FJÄRRVÄRMECENTRALEN
FJÄRRVÄRMECENTRALEN
Tekniska bestämmelser FV09-1, juni 2009
Förord
Denna tekniska bestämmelse för fjärrvärmecentraler är avsedd enbart för anläggningar inom Halmstads Energi och Miljö AB:s (HEM:s) fjärrvärmeområde. Det beskrivs här hur fjärrvär- mecentraler utförs, installeras, används och underhålls. Dokumentet följer i huvudsak de tekniska bestämmelserna enligt Svensk Fjärrvärmes rapport F:101, april 2008.
För att en fjärrvärmecentral skall fungera på bästa sätt krävs att husets värme- och varm- vatteninstallationer anpassas efter anvisningar, som finns i denna bestämmelse och myndig- hetsföreskrifter. FV09-1 beskriver även vad som skall beaktas när fjärrvärmecentralen be- hövs bytas ut. Genom att använda aktuella värden för byggnadens energianvändning blir den nya fjärrvärmecentralen bättre anpassad för sin uppgift.
FV09-1 vänder sig till:
• De som ansvarar för kontakterna mellan fjärrvärmeföretaget och kundens anläggning.
• De som äger, driver och förvaltar en fjärrvärmeuppvärmd byggnad eller anläggning.
• De som tillverkar, projekterar, upphandlar, provar och installerar fjärrvärmecentraler.
I förfrågningsunderlaget är det lämpligt att använda dessa tekniska bestämmelser där krav finns redovisade. Vid utvärderingen av anbud skall upphandlingskriterierna följas. FV09-1 gäller från juni 2009 och ersätter tidigare utgivna råd och anvisningar för fjärrvärmecentraler.
Dokumentet är utarbetat av
Halmstads Energi och Miljö AB i samarbete med FVB Sverige ab.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. GRUNDLÄGGANDE REGLER 1
1.1. Effektiv värmeanvändning 1
1.2. Fjärrvärmerummet 2
1.3. Kontakter med värmeleveratören 2
1.3.1. Nyanslutning 2
1.3.2. Ändring och utbyte 2
2. UPPHANDLING 2
3. FJÄRRVÄRMESYSTEMS TEKNISKA KRAV 3
3.1. Drifttemperatur i fjärrvärmesystem 3
3.2. Dimensionerings- och konstruktionsdata 3
3.3. Klassning av fjärrvärmesystemet 4
3.4. Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystem 4
3.5. Differenstryck 4
3.6. Vattenkvalitet 5
4. KRAV PÅ FJÄRRVÄRMECENTRALER 6
4.1. Certifiering 6
4.2. CE-märkning 6
4.3. Riskbedömning 7
5. UTFÖRANDE AV FJÄRRVÄRMECENTRALER 8
5.1. Allmänt om fjärrvärmecentraler och byggnadens anpassning 8
5.2. Småhuscentraler 8
5.3. Bostadshus centraler 8
5.4. Övriga anläggningar 9
5.5. Värmeväxlarprestanda 9
5.6. Varmvattensystem 9
5.6.1. Dimensioneringstemperatur för varmvattenväxlare 9
5.6.2. Varmvattenväxlare för flerbostadshus, effekt och flöden 10
5.6.3. Reglerutrustning 11
5.6.4. Styrventiler för varmvatten 12
5.6.5. Moduler för varmvatten 12
5.6.6. Varmvattensystemet i huset 12
5.6.7. Xxxxxxxxx på varmvatten med fokusering på legionella 13
5.6.8. Varmvatten till fasta duschplatser 14
5.6.9. Varmvattencirkulation, vvc 14
5.7. Värmesystem 14
5.7.1. Dimensionering av värmeväxlare 14
5.7.2. Dimensioneringsalternativ för radiatorsystem 15
5.7.3. Styrventiler för värme 16
5.7.4. Moduler för radiatorsystem 17
6. FJÄRRVÄRMECENTRALENS UTRUSTNING 18
6.1. Utrustning i fjärrvärmerum och fjärrvärmecentral 18
6.1.1. Rörledningar och armatur 19
6.1.2. Servisventiler 19
6.1.3. Potentialutjämning 19
6.1.4. Filter 20
6.1.5. Tryckgivare 20
6.1.6. Temperaturvisning 20
6.1.7. Värmeväxlare för värme- och ventilation 21
6.1.8. Reglersystem för värme- och ventilation 21
6.1.9. Värmeväxlare för varmvatten 21
6.1.10. Reglersystem för varmvatten 21
6.1.11. Värmemätare 21
6.1.12. Mätarplats 21
6.1.13. Luftningsventil 22
6.1.14. Avtappningsventil 22
6.2. Krav på radiator- och ventilationskretsens komponenter 22
6.2.1. Cirkulationspump 22
6.2.2. Expansionskärl 22
6.2.3. Temperaturvisning 23
6.2.4. Tryckmätare 23
6.2.5. Säkerhetsventil 23
6.2.6. Påfyllningsventil med backventil 23
6.2.7. Filter 23
6.3. Krav på varmvattenkretsens komponenter 23
6.3.1. Säkerhetsventil och backventil 23
6.3.2. VVC-pump 23
6.3.3. Kriskoppling 23
6.3.4. Temperaturvisning 23
6.3.5. Avtappningsventil 23
7. KVALITETSSÄKRING 24
7.1. Installation 24
7.1.1. Kontakt med HEM gällande anmälningshandlingar 24
7.2. Projektering 24
7.2.1. Projekthandlingar 24
7.2.2. Val av komponenter och rördelar 25
7.2.3. Val av komponenter och rördelar 25
7.2.4. Val av växlare 25
7.2.5. Svetsning och lödning 25
7.2.6. Platsprovning 25
7.2.7. Besiktning och kontroll 25
7.3. Drifttagning 26
7.3.1. Injustering 26
7.3.2. Funktionskontroll 26
7.3.3. Åtgärd vid avvikelse 26
7.3.4. Återkommande tillsyn av en fjärrvärmeinstallation 26
7.4. Drift och underhåll av fjärrvärmecentralen 27
7.4.1. Läckagekontroll 27
8. KOPPLINGSPRINCIPER 28
8.1. Parallellkoppling 28
8.2. Tvåstegskoppling 29
8.3. Fjärrvärmecentral för småhus, parallellkopplad 30
8.4. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens returledning 31
8.5. Eventuell inkoppling av extern värmekälla 32
8.5.1. Princip för inkoppling av värmepump parallellt med värmeväxlare i radiatorsystem 32
8.5.2. Princip för inkoppling av värmepump parallellkopplade med värmeväxlare till tappvarmvatten 33
9. BILAGOR 34
1. Grundläggande regler
Denna bestämmelse FV09-1 omfattar både branschkrav, hänvisningar till myndighetskrav, svenska och europeiska standarder samt EU-direktiv.
Tekniska, ekonomiska och administrativa frågor för fjärrvärmeanslutning regleras i kontrakt och allmänna avtalsvillkor.
FV09-1 -utförande och installation är en bilaga till kontrakt och avtalsvillkor.
Dessa branschkrav är ett komplement till myndighetsföreskrifterna och gäller således vid nyanslutning, ombyggnad, utbyte och drift av fjärrvärmecentraler. De branschspecifika kra- ven är till för att säkerställa leverans, funktion och säkerhet. Korrekt dimensionering och in- justering av värme- och varmvattensystem är en förutsättning för att branschkraven gällande avkylning av fjärrvärmevattnet ska uppfyllas.
Värmeleverantören har under avsnittet avbrott och begränsningar i avtalsvillkoren möjlighet att begränsa värmeleveransen. För att minimera störning i värmeleveransen kan prioritering av olika värmebehov i byggnaden behöva göras. Fjärrvärmecentralens reglerutrustning bör vara förberedd för sådana valmöjligheter och de bör kunna genomföras med fjärrstyrning.
Fastighetsägaren ska enligt allmänna avtalsvillkor för leverans av fjärrvärme överlämna dimensioneringsunderlag och kopplingsprinciper till värmeleverantö- ren. Detta gäller för nyinstallation och ombyggnad. Värmeleverantören ska tillstyr- ka att den fjärrvärmecentral, som väljs är lämplig för fjärrvärmesystemet. Den lo- kala värmeleverantören dimensionerar och tillhandahåller värmemätaren.
Tillverkare av fjärrvärmecentraler skall kunna styrka att fjärrvärmecentralen uppfyller kraven i FV09-1 och F:103-n. Provprogrammets sista siffra anger senaste version av programmet.
Certifieringen är en bekräftelse på detta.
Planeras förändring av flödesbehov, effekt eller någon annan förändring, som på- verkar fjärrvärmecentralens funktion ska värmeleverantören informeras innan om- byggnaden utförs. Dessa åtgärder kan leda till ändrade avtalsformer.
