan förverkligas i teatrarna.
En arbetsgrupp tillsätts vars uppgift är att utreda kollektivavtalets bestämmelse som berör gästande skådespelare samt deras tillämpning och eventuella ändringsbehov.
Arbetsgruppen för gästande skådespelare ska senast 10.12.2010 ha löst problemet som förorsakats av borttagandet av den s.k. 3,5 timmars regeln som berör gästande skådespelare. Ifall arbetsgruppen inte uppnår enighet om lösningen infogas den regel som godkänts enligt riksförlikningsmannens förlikningsförslag i bilaga 1 och 5. punkten.
7 § Kontinuerligt förhandlingsförfarande
Under avtalsperioden iakttar avtalsparterna principen om kontinuerligt förhandlingsförfarande i de kollektavtalsfrågor som de tar fram.
8 § Textändringar
De textändringar, som föreslagits i riksförlikningsmannens förlikningsförslag och som parterna godkänt, har införts i avtalet . Från den gamla 37 § har diagrammet över moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten samt vårdledigheten avlägsnats samt exemplet om periodisering av vårdledigheten.
Helsingfors den 29 april 2010
SUOMEN TEATTERIT – FINLANDS TEATRAR RY
SUOMEN NÄYTTELIJÄLIITTO – FINLANDS SKÅDESPELARFÖRBUND RY
KOLLEKTIVAVTAL FÖR SKÅDESPELARE
KAPITEL I: ALLMÄN DEL
1 § Tillämpningsområde
1. Med nedan nämnda begränsningar tillämpas detta avtal på skådespelare med månadslön anställda på yrkesteatrar.
2. Avtalet gäller även praktikanter med de undantag som nämns i 3 § och 11 §. En person som gått teaterskola kan inte anställas som praktikant.
3. Minimiarbets- och lönevillkoren för gästande skådespelare i yrkesteatrar bestäms i avtalets bilagor 1, 1a och i försöksavtalet, bilaga 2.
2 § Arbetsgivarens allmänna rättigheter
Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt att leda och fördela arbetet.
3 § Anställningsförhållandets ingående och längd
Arbetsavtal
1. Arbetsavtalet uppgörs i allmänhet skriftligen och så noggrant att alla faktorer som påverkar anställningsförhållandet framgår av det.
Protokollsanteckning
Om skådespelaren så önskar ingås arbetsavtalet skriftligen. Tillämpningsanvisning
Förutom vad som bestämts i detta avtal om anställning och uppsägning, iakttas även
arbetsavtalslagen.
Man kan enligt arbetsavtalslagen ingå ett arbetsavtal på viss tid av en grundad orsak, om arbetets natur, vikariat, praktik eller annan jämställd omständighet utgör grunden till detta eller om arbetsgivaren av en annan grundad anledning som hänför sig till företagets verksamhet eller till det arbete som ska utföras vill ingå ett arbetsavtal på viss tid (hänvisningsbestämmelse).
2. Bestämmelserna i det tidigare kollektivavtalet om tvååriga arbetsavtal på viss tid och därtill hörande bilaga 9 har tagits bort.
I anställningsförhållanden som fortsättningsvis är i kraft och där man följt dessa bestämmelser iakttas de bestämmelser om saken som finns i kollektivavtalet som undertecknades 15.12.2004.
Tillämpningsanvisning
Som grund för permittering kan enbart ligga en minskning i arbetet enligt arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse). Den vanliga arbetsfördelningen i samband med rollfördelningen är inte en grund för permittering.
För en skådespelares arbetsavtal som är i kraft tillsvidare iakttas till tillämpliga delar bestämmelserna i kapitel VII i kollektivavtalet för skådespelare.
4. Ett arbetsavtal på viss tid som varar i minst ett år träder i kraft 1 augusti och avslutas
31.7. Upp till 1/4 av skådespelarna i teatern kan vara anställda med dylika arbetsavtal på viss tid. Av grundade anledningar kan kvoten överskridas, om man kommer överens om det lokalt.
Rekommendation
Genom att bevilja 1-5 års arbetsledigheter och genom att erbjuda motsvarande långa anställningar strävar teatrarna efter att erbjuda skådespelarkåren i vårt land möjligheten att i olika teatrar utföra arbete som berikar vår teaterkonst.
5. Gästande skådespelares arbetsavtal på viss tid är i kraft såsom avtalas i bilaga 1, 1a och i försöksavtalet i bilaga 2.
Praktikanters arbetsavtal
6. Praktikanters arbetsavtal är i kraft 1 – 4 år.
Uppvisande av läkarintyg
7. Skådespelaren ska på begäran uppvisa ett godkänt läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Arbetsavtalet upphör att gälla om intyget inte uppvisas inom utsatt tid.
Anställningsförhållandets ingående och därtill hörande rättigheter
8. Anställningsförhållandet och de rättigheter som baserar sig på det anses inledas den dag då skådespelaren de facto står till arbetsgivarens förfogande för arbete enligt avtalet.
4 § Skådespelarens uppgifter
1. Skådespelaren deltar enligt teaterns arbetsprogram i repetitioner och föreställningar.
2. Ifall skådespelaren för sin roll måste skaffa sig någon särskild förmåga, ska man före uppgiften påbörjas komma överens om detta med honom eller henne. Kostnader som förorsakas av detta betalas av teatern.
4. Skådespelaren deltar i planeringen och förberedelsen av teaterns program och annat konstnärligt arbete enligt den rekommendation om den konstnärliga kommissionen och skådespelarnas representation i teaterns styrelse som bifogats detta avtal.
5. Med en person som arbetat över 20 år som skådespelare kommer man separat överens om statistuppgifter.
5 § Förberedelser inför en föreställning
1. För ett skådespel som medräknat pauser varar minst två timmar ska reserveras en sådan mängd repetitioner som motsvarar dess svårighet, dock minst 40 egentliga repetitioner före premiären eller före en sådan förhandsvisning som betalande publik deltar i.
2. I de egentliga repetitionerna ska inkluderas
- minst tre förberedande repetitioner, vari de viktigaste omständigheterna och redskapen överensstämmer med den egentliga föreställningen samt
- minst tre huvudrepetitioner vari scenografin, ljussättningen, effekterna, musiken, statisterna, garderoben, rekvisitan, maskerna och andra faktorer som hör till den slutgiltiga föreställningen är desamma som i föreställningen.
3. Under samma repetition är skådespelaren skyldig att repetera två skådespel, om repetitionstidens uppdelning mellan dem framgår av arbetsordningens tider. En skådespelare som förflyttats från en repetition till en annan är inte skyldig att återgå till den tidigare.
4. Skådespelaren är i regel inte skyldig att delta i föreställningens tekniska uppbyggnads- och resningsrepetitioner. Ifall det krävs på grund av föreställningstekniken eller med tanke på skådespelarens arbetssäkerhet är det dock möjligt.
5. Den sista huvudrepetition ska fortlöpa som föreställningen. Den får inte avbrytas och skådespelaren får inte efter att den upphört hållas kvar för annat än korta instruktioner.
6. Utomstående personer får följa repetitionerna enbart med tillåtelse av regissören, som måste förhandla om saken med arbetsgruppen. Enbart personer som hör till teaterns personal och styrelseorgan samt deras anhöriga, utomstående teaterkonstnärer och –studerande samt experter som deltagit i förberedandet av föreställningen kan följa med de förberedande eller huvudrepetitionerna med regissörens tillåtelse. Regissören måste förhandla om saken med arbetsgruppen. Till den sista eller till en annan avtalad huvudrepetition har dock personer som hör till teaterns personal och styrelseorgan samt deras anhöriga fritt tillträde.
8. För en föreställning ska arrangeras minst en repetition för varje begynnande fyra veckor som föreställningen inte uppförs. Ifall man vill avvika från den här bestämmelsen ska man komma överens om det mellan teatern och arbetsgruppen.
6 § Lokala avtal
1. Man kan lokalt komma överens om att avvika från bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. Ifall man kommit överens om annat ifråga om lokala avtalsförhandlingar i det riksomfattande kollektivavtalet än vad som bestämts i denna paragraf, iakttas istället för bestämmelserna i den här paragrafen bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet. Man kan dock inte genom lokala avtal avvika från den genomsnittliga längden på ordinarie arbetstid, längden på semester eller bestämmelserna om sjuk- och moderskapsledighetsförmåner i detta avtal. Med lokala avtal får man inte heller avtala om en lägre lön till en arbetstagare än den lägsta grundlönen enligt detta avtals löneprissättning.
2. I ovan i punkt 1 nämnda fall förhandlar man och kommer skriftligen överens om saken med teatern och förbundet eller dess underförening, vars medlemmar ärendet gäller. Om det uppkommer oklarheter om en underförenings behörighet att föra lokala avtalsförhandlingar, kan man förutsätta att den har förbundets uttryckliga befullmäktigande.
Tillämpningsanvisning:
Underföreningen representeras i förhandlingarna av förtroendemannen och andra representanter som underföreningen möjligen utnämnt.
3. Ett lokalt avtal ingås att gälla tills vidare eller för en viss tid. Ett lokalt avtal kan när som helst sägas upp att upphöra tre månader efter att meddelandet om uppsägning getts, varefter man iakttar bestämmelserna i det riksomfattande kollektivavtalet.
4. Lokala avtal har samma rättsverkan som kollektivavtalet.
Tillämpningsanvisning:
Utöver avtal så som avses i denna paragraf kan man ingå lokala avtal med omedelbart stöd av lagen, som till exempel:
- lokala avtal som är bättre än kollektivavtalet
- lokala avtal som i sin helhet ligger på samma nivå som kollektivavtalet, men är annorlunda
- lokala avtal som kompletterar kollektivavtalet, vari man har avtalat om saker som inte avtalats i kollektivavtalet
Ifall innehållet i det lokala avtalet är villkorligt, t.ex. baserat på utvecklingen av teaterns ekonomiska situation, ska det lokala avtalet innehålla översynsklausuler och villkoren för att det lokala avtalet ska förverkligas.
7 § Avtalets giltighetstid och förhållande till tidigare villkor för tjänsteförhållandet
Ifall inte annat föranleds av detta avtal bibehålls villkoren för skådespelarens tjänsteförhållande sådana som de iakttogs baserat på kollektivavtalet då det föregående avtalet upphörde att gälla.
8 § Arbetsfred
De som omfattas av kollektivavtalet eller annars är bundna av det har ansvar enligt lagen.
KAPITEL II: LÖNESÄTTNING
UPPGIFTSRELATERAD LÖN
9 § Skådespelarens lönesättning
Skådespelarens lönesättning fastställs enligt detta avtal som följande:
- Grundlön
- Praktikantlön
- Den årsbundna delen av det personliga tillägget
- Personligt tillägg
- Föreställningstillägg Resultatpremie Andra tillägg
- Motivationstillägg
- Turnétillägg
- Inhopparersättning
10 § Grundlön
1. Xxxxxxxxxxxxxxxx för skådespelare är fr.o.m. 1.5.2010:
1791,57 euro - 2922,49 euro
2. Xxxxxxxxxxxxxxxx för utbildade skådespelare är fr.o.m. 1.5.2010:
2080,56 euro
Utbildning som berättigar till utbildad skådespelares minimigrundlön:
- kandidatexamen i teaterkonst vid Teaterhögskolan
- slutexamen från Teatterikoulu eller motsvarande svenskspråkig teaterskola
- slutexamen från institutionen för skådespelarkonst vid Tammerfors universitet eller
- utländsk examen som av utbildningsstyrelsen fått ett s.k. likställdhets- eller erkännandebeslut.
3. När man kommer överens om grundlönen ska man beakta uppgifternas natur, svårighet, ansvarsfullhet och omfattning samt skådespelarens förmåga, talang och erfarenhet.
4. Xxxxxxxxxxx för den tid en skådespelarstuderande utför den arbetspraktik som hör till magisterstudierna i teaterkonst är 70% av lönen enligt avtalet för gästande skådespelare i bilaga 1 och 2.
Tillämpningsanvisning:
I denna punkt avses en sådan högskolepraktikant för vars praktikperiod universitet ingår ett avtal med teatern, och teatern ingår ett arbetsavtal med praktikanten.
11 § Praktikantlön
1. Praktikantens grundlön jämte möjliga årsbundna delar av det personliga tillägget är fr.o.m. 1.5.2010:
1410,90 euro
2. Teatern betalar därtill 20 % av grundlönen mot godtagbara verifikat för förverkligande av en utbildningsplan som praktikanten på förhand företett. Med utbildning avses grundutbildning i skådespelarkonsten, som talteknik, sång, improvisation, motion och rollanalys.
PERSONLIG LÖN
12 § Årsbunden del av det personliga tillägget
Det personliga tillägget är minst 5 % av grundlönen när skådespelaren har varit anställd i minst 5 år, och minst 10 % av grundlönen när skådespelaren varit anställd i minst 10 år.
13 § Tjänst som berättigar till årsbunden del av det personliga tillägget
Tjänst som berättigar till tillägget är:
1. tjänst vid den egna teatern
2. tjänst vid annan yrkesteater eller hos annan arbetsgivare som leder till väsentlig nytta i skådespelarens uppgifter.
Meningen är att det handlar om ett anställningsförhållande som baserar sig på arbetsavtal, varför t.ex. enbart ägarförhållande eller delägarskap inte räcker till och inte heller verksamhet som privat näringsidkare.
Vad som är av väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Tjänst inom samma yrkesbransch ska alltid anses vara av väsentlig nytta. Varje fall löses separat kilt på så att en enhetlig praxis följs vid liknande fall.
Om skådespelaren samtidigt har haft flera tjänster beaktas bara ett anställningsförhållande vid fastställandet av tjänstgöringstiden. Om skådespelaren samtidigt har haft flera anställningsförhållanden på deltid, som i sig själv berättigar till tillägget, räknas arbetstiderna för dessa ihop så att de högst omfattar en maximal arbetstid.
Tillägget behöver inte sökas, men skådespelaren är skyldig att förete ovan nämnda tillförlitliga skriftliga utredningar om tjänstetid hos andra arbetsgivare.
14 § Personligt tillägg
1. Till en skådespelare kan betalas ett personligt tillägg som hör till den ordinarie lönen. Det grundar sig på skådespelarens personliga arbetsresultat och yrkesskicklighet samt övriga lokalt fastställda personliga färdigheter.
2. De allmänna betalningsgrunderna för det personliga tillägget utreds tillsammans med personalen eller dess representanter. En skådespelare ska på begäran meddelas grunderna till det personliga tillägget som betalas honom eller henne. Tilläggets natur leder dock till att det inte förs några officiella lokala förhandlingar om dess utbetalning med arbetstagarorganisationen.
Grunden för det personliga tillägget kan vara antalet föreställningar.
I bilaga 13 har instruktioner av rekommendationskaraktär getts om det personliga tillägget. Protokollsanteckning
De nya bestämmelserna om det personliga tillägget tillämpas fr.o.m. 1.9.2004. Till en skådespelare betalas fr.o.m. 1.9.2004 minst ett lika stort prövningsbaserat personligt tillägg som han eller hon möjligen fick 31.8.2004 i samma anställningsförhållande.
3. Det personliga tillägget kan endast minskas då det är fråga om att omfattningen av eller karaktären hos skådespelarens uppgifter förändras, vilket leder till en ny
15 § Föreställningstillägg
1. Till en skådespelare som deltar i föreställningar betalas ett föreställningstillägg, som betalas efter att teatersäsongen avslutats i samband med nästa lönebetalning.
Teatersäsongerna är: höstperioden fr.o.m. sommarledigheten t.o.m. 31.12. och vårperioden xx.xx. 1.1. t.o.m. sommarledigheten.
2. Föreställningstilläggets eurobelopp räknas genom att dela lönesumman som i kollektivavtalet avtalats för föreställningstillägg med ett tal som fås genom att multiplicera antalet föreställningar som getts under teatersäsongen med antalet skådespelare som deltagit i dem.
Detta riksomfattande föreställningstilläggssystem påverkar inte möjliga lokalt avtalade föreställningsersättningssystem i teatrarna, om man inte kommer överens om annat lokalt.
16 § Resultatpremie
Till en skådespelare kan betalas en skild resultatpremie som baserar sig på det konstaterade överskridandet av mål som satts för att förbättra teaterns framgång. Till skådespelare som arbetar i den ifrågavarande resultatenheten kan man som resultatpremie betala en del av den vinning som man för arbetsgivaren kan påvisa beror på ökad framgång. För resultatpremier kan man årligen använda högst 5 % av den ifrågavarande resultatenhetens årliga lönebelopp. Till de skådespelare som bidragit till att åstadkomma resultatet betalas i efterhand en särskild resultatpremie i euro, baserad på de grunder som på förhand fastställs för uppföljningsperioden. Resultatpremien är inte egentlig lön. Resultatpremiens belopp minskas i samma förhållande som den avbrutna arbetstiden under uppföljningsperioden, semestertiden icke medräknad, ifall inte arbetsgivaren bestämmer annat.
ANDRA TILLÄGG
17 § Motivationstillägg
Till en skådespelare betalas som motivationstillägg på viss tid eller tillsvidare en löneförhöjning från grundlönen med 1—4 procent, ifall arbetsgivaren anser att tillägget på grund av särskild yrkesskicklighet, flit, ökad kompetens eller annan särskild orsak är motiverat. För beviljande av detta motiveringstillägg får användas högst 0,4 % av den sammanlagda lönesumman för alla månadsavlönade skådespelare i teatern.
Motivationstillägget betalas till en skådespelare för semestern och arbetsledighet till den del som en oavbruten arbetsledighet som beviljats i en eller flera delar inte överskrider 30 kalenderdagar.
18 § Turnétillägg
Protokollsanteckning
Tilläggen som avses i denna paragraf i punkt 1-3 höjs på motsvarande vis sätt som de allmänna förhöjningarna som verkställs 1.4.
1. Till en skådespelare som deltar i en turné som igångsatts av en teater som utövar regional verksamhet betalas fr.o.m. 1.5.2010 ett turnétillägg på 36,09 euro för varje resedygn.
2. Till en skådespelare som deltar i en turné som varar minst sju timmar betalas fr.o.m. 1.5.2010 42,49 euro för varje resedygn.
3. Förutom det ovan nämnda turnétillägget betalas till en skådespelare som arbetar i en teater som utövar regional verksamhet fr.o.m. 1.5.2010 i månadsersättning 46,59 euro.
4. Turnétillägget betalas per kalendermånad under den månad som följer efter deltagandet i turnén.
Teatrar, där den regionala verksamheten upphört
5. Till en skådespelare som betalats det tillägg som avses i bilaga 4, 3 §, femte punkten, fjärde stycket i det kollektivavtal för skådespelare som var i kraft 1.3.1990 – 29.2.1992, betalas istället för detta tillägg ett personligt tillägg på 38,85 euro per månad fr.o.m. 1.1.1993. Tillägget tas bort eller minskas att motsvara lönejusteringarna. Den allmänna förhöjningen påverkar dock inte tillägget.
19 § Inhopparersättning
Bestämmelser om den ersättning som betalas till en skådespelare som blir tvungen att ta en annan skådespelares plats och ovanligt snabbt lära sig en ny roll ingår i inhopparreglementet (bilaga 4).
20 § Egentlig lön
Till skådespelarens ordinarie lön hör följande lönedelar;
1) grundlön eller motsvarande lön
2) personlig lön och föreställningstillägg
Tillämpningsanvisning
Begreppet egentlig lön behövs när lön betalas bland annat för semester, sjukledighet och moderskapsledighet.
KAPITEL III: ARBETSTID
ALLMÄNNA ARBETSTIDSARRANGEMANG
21 § Ordinarie arbetstid
1. En skådespelare har högst 224 arbetsdagar per spelår.
En skådespelare som enligt 31 § sjätte punkten har 36 vardagar semester, har fr.o.m. 1.8.2010 218 arbetsdagar per spelår.
2. Den ordinarie arbetstiden för skådespelare är högst 7,5 timmar per dag.
3. Det är möjligt att förlänga den ordinarie arbetstiden per dag ända till 9 timmar och 15 minuter ifall det är nödvändigt på grund av föreställning eller föreställningar, eller för tid använd till förberedande repetition eller huvudrepetitioner.
22 § Förläggning av arbetstid
1. Den dagliga arbetstiden uppdelas i två arbetsperioder som inleds vid samma tider på så sätt att en arbetsperiod kan vara högst fyra timmar.
För föreställningar, förberedande repetitioner och huvudrepetitioner kan längden på ovan nämnda arbetsperioder överskridas.
2. En föreställnings begynnelsetid kan variera, ifall man har meddelat om det på ett vederbörligt sätt.
3. Periodiseringen av repetitioner, begynnelsetiderna och längderna kan variera ifall man kommit överens om det med arbetsgruppen.
4. När det är frågan om ett kort skådespel som visas flera gånger samma dag, räknas till arbetstid förutom begynnelsen och slutet av skådespelen även 1,5 timmar mellan dem för förberedelse och efteruppgifter.
5. En skådespelare som på samma dag deltar i två föreställningar som jämte pauser är över två timmar långa är den dagen befriad från annat teaterarbete.
6. Skådespelarnas arbetsperioder ska dagligen förläggas så att de avslutas senast kl.
23. En arbetsperiod får sträcka sig över kl. 23 ifall en föreställning som inletts senast kl. 19.30 inte på grund av föreställningens längd avslutats kl. 23.
7. En repetition som hålls på söndag ska förläggas mellan kl. 14 och 22.
8. Förberedelse för föreställningen och efterarbete räknas enligt tiderna för arbetstid, dock minst 30 minuter före föreställningen och 15 minuter efter.
I samband med huvudrepetitionerna konstateras varje skådespelares föreställningsspecifika arbetstid jämte förberedelse och efterarbete.
9. Tiden mellan två arbetsperioder räknas som arbetstid, ifall tiden mellan arbetsperioderna är mindre än 1,5 timmar.
22 a § Arbete utanför den ordinarie arbetstiden
En skådespelare kan vid behov utföra en del av sitt arbete utanför ordinarie arbetstid, ifall man kommer överens om saken mellan arbetsgivaren och skådespelaren. För arbete som inte ryms med i skådespelarens ordinarie arbetstid betalas en lön som motsvarar omfattningen av det överenskomna arbetet eller så ges motsvarande ledig tid.
Tillämpningsanvisning
Man strävar efter att planera repetitionstidtabellerna så att det inte uppstår behov av arbete utanför den ordinarie arbetstiden. Ersättning för arbete utanför ordinarie arbetstid förutsätter en order av arbetsgivaren.
23 § Dagliga vilotider
1. Till varje arbetsperiod som varar längre än tre timmar hör en 15 minuter lång paus.
2. Tillräcklig vilotid ska reserveras mellan föreställningarna. När arbetet utförs oavbrutet minst sex timmar, ska en möjlighet att inta måltider ingå i arbetstiden, till exempel mellan på varandra följande föreställningar.
24 § Lediga dagar
1. En skådespelare har 111 lediga dagar i spelåret samt semestern, över vilken man bestämt om i kapitel IV i detta avtal.
Tillämpningsanvisning
Man ska sträva efter att arrangera de lediga dagarna för hela skådespelarkåren samtidigt, men de kan av särskilda skäl även ges per föreställning eller per skådespelare ifall man kommer överens om det med skådespelaren.
2. Skådespelarens lediga dagar arrangeras så att
a) Skådespelaren har minst en ledig dag i veckan på så sätt att skådespelaren en gång per vecka får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar. Ledigheten per vecka kan ordnas så att den omfattar i genomsnitt 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska omfatta minst 24 timmar per vecka.
b) Under påskveckan har skådespelaren fem lediga dagar fr.o.m. måndagen. Lokala avtal om tidpunkten för de lediga dagarna kan ingås.
c) Den andra måndagen i februari och i mars och maj, den tredje måndagen i augusti, den första i oktober och den tredje i november samt julafton och juldagen är lediga dagar.
ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
25 § Mertidsarbete på grund av föreställning, förberedande eller huvudrepetition
26 § Övertidsarbete
1. Ifall skådespelarens ordinarie arbetstid per dag överskrider 9 timmar 15 minuter på grund av arbetstid använd till en föreställning, föreställningar, förberedande eller huvudrepetitioner, betalas för de två första övertidstimmarna en timlön förhöjd med 50 procent och därefter en timlön förhöjd med 100 procent.
2. Ifall skådespelarens ordinarie arbetstid per dag annars överskrider 7,5 timmar, räknas den första halvtimmen som mertidsarbete för vilket betalas normal timlön, medan man räknar arbetstiden som överskrider 8 timmar som övertid och betalar en timlön förhöjd med 50 procent för de två första övertidstimmarna och därefter en timlön förhöjd med 100 procent.
3. Ifall antalet arbetsdagar per spelår överskrids för skådespelaren betalas för varje extra arbetsdag en dagslön förhöjd med 50 procent eller så ges motsvarande ledig tid enligt överenskommelse.
27 § Söndagsarbete
1. För arbete som utförs på en söndag eller en annan kyrklig helgdag samt på självständighetsdagen och första maj betalas förutom den ordinarie lönen därtill en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller så ges motsvarande ledig tid enligt överenskommelse. Om arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas därtill övertidsersättning, som räknas utgående från den oförhöjda timlönen eller så ges den
2. Om ett arbete som förlagts till en söndag eller en annan kyrklig helgdag eller självständighetsdagen eller första maj inhiberas så sent att skådespelaren redan anlänt till arbetsplatsen, betalas som söndagsförhöjning en lön för en timme, och den nämnda dagen kan inte räknas som en ledig dag.
28 § Beräkning av timlön
Timlönen beräknas genom att dividera den ordinarie lönen i kalendermånaden med talet 163.
29 § Arbetsplaner
Veckoarbetsplan
Teaterns veckoarbetsplan och följande veckas preliminära arbetsplan läggs upp på anslagstavlan senast föregående veckas onsdag. Om en ändring absolut måste göras i veckoarbetsprogrammet, förhandlar man om det med förtroendemannen och meddelar de berörda.
Årsarbetsplan
Före spelåret börjar informerar teatern med bindande verkan om tidpunkten för sommarledigheten.
Före spelåret börjar informerar teatern med bindande verkan om de lediga dagarna samt datumet då perioderna inleds och avslutas för den ifrågavarande teatersäsongen samt preliminärt om den följande.
Man förhandlar i god tid med förtroendemannen om årsarbetsplanen före man informerar om den. Ifall man i den bindande arbetsplanen av tvingande orsaker måste göra ändringar, ska man komma överens om dem med förtroendemannen och skådespelaren.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
30 § Hälsoundersökningar och -granskningar
1. Den tid som åtgått till hälsoundersökningar och –granskningar som arbetsgivaren beordrat eller lagstadgade kontroller som arbetet förutsätter räknas till arbetstid även när de försiggår på ledig tid. Resetid i anknytning till dem räknas inte som arbetstid. Ifall resetiden infaller på skådespelarens ordinarie arbetstid, förlängs inte arbetstiden av den här orsaken.
Tillämpningsanvisning
Med verkligt behov avses att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett akut behov av undersökning.
Avtalsbestämmelsen gäller inte på eget initiativ företagna besök hos läkare, tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck, eller undersökningar som utförts i samband med ett läkarbesök som skådespelaren företagit på eget initiativ.
3. Screeningsundersökningar i syfte att kartlägga hälsa och välmående och förhindra hälsoproblem (Statsrådets förordning om screening 1339/2006, bröstcancerscreening och screening i syfte att förebygga cancer i livmoderhalsen) och andra kommunvisa screeningsundersökningar kan utföras under arbetstid, i fall det inte är möjligt att genomgå dem utanför arbetstiden.
4. Vid tillämpningen av denna paragraf får man inte äventyra huvudrepetitioner eller föreställningar. Frånvaro får inte öka på antalet repetitioner.
KAPITEL IV: SEMESTER
31 § Beviljande av semester och sommarledighet
1. Vid beviljande av semester eller betalning av semesterlön eller semesterersättning ska bestämmelserna i denna paragraf iakttas vid sidan om bestämmelserna i semesterlagen (162/05).
2. Semester och oanvända lediga dagar som är kvar när vårteatersäsongen tar slut ska ges före 31.7. som en oavbruten sommarledighet, som ska meddelas om två månader före den inleds.
I en teater som utövar sommarteaterverksamhet kan man avvika från bestämmelsen om oavbruten följd.
3. Av sommarledigheten ska, med de undantag som nämns nedan i punkt 5, en oavbruten period på minst 30 lediga dagar ges som semester under semesterperioden, till vilken hör minst 26 vardagar.
4. Studieledigheten räknas som tid likställd med tid i arbete såsom bestämts i 3 § 5 mom. punkt 11 a i semesterlagen och i 3 § andra punkten i skådespelarens utbildningsavtal.
5. En skådespelare som vid slutet av spelåret har varit i tjänst som berättigar till erfarenhetstillägg i minst ett års tid, får, i tillägg till de 24 vardagar som placeras in i semesterperioden, en skild semester på sex vardagar, som placeras efter semesterperioden men före nästa års semesterperiod inleds, och som antingen hålls tillsammans eller i skilda delar ifall skådespelaren samtycker. Dagarna tas från de lediga dagar som nämns ovan i 24 §, första punkten. Ifall skådespelaren samtycker kan den semesterdel som avses i denna punkt ges vid en annan tidpunkt under det kalenderår då semesterkvalifikationsåret avslutas.
6. Till en skådespelare som har minst xxxxxx (15) års tjänstetid som berättigar till erfarenhetstillägg vid slutet av spelåret ges en semester på 36 vardagar.
Tillämpningsanvisning
För en skådespelare som varit anställd av teatern 30.4.1994 fastställs tiden som berättigar till semester upp till den tidpunkt enligt den tjänstetid som berättigar till tjänstetillägg som finns i 13
§ i skådespelaravtalet som var i kraft 30.11.1994.
32 § Semesterlön och semesterersättning
1. Semesterlönen och semesterersättningen fastställs på basis av lönen för 26 vardagar.
3. Dagslönen beräknas genom att dividera månadslönen med talet 25. Om denna uträknade semesterlön inte motsvarar den lön som annars betalas skådespelaren, ska den utjämnas till att motsvara skådespelarens riktiga lön i samband med nästa lönebetalning.
4. Om söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ingår i arbetstiden är skådespelaren berättigad till ett tillägg i lönen för semestertiden som motsvarar ersättningen för söndagsarbetet i pengar. Ersättningen i pengar för söndagsarbete beaktas i lönen för semestertiden på det sättet att den semesterlön som beräknats såsom i första punkten höjs med det procenttal som, för sådant söndagsarbete som utförts under ordinarie arbetstid 1.8. – 31.7, anger ersättningarnas procentuella andel av den ordinarie lönen för samma tid. Det på detta vis uträknade tillägget kan vara högst 30 procent av den ordinarie lönen för semestertid.
5. Ifall semestern avbryts så som avses i 5 § 3 mom. i semesterlagen och arbetsgivaren börjar betala lön för sjukdomstid enligt 35 §, är arbetsgivaren berättigad att under den här tiden själv lyfta dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
33 § Semesterpenning
1. Till en skådespelare betalas i semesterpenning 50 procent av hans eller hennes i 32
§ avsedda semesterlön.
2. Semesterpenningen betalas även för semesterersättning.
3. Semesterpenningen betalas på en gång ut i samband lönebetalningen i augusti, om inte annat avtalas lokalt. Semesterpenningen för semesterersättning betalas ut i samband med betalningen av semesterersättningarna. Om anställningsförhållandet har upphört före lönebetalningen i augusti, betalas semesterpenningen senast i samband med lönebetalningen.
4. Semesterpenningen betalas inte för semestern eller för en del av den, om skådespelaren omedelbart före semestern eller före en del av den inletts, eller efter att semestern eller en del av den avslutats, har varit borta från arbetet utan lov eller utan en godtagbar orsak. Semesterpenningen betalas inte heller för semesterersättning om skådespelaren häver arbetsavtalet utan viktigt skäl, eller ifall arbetsgivaren hävt skådespelarens arbetsavtal.
KAPITEL V: ARBETSLEDIGHET OCH FAMILJELEDIGHET
34 § Rätt till sjukledighet
1. Skådespelaren har rätt att få ledigt från arbetet (sjukledighet) om han eller hon på grund av en arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är oförmögen att utföra sitt arbete.
2. Ett godkänt läkarintyg över arbetsoförmågan måste uppvisas. Man kan även påvisa arbetsoförmåga på ett annat tillförlitligt sätt för en arbetsoförmåga på högst tre dagar, eller ifall teatern beslutar det för en längre tid, om inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att ett läkarintyg behövs även i dessa fall.
3. Sjukledigheten beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller för annan tid såsom utretts enligt punkt 2.
4. Arbetsgivaren ska omedelbart meddelas om en plötslig sjukdom som förhindrar uppträdande.
Skådespelaren ska informera arbetsgivaren om sitt arbetsskick på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.