För att inte riskera frysskador på fjärrvärmens servisledning, så måste det alltid under vinter- halvåret vara cirkulation i ledningen. Fastighetsägaren ansvarar för att fjärrvärmecentralen och ledningar inom fastigheter hålls frostfria.
1.1. Effektiv värmeanvändning
Värmeleverantören redovisar hur fjärrvärmen produceras. Effektiv värmeanvändning skall ses både mot samhällets krav och lokalt för varje byggnads energianvändning. I fjärrvärme- områden skall hänsyn tas till båda fallen och de lokala beslutande organen kan ge direktiv för hut byggnaders värmeanvändning skall tillämpas när det gäller värmeåtervinning.
Byggnaders värmeanvändning vid ny- och ombyggnation bestäms av Boverkets byggregler, BBR kapitel 9.
Boverkets regler tar inte hänsyn till hur den värme som används i byggnaden produceras. Det är ur effektivitets- och miljösynpunkt mycket viktigt hur den produceras.
1.2. Fjärrvärmerummet
Fjärrvärmecentralen placeras i ett utrymme kallat fjärrvärmerummet. Fjärrvärmecentralen ska vara tillgänglig för värmeleverantören för kontroll av fjärrvärmecentralen och för kontroll och avläsning av värmemätare. Utrymmesbehovet fastställs med hänsyn till god arbetsmiljö och möjligheter för service. Fjärrvärmecentralen placeras alltid i ett utrymme med tillgång till golvbrunn.
1.3. Kontakter med värmeleverantören
1.3.1. Nyanslutning
Kontakta värmeleverantören om önskad fjärrvärmeleverans. Diskutera med värmeleverantö- ren om ledningsdragning, fjärrvärmecentralens utförande och placering i byggnaden. Fjärr- värmeledningar inom byggnaden ska vara tillgängliga för kontroll och inspektion för värmele- verantören. Ledningarna ska utföras efter värmeleverantörens tekniska bestämmelser. Se även Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser D: 211.
Var ute i god tid för att få fjärrvärmeanslutning. Värmeleverantören behöver rimlig tid på sig att bygga fjärrvärmeledningar fram till byggnaden. Värmeleverantören kan ha lokala anvis- ningar för fjärrvärmeanslutning, exempel framgår av bilaga 1.
1.3.2. Ändring och utbyte
När det finns behov att byta en komplett fjärrvärmecentral eller del av den, ta även då kontakt med värmeleverantören. Förändringar kan ha skett i byggnaden. Det kan in- nebära att andra dimensioneringsdata behöver tas fram. Värmeleverantören har driftsstatistik, som ger värdefull information om byggnadens behov.
2. Upphandling
I förfrågningsunderlaget inför upphandling av fjärrvärmecentraler och installationer ska FV09- 1 och F:103-n användas. Det bör framgå vilka driftsförhållanden som råder i det aktuella fjärrvärmesystemet så att komponenter och installationer utförs på ett sätt som uppfyller både myndigheternas föreskrifter och dessa bestämmelsers krav. Vid granskning av anbud kontrolleras att de vid förfrågan ställda skallkraven är uppfyllda.
Ställs krav på certifierade fjärrvärmecentraler är det lämpligt att i utvärderingen granska prov- rapporten och bedöma centralen därefter. Provrapporten kan hämtas från Svensk Fjärrvär- mes hemsida xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
Fjärrvärmecentralen och installationen ska:
• uppfylla tekniska- och kvalitetskrav enligt FV09-1 och F:103-n
• bedömas efter leverantörens/entreprenörens erfarenhet, referenser och tekniskt kun- nande
• bedömas efter leverantörens/entreprenörens resurser och organisation
• bedömas efter offererat pris och invägd livscykelkostnad
• bedömas efter miljöpåverkan
Det är således inte bara produktens eller entreprenadens pris som avgör valet av lämplig produkt. Man måste även kunna värdera vad ett eventuellt merarbete för den egna organisa- tionen kan innebära i tilläggskostnader.
I tekniska bestämmelsen för värmemätare F:104 under avsnittet ”Inköp av mätare” ges en mer detaljerad beskrivning av hela upphandlingsprocessen. Den kan användas som mall när det gäller inköp av fjärrvärmecentraler och installationer.
3. Fjärrvärmesystems tekniska krav
Det traditionella högtemperatursystemet (HT) har högre temperaturer och tryck än lågtempe- ratursystemet (LT). Fjärrvärmecentraler, som sekundärt ansluts via värmeväxlare till HT eller LT-system betecknas med sekundärtemperatursystem (ST). Kapitel 3.2 redovisar data för Halmstads Energi och Miljö AB.
Ett fjärrvärmesystem måste ha en bra avkylning i fjärrvärmecentralerna. Avkylningen är be- roende av hur väl byggnadens värmesystem och fjärrvärmecentral fungerar. Men även varmhållningsventiler som fjärrvärmeleverantören installerar i distributionssystemet för att hålla rätt framledningstemperatur måste vara under kontroll.
Vattnet som distribuerar värmen kan påverka funktionen och därför är vattenbehandling och kontroll över spädmatning till systemet viktigt.
3.1. Drifttemperatur i fjärrvärmesystem
Temperaturkurvan i följande diagram redovisar framledningen till fjärrvärmecentraler i Halm- stad. Systemets normalt högsta drifttemperatur är 110°C vid dimensionerande utetempera- tur. Vid vissa tillfällen kan värmeleverantören gå över den nivån, dock inte över 120°C.
Bild 1
140
120
Temperatur i framledningen °C
100
80
60
40
20
0
-20 -10 0 10 20
Utetemperatur °C
3.2. Dimensionerings- och konstruktionsdata
Tabell 1
Fjärrvärmesystem | Dimensioneringsdata | Konstruktionsdata |
HEMs system | 100°C, 1,6 MPa Differenstryck 0,15-0,8 MPa | 120°C, 1,6 MPa |
3.3. Klassning av fjärrvärmesystemet
Svenska fjärrvärmesystem är som regel konstruerade som högtemperatursystem där kon- struktionsdata är 120°C och 1,6 MPa.
För att fastställa besiktningskraven klassas fjärrvärmesystem av ett ackrediterat organ enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift för tryckkärl. Högsta driftstemperatur- och tryckgräns framgår av fjärrvärmesystemets klassning och dessa värden ska inte överskridas vid normal drift. Bero- ende på fastställd temperaturgräns gäller olika besiktningskrav.
3.4. Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystem
Avkylning av fjärrvärmesystemets vatten i fjärrvärmecentralen är i huvudsak beroende av utförande och injustering av byggnadens interna värmesystem, liksom fjärrvärmecentralens dimensionering, funktion och kondition. Bra avkylning och god funktion ger fördelar för både kund och värmeleverantör.
I princip gäller att inget vatten från byggnadens interna uppvärmnings- eller tappvarmvatten- system får återföras till fjärrvärmeväxlarna utan att det dessförinnan blivit avkylt. Vattnet får inte heller förvärmas innan det går in i fjärrvärmeväxlaren. Detta gäller vid såväl nyanslut- ning, ombyggnad, utbyte samt drift av fjärrvärmecentraler.
Ovanstående innebär att man vid installation av shuntgrupper, blandningsventiler, värme- pumpar, ackumulatortankar etc. i byggnadens interna uppvärmningssystem måste säker- ställa att inget vatten som blivit förvärmt, eller dessförinnan inte kylts av, förs tillbaka till fjärr- värmeväxlaren.
3.5. Differenstryck
Värmeleverantören lämnar uppgifter på min- och max differenstryck vid servisventilerna. Uppgifterna ska beaktas vid utförande av fjärrvärmecentralen och vid dimensionering av styrventiler och värmeväxlare. Observera att värmemätarens tryckfall ska inräknas i värme- leverantörens uppgifter.
Följande diagram redovisar ett exempel inom vilka områden differenstrycket kan variera i fjärrvärmesystem.
Bild 2
MPa
1,2
1
0,8
dp 0,8 MPa
Vinterfall
dp 0,15 MPa
0,6
0,4
dp 0,5 MPa Sommarfall
dp 0,15 MPa
0,2
0
Vid produktion
Fjärrvärmecentraler för HT-system skall fungera väl inom differenstrycksområdet 0,15 till 0,6 MPa. Högre differenstryck kan i vissa driftsituationer förekomma i fjärrvärmesystems fördel- ningsledningar exempelvis nära produktionsanläggningar.
En fjärrvärmecentrals komponenter dimensioneras som regel för ett differenstryck på 0,15 MPa över servisventilerna. Styrventilerna skall vara så konstruerade att de klarar att reglera värme och varmvatten inom intervallen 0,1 till 0,6 MPa.
För säker dimensionering av komponenter, kontakta din värmeleverantör, som bistår med uppgifter om fjärrvärmenätets driftstemperatur och tryckförhållanden.