För att få sjukledighet ska skådespelaren vara oförmögen att utföra sitt eget arbete och i allmänhet bevisa detta genom ett läkarintyg. Enbart ett intyg t.ex. över läkarbesök, undersökning, rehabilitering eller besök på poliklinik räcker därmed inte. Om en läkare har skrivit ut intyget över arbetsoförmågan retroaktivt, ska han eller hon motivera varför intyget är retroaktivt.
Sjukledighet beviljas i regel enligt läkarintyget. Ett läkarintyg är ändå bara ett sakkunnigutlåtande, som teatern kan avvika från av grundad anledning. Om det kommer fram att en skådespelare trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen, t.ex. då personen varit i liknande arbete under den ifrågavarande tiden, har han eller hon inte rätt till avlönad sjukledighet. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad skicka skådespelaren till en av arbetsgivaren anvisad läkare för undersökning. Skådespelaren är berättigad att få sjukledighet för vårdåtgärder under arbetstid för en plötslig tandsjukdom, ifall den plötsliga tandsjukdomen kräver vård under arbetstid under samma dag eller under samma arbetsskift, och skådespelaren inte kan få vård utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård ska visas med ett intyg av tandläkaren.
35 § Lön under sjukledighet
1. Skådespelaren har under ett kalenderår rätt att för sjukledighetstid få
1) sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar,
2) därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar, och
2. En förutsättning för att erhålla lön för sjukdomstid är att skådespelarens anställningsförhållande omedelbart före sjukledigheten har fortgått oavbrutet minst 60 kalenderdagar.
3. En sådan skådespelare vars anställningsförhållande inte har fortgått den tid som förutsätts i punkt 2 före sjukledigheten har rätt att under kalenderåret få ordinarie lön för sjukledigheten för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.
Tillämpningsanvisning
Lön för sjukdomstid betalas högst så länge som anställningsförhållandet varar även om arbetsoförmågan skulle fortsätta därefter.
För utbetalning av lön för sjukdomstid krävs att skådespelaren har inlett arbetet.
Det faktum att karenstiden uppfylls under sjukledigheten berättigar inte till att tillämpa lönebetalningstiderna enligt punkt 1 på den del av sjukledigheten som infaller efter att karenstiden uppfyllts. När man beräknar tiderna enligt punkt 1 ska man även beakta löner för sjukdomstid som betalats under karenstiden. Varje anställningsförhållande granskas separat vad gäller karenstider och betalningstider.
4. Lön för sjukdomstid betalas inte efter att sjukledighet fortgående i en eller flera delar har beviljats för över 12 månader. Sjukledigheten anses fortgående om den inte avbrutits av en oavbruten tidsperiod i arbete på minst 30 kalenderdagar. För den tid som går över 12 månader kan man enligt prövning betala högst hälften av den ordinarie lönen.
Tillämpningsanvisning
Arbetsoförmågan kan förorsakas av samma eller en annan sjukdom. En fortgående sjukledighet avbryts inte av t.ex. semester eller rehabilitering på viss tid, eftersom det inte i dessa fall är fråga om arbete.
5. Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts under ordinarie arbetstid, höjs dagslönen under sjukdomstiden enligt de procenttal som uträknats 32 § fjärde punkten, i vilka man även tar i beaktande söndagsarbetets andel.
Tillämpningsanvisning
Ifall anställningsförhållandet inletts efter 31.3., läggs inte ovan nämnda ”söndagstillägg” till lönen för sjukdomstid före början av april följande år.
6. Lön för sjukdomstid betalas inte ifall skådespelaren har förorsakat arbetsoförmågan uppsåtligt eller av grov oaktsamhet.
7. Om skådespelaren har rätt att få ersättning för inkomstbortfall från något annat håll, betalas endast den del av lönen för sjukdomstid som överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller tillägg och ersättningar som nämns i 20 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Lönen för sjukdomstid betalas ändå till fullt belopp, om ersättningen grundar sig på en av arbetstagaren
Tillämpningsanvisning
Om en skådespelare inte utnyttjar sin rätt att få ersättning, t.ex. inte söker ersättning av den som förorsakat arbetsoförmågan enligt skadeståndslagen, betalas åt honom eller henne inte den del av lönen för sjukdomstid som ersättningen skulle ha täckt lönen.
8. Om enskådespelare med stöd av 16 § 2 mom. eller 17 § i lagen om smittsamma sjukdomar har beordrats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isoleras för att förhindra att en smittsam sjukdom sprids, har den anställda rätt att för frånvarotiden få lön såsom bestämts i denna paragraf om lön för sjukdomstid. Samma rätt till lön har en sådan person med missbruksproblem som självständigt har sökt sig till institutionsvård efter att på förhand ha kommit överens om vården med sin arbetsgivare. På lönerna tillämpas bestämmelserna i 40 §.
36 § Personskada orsakad av brott
1. Lönen för sjukdomstiden kan betalas till sitt fulla belopp utan att förhindras av 35 § punkt 7 om orsaken till arbetsoförmågan är en personskada som orsakats genom brott som berättigar arbetsgivaren till en ersättning som motsvarar lönen enligt lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel (935/73, jämte senare ändringar). En förutsättning för utbetalning av lönen är att målsäganden har polisanmält brottet, begärt att åtal ska väckas eller framställt straffyrkande och, i fråga om målsägandebrott, att denna åtgärd inte har återkallats senare. Lönen för sjukdomstiden återkrävs om arbetsgivaren inte på grund av skådespelarens försummelse får ersättning enligt den ovan nämnda lagen.
Tillämpningsanvisning
En skådespelare har rätt att på grund av arbetsoförmåga som förorsakats av brott få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen och ersättning enligt brottsskadelagen. Av den här orsaken ska teatern söka ersättning både från Folkpensionsanstalten och från statskontoret (bägge ansökningarna kan inlämnas till FPA).
37 § Arbetsolyckor och yrkessjukdomar
1. Om arbetsoförmågan beror på en arbetsolycka eller en sjukdom som orsakats av en olycka, yrkessjukdom eller våld i arbetsuppgifterna, såsom avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring, har skådespelaren rätt till
1) sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar,
2) därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar, och
3) dessutom kan man efter prövning betala högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 125 kalenderdagar.
2. På lön för sjukdomstid enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 35 § punkt 5 och 7.
4. Om ersättning för arbetsoförmåga inte betalas med stöd av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring, eller om ersättningen inte betalas till sitt fulla belopp, bestäms rätten till lön för sjukdomstid enligt 35 §. Om skådespelaren då inte har rätt till lön för sjukdomstid eller om lönen är mindre än lönen som betalats ut i förskott, är han eller hon skyldig att återbetala förskottet eller den del som överstiger lönen för sjukdomstiden. Återbetalningen kan verkställas genom kvittning från skådespelarens lön enligt 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
5. Beviljande av sjukledighet enligt denna paragraf minskar inte på rätten till de förmåner som nämns i 35 §.
Tillämpningsanvisning
Man är berättigad till lön separat för varje arbetsolycka eller yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte påverkar inte lönen för sjukdomstid som avses i denna paragraf.
På en skådespelare tillämpas inte karensen på 60 dagar ifall arbetsoförmågan orsakats av en arbetsolycka eller en yrkessjukdom.
Exempel:
A har varit sjuk på grund av en arbetsolycka och förmånerna har bestämts enligt punkt 1 i 37
§. A tillfrisknar och återgår till arbetet för ett år. Därefter undergår A en operation på grund av en skada som förorsakats av samma arbetsolycka. För denna sistnämnda tid av arbetsoförmåga får A fortsättningsvis de förmåner som avses i första punkten i 37 §, och sjukledigheten tolkas som en fortsättning på den förra sjukledigheten.
Begreppen arbetsolycka och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfallsförsäkring och i yrkessjukdomslagen.
38 § Sjukdom som leder till pensionering eller rehabilitering
1. Till en skådespelare som på grundval av sitt anställningsförhållande har beviljats invalidpension tills vidare eller rehabiliteringsstöd för viss tid beviljas inte avlönad sjukledighet från den tidpunkt då hans eller hennes ovillkorliga rätt till lön för sjukledigheten har upphört. Den ovillkorliga rätten till avlönad sjukledighet upphör oberoende av kalenderårsskifte efter det att sammanlagt 180 kalenderdagar avlönad sjukledighet har beviljats för sjukdomen som ledde till händelsen som lett till invalidpension eller till tidsbegränsat rehabiliteringsstöd. Det att kalenderåret skiftar berättigar i det här fallet inte till full lön.
Tillämpningsanvisning
I 19 c § i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) finns bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat lön för sjukdomstid till arbetstagaren. Enligt ovan nämnda paragraf betalas pensionen till arbetsgivaren endast under förutsättningen att pensionsanstalten underrättas minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.
2. Om skådespelaren har bevijlats invalidpension eller det tidsbegränsade rehabiliteringsstöd för viss tid så att den börjar före skådespelarens ovillkorliga rätt till avlönad sjukledighet enligt punkt 1 har upphört, upphör skådespelarens ovillkorliga
Tillämpningsanvisning
Rehabiliteringsstöd för viss tid
När en skådespelare får rehabiliteringsstöd för viss tid har han eller hon på oavlönad arbetsledighet och inte på sjukledighet, ifall anställningen fortsätter. Tid med rehabiliteringsstöd för viss tid anses således inte vara sjukledighetstid när man tillämpar bestämmelserna i 35 § fjärde punkten om sammanhängande avlönad sjukledighet under högst 12 fortgående månader. Tiden med rehabiliteringsstöd betraktas som pågående anställning när man räknar ut karenstiden enligt 35 § andra punkten. Den ifrågavarande tiden räknas också som tid som berättigar till årsbunden del av det personliga tillägget till den del som oavlönad tjänste-/arbetsledighet i allmänhet gör det.
Om den som återvänt till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd för viss tid återinsjuknar i en annan sjukdom än den sjukdom som lett till utbetalningav rehabiliteringsstödet, betalas lön för sjukdomstid enligt 35 §. Om det är fråga om samma sjukdom som tidigare lett till utbetalning av rehabiliteringsstöd för viss tid tillämpas bestämmelserna i 38 §, om det inte gått minst ett år sedan den anställda återvände till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd för viss tid. I så fall anses arbetsoförmågan vara förorsakad av en annan sjukdom.
3. Dröjer beslutet om pension eller rehabiliteringsstöd och har det för den sjukdom som ligger till grund för ansökan redan beviljats avlönad sjukledighet för 180 kalenderdagar, kan avlönad sjukledighet enligt prövning beviljas för högst 185 kalenderdagar under loppet av samma kalenderår, varvid lönen uppgår till högst två tredjedelar av den ordinarie lönen.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på lön för sjukledighet såsom avses i 37 §.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på personer som övergår till individuell förtidspension eller delinvalidpension.
I denna tillämpningsanvisning avses med pension även rehabiliteringsstöd för viss tid. Bestämmelserna tillämpas när skådespelaren har getts ett s.k. B-utlåtande för pensionsansökan eller när pensionsansökan har lämnats in. Skådespelaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren att pensionsansökan har lämnats in. Senast efter att pensionen beviljats genom ett lagkraftavunnet beslut, ska lönesättningen justeras enligt bestämmelserna i denna paragraf, och lön som eventuellt betalats till ett för stort belopp återkrävs.
Om pensionsansökan avslås genom ett lagkraftvunnet beslut, betalas lön för sjukdomstid enligt bestämmelserna i 35 §. Om lönen har betalats enligt 38 §, betalas i efterskott skillnaden mellan lönerna enligt 35 och 38 §.
Om pensionsansökan avslås och beslutet överklagas, betalas lön för sjukdomstid fortsättningsvis enligt bestämmelserna i 38 §. Efter att besvären avgjorts genom ett lagkraftvunnet beslut, korrigeras lönen för sjukdomstid vid behov i enlighet med resultatet av beslutet.
Om pensionsansökan avslås och skådespelaren omedelbart lämnar in en ny pensionsansökan, betalas lön för sjukdomstid fortsättningsvis enligt bestämmelserna i 38 §. Om även denna pensionsansökan avslås genom ett lagkraftvunnet beslut och någon ny ansökan inte lämnas in, korrigeras lönen så att den för hela sjukledigheten blir överensstämmande med 35 §, dvs. man betalar skillnaden mellan lönerna enligt 35 och 38 § i efterskott. Om pension däremot beviljas, betalas lön enligt 38 § fr.o.m. början av den sjukdom som ledde till pensioneringen.
Exempel 1
B har varit på sjukledighet i mars-april under 60 kalenderdagar och har fått full lön för denna tid. I september insjuknar B i en annan sjukdom, som leder till pensionsfall. För den här sjukledigheten betalas 2/3 lön för 120 kalenderdagar och från början av följande år 2/3 lön för 60 kalenderdagar, dvs. på basis av sjukdomen som leder till ett pensionsfall betalas lön för sammanlagt 180 kalenderdagar. Ett kalenderårsskifte berättigar inte på nytt till full lön.
Exempel 2
C har fram till slutet av juli varit på sjukledighet i 180 kalenderdagar, och har för denna tid betalats full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 120 dagar. I november insjuknar C i en annan sjukdom, som leder till pensionsfall. För den här sjukledigheten betalas ingen lön i november- december, men från början av nästa kalenderår betalas på basis av sjukdomen som leder till pensionsfallet full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 120 dagar. Eftersom C i detta fall inte fått någon lön alls för sjukdomen som lett till pensionsfallet under det föregående kalenderåret, och lönen således inte i något skede har minskat till 2/3, betalas lönen till fullt belopp från början av året.
Exempel 3
D har i början av året varit på sjukledighet i 108 kalenderdagar, och har fått full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 48 dagar. I september insjuknar D i en annan sjukdom, som leder till pensionsfall. På basis av den här sjukdomen betalas medan samma kalenderår ännu fortgår 2/3 lön för 72 kalenderdagar, varefter lön inte längre betalas under det kalenderåret. Från början av följande kalenderår betalas 2/3 lön för 108 kalenderdagar. På basis av sjukdomen som leder till pensionsfall betalas alltså lön för sammanlagt 180 kalenderdagar (72 dagar + 108 dagar).
Exempel 4
E har fram till slutet av kalenderåret på basis av en annan sjukdom fått full lön för 15 kalenderdagar, och på basis av en sjukdom som lett till pensionering full lön för 30 kalenderdagar. Efter årsskiftet får E på basis av sjukdomen som ledde till pension full lön för ytterligare 15 kalenderdagar och därefter 2/3 lön för 135 kalenderdagar.
39 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
Avlönad moderskapsledighet
1. En skådespelare har rätt att få sin ordinarie lön för de 72 första vardagarna under moderskapsledigheten, under förutsättning att
1. skådespelaren har varit anställd av den ifrågavarande teatern i minst två månader omedelbart före moderskapsledigheten inleds,
2. moderskapsledigheten har sökts senast två månader före man planerar inleda moderskapsledigheten,
3. skådespelaren visar arbetsgivaren ett i sjukförsäkringslagen avsett intyg som utfärdats av en läkare eller hälsocentral där längden på graviditeten och den beräknade förlossningstiden framgår.
Tillämpningsanvisning
Om skådespelarens familjeledighet har stadgats i 4 kap. i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse). När anställningsförhållandet upphör, upphör alltid också rätten till löneförmåner under moderskapsledighet.
2. Bestämmelserna i 35 § 5 punkten tillämpas på lön under moderskapsledighet.
Teaterns rätt till dag- eller moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen har bestämts i 40 §.
3. Särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet är oavlönade.
4. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke beordra semester under arbetstagarens moderskapsledighet eller faderskapsledighet.
Uppgörande av helhetsplan
5. Den som ansöker om moderskapsledighet ska i mån av möjlighet uppge för arbetsgivaren huruvida rätten till faderskapsledighet och föräldraledighet kommer att utnyttjas och när dessa i så fall inleds, hur länge de varar och hur de delas upp.
40 § Teaterns rätt till dag- och moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen och till viss andra ersättningar
1. Arbetsgivaren har rätt till en del av den dag- och moderskapspenning som betalats enligt sjukförsäkringslagen för sjuk- eller moderskapsledighet som motsvarar lönen som betalats för tiden.
Om dag- eller moderskapspenningen av någon anledning betalats åt skådespelaren för samma tid som han eller hon fått löneförmåner, dras sjuk- eller moderskapspenningen av från lönen.
2. För att få löneförmåner under sjukledigheten och moderskapsledigheten ska skådespelaren iaktta det som stadgats eller bestämts om att få dag- eller moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen. Om teatern förlorar de förmåner som tillkommer den på grund av skådespelarens försummelse eller till följd av dennes åtgärder, minskas löneförmånerna enligt 35, 37 och 39 § med ett belopp som motsvarar det förlorade beloppet.