3.6. Vattenkvalitet
Fjärrvärmesystemets vattenbehandling sker vid produktionsanläggningar, där även påfyllning av vatten till systemet sker. Ofta tillsätter man ett färgämne till vattnet, detta för att kunna spåra läckage.
För information om vattenbehandling och vattenkvalitet i fjärrvärmesystem har Värmeforsk tagit fram handboken ”Riktvärden för vatten och ånga anpassade till svenska energianlägg- ningar” nr 958, utgiven i februari 2006. Se även F:104.
4. Krav på fjärrvärmecentraler
Fjärrvärmecentralen är en del av fjärrvärmesystemet och centralen ska uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet och ha ett säkert utförande. Det innebär att fjärrvärmecentraler oavsett effektstorlek ska tillverkas enligt de krav som ställs i tabell 2 under avsnittet CE-märkning.
4.1. Certifiering
Svensk Fjärrvärme har regler för certifiering av fjärrvärmecentraler. Reglerna redovisas i F:103-n ”Certifiering av fjärrvärmecentraler”. Fjärrvärmecentraler, som uppfyller kraven i FV09-1 och F:103-n certifieras och förses med följande certifieringsmärke väl synligt. Fjärr- värmecentralens egenskaper och utförande framgår av den provrapport, som är bilaga till certifieringsdokumentet.
Bild 3
Certifieringsmärket bekräftar att fjärrvärmecentralen är certifierad efter SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts certifieringsregler SPCR 113. Certifikatet innehåller uppgifter om tillverka- re, typ av fjärrvärmecentral, provningsmetod och certifikatets giltighetstid. Uppgifter om certi- fierade fjärrvärmecentraler redovisas på Svensk Fjärrvärmes hemsida. Där redovisas certifi- katets giltighetstid och provrapport med uppgifter om hur fjärrvärmecentralen klarat testerna och de observationer som gjorts under testerna. En fullständig komponentförteckning över den central som testats ingår som bilaga i provrapporten.
4.2. CE-märkning
Enligt Tryckkärlsdirektivet (PED) 97/23/EG ska prefabricerade fjärrvärmecentraler CE- märkas om de inte omfattas av artikel 3 i direktivet. Artikel 3 motsvarar 8 § i Arbetsmiljöver- kets föreskrift AFS 1999:4.
För en CE-märkt fjärrvärmecentral skall tillverkaren visa deklaration om överensstämmelse för värmeleverantören. De olika kontrollkraven framgår av tabell 2.
Tabell 2
Värmeväxlare | PED / AFS 1999:4 | Svensk Fjärrvärmes krav | ||||||
Prim. Vol [1] | Effekt [kw] | P * V | Kat. | Modul | CE-märkt | Kat. | Modul | CE-märkt |
< 3.125 | < 100 | < 50 | Art. 3./.8§ | Praxis | Nej | 8§ | A | Nej |
> 3.125 | > 100 | > 50 | I | A | Ja | I | A | Ja |
> 12.5 | > 400 | > 200 | II | A1,D1,E1 | Ja | II | * | Ja |
> 62.5 | > 2000 | > 1000 | III | B1+D B1+F B+E B+C1 H | Ja | III | * | Ja |
> 187.5 | > 6000 | > 3000 | IV | B+D B+F B+E B+C1 H | Ja | IV | * | Ja |
Kolumnerna i tabellen för volym och effekt redovisar vilka krav som gäller för olika storlekar av värmeväxlare. Kolumnerna under AFS 1999:4 är ett utdrag ur tryckkärlsdirektivet (PED) och visar på olika förfaranden för bedömning av överensstämmelse.
Till sist har vi fjärrvärmebranschens krav. De överensstämmer med direktivets krav förutom att 8 § växlare ska ha samma krav som kategori 1. Det innebär att småhuscentraler ska ha en deklaration om överensstämmelse. En sådan fjärrvärmecentral får dock inte förses med CE-märke enligt PED. Här ställer således branschkraven högre krav än vad PED gör på grund av att centralen ingår som en del i ett större system.
Tillverkaren ska också visa att komponenter, fogmetoder och rör på primärsidan både sta- tiskt och dynamiskt är anpassade för att klara fjärrvärmesystemets påkänningar. Vid certifie- ring efter F:103-n krävs att tillverkaren visar att sådana kontroller har genomförts. CE- märkning enligt PED utförs om fjärrvärmecentralen har kategoritillhörighet I, II, III eller IV. Värden i tabellen gäller för HT-system och utgår från värmeväxlarnas konstruktionsdata PS = 1,6 MPa. TS = 120°C och fluidgrupp 2.
4.3. Riskbedömning
I tillverkarens deklaration om överensstämmelse ska det framgå att fjärrvärmecentralen kla- rar de tekniska krav som redovisas i FV09-1.
Anläggningsägaren kompletterar med att bedöma risker som berör anläggningens drift, till- syn och underhåll. För att ge vägledning i detta arbete har svensk Fjärrvärme tagit fram rap- porten ”Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar” 2004:2.
5. Utförande av fjärrvärmecentraler
5.1. Allmänt om fjärrvärmecentraler och byggnadens anpassning Fjärrvärmecentraler anpassas för olika ändamål. De kan grupperas i tre kategorier. Fjärrvär- mecentraler för småhus, bostadshus och övriga byggnaders centraler och anläggningar.
Fjärrvärmecentraler tillverkas och levereras som prefabricerade aggregat. De kan även platsbyggas. Fjärrvärmecentralen är ett komplett aggregat, som innehåller värmeväxlare, reglerutrustning och säkerhetsutrustning. Service och underhåll ska kunna genomföras på ett säkert sätt.
Myndighetsföreskrifter, direktiv och branschregler ställer krav på fjärrvärmecentraler när det gäller säkerhet och funktion.
Beräkningsprogrammet FC-kontroll har tagits fram av Svensk Fjärrvärme för att utföra kon- troller och dimensionera fjärrvärmecentraler och servisledningar. Programmet finns att hämta från Svensk Fjärrvärmes hemsida.
Byggnader eller anläggningar som värms med fjärrvärme, har den säkerhetsutrustning som krävs för primärsidan placerad i värmeleverantörens produktionsanläggning. Byggnadens eller anläggningens eget värmesystems expansionskärl har endast uppgiften att hantera den termiska expansionen. Ett sådant expansionskärl har en enklare uppgift än om byggnaden hade en egen panna.
Utrustning för laststyrning, driftövervakning och mätvärdesöverföring ska kunna anslutas till fjärrvärmecentralens utrustning. Kommunikationsprotokollen ska vara oberoende av fabrikat, tillgängliga och öppna. För att få en optimal drift- och systemövervakning kan man utnyttja givare från både reglerutrustning och värmemätare.
5.2. Småhuscentraler
Småhuscentralerna är de centraler som kommit längst i standardiseringen. De levereras som färdiga enheter. De här fjärrvärmecentralerna skall vara certifierade enligt Svensk Fjärrvär- mes provprogram för certifiering av fjärrvärmecentraler F:103-n.
5.3. Bostadshus centraler
Bostadshusens fjärrvärmecentraler är ofta likartade vilket gör att även de kan standardiseras. De försörjer radiator- och varmvattensystem. Endast kapaciteten skiljer dem från varandra.
Fjärrvärmecentraler för bostadshus byggs som kompletta aggregat av tillverkare och levere- ras till kunder för att anslutas till byggnaders värme- och varmvattensystem. Tillverkaren har redan genomfört långtgående standardiseringar. Standardiserande moduler för olika effekt- områden beskrivs längre fram i detta kapitel och modulsystemet underlättar valet av fjärr- värmecentraler.
Tillverkaren får genom modulsystemet möjlighet att ta fram det bästa alternativet och kan effektivisera tillverkningen. Modulsystemet ger även möjlighet till rationell lagerhållning, kort leveranstid och förenklad hantering. Modulernas prestanda och funktion kontrolleras genom certifiering.
5.4. Övriga anläggningar
De övriga fjärrvärmecentralerna är mer anpassade för sin uppgift och tillverkas därefter. Här krävs som regel ett mer detaljerat underlag för att bestämma fjärrvärmecentralens funktion och effekt. Svensk Fjärrvärme har i en rapport 2004:3 ”kopplingsprinciper” redovisat olika principkopplingar för fjärrvärme för olika behov.
5.5. Värmeväxlarprestanda
Tillverkare av värmeväxlare ska redovisa växlarnas prestanda. En provrapport ska på begä- ran kunna redovisas för olika typer av värmeväxlare. Växlare testas efter standarden SS - EN 1148 med anpassning till svenska fjärrvärmesystems temperaturnivåer. Hur tester genomförs framgår av F:109 ”Provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare”.
I tabellerna 4 och 6 redovisas de temperaturer som gäller för rena värmeväxlare. Om tempe- raturen mellan primär- och sekundärsidans returtemperaturer för värmeväxlare i tabell 6 ökar från +3°C till +5°C är dessa värmeväxlare inte längre effektiva.