41 § Tillfällig vårdledighet
1. En skådespelare har rätt till ledighet för att ordna vård eller vårda skådespelarens barn under 10 år eller annat barn som är fast bosatt i hans eller hennes hem under 10 år eller ett handikappat barn, i de fall som annan vård inte har kunnat ordnas. Man har rätt till ledighet på basis av samma sjukdom för högst fyra arbetsdagar i sänder. Barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare får inte samtidigt hålla tillfällig vårdledighet.
Tillämpningsanvisning
Om skådespelarens tillfälliga vårdledighet har stadgats i arbetsavtalslagen.
Tillfällig vårdledighet är i första hand avsedd för ordnande av vård för ett barn. Först då detta inte är möjligt i praktiken kan skådespelaren själv stanna hemma för att sköta barnet. I det här fallet ska man dock försöka se till att huvudrepetitionen och föreställningarna inte äventyras, och att frånvaron inte ökar på antalet repetitioner. Först måste det utredas om barnet kan skötas på det normala vårdstället, eller om någon annan i samma hushåll kan sköta barnet. Avgörande är de faktiska vårdmöjligheterna.
Med ett handikappat barn avses en person som oberoende av ålder har ett vårdbehov som kan jämföras med ett barn under 10 år och som på grund av handikappet blir så hjälplös vid ett plötsligt insjuknande att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Som handikappade barn betraktas t.ex. utvecklingsstörda barn och, beroende på hur grovt handikappet är, rörelsehämmade samt hjärn-, syn- och hörselskadade barn. Med ett handikappat barn avses inte ett kroniskt sjukt barn (t.ex. med diabetes, allergier, astma e.d.). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses handikappat, t.ex. ett barn med svår hjärtsjukdom eller diabetes. Skådespelaren är skyldig att vid behov med läkarintyg visa att hans eller hennes barn över 10 år är handikappat såsom avses ovan.
Arbetsledigheten kan högst uppgå till fyra arbetsdagar. Om sjukdomen fortgår längre fyra arbetsdagar, kan arbetsgivaren på ansökan enligt prövning bevilja (oavlönad) arbetsledighet.
2. För tillfällig vårdledighet betalas ordinarie lön för högst tre på varandra följande kalenderdagar från och med barnets insjuknande. Om barnet insjuknar mitt under arbetsskiftet, är den avlönade tiden högst de tre följande kalenderdagarna. För utbetalning av lönen förutsätts att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den andra förälderern inte annars med anledning av ett faktiskt hinder har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är frågan om en ensamförsörjare. Ett faktiskt hinder är sjukhusvård, fullgörande av värnplikt, deltagande i repetitionsövningar i reserven och vistelse på annan ort på grund av resa eller studier.
Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknat är den första här avsedda avlönade dagen, oberoende av om barnet insjuknat under skådespelarens lediga dag eller mitt under en arbetsdag. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag, betalas i allmänhet lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet och arbetsdagen efter dagen för insjuknande är den här första här avsedda avlönade arbetsledighetsdagen. Avlönad tid är de tre följande kalenderdagarna efter dagen för insjuknandet, oberoende av om de är arbetsdagar eller inte.
Om skådespelaren inte alls kommer till arbetet den dag då barnet insjuknar, är denna dag den första avlönade vårdledighetsdagen.
Med förälder avses också make, maka eller sambo, som deltar i vårdnaden av sin makes, makas eller sambos barn i samma hushåll.
Med arbete utanför hemmet avses arbete som utförs utanför den egentliga bostaden, och av vilket den ifrågavarande personen får sin huvudsakliga utkomst. Till exempel en privatföretagares make, maka eller sambo kan få avlönad vårdledighet om företagarens inte har sin arbetsplats i hemmet eller i dess omedelbara närhet.
Om den ena av makarna studerar på annan ort, men är hemma när barnet insjuknar t.ex. över veckoslutet, semester e.d., har den andra maken eller makan inte rätt till avlönad vårdledighet. Detsamma gäller värnpliktiga e.d.
Om inga andra vårdare finns för barnet och t.ex. makarnas arbetsskift med eventuella restider delvis överlappar varandra, blir det fråga om en avlönad arbetsledighet såsom här avses. På samma sätt förfars om den ena av makarna är förhindrad att sköta barnet på grund av t.ex. arbetsresa eller sjukhusvistelse .
3. Man ska omedelbart meddela arbetsgivaren om användningen av tillfällig vårdledighet, orsaken till den och dess beräknade längd. Skådespelaren ska förete en tillförlitlig utredning över grunderna för den tillfälliga vårdledigheten och vid behov redogöra för att den andra föräldern inte samtidigt utnyttjar rätten till tillfällig vårdledighet.
Tillämpningsanvisning
Som tillförlitlig utredning över ett barns insjuknande anses t.ex. en utredning given av hälsovårdare eller en annan utredning som godkänns av arbetsgivaren.
42 § Studieledighet
1. Vid tillämpningen av lagen om studieledighet
1) anses anställningsförhållandet vara en huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är minst 19 timmar per vecka,
2) anses arbetsoförmåga som förorsakas av förlossning inledas från och med förlossningen och avslutas efter sex veckor, om inte annat föranleds av läkarintyget.
Tillämpningsanvisning
Om studieledighet har stadgats i lagen om studieledighet (273/79) och i förordningen om studieledighet (864/79).
En period på arbetsoförmåga som överskrider sju dagar räknas inte som studieledighet, utan är i allmänhet sjukledighet. Efter att arbetsoförmågan upphört fortsätter studieledigheten.
2. Den fackföreningsutbildning som avses i 5 § 2 mom. i lagen om studieledighet anses motsvara den utbildning som beskrivs i 5 § i skådespelarnas utbildningsavtal som är bifogad som bilaga 6. Av tiden för fackföreningsutbildning räknas dock 30 kalenderdagar under samma kalenderår inte som studieledighet, ifall teatern betalat löneföremåner åt skådespelaren för den tiden.
3. Som utbildning enligt lagen om studieledighet anses även den utbildning i uttryckningsteknik samt annan grund- och vidareutbildning och fortbildning som avses i 4 § i utbildningsavtalet, och den räknas som studieledighet enligt första punkten.
43 § Vissa arbetsledigheter
1. Till en arbetstagare som har inkallats till reservens repetitionsövningar eller befolkningsskyddsutbildning med stöd av 53 § 1 mom. i lagen om räddningsväsendet (561/99) betalas en lön minskad med reservistlönens eller en motsvarande ersättnings belopp för tiden i repetitionsövningarna eller befolkningsskyddsutbildningen.
2. Avlönade lediga dagar är sådana arbetsdagar som infaller på 50- eller 60-årsdagen, den egna bröllopsdagen eller dagen för registrering av partnerskap, begravningsdagen för maken, makan, sambon, registrerad partner, förälder, nämnda makes, makas eller sambos förälder, barn eller syskon, samt uppbådsdagen enligt värnpliktslagen.
Tillämpningsanvisning
Ovan nämnda dagar som infaller på lediga dagar eller under semestern berättigar inte till att få en motsvarande ledig dag vid en annan tidpunkt.
3. Det är upp till arbetsgivaren att bedöma om lön kan betalas under arbetsledighet som beviljas av någon annan orsak än vad som nämnts i detta kapitel, och om den betalas, i vilken omfattning. Samma gäller frånvaro av en annan godtagbar orsak, även om ledighet från arbete inte beviljats.
4. Vid tillämpningen av denna paragraf får man inte äventyra huvudrepetitioner eller föreställningar och inte heller öka på antalet repetitioner.
Tillämpningsanvisning
Med ledighet från arbete som beror på prövning avses sådan arbetsledighet som teatern inte baserat på lagen eller avtalsbestämmelserna är skyldig att bevilja, t.ex. på grund av sjukdom, olycksfall, graviditet eller förlossning.
Avtalsparterna anser att de finns orsak att i teatrarna lägga till med en så enhetlig praxis som möjligt vad gäller grunderna, avlöningen osv. för arbetsledighet som beror på prövning, och att informera arbetstagarna om dessa grunder.
KAPITEL VI: SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
44 § Ekonomisk förmån som motsvarar grupplivförsäkringen
När en skådespelare som varit i teaterns tjänst dör erlägger arbetsgivaren den ekonomiska förmån som motsvarar grupplivförsäkringen på så sätt som det avtalats i kollektivavtalen för kommunalt anställda.
45 § Utrustning som arbetsgivaren införskaffat/skådespelarens egen utrustning
Arbetsgivaren införskaffar all utrustning som föreställningen kräver. Om en skådespelare använder sin egen utrustning betalar arbetsgivaren en ersättning åt honom eller henne vars omfattning avtalas om separat. Arbetsgivarens utrustning eller material får inte användas för andra ändamål än vad arbetsgivaren anvisar. Om en skådespelare förstör utrustning som getts åt honom eller henne, är han eller hon ersättningsskyldig. På motsvarande sätt ersätts arbetstagarens utrustning när den kommer till skada i arbetsgivarens arbete.
46 § Bestämmelser i anknytning till upphovsrätt
1. Ett fotografi eller en inspelning av ljud eller bild som tagits eller gjorts under en föreställning eller repetition kan användas och visas utan ersättning av teatern i icke- kommersiellt syfte för att exponera dess verksamhet och för att marknadsföra sitt program. I användningen eller den offentliga visningen får inte marknadsföring av andra firmor förekomma.
Teatern kan överräcka inspelningen till Teatermuseets arkiv enligt det ikraftvarande avtalet om Teatermuseets audiovisuella arkiv mellan teaterbranschens föreningar och Teatermuseet.
2. Skådespelaren har rätt att på förhand bekanta sig med den information som teatern publicerar om honom eller henne som person.
3. Program eller delar program som övats på uppdrag av teatern får enbart föreställas via teatern eller med teaterns lov. Därtill måste bestämmelserna i lagen om upphovsrätt iakttas.
47 § Arbete för annan arbetsgivare
1. För annat arbete under arbetstid måste man be om ett skriftligt tillstånd.
2. Skådespelaren ska meddela arbetsgivaren om arbete som skådespelare på en annan teater .
3. Ovan nämnda bestämmelser gäller inte skådespelaren under semestern.
Konkurrerande verksamhet enligt 3 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.
48 § Årliga recettföreställningar
Arbetsgivaren ger, i mån av möjlighet, årligen för en eller flera av sina skådespelare en gemensam recettföreställning för inhemska eller utländska studier, eller som ersättning för den en summa som man kommer överens om med skådespelarföreningen.
49 § Skådespelarens rätt till läkarbesök
En skådespelare kan avgiftsfritt vända sig till en läkare som teatern anvisat. Xxxxxxx har skådespelaren rätt att på teaterns bekostnad besöka en specialläkare för öron-, näs- och halssjukdomar. Om andra specialläkartjänster bestämmer arbetsgivaren.
50 § Behandling av missbrukarärenden
På skådespelare tillämpas till tillämpliga delar programmet för missbruksproblem inom kommunen.
51 § Understudy-uppgifter
Tillämpningsanvisning
Med understudy-bestämmelsen avses en uppgift där en skådespelare lär sig och upprätthåller någon annan skådespelares roll för att vid behov ta hans eller hennes ställe. Understudy- systemet kan enbart användas för att säkra för teatern betydande produktioner i sådana situationer där det inte annars är möjligt att säkerställa föreställningarna.
Teatern meddelar de centrala understudy-uppgifterna i samband med produktionens rollfördelning.
Åt en skådespelare som fått en understudy-uppgift ska ges tillräckligt mycket övningstid så att rollen, med tanke på hur krävande den, är kan framföras. De arbetarskyddssynpunkter som anknyter till utförandet av rollen ska särskilt uppmärksammas. Vad gäller gästspelande skådespelare ska man alltid separat komma överens om möjligheten att ge understudy-uppgifter samt om ersättningen för dessa.
Tillämpningsanvisning
Inom teatrarna gör man upp en lokal verksamhetsmodell i samarbete med skådespelarna och teaterns representanter om repetitioner, upprätthållande, föreställningar och ersättningar i anknytning till understudy-arbetet.
Teatern ska i god tid tillsammans med regissören utvärdera omfattningen av understudy- uppgiften och planera repetitionerna så att understudy-uppgiften får tillräckligt med och vederbörlig uppmärksamhet, samt informera om detta till den person som beordrats till understudy-uppgiften och till arbetsgruppen.
För upprätthållande av rollen ska för varje begynnande vecka fyra timmar arbetstid anvisas.
Om det inte är möjligt att anvisa tillräckligt mycket repetitionstid för understudy-uppgiften på arbetstid, ska man komma överens om repetitionstidtabellen för understudy-uppgiften och för ersättningar för det möjliga extra arbete som behövs.
Åt en understudy för en A-roll ska arrangeras möjlighet till en genomgång före den allmänna föreställningen.
KAPITEL VII: AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER I TOLKNINGEN AV KOLLEKTIVAVTALET
52 § Förhandlingsförfarande
1. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx i fråga om tolkning eller tillämpning av kollektivavtalet ska arbetsgivarens representant och arbetstagaren eller förtroendemannen som representerar honom eller henne sträva efter att genom ett omedelbart rådslag utreda.
2. Ifall saken inte genom ovan nämnda metod kan avgöras, kan den överföras till förhandlingar mellan en tjänsteman som representerar arbetsgivaren och som fått uppdraget, och den lokala fackföreningen (lokala förhandlingar).
3. Ifall man inte når en lösning i de lokala förhandlingarna kan en av avtalsparterna föra saken vidare till behandling i förbundsförhandlingarna som förs mellan de undertecknade föreningarna.
4. Kravet att föra förbundsförhandlingar ska vid äventyr att talan förverkas göras inom tre månader från det att de lokala förhandlingarna upphört.
5. På grund av tvistemålets natur eller av ett annat särskilt skäl kan en avtalspart föra meningsskiljaktigheten om tolkningen eller tillämpningen av kollektivavtalet direkt till behandling i förbundsförhandlingarna.
6. De lokala förhandlingarna ska inledas inom två veckor, och förbundsförhandlingarna inom tre veckor, från det att motparten har ställt ett krav vari ärendet som förhandlingarna ska behandla har meddelats, om inte parterna kommer överens om en längre tidsfrist. Kravet om att föra förbundsförhandlingar ska lämnas in skriftligen.
7. Förhandlingarna anses vara avslutade den dag då förhandlingsparterna tillsammans konstaterar det eller någondera av förhandlingsparterna skriftligen anmäler att den anser förhandlingarna vara avslutade för sin del.
8. Ett protokoll förs över lokala förhandlingar och förbundsförhandlingar, som justeras såsom förhandlingsparterna kommer överens om. I de fall då de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill föra saken vidare till förbundsförhandlingar för behandling, ska man i ett protokoll över de lokala förhandlingarna redogöra för det ärende som är föremål för meningsskiljaktigheten och vardera partens ståndpunkter. Ett exemplar av protokollet ska skickas till båda avtalsparterna.
53 § Preskription av förhandlings- och käromålsrätten
1. Krav om förhandlingar för att lösa en sådan tvist som gäller kollektivavtalet måste, vid äventyr att talan förverkas, göras inom ett år från det att det kalenderår tagit slut under vilket händelsen eller omständigheten som gett upphov till kravet uppkom.
2. Talan får inte väckas i arbetsdomstolen innan de i detta avtal avsedda förbundsförhandlingar förts. Käromål ska anhängiggöras i arbetsdomstolen vid äventyr att talan förverkas inom fyra månader från det att förbundsförhandlingarna upphört.
BILAGA 1: AVTAL FÖR GÄSTANDE SKÅDESPELARE
Detta avtal och minimigagerna i det har godkänts som gästspelskontrakt för en skådespelare som är anställd av en yrkesteater.
............................................................... anställer
............................................................... för att uppträda i
............................................................... (skådespelets namn) i rollen
............................................................... (rollen)
med följande avtalsvillkor:
1. Rollen klassificeras som A/B.
Vid klassificeringen av rollen ska beaktas rollfigurens ställning i föreställningens helhet. Rollklassificeringen görs av skådespelets regissör och konstnärliga ledning.
2. Avtalet är i kraft .../... 20 - .../... 20 .
3. Inom ramarna för skådespelets tidtabell för förberedelse placeras skådespelets repetitioner inom tiden .../... 20 - .../... 20 .
Premiär .../... 20
4. I gage får skådespelaren euro/föreställning/huvudrepetition
Grunden för gaget är bl.a. skådespelarens arbetserfarenhet, utbildning och yrkesskicklighet. För repetitioner betalas 50 procent av föreställningsgaget.
Föreställningsgaget garanteras för minst 15 föreställningar.
Om en föreställning som varit på arbetslistan av en orsak som beror på teatern inhiberas mindre än 10 dygn före föreställningen, betalas åt skådespelaren 75 procent av föreställningsgaget.