Värmeväxlare för varmvatten är speciellt känsliga för igensättning om kallvattnet innehåller kalk. Felaktiga funktioner t.ex. läckande styrventil eller dålig reglering kan ge överhettning av växlarytor och därmed kalkutfällning.
5.6. Varmvattensystem
Fjärrvärmecentralen ska kunna försörja ett varmvattensystem med minst 50°C vatten vid tappstället enligt Boverkets byggregler. För att uppfylla detta rekommenderas att varmvattnet från fjärrvärmecentralen är 55°C. Vid eventuell ackumulering av varmvatten så skall acku- mulatorn laddas till 60°C. Ackumulering av varmvatten bör dock undvikas i största möjliga mån.
Värmeväxlare för varmvatten dimensioneras efter den lägsta framledningstemperaturen en- ligt bild 1 och reglerutrustning och värmeväxlare anpassade till varandra för att få en bra temperaturstyrning. Finns varmvattencirkulation ska man eftersträva att temperaturnivån är lägst 50°C i cirkulationsledningen.
5.6.1. Dimensioneringstemperatur för varmvattenväxlare
Värmeväxlaren dimensioneras enligt de temperaturer som redovisas i tabell 3. Temperatu- rerna avser värmeväxlare med rena värmeöverförande ytor.
Tabell 3
Fjärrvärme Fram | Fjärrvärme Retur | Kallvatten | Varmvatten | Vid tappstället | |
Flerbostads- hus/lokaler | 85°C | < 22°C | 10°C | 57°C | 50°C |
Småhuscen- traler | 85°C | < 25°C | 10°C | 57°C | 50°C |
Vid förråds- beredning | 85°C | < 25°C | 10°C | 60°C | 50°C |
5.6.2. Varmvattenväxlare för flerbostadshus, effekt och flöden
För flerbostadshus dimensioneras värmeväxlare utifrån följande varmvattenflöden. Dia- grammet gäller för bostadshus med normal boendesammansättning.
Bild 4
300
1,50
250
Dim. tappvarmvattenflöde l/s
200
1,00
Effekt kW
150
100
0,50
50
- 0
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240
Lägenheter
Tabell 4
Lägenheter st | Varmvatten l/s | Lägenheter st | Varmvatten l/s | Lägenheter st | Varmvatten l/s |
1 | 0,2 | 80 | 0,78 | 170 | 1,24 |
5 | 0,25 | 90 | 0,84 | 180 | 1,28 |
10 | 0,31 | 100 | 0,89 | 190 | 1,33 |
20 | 0,4 | 110 | 0,94 | 200 | 1,38 |
30 | 0,48 | 120 | 0,99 | 210 | 1,42 |
40 | 0,55 | 130 | 1,04 | 220 | 1,47 |
50 | 0,61 | 140 | 1,09 | 230 | 1,51 |
60 | 0,67 | 150 | 1,14 | 240 | 1,56 |
70 | 0,73 | 160 | 1,19 | 250 | 1,6 |
Redovisande flöden har i tabell 4 beräknats med följande formel och gäller för bostadshus. För fler än 250 lägenheter bör kontrollberäkningar utföras enligt följande formel. Det bör vida- re påpekas att formeln endast avser dimensionering av värmeväxlare och inte för dimensio- nering av distributionsledningarna i huset.
O * qm
n * Qm − qm
q = qm + O(n * Qm − qm )+ A *
q = dimensionerande flöde [l/s] för n lägenheter n = antal lägenheter
qm = 0,15 = sammanlagrat flöde per lägenhet Qm = 0,2 = summa maximalt flöde per lägenhet O = 0,015 = sannolikhet för överskridande av qm A = 2,1 = sannolikhet för överskridande av q
För specifika behov kan A höjas till 3.1 som för:
• bostadshus med stort behov av varmvatten, som exempelvis studentlägenheter eller för annan typ av bebyggelse än bostäder
• äldre bebyggelse där tappvattenutrustningen medför högre flöden
Ett flertal situationer måste sammanfalla för att en bristsituation ska inträffa:
• lägre temperatur än 65°C i fjärrvärmesystemets framledning
• lägre differenstryck än dimensionerande differenstryck
• högre temperaturfall än 5°C mellan växlare och tappställe
• ett varmvattenflöde överstiger q i l/s enligt ovan nämnd beräkning under en längre tid
• VVC-pump stannat eller att någon annan felaktighet har inträffat
Utöver detta har ledningarna för varmvatten och vvc-ledningar en utjämnande effekt på varmvattnets temperatur.
Förutsättningar för dimensionering av varmvattenledningarna i byggnaden framgår av euro- pastandarden SS-EN 806-3, Vattenförsörjning – Tappvattensystem – Del 3: Dimensionering tappvattenrör. Byggnadens ledningssystem skall således inte utgå från de val som gjorts för varmvattenväxlare och tillhörande styrventil.
5.6.3. Reglerutrustning
Reglerutrustningens inställning ska kontrolleras då fjärrvärmecentralen tas i drift. Det ska framgå av reglercentralens märkning vilken programvara som är installerad. I provprogram- met för certifiering F:103-6 beskrivs hur funktionstesterna genomförs. För certifierade fjärr- värmecentraler är inställningsvärdena angivna i tillhörande provrapporter.
Vid val av utrustning ska man ta hänsyn till:
• fjärrvärmesystemets tryck och temperaturvariationer
• typ av värmeväxlare
• att äldre utrustning vid tappställen ofta medför högre flöden
• gruppanslutna småhusområden med gemensam varmvattenväxlare
• varmvatten- , VVC-systemets utformning och injustering.
• om vvc-ledning även värmer handdukstorkar, golvvärme eller radiatorer. Detta re- kommenderas inte p.g.a. risk för legionella.
• om varmvattensystemet saknar VVC-ledning (småhus alt. lägenhetscentraler). Då bör utrustningen känna av både kallvattenflödet till växlaren och temperaturen på varm- vattnet från värmeväxlaren
• hur frekvent varmvattnet används
För att uppnå bästa resultat i system utan vvc bör utrustningen känna av både kall- vattenflödet till växlaren och temperaturen på varmvattnet från växlaren.
5.6.4. Styrventiler för varmvatten
Styrventilerna väljs så att de utnyttjar det tillgängliga differenstrycket, som minst behöver vara 150 kPa över servisventilerna. Styrventiler dimensioneras då så att minst 100 kPa tas över styrventilen vid full öppning. Det skall ske vid dimensioneringsfallet 80°C, alltså vid lägsta uppkomna differenstryck, se tabell 1.
Inställningsvärdena för de olika funktionerna ska kontrolleras vid idrifttagning av fjärrvärme- centralen. För certifierade fjärrvärmecentraler finns lämpliga inställningsvärden redovisade i provrapporten under rubriken komponentförteckning.
Styrventil för varmvatten väljs med kvs-värde 0,63 upp till 60 lägenheter och 1,0 upp till 100 lägenheter under förutsättning att varmvattencirkulationssystem finns i fastigheten. Detta är en lokal anpassning som skiljer sig ifrån Svensk Fjärrvärmes föreskrifter. Då inte detta går att tillämpa gäller dimensionering enligt Svensk Fjärrvärme.
HEM skall kontaktas för godkännande av ventilstorlek innan anläggningen byggs.
5.6.5. Moduler för varmvatten
Nu införs även i bestämmelserna alternativet för moduluppbyggnad av fjärrvärmecentraler.
För varmvatten till bostadshus redovisas två storlekar på moduler. Tabell 5 visar växlarnas prestanda och vilka styrventiler som skall kunna monteras utan att rördragning behöver änd- ras. Modulerna skall uppfylla funktionskraven för det minsta och största behovet.
Genom att kombinera varmvatten- och radiatorkretsens moduler så får man möjlighet att anpassa centralerna för olika bostadshus. Modulerna levereras med rekommenderas styr- ventil enligt tabell 5. Styrventiler i tabell 5 bör ha samma bygglängd.
Tabell 5
Varmvattenväxlare | V1 | V2 |
Dim. temperatur | 85-22/00-00 | 00-00/10-57 |
Effekt växlare kW | 80 | 140 |
Ca. flöden primär/sek. l/s | 0,4/0,4 | 0,7/0,7 |
Max tryckfall primär/sek kPa | <25/<25 | <25/<25 |
Primär styrventil kvs * |
*kvs-värdet är ventilens kapacitet vid fullt öppen ventil och 0,1 Mpa differenstryck. Den aktuella styrventilens ställdon bör kunna påverka styrventilens kvs-värde.
Stamledningssystemet med vvc-ledningar gör att temperaturen utjämnas i systemet. I utgå- ende ledning alldeles intill växlaren varierar temperaturnivån. Men på grund av stamledning- ar och vvc-ledningar utjämnas temperaturen. Den styrventil som i tabell 5 är markerad före- slås som standard.