Om en repetition som varit på arbetslistan av en orsak som beror på teatern inhiberas mindre än 10 dygn före repetitionen, betalas åt skådespelaren 75 procent av repetitionsgaget.
5. I söndagsförhöjning betalas dubbelt gage för uppgiften.
6. Semesterersättningen fastställs utgående från 9 § i semesterlagen dock på så sätt att semesterersättningens omfattning är 12 procent av den lön som avses i 9 § i
semesterlagen. Semesterersättningen betalas i samband med den sista lönebetalningen.
7. Lönen betalas en gång i månaden, på månadens femtonde/sista dag.
8. Man ska sträva efter att hålla sig till den ovan i 3 § nämnda repetitionsperioden, ifall det inte förekommer särskilda skäl för att ändra på den. Repetitionstidtabellen ges såsom åt fasta skådespelare.
9. När avtalet förnyas ska man i mån av möjlighet inkludera en preliminär föreställningsplan i början av varje teatersäsong för hela teatersäsongen.
10. Teatern ersätter resekostnaderna för den gästande skådespelaren för alla besöksdagar enligt det kommunala resereglementet.
Följande har avtalats om resor:
Följande har avtalats om inkvartering:
11. Teatern ger när gästspelskontraktet avslutas ett arbetsintyg åt skådespelaren.
12. Om skådespelaren gör sig skyldig till en förbrytelse, som enligt det ikraftvarande kollektivavtalet för skådespelare kan leda till att skådespelaren avskedas, eller ifall någondera avtalsparten utan den andra partens samtycke avbryter anställningsförhållandet, ska denna åt den andra avtalsparten betala en summa som motsvarar gaget för 15 föreställningar.
13. Utöver det som avtalats i detta avtal förbinder sig bägge parter att till övriga delar iaktta bestämmelserna i kollektivavtalet för skådespelare.
Detta avtal har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för varje avtalspart.
.................................. .............. den 20
............................... .....................................
teatern skådespelaren
BILAGA 1a: MINIMIGAGER FÖR GÄSTSPELSKONTRAKT
Gager
fr.o.m. 1.5.2010
A-roll 161,17 euro
B-roll 134,77 euro
fr.o.m. 1.8.2010
A-roll 164,39 euro
B-roll 137,46 euro
Förhöjningar härefter enligt förhöjningarna för avtalsperioden.
BILAGA 2: KOLLEKTIVAVTAL FÖR GÄSTANDE SKÅDESPELARES ARBETSVILLKOR I YRKESTEATRAR
Avtalet fortsätter som ett försök 21.4.2010 – 31.12.2013
Teatern kan sluta ett tidsbundet månadsavlönat arbetsavtal med en gästande skådespelare för en eller flera roller i ett och samma skådespel. Gästande skådespelares minimigrundlön är fr.o.m. 1.5.2010 2208,21 euro.
Tillämpningsanvisning
Gästspelskontrakt utgör inte grund för visstidsanställning. Bilagan tillämpas inte på sommarteatrar.
Minimilön
Minimigrundlönen utvecklas under avtalsperioden enligt följande:
1.8.2010 2252,37 euro
och därefter enligt förhöjningarna för avtalsperioden.
BILAGA 3: TURNÉAVTAL OCH RESEREGLEMENTE FÖR SKÅDESPELARE
1 § Allmänt
1. Denna bilaga gäller resor och föreställningar som sker utanför teatern inom landet. Andra gästspel kommer man i vart fall överens om med skådespelarföreningen.
2. I samband med ingående av arbetsavtalet informeras skådespelaren om den turnépraxis som teatern har.
3. Resor och transport från den startpunkt som arbetsgivaren angett till den egentliga platsen för föreställningen samt returresan till startpunkten räknas som arbetstid.
4. Om ersättning för resekostnader inklusive eventuellt dagtraktamente betalas för en resa som kan räknas som tjänsteresa räknas enbart den tid av resan som har använts till att utföra uppgifter som räknas som tjänsteuppdrag som arbetstid. Av den orsaken att arbetstagaren har använt sin arbetstid för att utföra en resa som kan räknas som tjänsteresa förlänger inte hans eller hennes arbetstid.
2 § Ersättning för resekostnader
1. Förutom vad som avtalats i denna bilaga, bestäms ersättningarna för resekostnader enligt bilagan som gäller ersättningar för resekostnader i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet
2. En resa från bostaden till tjänstgöringsstället, arbetsplatsen eller mötesplatsen och tillbaka (arbetsresa) är inte en resa som berättigar till ersättning.
3. En tjänsteresa är en sådan resa som på order av den ifrågavarande teaterns förvaltningsorgan eller ledning gjorts för arbetsgivarens räkning och som inte hör till arbetstagarens normala uppgifter
4. En tjänsteförrättningsresa är en resa i anslutning till arbetstagarens normala uppgifter som utförs inom teaterns verksamhetsområde eller utanför det under ett resedygn. Dock anses en sådan resa som hör till arbetstagarens normala uppgifter som en tjänsteresa, ifall man redan när resan organiseras är medveten om att man kommer att tvingas inkvarteras och övernatta under resans förlopp.
3 § Särskilda bestämmelser
1. Om resor avsedda ovan i 1 § första punkten informeras på samma sätt som om annat teaterarbete jämte avgångstid och beräknade tidpunkt för returresan.
2. Under resor som är tjänsteförrättningsresor räknas tiden som använts till resor samt tiden mellan föreställningar som arbetstid.
3. Resan kan inledas tidigast tio timmar efter att den föregående arbetsdagen eller två timmar efter den föregående arbetsperioden upphört, om man inte kommer överens om annat lokalt.
4. Tjänste- och tjänsteförrättningsresor ska utföras så snabbt som möjligt och med så få helhetskostnader som möjligt med tanke på resan och det ändamålsenliga utförandet av de uppgifter arbetstagaren ska sköta.
5. Om det arbete som avses i turné- och resereglementet för skådespelare fortgår efter kl. 00.00, räknas arbetstiden höra till det föregående dygnet.
BILAGA 4: INHOPPARREGLEMENTE
1 §
Om en skådespelare tvingas ersätta en annan skådespelare och lära sig dennes roll på två dagar eller under en ännu kortare förberedelsetid, får han eller hon förutom sin ordinarie lön därtill 15 timmars lön för varje påbörjad A4-sida med 30 skrivna rader .
2 §
Om skådespelaren får mer än två dagar förberedelsetid för sin uppgift, har teatern rätt att vid beräknandet av inhopparersättningens belopp ta i beaktande ett avdrag på 45 rader per dag med en halv dags noggrannhet för de dagar då skådespelaren inte utför annat arbete som teatern gett åt honom eller henne. För varje repetition efter detta har teatern rätt att dra av 22 rader från antalet rader som ska ersättas.
3 §
När man beräknar antalet rader som ska ersättas iakttas följande principer:
- en talad rad är 60 bokstavstecken lång, en sångrad är tre sjungna takter, och en diktrad består av en versrad.
- en talad repliks sista 10 bokstavstecken beaktas inte;
- parenteser räknas inte;
- stickreplik räknas som en rad.
4 §
Om uppgiftens betydelse är större än vad antalet rader förutsätter, ska man separat från fall till fall komma överens om gaget på förhand.
5 §
Förutom ovan nämnda faktorer kan teatern och skådespelaren när de kommer överens om inhopparersättningen även ta i beaktande uppgiftens krav, hur välbekant den är och tiden för att sätta sig in i den.
6 §
Ifall man av ytterst tvingande skäl finner sig själv i en situation där en skådespelare måste ersätta en annan skådespelare så exceptionellt snabbt och för så få föreställningar att han eller hon uppträder med rollhäfte i handen, betalas åt honom eller henne 50 % av den fulla inhopparersättningen. Parterna binder sig vid att i mån av möjlighet undvika dylika situationer.
7 §
I tvistefrågor utvärderar teaterns konstnärliga ledning och förtroendemannen ärendet.
8 §
I inhopparfall betalas åt skådespelaren i ersättning minst 15 timmars lön och högst den största personliga lön som betalas till en skådespelare i teatern.
9 §
Som inhopparfall räknas inte uppgifter, vari skådespelaren
- inom arbetsgruppen byter med en annan skådespelare under repetitionstiden, då en skälig mängd repetitionsgånger fortfarande återstår;
- vid återkomst från sjuk-, moderskaps-, studie- eller annan motsvarande ledighet till en tidigare roll, i vilket fall man tillämpar 5 § 8 punktens bestämmelser i kollektivavtalet på honom eller henne.
10 § Användning av gästspelande skådespelare i inhopparuppgifter
1. Detta avtal tillämpas även på gästspelande skådespelare, vars minimigage i inhopparfall uppgår till två extra föreställningsgage. Teatern har rätt att från inhopparersättningens sidantal dra av en inlärningsskyldighet som motsvarar förberedelsetiden ochsom är 45 rader per dygn, i vilket fall inga tilläggsavdrag görs för givna repetitioner.
2. Gästspel där skådespelaren ersätter en annan skådespelare för en roll som är bekant från tidigare och därmed inte behöver lära sig sin uppgift exceptionellt snabbt faller utanför detta avtal och gaget ska avtalas om separat från fall till fall.
BILAGA 5: FRIBILJETTSAVTAL
1. Teaterns månadsavlönade skådespelare har rätt att per föreställningsmånad få minst fyra fribiljetter till andra föreställningar än premiärer. Man kommer separat överens om närmare praxis i teatern.
2. För fribiljetterna avkrävs en grundavgift som fastställs per teater. För inkomsterna från fribiljetterna ges minst hälften till teaterns studiefond.
3. I studiefondens styrelse representeras teaterns personal och ledning likvärdigt. Fonden föreslår priset på fribiljetterna (grundavgiften) och fördelar de insamlade pengarna som utbildningsstipendier åt teaterns personal.
4. När ett högre pris än grundavgiften krävs för fribiljetterna är teatern inte skyldig att betala en tilläggsdel åt fonden för förhöjningen.
6. Genom detta avtal försämras inte ikraftvarande praxis inom teatrarna vad gäller fribiljetter och studiefonder.
BILAGA 6: UTBILDNINGSAVTAL FÖR SKÅDESPELARE
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal gäller yrkesteatrar och månadsavlönade skådespelare som är anställda av yrkestreatrar.
2 § Principen om fortgående utbildningsverksamhet
Parterna är överens om att samhällets utveckling, förändringar inom teatertekniken och teaterarbetets natur, och uppfyllandet av specialkrav förutsätter fortgående utbildningsverksamhet. Avtalsparterna uppmanar till en positiv inställning gentemot sådan utbildning.
3 § Utbildningsplan
Skådespelarnas yrkesskicklighet och de förändringar som skett i kraven på skickligheten utvärderas årligen tillsammans med skådespelarna. Baserat på utvärderingen uppgörs årligen en utbildningsplan, vars förverkligande uppföljs i samarbetsverksamheten.
4 § Uttrycksteknisk och annan grund- och vidareutbildning och fortbildning
1. Teatern beviljar en skådespelare som fått statens konstnärsstipendier för minst ett halvt år, oavlönad ledighet från arbetet för utbildning i minst 2 månader vid en tidpunkt som teatern anser lämplig, till exempel från början av nästa teatersäsong, under förutsättning att skådespelaren lämnat in sin ansökan till teatern åtta (8) månader före utbildningen eller kursen inleds. Teatern strävar efter att arrangera arbetsledigheten även vid andra tider under förutsättning att ansökan har delgetts teatern i tillräckligt god tid. En beviljad två månaders ledighet från arbetet påverkar inte skådespelarens semester eller andra förmåner som har att göra med fortgående anställning på ett reducerande sätt.
2. Teatern kan skicka skådespelaren till utbildningstillfällen som anknyter till hans eller hennes yrke, i vilket fall teatern ersätter de direkta kostnaderna som förorsakas av detta åt skådespelaren (kursavgift, kostnader för anskaffning av kursmaterial samt rese- och inkvarteringskostnader), utan att minska på hans eller hennes månadslön.
3. Som yrkesutbildning godkänner avtalsparterna yrkeskurser i Teaterhögskolan, Tammerfors universitet eller yrkeskurser anordnade eller godkända av avtalsparterna i samråd. Åt skådespelare som godkänts för sådana kurser beviljar teatern på en i tillräckligt god tid inlämnad ansökan antingen fullt avlönad eller delvis avlönad arbetsledighet per kalenderår åt minst
- en skådespelare ifall teaterns skådespelarantal är 20 eller färre,
- två skådespelare ifall teaterns skådespelarantal är 21 eller fler.
Tillämpningsanvisning
Delvis avlönat arbetsledighet kommer i fråga då skådespelaren för utbildningen fått ekonomiskt stöd från teatern eller från ett annat samfund.
5 § Fackföreningspolitisk och motsvarande utbildning
1. För att förbättra samarbetet och för att upprätthålla arbetsfreden rekommenderar avtalsparterna att parterna anordnar gemensam utbildningsverksamhet som anknyter till anställningsfrågor och arbetarskyddet.
2. När förtroendemannen, viceförtroendemannen och/eller arbetarskyddsfullmäktig, som kan vara samma person, deltar i utbildningstillfällen organiserade av avtalsparterna eller godkända av dem, ersätter teatern utan att minska på personens månadslön de direkta kostnaderna för kursen, dock högst för fem arbetsdagar per spelår. Ersättningar för resekostnader och dagtraktamente betalas enligt bestämmelserna för ersättningar för resekostnader i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet.
BILAGA 7: FÖRTROENDEMANNAAVTAL
1 § Tillämpningsområde
Detta avtal gäller yrkesteatrar och månadsavlönade skådespelare som är anställda av yrkestreatrar.
2 § Avsikten med förtroendemannasystemet
Avsikten med förtroendemannasystemet är att för egen del främja att kollektivavtalet för skådespelare som ingåtts mellan Finlands Teatrar rf och Finlands Skådespelarförbund iakttas, att en meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och skådespelaren ska kunna lösas på ett ändamålsenligt, rättvist och snabbt vis, att arbetsfreden ska kunna upprätthållas.3 § Förtroendeman
1. Med förtroendeman avses en skådespelare som teaterns skådespelarförening har valt till sin representant för att sköta de uppgifter som avses i detta avtal.
2. Förtroendemannen ska vara anställd av den ifrågavarande teatern samt bevandrad i reglerna och bestämmelserna i kollektivavtalet för skådespelare och känna till den ifrågavarande teaterns förhållanden.
4 § Viceförtroendeman
1. När viceförtroendeman utför förtroendemannens uppgifter tillämpas denna bilagas bestämmelser på honom eller henne.
2. Förtroendemannen och viceförtroendemannen kan vid behov dela på uppgifterna. Arbetsgivaren informeras om arbetsfördelningen. Månadsersättningen betalas åt förtroendemannen, om man inte kommer överens om annat mellan parterna.
5 § Val av förtroendeman och viceförtroendeman
1. Teaterns skådespelarförening väljer förtroendeman och viceförtroendeman. Valet kan också förrättas under arbetstid och på arbetsplatsen ifall ordnandet av valet inte stör teaterns verksamhet.
2. Om den valda förtroendemannen och viceförtroendemannen ska skriftligen meddelas teatern.
6 § Förtroendemannens uppgifter
Förtroendemannens har i uppgift att
1) representera den skådespelarförening som valt honom eller henne i frågor som gäller tillämpningen av kollektivavtalet för skådespelare.
2) förmedla information om förtroendemannaverksamheten och meddelanden mellan teatern och skådespelarna.
7 § Rätt till information och utredningar
Om det uppstår oenighet eller oklarheter i ärenden som berör skådespelarens lön eller andra ärenden som berör kollektivavtalet för skådespelare, förses förtroendemannen med alla de uppgifter som behövs vid utredningen av ärendet i fråga.
Förtroendemannen har rätt att granska de skådespelares skriftliga arbetsavtal som förtroendemannen representerar.
8 § Förhandlingsordning
Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gällande lönesättningen och kollektivavtalet för skådespelare ska lösas genom förhandlingar mellan teaterns representant och förtroendemannen. Om ärendet inte kan lösas på ovan nämnda sätt, iakttas förhandlingsordningen som nämns i 52-53 § i kollektivavtalet för skådespelare.
9 § Förtroendemannens ställning
1. Skådespelaren är skyldig att iaktta bestämmelserna och avtalen i kollektivavtalet för skådespelare som gäller arbetsavtalet, arbetstiden, order från sina chefer samt andra skyldigheter i anställningsförhållande oaktat det att han eller hon fungerar som förtroendeman.
2. Förutom skådespelarens uppgifter får man inte beordra tilläggsuppgifter åt en skådespelare som fungerar som förtroendeman utan hans eller hennes samtycke. Han eller hon får inte heller flyttas till en annan uppgift vars lön är lägre än lönen för den tidigare uppgiften.
3. Arbetsgivaren kan av grundade orsaker bevilja tillfällig ledighet åt förtroendemannen för utförande av förtroendemannauppgifter.
4. Om förtroendemannen på arbetsgivarens order måste sköta sina förtroendemannauppgifter utanför arbetstid, räknas tiden använd till detta som arbetstid.
10 § Förtroendemannens utrymmen
Man ska sträva efter att arrangera ett lämpligt utrymme åt förtroendemannen där han eller hon kan förvara sådana dokument och kontorsredskap som är nödvändiga för skötseln av förtroendemannauppgifterna.
11 § Förtroendemannens utbildning
I mån av möjlighet bereds förtroendemannen och viceförtroendemannen tillfälle att delta i utbildning som ökar kompetensen att sköta uppdraget som förtroendeman.
12 § Förtroendeman för gästspelande skådespelare
Förtroendemannen som avses i detta avtal representerar även gästspelande skådespelare som har gett förtroendemannen fullmakt för denna uppgift.
13 § Förtroendemannaersättning
Förtroendemannaersättningen är 53 euro i månaden, ifall han eller hon representerar minst fem skådespelare. Förtroendemannaersättningen för mindre än fem skådespelare är 50 euro i månaden.
BILAGA 8: AVTAL OM ARBETSPLATSDEMOKRATI
1 § Skådespelarnas representation i teaterns styrelse
1. I teaterns styrelse väljs två skådespelare som föreslås av skådespelarföreningen, varav i privata teatrar åtminstone den ena ska bli en bemyndigad styrelsemedlem.
2. Styrelsens skådespelarrepresentanter får utan begränsningar delta i styrelsens allmänna och detaljerade överläggningar.
3. Det ska finnas skådespelarrepresentation i teaterstyrelsens arbetsutskott. I teaterstyrelsens andra interna avdelningar och arbetsgrupper ska även skådespelarrepresentation finnas ifall styrelsens skådespelarrepresentanter anser det befogat.
4. En skådespelare som på ovannämnt sätt deltar i styrelsens arbete får inte teatern utöva påtryckning på eller avskeda på grund av denna uppgift.
5. Före teaterdirektörer, regissörer och dramaturger tillsätts ska teaterstyrelsen först be om ett utlåtande om dem från skådespelarföreningen.
6. Ärenden som behandlas i styrelsen och i dess utskott och avdelningar får inte utan styrelsens lov spridas till utomstående.
7. Styrelsens, dess arbetsutskott och dess avdelningars möten hålls i mån av möjlighet under en sådan tid då skådespelarrepresentanterna kan delta i dem utan att teaterarbetet utgör ett förhinder.
2 § Delegationen
1. Delegationens uppgift är att behandla ärenden som berör den ifrågavarande teaterns personal och praktiska arbete.
2. Till delegationen hör representanter som är anställda vid teatern och är valda från ledningen och från de olika arbetstagargrupperna.
3. Delegationen samlas på ordförandes kallelse minst två gånger i året, och även vid andra tidpunkter ifall minst en tredjedel av delegationens medlemmar kräver det. Mötet är förhandlingsberättigat när ordförande eller viceordförande och en tredjedel av delegationens medlemmar är närvarande.
4. Beslut som fattats vid delegationens möten ska delges personalen.
5. Delegationens möten hålls inte på lediga dagar, ifall man inte enhälligt bestämmer det.
3 § Konstnärliga kommissionen
1. Den konstnärliga kommissionens uppgift är att behandla ärenden som berör den ifrågavarande teaterns konstnärliga planering och arbete.
2. Till den konstnärliga kommissionen hör teaterns ledning samt representanter som de olika personalgrupperna valt.
3. Som ordförande för den konstnärliga kommissionen fungerar teaterns konstnärliga ledare.
4. Den konstnärliga kommissionen samlas på ordförandes kallelse och annars ifall minst hälften av kommissionens medlemmar kräver det. Mötet är förhandlingsberättigat när ordförande och hälften av kommissionens medlemmar är närvarande.
5. Den konstnärliga kommissionens möten hålls inte på lediga dagar, ifall man inte enhälligt bestämmer det.
4 § Produktionssammanträde
1. Produktionssammanträdet har till uppgift att behandla praktiska frågor som hänför sig till teaterns produktion.
2. Ledningen för teatern och representanter för olika personalgrupper deltar i produktionssammanträdet.
3. En representant för teaterledningen tjänstgör som ordförande för produktionssammanträdet.
BILAGA 9: TILLÄMPNINGSANVISNING: BERÄKNING AV SKÅDESPELARES LEDIGA DAGAR NÄR ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDET VARAR EN DEL AV SPELÅRET
Man räknar antalet lediga dagar för en skådespelare vars arbete avbryts mitt i spelåret på grund av inledande eller avslutande av anställningsförhållande genom att antalet kalenderdagar i skådespelarens anställningsförhållande under det begynnande eller avslutande spelåret divideras med antalet kalenderdagar i kalenderåret, och den kvot som erhållits på detta vis multipliceras med antalet lediga dagar i spelåret (111+semester). Från antalet lediga dagar avdras de semesterdagar som skådespelaren intjänat.
Exempel 1, när antalet semesterdagar för skådespelaren är 30 i året
Skådespelarens anställningsförhållande upphör 31.12. 153 : 365 x 111+semester = 59,10 = 59
Skådespelaren intjänar alltså mellan 1.8 – 31.12. 59 lediga dagar, medräknat semesterdagar. Exempel 2, när antalet semesterdagar för skådespelaren är 30 i året
Skådespelarens anställningsförhållande inleds 1.2. 181 : 365 x 111+semester = 69,92 = 70
Skådespelaren intjänar alltså mellan 1.2 -31.7. 70 lediga dagar, medräknat semesterdagar.
När arbetet avbryts mitt i spelåret på grund av sjuk-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra-, vård- eller studieledighet eller på grund av annan ledighet från arbetet, utförs inga separat uträkningar vad gäller lediga dagar, utan de förbrukas under de ifrågavarande ledigheterna.
För arbetsavtal som är i kraft tillsvidare iakttas praxisen för tvååriga arbetsavtal. Exempel 3
Skådespelaren är på vårdledighet 1.8 – 31.1.
Åt skådespelaren betalas under teaterns sommarledighet och semester oförminskad lön.
BILAGA 10: KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEATERBRANSCHEN, KAPITEL VII: PERMITTERING AV EN ARBETSTAGARE OCH AVSLUTNING AV ETT ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
89 § Permittering av en arbetstagare
1. Permittering av en arbetstagare grundar sig på bestämmelserna i den gällande arbetsavtalslagen, i lagen om samarbete inom företag (hänvisningsbestämmelse) och i detta kapitel.
Förhandsinformation om permittering
2. Om arbetsgivaren beslutar att en arbetstagare ska permitteras av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker på grund av minskade arbetsuppgifter, ska arbetsgivaren efter att ha fått information om den nödvändiga permitteringen omedelbart och om möjligt senast tre månader före början av permitteringen ge förhandsinformation till den behöriga förtroendemannen och, om permitteringen gäller minst tio arbetstagare, till arbetskraftsmyndigheterna. Orsaken till permitteringen, den uppskattade tidpunkten och längden samt det uppskattade antalet permitterade arbetstagare enligt yrkesgrupp ska framgå av förhandsinformationen.
Utredningsförfarande (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)
3. Innan arbetstagaren avgör om arbetstagarna ska meddelas om permittering av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker på grund av permanent eller temporärt minskade arbetsuppgifter, ska arbetsgivaren förhandla om åtgärdens grunder, verkningar och alternativ med de arbetstagare eller den förtroendeman som saken gäller. Ett ärende som gäller en bestämd arbetstagare ska i första hand behandlas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga. Om arbetsgivaren, arbetstagaren eller förtroendemannen kräver, ska även arbetsgivaren och förtroendemannen i fråga förhandla om frågan.
Tillämpningsanvisning
Det saknas grund för permittering av andra orsaker än att arbetet temporärt minskar, om arbetsgivaren kan enligt 5 kap. 2 § i arbetsavtalslagen rimligen omplacera arbetstagaren eller utbilda honom eller henne för nya uppgifter. Grund för permittering på grund av temporärt minskade arbetsuppgifter finns inte, om arbetsgivaren kan på det sätt som avses i den nämnda paragrafen i arbetsavtalslagen skäligen anvisa arbetstagaren något annat arbete eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.
Meddelande om permittering
4. En anmälningstid på minst en månad ska iakttas när en arbetstagare permitteras.
Tillämpningsanvisning
Tiden för meddelande om permittering är längre än den anmälningstid som anges i arbetsavtalslagen.
Det kan inte bestämmas att permittering ska börja eller sluta under arbetstagarens lediga dag. Permittering ska sålunda börja och avslutas under en dag som utan permitteringen hade varit en arbetsdag för arbetstagaren.
Senareläggning av permittering
5. Om nya temporära arbetsuppgifter uppenbarar sig hos arbetsgivaren under permitteringsperioden, kan arbetsgivaren senarelägga den anmälda permitteringstidpunkten. Arbetsgivaren kan på denna grund uppskjuta permitteringstidpunkten endast en gång utan att lämna ett nytt meddelande om permittering, och endast för den tid som det uppkomna arbetet varar.
90 § Upphävande av ett arbetsavtal
Överföring till deltidsarbete i arbetsavtal, upphävande av arbetsavtal och förfarandet vid upphävandet anges i bestämmelserna i arbetsavtalslagen och lagen om samarbete inom företag (hänvisningsbestämmelse), om inte något annat bestämts i 91 § och 92 § nedan.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelserna om avslutandet av ett arbetsavtal (6-8 kap. i arbetsavtalslagen) och upphävandet av ett arbetsavtal (9 kap. i arbetsavtalslagen) har inte bifogats till detta avtal bortsett från de bestämmelser som särskilt nämns i 91 § 1, 5, 7 och 8 punkten.
91 § Uppsägning av ett arbetsavtal
Meddelande om grunderna för uppsägning (orsak som beror på arbetstagaren eller ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker)
1. Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren utan dröjsmål skriftligen underrätta honom eller henne om huvudpunkterna i grunderna för uppsägning som beror på arbetstagaren eller som sker av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker samt om datum då arbetsavtalet upphör.
Grunder för uppsägning (orsak som beror på arbetstagaren)
2. Arbetsgivaren får inte säga upp en arbetstagares arbetsavtal som är i kraft tills vidare av en orsak som beror på arbetstagaren utan de sakliga och vägande grunder som avses i 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen. Vid sidan av de grunder på vilka ett arbetsavtal kan hävas enligt arbetsavtalslagen, anses grunder för uppsägning också vara bestämda orsaker som beror på arbetstagaren, såsom försummelse av arbetsuppgifter, underlåtenhet att iaktta de föreskrifter som arbetsgivaren inom ramen för sin behörighet att leda arbetet har meddelat, brott mot ordningsregler, omotiverad frånvaro och uppenbar ovarsamhet i arbetet.
3. En arbetsgivare och en arbetstagare ska vid upphävande av ett arbetsavtal iaktta de uppsägningstider som anges i 6 kap. 3 § i arbetsavtalslagen, dock så att de kortare uppsägningstider som arbetsgivaren ska iaktta inte ska tillämpas på ett sätt som skadar arbetstagaren. Uppsägningstiderna bestäms på grundval av längden av oavbrutet anställningsförhållande.
Tillämpningsanvisning
Om inte något annat avtalats i arbetsavtalet, ska arbetsgivaren vid uppsägning av arbetsavtalet iaktta följande uppsägningstider:
1) 14 dygn, om anställningsförhållandet har varat högst ett år,
2) en månad, om anställningsförhållandet har varat över ett år men högst fyra år,
3) två månader, om anställningsförhållandet har varat över fyra år men högst åtta år,
4) fyra månader, om anställningsförhållandet har varat över åtta år men högst tolv år,
5) sex månader, om anställningsförhållandet har varat över tolv år.
Om anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott, ska arbetstagaren iaktta följande uppsägningstider:
1) 14 dygn, om anställningsförhållandet har varat högst fem år,
2) en månad, om anställningsförhållandet har varat över fem år.
Vid beräkning av anställningsförhållandets längd som bestämmer uppsägningstiden beaktas endast den tid som arbetstagaren utan avbrott har tjänstgjort hos arbetsgivaren i ett anställningsförhållande. Till exempel moderskapsledighet, värnpliktstid eller studieledighet avbryter inte anställningsförhållandet. Värnpliktstiden inräknas dock inte i tiden för anställningsförhållandet.
Avvikelser från de allmänna uppsägningstiderna
4. Arbetsgivare och regissörer, dramaturger, scenografer, koreografer, danskonstnärer och cirkusartister ska vid uppsägning av arbetsavtal iaktta en uppsägningstid på sex månader.
Försummelse att iaktta uppsägningstiden
5. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden är skyldig att betala arbetstagaren full lön för uppsägningstiden.
Om en arbetstagare säger upp sig från arbetet utan att iaktta uppsägningstiden, är han eller hon skyldig att betala arbetsgivaren ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden i engångsersättning för försummelse att iaktta uppsägningstiden. Arbetsgivaren får dra av detta belopp från arbetstagarens slutlön enligt bestämmelserna om arbetsgivarens kvittningsrätt i 2 kap. 17 § i arbetsavtalslagen.
Om någondera av parterna endast delvis försummar att iaktta uppsägningstiden, gäller betalningsskyldigheten motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.
Ersättning för lön för uppsägningstiden som en permitterad arbetstagare förlorar
6. En arbetstagare som enligt 5 kap. 7 § 3 mom. i arbetsavtalslagen säger upp sitt arbetsavtal efter att en tills vidare verkställd permittering har utan avbrott varat minst 200 dagar har rätt att få ersättning för den skada som orsakas av förlusten av lönen för uppsägningstiden eller en del av den.
Verkställande av uppsägning (orsak som beror på arbetstagaren)
7. Arbetsgivaren ska säga upp ett arbetsavtal av orsaker som beror på arbetstagaren inom rimlig tid efter att arbetsgivaren har blivit underrättad om grunden för uppsägningen. Innan uppsägningen verkställs ska arbetstagaren ges möjlighet att bli hörd om grunden för uppsägningen av arbetsavtalet. Arbetstagaren har rätt att anlita biträde när han eller hon blir hörd.
Ersättning för grundlös uppsägning av arbetsavtal (orsak som beror på arbetstagaren)
8. En arbetsgivare som i strid med de grunder som nämns ovan på 2 punkten har sagt upp eller hävt ett arbetsavtal är skyldig att betala arbetstagaren ersättning för ogrundad uppsägning enligt 12 kap. i arbetsavtalslagen.
Utredningsförfarande (ekonomiska orsaker och produktionsorsaker)
9. Innan arbetsgivaren avgör om arbetstagarna ska sägas upp på grund av permanent minskade arbetsuppgifter av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, ska arbetsgivaren iaktta det utredningsförfarande som avses i 89 § 3 punkten ovan.
92 § Ordning för nedskärning av arbetskraft (ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker)
Vid uppsägning och permittering av en arbetstagare av ekonomiska och produktionsskäl ska om möjligt iakttas en regel enligt vilken de arbetstagare som är viktiga för teaterverksamheten och de arbetstagare som delvis förlorat sin arbetsförmåga i samma arbetsgivares tjänst ska sägas upp eller permitteras till sist. Om arbetstagarna är på dessa grunder likvärdiga, ska det också västas vikt vid omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikter och längden av anställningsförhållandet.
93 § Pensionering, beviljande av rehabiliteringsstöd och återkomst till arbetet
1. En arbetstagares anställningsförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller
68 år, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om förlängning av anställningsförhållandet.
Tillämpningsanvisning
En arbetstagare kan flexibelt avgå med ålderspension i en ålder av 63 – 68 år, men tidigare pensionering kräver uppsägning.
2. Om en arbetstagare har beviljats rehabiliteringsstöd för viss tid och anställningsförhållandet av denna orsak upphör, är arbetsgivaren, om arbetsförmågan återställs, skyldig att ordna arbetstagaren ett arbete som motsvarar arbetstagarens yrkeskunnighet och arbetsförmåga, förutsatt att arbetstagaren presenterar ett godtagbart läkarintyg över sin arbetsförmåga för arbetsgivaren. Om arbetstagaren har i ett dylikt fall på egen begäran blivit anställd på nytt, ska anställningsförhållandet anses ha fortgått utan avbrott, när förmåner enligt kollektivavtalet beviljas. Den tid under vilken arbetstagaren har fått rehabiliteringsstöd för viss tid inräknas inte i anställningsförhållandet.