Moduler för bostadshus skall kunna certifieras enligt samma princip som fjärrvärmecentraler för småhus, detta ger en funktions och prestandagaranti.
5.6.6. Varmvattensystemet i huset
För att få god komfort och ett ur hälsosynpunkt sett välfungerande varmvattensystem så skall man ha kontroll på både temperaturnivåer och cirkulationsflöden i varmvattensystemet. I upprättande driftrutiner skall värdena kontrolleras och dokumenteras. Mellan kall- och varm- vatten får det inte förekomma överströmning i tappställets blandare.
Byggnadens varmvattensystem omfattar ledningar från värmeväxlare till tappställen och vvc- ledningar som återför ej använt varmvatten till växlaren. Denna cirkulation av varmvatten har till uppgift att hålla systemet aktivt och temperaturen på en nivå så att miljökrav och komfort upprätthålls.
Varmvattensystemet består således av både stamledningar, kopplingsledningar och vvc- ledningar. Samtliga ledningar isoleras med undantag av de korta kopplingsledningarna, som bör vara oisolerade för att undvika risk för tillväxt av legionella. Intilliggande kallvattenled- ningar ska skyddas så att inte kallvattentemperaturen överstiger Boverkets krav på tempe- raturnivå.
För småhus, där avståndet mellan växlare och tappställen är korta, är varmvattnets tempe- ratur 50°C vid växlaren tillräckligt för att uppfylla tappställets temperaturkrav. Cirkulationsled- ning är inte vanligt, men är ett alternativ för att förbättra komforten.
5.6.7. Miljökrav på varmvatten med fokusering på legionella
Ett varmvattensystem skall utformas för att tillhandahålla varmvatten av god kvalitet. Varm- vattensystemet skall inte utnyttjas för andra ändamål än för varmvattendistribution. Hand- dukstorkar och golvvärmeslingor som är inkopplade på varmvattensystemet är riskinstallatio- ner. Om de avstängs kan härdar av legionella uppstå och när en sådan ledning åter driftsätts kan hela systemet infekteras. Av den anledningen bör handdukstorkar och golvvärmeslingor separeras från varmvattensystemet.
I förrådsberedare och ackumulatortankar måste vattentemperaturen 60°C uppnås under så lång tid att legionellabakterier elimineras innan vatten distribueras ut till tappställen.
Svensk Fjärrvärmes rekommendation är att undvika lagring av undertempererat varmvatten. På så sätt uppnår man bästa möjliga miljökrav på varmvattnet.
Bakterierna elimineras inte genom att eftervärma ackumulerat varmvatten från t.ex. 40°C upp till 55°C i en fjärrvärmevärmd värmeväxlare. Denna uppvärmning av varmvattnet går mycket snabbt och avdödningen av legionellabakterier hinner inte ske genom denna uppvärmning.
Denna lösning är olämplig och uppfyller inte myndigheternas krav på hälsa och miljö som föreskrivs i BBR.
Bild 5
Utifrån diagrammet ovan kan man resonera om hur pass farligt det är att tillfälligt sänka tem- peraturen i en vvc-krets. Under en period på 10 timmar har temperaturen legat på 50-54°C under bara 2 timmars tid och på 40°C under återstående 8 timmar. Detta är extremt om man inte har att göra med en väldigt dåligt injusterad vvc-stam. Trots denna ogynnsamma tempe- raturnivå så har bakteriebeståndet mer än decimerats. Ur det perspektivet så har tillfälliga temperaturfall ner till 45°C vid extremt stora tappningar ingen praktisk betydelse då dessa varar upp till högst 15-20 minuter och inträffar högst någon gång per dygn.
Installationen av fjärrvärmecentralens värmeväxlare för varmvatten bör utföras på ett sätt som möjliggör ensidig provtryckning. Detta för att kontrollera att överläckage inte förekommer mellan fjärrvärmevattnet och varmvatten.
5.6.8. Varmvatten till fasta duschplatser
I badanläggningar, idrottsanläggningar och sjukhus är det vanligt med fasta duschplatser, som försörjs med tempererat varmvatten 38°C. Blandningen av det tempererade varmvattnet skall ske vid duschplatsen för att undvika legionellatillväxt.
5.6.9. Varmvattencirkulation, vvc
Det är viktigt att vvc-kretsen håller föreskriven temperatur i stamledningar och vvc-ledningar. Det kan underlättas med ställbar pumpkapacitet, termostat- och injusteringsventil.
5.7. Värmesystem
5.7.1. Dimensionering av värmeväxlare
Värmeväxlare ska dimensioneras så att byggnadens värmeeffektbehov tillgodoses vid di- mensionerande utomhustemperatur. Ibland kan andra driftfall än lägsta utomhustemperatur vara dimensionerande. Kontrollberäkningar bör göras vid den s.k. brytpunkten se bild 1.
I rapporten ”Kopplingsprinciper” 2004:3 redovisas olika lösningar av fjärrvärmecentraler för uppvärmningssystem. I kapitel 8 redovisas de vanligaste kopplingsprinciperna. Värmeväxla- res konstruktions- och dimensioneringsdata väljs utifrån om fjärrvärmecentralen är ansluten till ett fjärrvärmesystems HT- eller LT-system. Om värmeväxlaren är ansluten till ett ST- system gäller byggnadens interna krav.
5.7.2. Dimensioneringsalternativ för radiatorsystem
För byggnader som ansluts till fjärrvärmesystem kan radiatorerna dimensioneras enligt tabell
6. Andra alternativ kan förekomma. Observera dock att primärsidans returtemperatur får vara högst 3°C över sekundärsidans returtemperatur. Man skall eftersträva att erhålla så låg returtemperatur som möjligt på sekundärsidan
De primära returtemperaturerna framgår av tabellen och gäller vid dimensionerande utom- hustemperaturer för orten. Vid lägre belastning är temperaturerna lägre och följer husets värmesystems returtemperaturer.
Tabell 6
HT/LT-system | Fjärrvärme fram | Fjärrväme retur | Radiatorsystemets framledningstemp | Radiatorsystemets returledningstemp |
Värmesystem i nya | 100/80°C | <48°C | 60°C | 45°C |
byggnader | <43°C | 60°C | 40°C | |
<33°C | 70°C | 30°C | ||
Ventilationssystem i nya byggnader | 100/80°C | <33°C | 60°C* | 30°C |
Värmesystem i äldre byggnader byggda enl. SBN67 eller tidigare | 100/80°C | 53°C | 70°C | 50°C |
*För torkkretsar och eftervärme gäller 55°C
Följande tabell visar hur olika dimensioneringstemperaturer påverkar radiator ytan, flöden
m.m. med dimensioneringsfallet 60/45 som referens.
Tabell 7
FC-koppling | Radiator systems temperatur | Temperatur- verkningsgraden radiator- systemet * | Temperatur- verkningsgraden Komplett * | Fjärrvärme- systemets årsmedel- temperatur | Gradtidtal ** | Radiator- yta | Radiator- systemets cirkulations- flöde |
% | % | % | % | % | % | ||
parallell | 80/60 | 79,0 | 84,1 | 119,2 | 107,0 | 59 | 84 |
parallell | 60/45 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100 | 100 |
parallell | 55/45 | 100,5 | 100,4 | 99,6 | 99,8 | 107 | 165 |
parallell | 60/40 | 104,8 | 103,2 | 96,1 | 98,5 | 115 | 87 |
parallell | 70/30 | 111,7 | 107,4 | 91,2 | 96,6 | 149 | 46 |
2-steg | 80/60 | 78,6 | 85,5 | 118,8 | 106,8 | 59 | 84 |
2-steg | 60/45 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100 | 100 |
2-steg | 55/45 | 100,2 | 100,2 | 99,7 | 99,9 | 107 | 165 |
2-steg | 60/40 | 104,5 | 102,9 | 96,5 | 98,7 | 115 | 87 |
2-steg | 70/30 | 111,3 | 106,7 | 92,0 | 96,8 | 149 | 46 |
* Temperaturverkningsgraden är ett mått på hur väl fjärrvärmecentralen kyler fjärrvärmevattnet.
** Gradtidtalet är ett sammanvägt värde över året för temperaturnivån på fjärrvärmevattnet i fjärrvär- mecentralen. I detta fall speglas endast returtemperaturerna.
Exempel: Ett 80/60°C system ger fjärrvärmesystemet högre årsmedeltemperatur än vad ett 60/45°C system ger.
De faktorer som skall beaktas speciellt vid val av 60/40°C alternativt 70/30°C är den större erforderliga radiatorytan och det lägre flödet, samt den positiva temperaturverkningsgraden.
Genom att välja temperaturnivån 60/40° alternativt 70/30°C uppnås en effektivare fjärrvär- meinstallation och lägre returtemperatur till priset av en något större radiatoryta.
Oavsett valet av dimensioneringstemperatur för radiatorkretsen så har injusteringen av sy- stemet en avgörande betydelse för driftresultatet. Olika principer har under året tillämpats för att nå bra resultat.
Det kan finnas fördelar att välja ett så kallat lågflödessystem för värmekretsen. Karakteristiskt för ett sådant system är en relativt hög dimensionerande framledningstemperatur och en låg returtemperatur. Ett förhållande som är till stor fördel för fjärrvärmesystemet och för kunden om flödesprissättning tillämpas.
Vid tillämpning av lågflödessystem, med mycket låga returtemperaturer, kommer inte en två- stegskoppling att vara till någon större nytta för avkylningen av fjärrvärmevattnet.
5.7.3. Styrventiler för värme
Styrventilerna väljs så att de utnyttjar det tillgängliga differenstrycket, som är minst behöver vara 150 kPa över servisventilerna. Styrventiler dimensioneras då så att minst 100 kPa tas över styrventilen vid full öppning. Det skall ske vid dimensioneringsfallet, alltså vid lägsta uppkomna differenstryck. Se tabell 1.
Styrventiler kan regleras både med elektronisk- och termisk reglering. Sämsta reglerfallet är vid högsta rådande framledningstemperatur och differenstryck. Då skall en god reglerfunk- tion finnas. Dessutom skall styrventiler kunna handmanövreras vid ställdonet. Förekommer termisk reglering så bör särskild ventil användas.
Inställningsvärdena för de olika funktionerna skall kontrolleras vid idrifttagning av fjärrvärme- centralen. För certifierande fjärrvärmecentraler finns lämpliga inställningsvärden redovisande i provrapporten under rubriken komponentförteckning.
5.7.4. Moduler för radiatorsystem
På samma sätt som för varmvatten kan ett modulsystem tillämpas även för radiatordelen av fjärrvärmecentralen. Även denna del kan komma att omfattas av certifieringen. Här föreslås fyra moduler. Styrventiler som ingår i modulsystemet bör vara lätt utbytbara.
Tabell 8
Radiatorväxlare | R1 | R2 | R3 | R4 |
Dim. temperatur | 100-63/60-80 | 100-63/60-80 | 100-63/60-80 | 100-63/60-80 |
Effekt växlare kW | <80 | 125 | 230 | 365 |
Ca flöden l/s | 0,53/0,98 | 0,8/1,48 | 1,46/2,71 | 2,26/4,18 |
Max tryckfall kPa | <25/<15 | <25/<15 | <25/<15 | <25/<15 |
Prim. Styrventil k vs * | 1,6 | 2,5 | 2,5 - 4 | 6,3 - 10 |
*kvs-värdet är ventilens kapacitet vid fullt öppen ventil och 100 kPa differenstryck Den aktuella styrventilens ställdon bör kunna påverka styrventilens kvs-värde
Valet av styrventil är beroende av de differenstryck som råder på aktuella installationsplat- sen.
Det innebär att styrventilen bör ha samma bygglängd och DN för kvs-värden från 0,63-4,0. Det bör även gälla större ventiler med kvs-värden från 5,0-10,0.
6. Fjärrvärmecentralens utrustning
6.1. Utrustning i fjärrvärmerum och fjärrvärmecentral
Förklaringar:
K = skall ingå
R = rekommenderas ingå
T = tillhandahålls av leverantören
Effekten beräknas på radiatorväxlarens/ventilationsväxlarens märkeffekt
Tabell 9
HT-system | HT-system | |
< 100 kW | > 100 kW | |
Fjärrvärmerummet | ||
Belysning | K | K |
Elmatning | K | K |
Mätplats | K | K |
Golvbrunn | K | K |
Möjlighet att spola kv och vv | K | K |
Fjärrvärmekrets (primärsida) | ||
Avluftare | K | K |
Servisventiler | T | T |
Filter | K | K |
Tryckmätare | R | K |
Tryckmätaruttag | K | |
Temperaturvisning | R | K |
Radiator-/ventilationsväxlare | K | K |
Varmvattenväxlare | K | K |
Styrventil rad/ventilation | K | K |
Styrventil varmvatten | K | K |
Mätutrustning | T | T |
Avtappningsventil | K | K |
Värmekrets (sekundärsida) | ||
Avluftare | K | K |
Cirkulationspump | K | K |
Exansionskärl | K | K |
Temperaturvisning | R | K |
Tryckmätare | K | K |
Säkerhetsventil | K | K |
Påfyllnadsventil | K | K |
Backventil i påfyllnadsledning * | K | K |
Filter | R | K |
Varmvattensystem | ||
Säkerhetsventil | K | K |
VVC-pump | R | K |
Temperaturvisning | K | K |
Avtappningsventil | R | R |
Filter inkommande kallvatten | R | R |
Backventil inkommande kallvatten till växlare * | K | K |
Förbigång. Avstängningsventil och backventil * | R | R |
*backventil av typ BB enligt SS-EN1717, även EA kan användas.
6.1.1. Rörledningar och armatur
Fjärrvärmeledningar från servisventiler fram till fjärrvärmecentralen skall utföras enligt samma krav som för övriga fjärrvärmeledningar vilket framgår av Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för distributionsledningar. Där framgår krav på material, fogningsmetoder, kopplingar, tätningsmaterial och armatur. Koppling med packning som tätning ska kunna efterdras.
Styrventiler, ställdon och övrig armatur ska vara utförda på sådant sätt att de är anpassade för både statiska och dynamiska belastningar som gäller i primärsystem. Se kap 3. Ventiler- na ska vara försedda med beteckningar som identifierar utförande, konstruktion och kapaci- tet. Störande ljud ska minimeras som t.ex. kan orsakas av kavitation. Se krav på ljudnivåer i Boverkets byggregler om bullerskydd. Armatur som behöver bytas ut ska vara försedd med fläns eller med packningsförsedd koppling.
Kvalitén på packningsmaterialet och tätande ytor i förbandet ska väljas för HT-systemets krav. Packningen skall efter åtdragning vara centrerad i förhållande till kopplingens tätnings- yta för packningen. Ytan mot packningen skall vara dimensionerad för systemets konstruk- tionsdata. I kopplingar får gänga användas upp till och med gänga G1”. Endast gängtape får användas, ej klämringskopplingar. Den gängförsedda armaturen och kopplingen skall ha markerad plats för att anbringa ett mothåll vid dragning av koppling.
6.1.2. Servisventiler
Servisventilerna tillhandahålls och ägs av värmeleverantören. Servisventiler ska mot fjärr- värmesystemet vara svetsade eller lödda. Stor försiktighet ska tas vid svetsning eller lödning intill servisventiler så att inte tätningar i ventilen skadas.
Servisventiler ska vara lättåtkomliga och märkta så att de snabbt kan nås i en nödsi- tuation.
Servisventiler som manövreras med handspak ska monteras så att ofrivillig öppning inte sker vid fall. Ventiler öppnas genom att spaken förs uppåt där det är möjligt.
6.1.3. Potentialutjämning
Elektriska fält och vagabonderande strömmar är ett elektriskt problem, och ska lösas med metoder som föreslås i starkströmsföreskrifterna FS 2008:4 och SEK:s handbok 413 ” Po- tentialutjämning i byggnader”. I de flesta byggnader finns elsystem med endast fyra ledare. Den fjärde ledaren ”PEN” har två olika funktioner, den skall vara både skyddsjord och återle- dare för nollströmmen. Detta gör att allt som är skyddsjordat blir framkomlig väg för noll- strömmen. Exempel på detta är fjärrvärmeledningar. Det är nollströmmen som vagabonde- rande och orsaken till nätfrekventa magnetfällt. Ett sätt att lösa problemet är att tillföra en femte ledare och på så sätt skilja på skyddsjord PE och ledare för xxxxxxxxx N. Ett annat sätt är att installera en sugtransformator som bilden visar.
Bild 6
Exempel på ledningar i byggnad
Det förekommer att isolerflänsar installeras för att bryta nollströmmes väg genom fjärrvär- meledningarna. För att inte riskera personskador krävs att man inte kan vidröra ledningarna på båda sidorna om flänsen samtidigt, vilket kräver att rören är isolerade och att varningstext finns. Isolerflänsar bör användas med försiktighet. Efter montage av isolerflänsar skall man kontrollera att det inte finns någon PE förbindelse mellan isolerflänsens båda sidor.
6.1.4. Filter
Maskvidden på filterinsatsen ska vara 0,6 mm. Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filterhuset behöver demonteras. Anslutningarna skall vara flänsade alternativt lödda eller svetsade. För gänganslutning tillåts högst G1”. Filter placeras så att det vid rengörning inte riskeras att vatten skadar elektronisk utrustning.
6.1.5. Tryckgivare
Tryckgivare avläser statiskt tryck och differenstryck i fjärrvärmecentralen. Givarna ska visa mellan 0 – 25 bar. Givarna kan var både analoga och elektroniska.
För analoga tryckgivare ska avstängningsventilen till tryckgivaren endast vara öppen vid av- läsning.