3. Ett anställningsförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad då arbetstagaren har uppnått avgångsåldern. Arbetstagarens avgångsålder är pensionsåldern enligt det pensionssystem som tillämpas på honom eller henne.
BILAGA 11: ALLMÄNT KOMMUNALT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL: ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER
BILAGA 16 (AKTA)
ERSÄTTNINGAR FÖR RESEKOSTNADER ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
§ 1 Tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa
1. En tjänsteresa som berättigar till resekostnadsersättning är en sådan resa som den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen beordrat och som inte hör till den sedvanliga tjänsteutövningen/de sedvanliga arbetsuppgifterna. Som resekostnader anses de extra utgifter som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har haft med anledning av tjänsteresan.
2. En tjänsteförrättningsresa är en resa i anslutning till tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens sedvanliga tjänsteutövning/sedvanliga arbetsuppgifter.
Tillämpningsanvisning
Med begreppen "tjänsteresa" och "tjänsteförrättningsresa" avses också motsvarande resor som arbetstagare företar.
En tjänsteresa baserar sig på ett reseförordnade av en sådan tjänsteinnehavare i chefsställning eller ett sådant organ som har rätt att beordra en tjänsteresa enligt ett bemyndigande i en instruktion eller enligt en bestämmelse av bestående natur. Tjänsteresor har inte karaktär av sedvanlig tjänsteutövning, och de förutsätter resande utom tjänstestället.
Tjänsteförrättningsresor är resor som förekommer allmänt i samband med tjänste- eller arbetsuppgifterna, dvs. varje dag, varje vecka eller på något annat sätt regelbundet Resan sker vanligtvis från ett arbetsställe till ett annat eller från en fastställd avfärdsplats till en annan och tillbaka på tjänsteförrättningsorten eller i övrigt inom ett område som hör till tjänstedistriktet. Som exempel kan nämnas byggnadsinspektörernas, hälsoinspektörernas, hemsjukskötarnas och socialkontrollörernas inspektions-, vård- och omsorgsresor.
3. Tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor ska företas på så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt med hänsyn till att resan och uppgifterna ska kunna utföras på ett ändamålsenligt sätt. Utöver färdkostnadsersättningar och dagtraktamenten ska då också beaktas en eventuell arbetstidsvinst.
Tillämpningsanvisning
För en tjänsteresa och en tjänsteförrättningsresa betalas inte ersättning till ett större belopp än vad som skulle ha betalats om resan hade företagits på det sätt som är förmånligast för kommunen eller samkommunen. Den som utfärdar reseförordnandet ska vid behov på förhand fastslå vad som i det aktuella fallet är det mest ändamålsenliga och för kommunen eller samkommunen förmånligaste resesättet. I annat fall avgörs frågan i efterhand av den som godkänner reseräkningen. Ett eventuellt tillstånd att använda egen bil på tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor underlättar detta övervägande som ett förhandsställningstagande.
§ 2 Ersättning för arbetsresor
1. En arbetsresa, dvs. resan från bostaden till tjänstgöringsstället, arbetsplatsen eller en mötesplats och tillbaka, berättigar inte till ersättningar i andra fall än de som anges i mom. 2–6 i denna paragraf.
Tillämpningsanvisning
Särskilda bestämmelser om ersättningarna för lantbruksavbytares resekostnader ingår i bilagan för lantbruksavbytare. För vissa tjänsteinnehavare finns det särskilda bestämmelser i de branschvisa avtalen.
2. Om det för tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har fastställts ett tjänstgöringsställe av bestående natur och resan från bostaden till något annat första arbetsställe eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till ovan nämnda tjänstgöringsställe, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader.
Tillämpningsanvisning
När kostnaderna för arbetsresor ersätts anses som tjänstgöringsställe av bestående natur det tjänstgöringsställe där tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren arbetar stadigvarande eller, om inget sådant finns, det ställe där personen ifråga oftast arbetar, tar emot arbetsorder eller förvarar sina arbetsredskap eller som på någon motsvarande grund kan anses som det huvudsakliga tjänstgöringsstället. Om flera tjänstgöringsställen är likvärdiga enligt grunderna ovan, betraktas endast ett av dem som tjänstgöringsställe av bestående natur när resekostnader ersätts. Om t.ex. en hälsoinspektör har två tjänstgöringsställen inom samma samkommun och är anträffbar för allmänheten två dagar i veckan under samma antal timmar på vartdera stället, väljs det ena av dessa som tjänstgöringsstället av bestående natur (t.ex. tjänsteinnehavarens boningsort).
Exempel
X:s fasta tjänstgöringsställe är A. X reser dock hemifrån direkt till tjänstgöringsställe B, dit det är 25 km, när arbetsdagen börjar. Under arbetsdagen reser X från tjänstgöringsställe B till ett tredje tjänstgöringsställe C. Det är fråga om en tjänsteförrättningsresa och till X betalas resekostnadsersättning för sträckan B–C enligt användning av egen bil.
Efter arbetsdagens slut reser X från tjänstgöringsställe C till sitt hem, som ligger 30 km därifrån. Eftersom det för X uppstår extra resekostnader för resan till tjänstgöringsställe B, och från tjänstgöringsställe C hem jämfört med de normala arbetsresekostnaderna till det fasta tjänstgöringsstället, får tjänsteinnehavaren skillnaden mellan arbetsresekostnaderna i ersättning enligt användning av egen bil. Om X hade rest till sitt fasta tjänstgöringsställe när arbetsdagen började och därifrån hem efter arbetsdagens slut, hade ressträckan sammanlagt blivit 20 km. Nu blir arbetsresornas längd likväl 55 km (25 km + 30 km) och skillnaden, (55 km
- 20 km) 35 km, ersätts med stöd av § 2 mom. 2.
3. Om tjänstgöringsstället tillfälligt flyttas så att kostnaderna för arbetsresan från den stadigvarande bostaden till det nya tjänstgöringsstället är avsevärt större än kostnaderna för arbetsresan till det tjänstgöringsställe som är av bestående natur, ersätts resekostnaderna i högst sex månader, till den del de överstiger de sedvanliga resekostnaderna.
En arbetstagares tjänstgöringsställe har flyttats för tiden 1.10–31.5. Eftersom förflyttningen varar längre än sex månader är det inte fråga om en tillfällig flyttning och därmed betalas inga resekostnadsersättningar.
4. Om inget tjänstgöringsställe av bestående natur har fastställts på grund av tjänste- eller arbetsuppgifternas art, ersätts kostnaderna för resan från bostaden till det första arbetsstället och från det sista arbetsstället till bostaden enligt bestämmelserna om färdkostnader i denna bilaga, till den del resorna överskrider sammanlagt 15 km per arbetsdag.
5. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare är skyldig att infinna sig till ett kommunalt organs möte som börjar minst två timmar efter den ordinarie arbetstidens slut och resan till mötesplatsen förorsakar kostnader, betalas ersättning för dessa kostnader och för de direkta minimikostnader som returresan till bostaden föranleder.
6. Kommunen eller samkommunen kan ge en tjänsteinnehavare eller arbetstagare en personlig personalbiljett för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, om överenskommelse ingåtts med den anställde om att biljetten ges som en del av lönen eller utöver penninglönen. Personalbiljetten är skattefri på det sätt som föreskrivs i inkomstskattelagen (1535/1992) (hänvisningsbestämmelse).
ERSÄTTNING FÖR FÄRDKOSTNADER
§ 3 Egentliga färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor
1. Ersättning betalas för färdbiljetter samt för plats- och sovplatsbiljetter, fraktavgifter och övriga med dessa jämförbara nödvändiga avgifter i anslutning till den egentliga resan.
2. Parkeringsavgifter för bil på flygfält och järnvägsstation och vid hotellinkvartering ersätts enligt verifikat, dock högst för tre dagar per resa. Andra parkeringsavgifter för bil ersätts inte.
Tillämpningsanvisning
Som nödvändiga avgifter anses inte till exempel försäkringspremier. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har fått betala olika avgifter för transporten av arbetsredskap eller andra föremål som han eller hon har varit tvungen att ha med sig, ersätts det betalda beloppet.
§ 4 Ersättningsgrunder för färdkostnader vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor
FÄRDMEDEL | BETALNING |
tåg flyg båt | Enligt det förmånligaste alternativet |
spårvagn buss annat allmänt kommunikations- medel | Enligt den officiella taxan |
taxi | Enligt den officiella taxan |
hyrd motorbåt annat färdmedel | Betald avgift, dock högst skälig avgift |
§ 5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor
För en resa som företas med ett fordon som tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren äger eller innehar betalas ersättning enligt följande:
FÄRDMEDE L | OFÖRHÖJD | FÖRHÖJD |
bil för varje ettårsperiod som börjar 1.1 | – 45 cent/km för de 5 000 första kilometrarna – 40 cent/km för därpå följande kilometrar | Kilometerersättningen betalas förhöjd i följande fall: – med 7 cent om tjänsteuppgifterna förutsätter transport av en till bilen kopplad släpvagn – med 11 cent om tjänsteuppgifterna förutsätter transport av en till bilen kopplad husvagn – med 3 cent, om den anställde blir tvungen att i sin bil transportera en hund eller sådana maskiner eller anordningar som är skrymmande eller väger över 80 kg – med 9 cent till den del tjänsteuppgifterna förutsätter körning med bil på skogsbilväg eller på en för annan trafik avstängd vägbyggnadsarbetsplats – om det i ett fordon som är i den anställdes besittning reser flera personer som deltar i samma tjänsteresa eller tjänsteförrättningsresa eller personer som det hör till den anställdes tjänsteeller arbetsuppgifter att skjutsa, betalas ytterligare 3 cent per kilometer för varje medföljande person. |
motorcykel, för varje ettårsperiod som börjar 1.1 | – 33 cent/km för de 5 000 första kilometrarna – 29 cent/km för därpå följande kilometrar | – om det i ett fordon som är i den anställdes besittning reser flera personer som deltar i samma tjänsteresa eller tjänsteförrättningsresa eller personer som det hör till den anställdes tjänste eller arbetsuppgifter att skjutsa, betalas ytterligare 3 cent per kilometer. |
motorbåt - över 50 hk - 50 hk eller mindre snöskoter moped fyrhjuling annat fordon cykel | 108 cent/km 73 cent/km 105 cent/km 17 cent/km 99 cent/km 10 cent/km 84 cent/dygn | – om det i ett fordon som är i den anställdes besittning reser flera personer som deltar i samma tjänsteresa eller tjänsteförrättningsresa eller personer som det hör till den anställdes tjänste eller arbetsuppgifter att skjutsa, betalas ytterligare 3 cent per kilometer. |
Tillämpningsanvisning
DAGTRAKTAMENTE
§ 6 Förutsättningar för betalning av dagtraktamente
1. Betalning av dagtraktamente förutsätter att tjänsteresan, uppmätt längs allmänt använd färdväg, sträcker sig längre än 15 km från tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens bostad respektive tjänsteställe/arbetsplats, utgående från var tjänsteresan börjar och slutar.
2. Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren med anledning av tjänste-/arbetsuppgifter undantagsvis eller på arbetsgivarens uttryckliga order blir tvungen att övernatta någon annanstans än i sin bostad under en tjänsteförrättningsresa, betalas dagtraktamente under de förutsättningar som nämns i mom. 1 såsom för tjänsteresa. För en tjänsteförrättningsresa som varar minst 10 timmar och sträcker sig in i en annan kommuns område på minst 150 km avstånd från ett tjänstgöringsställe av bestående natur och från bostaden betalas en ersättning som motsvarar partiellt dagtraktamente. I annat fall betalas inte dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa.
Tillämpningsanvisning
Dagtraktamente betalas inte i sådana fall där övernattning sker på arbetsplatsen, t.ex. hos en familj där en hemvårdare arbetar, på en sommarkoloni eller på ett läger. Ersättning som motsvarar partiellt dagtraktamente kan bli tillämplig på t.ex. chaufförer. Angående definitionen av begreppet tjänstgöringsställe av bestående natur, se tillämpningsanvisningen för § 2 mom. 2.
§ 7 Resedygn
Ett resedygn som används som grund vid fastställandet av dagtraktamente utgörs av en 24-timmarsperiod, som börjar när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ger sig av från sitt tjänsteställe/sin arbetsplats eller sin bostad och slutar när den anställde återvänder till tjänstestället/arbetsplatsen eller bostaden.
Tillämpningsanvisning
Tjänsteresan anses ännu inte vara avslutad när den anställde återvänder till sitt tjänsteställe/sin arbetsplats endast för att inlämna eller byta arbetsredskap, ta emot nya tjänste- eller arbetsorder eller sköta andra jämförbara kortvariga tjänste- eller arbetsuppgifter, förutsatt att den anställde därefter omedelbart fortsätter tjänsteresan.
§ 8 Timgränser för partiellt och för fullt dagtraktamente
1. Partiellt dagtraktamente betalas när en tjänsteresa har varat
1) över åtta timmar, eller
2) över sex timmar, om mer än tre timmar av resan har infallit mellan kl. 16.00 och kl. 7.00.
2. Fullt dagtraktamente betalas när en tjänsteresa har varat över 12 timmar.
3. När en tjänsteresa har varat längre än ett resedygn, och den tid som åtgått till tjänsteresan överskrider det sista fulla resedygnet med över två timmar, betalas för detta ofullständiga resedygn ett nytt dagtraktamente i form av partiellt dagtraktamente om den överskjutande tiden uppgår till högst 12 timmar och i form av fullt dagtraktamente om den överskjutande tiden är mer än 12 timmar.
Tillämpningsanvisning
En tjänsteresa börjar på tisdag kl. 6.00 och slutar på torsdag kl. 15.00. Resedygnet räknas ut enligt följande:
tis | ons | tor |
6.00– | 6.00– | 6.00–15.00 |
Denna resa omfattade två fulla resedygn och ett ofullständigt resedygn som varade mindre än 12 timmar. För resan betalas två fulla dagtraktamenten och ett partiellt.
§ 9 Dagtraktamentets storlek
Som fullt dagtraktamente betalas 36 euro och som partiellt dagtraktamente 16 euro för varje resedygn som berättigar till respektive dagtraktamente.
§ 10 Nedsatt dagtraktamente
Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under något resedygn har fått eller hade haft möjlighet att få kostnadsfri lunch och middag eller lunch och middag som ingår i färdbiljettens eller hotellrummets pris, betalas dagtraktamentet för detta resedygn nedsatt med 50 %. En enda måltid är tillräckligt för att nedsätta ett partiellt dagtraktamente.
Tillämpningsanvisning
Dagtraktamentet nedsätts inte om det i priset på ett hotellrum eller i någon annan helpension ingår frukost, kaffe på dagen eller kaffe på kvällen.
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR
§ 11 Måltidsersättning
1. Om dagtraktamente inte betalas för en tjänsteresa som har varat över sex timmar, men den anställde har intagit en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på
2. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare under en tjänsteförrättningsresa som sträcker sig minst 15 km från tjänstestället/arbetsplatsen eller bostaden och som varar över sju timmar blir tvungen att inta en måltid på egen bekostnad någon annanstans än på sitt sedvanliga måltidsställe, betalas 2,02 euro i måltidsersättning, förutsatt att arbetsgivaren inte har ordnat måltid under resan och att dagtraktamente inte betalas för tjänsteförrättningsresan i fråga.
Tillämpningsanvisning
Sedvanligt måltidsställe är det fråga om när den anställde kan välja måltidsställe och inta en måltid till sedvanliga kostnader. Detta är fallet till exempel under tjänsteförrättningsresor, om den anställde följer en viss rutt eller har vissa platser att besöka. Till exempel för anställda på en bokbuss är bokbussen, med vilken de kör en regelbunden, på förhand avtalad rutt, deras tjänstgöringsställe. Som måltid på sedvanligt ställe betraktas en måltid som intas under rutten eller i bussen. För måltid någon annanstans än på sedvanligt måltidsställe ska vid behov visas upp ett kvitto eller någon annan utredning över kostnaderna. Utredningen inverkar dock inte på ersättningens storlek. Vägkost ersätts inte.
§ 12 Förutsättningar för logiersättning vid tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa
1. Logiersättning betalas utöver dagtraktamente i enlighet med ett verifikat som en inkvarteringsrörelse utfärdat eller något annat tillförlitligt verifikat, dock högst till det maximibelopp som anges i § 13. Om måltidsförmåner ingår i logiavgiften, betalas ersättning endast för priset på rummet.