6.1.6. Temperaturvisning
Temperaturvisning kan ske direkt med termometrar eller med givare kopplade till övervak- ningsutrustning. De ska ha ett mätområde, som minst täcker den maximala temperaturvaria- tionen.
Dykrör för temperaturgivare får inte isoleras över. Det ska gå att se om givaren är monterad i ett dykrör.
6.1.7. Värmeväxlare för värme- och ventilation
Materialet i växlarna ska tåla båda systemens vätskemedia. Innan kemisk rengöring ska till- verkaren rådfrågas.
6.1.8. Reglersystem för värme- och ventilation
Systemet består av styrventil, ställdon, givare och regulator. Det ska gå att kontrollera vilken programvara som används för regleringen genom menyfunktionen i regulatorn. Möjlighet till manuell inställning av styrventil ska finnas.
Efter injustering av reglerparametrar i regulatorn dokumenteras värdena. Givare placeras så nära växlaren som möjligt.
6.1.9. Värmeväxlare för varmvatten
Materialet i växlaren ska på fjärrvärmesidan tåla systemets behandlade vatten. På varmvat- tensidan ska växlaren tåla syresatt vatten. Innan kemisk rengöring ska tillverkaren rådfrågas. Det ska finnas möjlighet till täthetsprovning av växlaren när den är installerad.
6.1.10. Reglersystem för varmvatten
Systemet består av styrventil ställdon, givare och regulator, men även termiska ventiler kan förekomma när det gäller småhuscentraler. Utrustningen ska klara av att hålla de tempera- turkrav som Boverket ställer på varmvattentemperaturen.
Det ska gå att kontrollera vilken programvara som används för regleringen genom meny- funktionen i regulatorn. Regulatorn ställs in efter drifttagning och värdena noteras. Lämpliga värden finns redovisade för certifierade fjärrvärmecentraler. Givare placeras så nära växlaren som möjligt för bästa reglerfunktion.
6.1.11. Värmemätare
Värmemätaren tillhandahålls och ägs av värmeleverantören. Utförande och funktion följer gällande förordningen om el-, vatten- och värmemätare SFS 1994:99. Värmeleverantören ansluter mätutrustningen till ett kommunikationssystem för mätvärdesöverföring.
6.1.12. Mätarplats
Mätarplatsen arrangeras enligt bild 6. Mätarplatsen har i framledningen ett filter och en tem- peraturgivare, och i returledningen en flödesgivare och en temperaturgivare. Vidare ska plats finnas för integreringsverk och strömförsörjning ordnas. Normalt används integreringsver- kets temperaturavläsning för att kontrollera fjärrvärmens fram- och returtemperaturer.
Om mätplatsen är placerad på annan plats än fjärrvärmecentralen ska avstängningsventiler monteras före och efter flödesgivare. Raksträcka före flödesgivare ska vara fri från anslut- ningar och ventiler.
Flödesgivare, temperaturgivare och integreringsverk ska installeras så att de är lätta att avlä- sa och byta.
Två manometrar skall monteras, en på brygga över smutsfilter och en på returledningen efter flödesmätare
Passbit för flödesmätare och dykrör hämtas av installatör hos HEM.
Ytterligare upplysningar om värmemätare ges i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:104.
Bild 7
Princip över mätplatsens utförande (om ej prefabricerad). Förklaring:
1 Gruppsäkring, lås- och plomberbar tillhandahålles av HEM 2 Integreringsverk
3 Inkommande ledning från gruppcentral, kabelarea min 1,5 mm_
4 Ledningar mellan värmemätarens delar, kabelarea min 0,75 mm_. 5 Flödesgivare
Avtappningsrör dras ner och avslutas 20 cm över golv
Mätarplacering och mätsträckor framgår av bild 8. Integreringsverk skall monteras inom 2 meters kabellängd från flödesgivaren
6.1.13. Luftningsventil
Två avledare skall finnas, en på tillopp samt en på returledningen. Avledarna skall vara för- sedda med ändpropp.
6.1.14. Avtappningsventil
Xxxxxx med avledare monteras på den lägsta punkten av ledningarna för att möjliggöra byte av flödesmätaren. Avledaren ska vara försedd med ändpropp.
6.2. Krav på radiator- och ventilationskretsens komponenter
6.2.1. Cirkulationspump
Pumpen ska klara den tryckklass som radiator- och ventilationssystemet är dimensionerat för och vald med lämplig uppfordringshöjd och flöde. Varvtalsstyrning av pump rekommenderas.
6.2.2. Expansionskärl
I inte direktuppvärmda sekundära uppvärmningssystem ska expansionskärlet kunna ta upp normala volymvariationer och ska klara den tryckklass som radiator- och ventilationssyste-
met är dimensionerat för. Säkerhetsutrustningen för primärsidan är placerad i värmeleve- rantörens anläggning.
6.2.3. Temperaturvisning
Temperaturvisning, kan ske direkt med termometrar eller med givare kopplade till styr- och övervakningssystem alternativt reglercentral. Givarna ska ha ett mätområde som minst täck- er den maximala temperaturvariationen. Dykrör för temperaturgivare med gänganslutning får inte isoleras över, en säkerhetsåtgärd.
6.2.4. Tryckmätare
Mätaren är avsedd för manuell avläsning av tryck för radiator-/ventilationskretsar. Den ska vara graderad mellan 0 och minst dimensioneringstrycket samt ha markering där systemets säkerhetsventil löser ut.
6.2.5. Säkerhetsventil
Säkerhetsventilen monteras med fördel i inkommande ledning till värmeväxlaren. Avstäng- ningar får inte finnas på ledningen mellan säkerhetsventilen och växlaren. För öppna expan- sionssystem behövs inte säkerhetsventil.
6.2.6. Påfyllningsventil med backventil
Ventilen används för att fylla upp radiator- och ventilationssystemet med varmvatten så att rätt arbetstryck fås. Utrustningen består av en avstängningsventil med backventil av högst typ EA enligt SS-EN 1717. Påfyllningen sker manuellt och under övervakning.
6.2.7. Filter
Maskvidden till filterinsatsen ska vara högst 0,6 mm. Filterinsatsen ska kunna tömmas utan att filterhuset behöver demonteras.
6.3. Krav på varmvattenkretsens komponenter
6.3.1. Säkerhetsventil och backventil
Säkerhetsventilen monteras i kallvattenledningen till värmeväxlare för varmvatten. Avstäng- ningar får inte finnas i ledning mellan säkerhetsventilen och växlare. Backventil bör vara av typ EA enligt SS-EN 1717.
6.3.2. VVC-pump
Pumpen dimensioneras så att bra funktion upprätthålls i hela varmvattencirkulationssyste- met.
6.3.3. Kriskoppling
Kriskoppling är en ledning som har en funktion att vid kris eller reparationer hålla varmvat- tensystemet trycksatt. Ledningen är normalt avstängd och ledningen är försedd med av- stängningsventil och backventil av typ EA enligt SS-EN 1717.
6.3.4. Temperaturvisning
Temperaturvisning kan ske direkt med termometrar eller med givare kopplade till styr- och övervakningssystem. Termometern ska ha ett mätområde som minst täcker den maximala temperaturvariationen.
6.3.5. Avtappningsventil
Ventilen monteras på den lägsta punkten av ledningen. Avtappningsventil ska vara försedd med propp, ett säkerhetskrav.
7. Kvalitetssäkring
7.1. Installation
7.1.1. Kontakt med HEM gällande anmälningshandlingar
Beställning av fjärrvärmeanslutning skall göras i god tid av den blivande kunden. För att HEM skall ha möjlighet att utföra erforderlig ledningsdragning och övriga installationer, skall HEM ha beställningen i rimlig tid innan installationsarbetet påbörjas. Den rimliga tiden omfattar tid för dimensionering och ledningsdragning. Tidsbehovet varierar med en mängd faktorer, bl.a. avstånd till befintligt nät.
HEM skall kontaktas vid följande tillfällen:
a) I det inledande skedet av planeringen träffas överenskommelse om fjärrvärmerum- mets placering (där fjärrvärmecentralen placeras) samt fjärrvärmeledningarnas sträckning och anslutning till byggnaden.
b) Då VVS-projekteringen påbörjas träffas överenskommelse om kopplingsprincip, di- mensioneringsdata, placering av värmeväxlare och mätutrustning samt övrig utrust- ning ingående i fjärrvärmecentralen, samt fabrikat på värmeväxlare och reglerutrust- ning.
c) Vid avhämtande av material, som tillhandhålls av HEM, skall HEM kontaktas minst tre
(3) veckor i förväg. Materialet lämnas ej ut förrän projekteringshandlingarna är god- kända av HEM.
d) Vid provtryckning, installationskontroll och idrifttagande skall HEM kontaktas minst tre
(3) dagar i förväg.
e) Vid ändring av eller intrång i fjärrvärmecentral.
f) Vid ombyggnad av fastigheten eller ändring av dess uppvärmningssystem.