Tillämpningsanvisning
Frukost betraktas inte som måltidsförmån. I inkvarteringsrörelsens räkning bör det finnas en specifikation över de måltider som ingår i räkningen och för vilka tjänsteinnehavaren har debiterats.
När kommunen eller samkommunen betalar ett helpensionspaket, i vilket ingår både kost och logi, betalas tjänsteinnehavaren ett nedsatt dagtraktamente. Om kommunen betalar enbart för logi, betalas tjänsteinnehavaren ett icke nedsatt dagtraktamente.
2. Om kommunen eller samkommunen ordnar logi som uppfyller skäliga krav, ska detta logi utnyttjas. I annat fall betalas i logiersättning endast det belopp som motsvarar kostnaderna för det logi som kommunen eller samkommunen har ordnat.
3. En förutsättning för logiersättning är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har befunnit sig på inkvarteringsorten eller på någon annan ort än hemorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00 och på grund av detta varit tvungen att logera någonstans.
§ 13 Beloppet av logiersättning vid tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa
1. Maximibeloppen för logiersättningar är följande:
– Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla 158 €
– Övriga kommuner 98 €
2. Genom beslut av den behöriga myndigheten i kommunen kan i enskilda fall av särskilda skäl betalas logikostnader som överstiger ovan nämnda maximibelopp.
§ 14 Övernattningspenning för sommarkoloni eller läger
1. Om tjänstgöringsstället byts för att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har ålagts tjänsteutövning vid en sommarkoloni eller ett läger som, uppmätt längs allmänt använd färdväg, ligger på över 15 km avstånd från bostaden eller tjänstestället/arbetsplatsen, beroende på från vilketdera stället avfärden sker, betalas i övernattningspenning 6,73 euro för de dygn under vilka den anställde har varit tvungen att övernatta på detta tjänstgöringsställe.
Tillämpningsanvisning
Tjänstgöringsstället byts t.ex. om en ungdomsledare åläggs att arbeta vid en sommarkoloni under sommaren. Om en person på eget initiativ och mot separat arvode åtar sig en annan uppgift än sådana som hör till personens tjänst eller befattning (t.ex. lärare) vid en sommarkoloni eller ett läger, betalas här avsedd övernattningspenning inte. Övernattningspenning betalas inte, om övernattning på ett läger eller en sommarkoloni inte har varit nödvändig. En övernattning bör anses vara nödvändig när arbetsskiften eller trafikförbindelserna i övrigt förutsätter övernattning.
2. Om kommunen eller samkommunen har ordnat kostnadsfri mat, nedsätts övernattningspenningen med 50 %. Har dessutom fritt logi ordnats, avdras ytterligare 25 %.
Tillämpningsanvisning
Inkvartering i tält betraktas inte som fritt logi. Inkvarteringsförhållandena bör som helhet vara sådana att det i samband med dem har ordnats möjlighet att sköta den personliga hygienen och att förvara, tvätta och torka kläder.
§ 15 Nattresepenning
1. Nattresepenning på 10,00 euro betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn av vilket mer än 12 timmar har åtgått till en tjänsteresa eller förrättning, förutsatt att minst fyra timmar infallit mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.
2. Nattresepenning betalas inte, om
1) den anställde får logiersättning, eller
2) den anställde får särskild ersättning för sovplats på tåg eller för hyttplats på båt, eller om resan företas med båt eller tåg där passagerarna har möjlighet att bo, eller
Tillämpningsanvisning
Nattresepenning betalas t.ex. när den anställde övernattar hos släktingar.
§ 16 Ersättningar till kursdeltagare
1. Beträffande resekostnader som betalas till kursdeltagare ska utöver de allmänna bestämmelserna iakttas vad som anges i denna paragraf.
2. Till kursdeltagare, varmed avses tjänsteinnehavare och arbetstagare som ålagts att delta i en sådan kurs utanför kommunens eller samkommunens område som arbetsgivaren ordnar eller anvisar, betalas färdkostnadsersättning, dagtraktamente och logiersättning för resan till och från kursen i enlighet med § 3–10 och § 12–13.
3. För en oavbruten kurs som varar högst 21 dygn (kort kurs) betalas för kurstiden dagtraktamente eller måltidsersättning enligt § 6 mom. 1 och § 8–11 mom. 1 och logiersättning eller nattresepenning enligt § 12–13 och § 15.
Kursdagpenning
4. För en oavbruten kurs som varar över 21 dygn (lång kurs) betalas fr.o.m. kursens början kursdagpenning under samma förutsättningar som anges i § 6 mom. 1 och § 8 i fråga om dagtraktamente och i § 11 mom. 1 i fråga om måltidsersättning. Kursdagpenningen betalas enligt följande:
1) för 1–21 dagen är kursdagpenningen lika stor som fullt dagtraktamente eller partiellt dagtraktamente eller måltidsersättning,
2) för 22–28 dagen betalas en kursdagpenning som utgör 70 % av fullt dagtraktamente eller av partiellt dagtraktamente eller av måltidsersättning, och
3) för de därpå följande dagarna, men för en kurstid som varar högst ett år, betalas en kursdagpenning som utgör 55 % av fullt dagtraktamente, av partiellt dagtraktamente eller av måltidsersättning.
5. Om kommunen eller samkommunen har ordnat kostnadsfria måltider för kursdeltagaren, minskas den kursdagpenning som anges i mom. 4 med 50 %. Om kommunen eller samkommunen också har ordnat fritt logi som uppfyller skäliga krav, minskas kursdagpenningen med ytterligare 25 %. För fritt logi på kasern, i läger eller i motsvarande förhållanden görs dock inte detta avdrag på 25 %.
6. När en kurs är uppdelad i flera avsnitt och den mellanliggande tiden överskrider 12 dygn betraktas avsnitten som separata kurser.
Tillämpningsanvisning
KOSTNADSERSÄTTNING FÖR TJÄNSTERESOR TILL UTLANDET
§ 17 Allmänt
I fråga om betalningen av färdkostnadsersättning, dagtraktamente och hotellersättning iakttas bestämmelserna i § 1–7 och § 12 mom. 2.
§ 18 Dagtraktamente och hotellersättning vid resor till utlandet
Dagtraktamenten och hotellersättningar vid utlandsresor betalas till samma belopp som för statstjänstemän.
Tillämpningsanvisning
Dagtraktamentena och hotellersättningarna fastställs kalenderårsvis, och information om dem skickas separat i ett cirkulär.
§ 19 Dagtraktamente
1. Dagtraktamentet bestäms enligt det land eller område där resedygnet avslutas. Om resedygnet avslutas på en båt eller i ett flygplan, fastställs dagtraktamentet enligt det land eller område från vilket båten eller flygplanet senast har avgått eller till vilket båten eller flygplanet först anländer efter avfärden från Finland.
2. För den del av tjänsteresan som överskrider det sista fulla resedygn som avslutas utomlands betalas dagtraktamente enligt följande:
1) 35 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än två timmar,
2) 65 % av dagtraktamentet för det sista fulla resedygn som avslutats utomlands, om resedygnet överskrids med mer än 12 timmar, eller
3) för den tid som överskrider ett fullt resedygn som avslutats i Finland, i enlighet med bestämmelserna om inrikesdagtraktamente.
3. Om den sammanlagda tid som använts till en tjänsteresa underskrider 24 timmar, betalas dagtraktamente i enlighet med bestämmelserna och beloppen för inrikesresor. Om en tjänsteresa emellertid har varat över 15 timmar och den anställde under denna tid på grund av tjänsteförrättning eller av någon annan giltig orsak har vistats
över fem timmar på utländsk mark, bestäms dagtraktamentet enligt landet eller området i fråga.
Tillämpningsanvisning
Exempel
X startar på en tjänsteresa från sitt hem i Rovaniemi 1.4 kl. 7.00 och anländer först till Helsingfors, varifrån X reser vidare samma dag kl. 18.00 med båt till Sverige. X anländer till Sverige 2.4 kl. 8.30. Tjänsteresan fortsätter 2.4 från Sverige till Danmark. Från Danmark återvänder X följande dag, 3.4, per flyg till Helsingfors kl. 21.00. Tjänsteresan slutar 4.4 kl. 10.00, då X anländer till sitt hem i Rovaniemi.
Dagtraktamentena fastställs som följer:
1. :a resedygnet: 1.4. kl. 7.00 – 2.4 kl. 7.00
Eftersom resedygnet slutar ombord och fartyget efter avfärden från Finland först anländer till Sverige, betalas dagtraktamente för första resedygnet enligt dagtraktamentet för Sverige.
2. :a resedygnet: 2.4. kl. 7.00 -3.4 kl. 7.00
Eftersom resedygnet slutar i Danmark betalas dagtraktamente för andra resedygnet enligt dagtraktamentet för Danmark.
3. :e resedygnet: 3.4. kl. 7.00 -4.4 kl. 7.00
Eftersom föregående resedygn, som har slutat utomlands, överskrids med över 12 timmar i detta fall betalas för tredje resedygnet 65 % av dagtraktamentet för Danmark.
4. :e resedygnet: 4.4. kl. 7.00–
Eftersom det ovan nämnda resedygnet (24 timmar) fortsätter i Finland betalas för fjärde resedygnet inrikesdagtraktamente, som i detta fall är partiellt dagtraktamente.
4. För båtseminarier samt konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser om inrikesresor.
§ 20 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning
1. Kostnadsfria måltider minskar utrikesdagtraktamentet på det sätt som anges i § 10.
Tillämpningsanvisning
En kostnadsfri måltid minskar sådana dagtraktamenten på 35 procent som anges i § 19 mom. 2 punkt 1 och två kostnadsfria måltider minskar sådana dagtraktamenten på 65 procent som anges i punkt 2.
2. Om en hotellersättning, i vars grundpris ovan nämnda måltider ingår, överskrider maximibeloppet för hotellersättning, beaktas den överskjutande delen genom att den läggs till det enligt mom. 1 minskade dagtraktamentet, dock högst till en sådan del att inte fullt dagtraktamente överskrids.
4. En förutsättning för betalning av hotellersättning är att den anställde har befunnit sig på hotellorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och kl. 7.00.
§ 21 Ersättning för vissa kostnader
Såsom kostnader för tjänsteresa ersätts dessutom följande utgifter:
1) myndighetsavgifter
2) pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter
3) anlitande av taxi till eller från flygbolagskontoret eller flygplatsen när det är uppenbart nödvändigt, ekonomiskt eller ändamålsenligt med tanke på omständigheterna
4) premie för en resgodsförsäkring upp till 840,94 euro av försäkringsbeloppet samt premie för en engångsresenärsförsäkring som har tecknats för en högst
31 dagar lång tjänsteresa, till den del försäkringen berättigar till kostnadsersättningar på grund av sjukdomsfall under resa, olycksfall eller annullering av eller avbrott i resan, eller premie på högst 50,46 € för en resenärsförsäkring som har tecknats för ett helt år,
5) till tjänsteresearrangemangen och arbetsuppgifterna hörande nödvändiga telefon- och telefaxutgifter på sakliga grunder,
6) hyra för förvaringsfack vid hotellinkvartering
7) övriga jämförbara obligatoriska kostnader
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
§ 22 Reseförskott
En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt till förskott för en tjänsteresa. För en tjänsteresa som varar kortare tid än 24 timmar kan arbetsgivaren dock låta bli att betala förskott på dagtraktamentet.
§ 23 Reseräkningar
1. En reseräkning ska skrivas på en reseräkningsblankett som godkänts av den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen. I räkningen ska det ingå en redogörelse för resans syfte, resesättet, reserutten samt ankomst- och avresetiden (datum och klockslag) för varje ort. På räkningen ska dessutom anges vem som beordrat tjänsteresan eller enligt vilken myndighets beslut tjänsteresan har företagits.
§ 24 Inlämning av reseräkningar och betalning av ersättningar
1. En reseräkning ska utan dröjsmål lämnas in efter resans slut. En förutsättning för betalning av resekostnadsersättningar är att reseräkningen senast inom två månader efter resans slut lämnas in till den person på vilken det enligt gällande bestämmelser ankommer att godkänna räkningar. När räkningen tas emot ska en anteckning om dess ankomstdatum göras på den.
2. Om en reseräkning av någon orsak som inte beror på den anställde inte har kunnat lämnas in inom den tid som anges i mom. 1, ska den lämnas in omgående när hindret inte längre existerar.
3. Ersättningen för resekostnader betalas inom två månader efter att reseräkningen har lämnats in.
BILAGA 12: KOLLEKTIVAVTALSPROTOKOLL OM ÅLDERDOMSTRYGGHET
1 § Ålderdomstrygghet
1. För att säkerställa arbetstagarnas utkomst med tanke på arbetsoförmåga och ålderdom betalar teatern varje månad ett penningbelopp till Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiö. Beloppets storlek fastställs av delegationen för Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiö.
2. Grunderna för betalning av bidragen har definierats i bidragsreglementet för Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiö. De förbund som representerar teatrarna förbinder sig att handla så att stiftelsen kan fungera enligt sina stadgar.
Protokollsanteckning
Enligt ett beslut av delegationen för Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiö av den 15.12.1998 är stiftelsen stängd för nya teatrar, och enligt ett beslut av den 30.11.2004 för nya arbetstagare.
2 §
Detta protokoll har samma kraft och är lika förpliktande som kollektivavtalet för skådespelare.
Detta protokoll gäller liksom kollektivavtalet för skådespelare. Helsingfors den 7 december 2000
SUOMEN TEATTERILIITTO – FINLANDS TEATERFÖRBUND RY. FINLANDS SKÅDESPELARFÖRBUND RF.
BILAGA 13: ANVISNING GÄLLANDE DET PERSONLIGA TILLÄGGET
Det personliga tillägget är en del av den sporrande lönesättningen. Genom sporrande lönesättning strävar man efter att förbättra verksamhetens produktivitet och understöda ledarskap. Sporrningen kommer från det att var och en genom sin arbetsprestation kan påverka lönesättningen. Belöning av personliga resultat är en central faktor för motivation.
Grunden för det personliga tillägget
Grunderna för betalning av det personliga tillägget ska bestämmas lokalt.
Grunder för det personliga tillägget kan vid sidan av prestation och hantering av vanliga arbetsuppgifter vara t.ex. mångsidigt kunnande eller specialkunskaper och - förmåga, förutsatt att kunskaperna kan utnyttjas på ett vidare plan i arbetsgemenskapen utanför det egna huvudsakliga ansvarsområdet, eller andra faktorer som är viktiga för att arbetet ska lyckas. Sådana faktorer kan omfatta exempelvis samarbetsförmåga, ansvarskänsla, flexibilitet och inriktning på utveckling.
När nya arbetstagare anställs kan ett personligt tillägg betalas från början av anställningsförhållandet, som grundar sig främst på yrkeskunnighet och prestationer som konstaterats i den tidigare verksamheten. Undantagsvis kan grunden för det personliga tillägget vara bl.a. problem med rekryteringen av personal.
Arbetserfarenhet inverkar positivt på den anställdes yrkeskunnighet och prestationer. Därtill ökar arbetserfarenhet i allmänhet säkerheten och tillförlitligheten i arbetsenhetens verksamhet, förbättrar samarbetet och verksamhetens smidighet och påverkar arbetsenhetens produktion på ett positivt sätt. Sålunda spelar arbetserfarenheten i praktiken en betydelsefull roll när arbetsprestationen utvärderas och det personliga tillägget betalas.
Det personliga tillägget beviljas i regel tills vidare, men också tidsbegränsade tillägg är möjliga. Beviljande och ändring av det personliga tillägget ska grunda sig på en utvärdering av den anställdas arbetsprestation, som kan göras exempelvis vid det årliga utvecklingssamtalet. Det personliga tillägget som beror på prövning kan sänkas endast om avlöningsgrunderna omvärderas på grund av att uppgifternas antal och natur ändras eller det sker en avsevärd försämring av arbetsprestationen som beror på arbetstagaren själv.
Lokala förhandlingar
Utvärderingen av de anställda och grunderna för betalning av det personliga tillägget ska förhandlas om lokalt. Syftet är att det ska råda en så omfattande enighet som möjligt mellan arbetsgivare och personal när det gäller grunderna för det personliga tillägget.
Cheferna som utför utvärderingen ska iaktta de utvärderingsgrunder som nämns i avtalet och de lokala utvärderingsgrunder som kompletterar dem och som fastställts. Kravet på objektivitet förverkligas bäst ifall det finns två utvärderare. Utvärderingen
som utförs av cheferna ska vara objektiv och rättvis, och kommensurabel med utvärderingar av olika chefer. Cheferna ska ges tillräcklig handledning om användningen av de personliga tilläggen och om utvärderingen av arbetsprestationer.
Arbetsgivaren bestämmer om de personliga tilläggen.