7.2. Projektering
Rådgör med den lokala värmeleverantören om förutsättningarna för anslutning och om valet av lämplig fjärrvärmecentral.
Effektbehovet för fjärrvärmecentralen bör diskuteras med värmeleverantören. Vid ombyggnad av befintlig central ska man ta del av den energistatistik som finns för byggnaden.
För övrigt se grundläggande regler i kapitel 1.
Certifiering och CE märkning av fjärrvärmecentraler styrker funktion, kvalité och prestanda för centralen som helhet och på komponentnivå.
Med CE-märkta fjärrvärmecentraler ska alltid en deklaration om överensstämmelse medfölja. Riskanalys bifogas.
7.2.1. Projekthandlingar
Följande handlingar skall tillsändas HEM för granskning och godkännande vid nyinstallation eller ändring av befintlig uppvärmningsanläggning:
a) Situationsplan och de byggnadstekniska ritningar som behövs för projektering av ser- visledningen. Sänds in i ett (1) exemplar minst sex (6) månader före planerad bygg- start.
b) Principritning över anläggningens primär- och sekundärsystem. Ritningen skall redo- visa kopplingen i fjärrvärmecentralen samt grupper och aggregat ute i anläggningen,
styrutrustningar, pumpar, avstängningsventiler, tryckmätare och övrig armatur. Sänds in i ett (1) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst två (2) månader innan installationsarbetet påbörjas.
c) Planritning och erforderliga sektioner, skala 1:20, över VVS-installationer i fjärrvärme- rum. Sänds in i ett (1) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst två (2) månader innan installationsarbetet påbörjas.
d) Uppgift om svetsentreprenör, kopia på godkända intyg för erforderliga svetsprocedu- rer och svetskompetenser samt intyg på namngiven montör med godkända svets- prov. Sänds in i ett (1) exemplar före installationens påbörjande.
Ledningsdimensioner, effekter och dimensionerande temperaturer skall anges för alla grupper.
7.2.2. Val av komponenter och rördelar
Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser för fjärrvärmeledningar ska följas vid val av rör- material och montage.
7.2.3. Val av komponenter och rördelar
Komponenter, rördelar och packningsmaterial ska vara godkända och minst ha den tryck- klass som erfordras i aktuellt system. De dynamiska tryckvariationer som förekommer i fjärr- värmesystem ska komponenterna och rördelarna klara. Lämpliga material är stål, stålgjut- gods och avzinkningshärdig mässing.
7.2.4. Val av växlare
Tillverkare av värmeväxlare och vattenvärmare ska kunna redovisa att värmeväxlare uppfyl- ler standarden SS-EN 1148. Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:109 beskriver hur den kontrollen genomförs.
Kontrollen omfattar även att tillverkarens dimensioneringsprogram med de tillverkade pro- dukternas prestanda.
7.2.5. Svetsning och lödning
För HT-system gäller de krav på utförande och kontroll som framgår av Svensk Fjärrvärmes anvisningar för fjärrvärmerör.
För LT-system och ST-system finns inget myndighetskrav på svetsar- och lödarprövning eller svetslicens. Det är ur kvalitetssynpunkt ändå att rekommendera att motsvarande krav som för HT-system ställs på svetsning och lödning även för dessa installationer.
I utrustning, som monteras i anläggningen kan ingå material som kan ta skada av för höga temperaturer vid montaget. Det ska beaktas vid val av svetsmetod.
7.2.6. Platsprovning
När installationen slutförts kontrolleras anläggningen genom tryck- och täthetskontroll enligt VVS AMA. Om krav på svetsarprövning har gällt ska stickprovsröntgen ske. Värmeleverantö- ren kan begära att svets- och lödförband kontrolleras.
7.2.7. Besiktning och kontroll
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter framgår vilka kontroller som ska utföras och vem som får genomföra dem, se kapitel 3.3.
Värmeleverantören utför alltid kontroll av att fjärrvärmecentralen och att installationen upp- fyller kraven i denna bestämmelse. I den kontrollen ingår provtryckning av fjärrvärmecentra- lens primärsida och de primärledningar som ansluter mot fjärrvärmesystemet.
Provtryckning sker med kallvatten under minst en timma med ett tryck 2,3 MPa. Provtryck- ningsvattnet avtappas innan primärsidan fylls upp med fjärrvärmevatten.
7.3. Drifttagning
7.3.1. Injustering
Värme- och varmvattensystem med vvc-ledningar injusteras för att uppfylla kraven på en bra funktion. Justeringsvärdena ska dokumenteras.
Injusteringen som utföres av entreprenören omfattar:
• kontroll och eventuell justering av reglerparametrar
För certifierad fjärrvärmecentrals varmvattenreglering finns inställningsvärde angivet i provprotokoll
• justera byggnadens värmesystem så att avsett temperaturfall i värmesystemet upp- nås
• justera vvc-flödet och termostatventiler med hänsyn till temperatur vid tappstället och i vvc-ledning
7.3.2. Funktionskontroll
När installationen är slutförd och injusterad bör man genomföra en funktionskontroll och temperaturmätning för att bedöma att den utlovade prestanda innehålls. För varmvattensy- stem bör mätningen utföras genom loggning av varmvattentemperaturen i utgående ledning intill värmeväxlaren.
Vid eventuell brist när det gäller varmvattenkontrollen så skall man först söka orsakerna i de kontrollpunkter som redovisas i punkt 5.6.5.
Följande bör kontrolleras:
• Data för ingående komponenter
• Placering av givare
• Varmvattnets temperatur vid växlaren *
• Varmvattnets temperatur vid tappställe **
• Värmeväxlarens prestanda. Växlartillverkaren bör tillhandahålla underlag för bedöm- ning vid aktuellt driftfall. Notera fjärrvärmeledningens framledningstemperatur
• Kontroll av att märkningen av ledningar är rätt gjord
• Kontroll av anläggningsdokumentation och skötselinstruktioner
* Temperaturbestämningen sker efter det att varmvattentemperaturen stabiliserat sig
** För tappställskontrollen gäller samma villkor som ovan. Observera 50°C blandat vatten
7.3.3. Åtgärd vid avvikelse
I första hand skall konstaterade avvikelse åtgärdas. Om detta är orealistiskt bör avvikelsen värderas och regleras.
7.3.4. Återkommande tillsyn av en fjärrvärmeinstallation
För fjärrvärmecentralen och anslutande primärledningar ska finnas ett tillsynsprogram enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Tillsynsprogrammet utgår från den riskbedömning, som anläggningsägaren/brukaren upp- rättat för anläggningen. Det är i anläggningsägarens/brukarens intresse att minst en gång per år kontrollera fjärrvärmecentralen efter tillsynsprogrammet. Kontrollerna bör dokumente- ras. Xxxxxxx och åtgärder journalföras.
Värmeleverantören ger här råd om lämpliga rutiner. För ändamålet har Svensk Fjärrvärme rapporten ”Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar” 2004:2.
7.4. Drift och underhåll av fjärrvärmecentralen
För att bibehålla en bra funktion hos fjärrvärmecentralen och byggnadens värmesystem upp- rättas drift- och underhållsrapporter. I Svensk Fjärrvärmes rapport ”Din Fjärrvärmecentral” 2004:1 ges anvisningar för detta.
7.4.1. Läckagekontroll
En vanligt förekommande metod för att upptäcka läckage i fjärrvärmesystem är att använda ett färgämne. Värmeleverantören initierar denna typ av kontroll genom att dosera färgämne i fjärrvärmevattnet. Den kommunala miljöorganisationen och allmänheten ska på förhand in- formeras och tillstånd inhämtas. Metoden finns beskriven i Värmeforsks rapport ”Färgämne för läckageindikering i fjärrvärmesystem” nr 343.
Vid rengöring av värmeväxlare och tillhörande system tag kontakt med tillverkaren av värme- växlaren och rådgör om lämpligt rengöringsmedel och arbetsmetod. Värmeleverantören bör informeras.
8. Kopplingsprinciper
Olika kopplingsprinciper kan väljas beroende på byggnadens värmebehov och värmesy- stems utformning.
Svensk Fjärrvärme har en rapport ”Fjärrvärmecentralen – kopplingsprinciper” 2004:3. Rap- porten beskriver olika principkopplingars egenskaper.
8.1. Parallellkoppling
Parallellkoppling är en variant av fjärrvärmecentral där värmeväxlarna är inkopplade mellan fjärrvärmesystemets fram- och returledning. En värmeväxlare betjänar radiatorkretsen och den andra varmvattnet. Den här kopplingen är den vanligast förekommande.
Kopplingen kan med fördel användas för flerfamiljshus.
För att få stabil varmvattentemperatur är det viktigt att välja reglerutrustning, som samverkar väl med övrig utrustning. Styrventilen ska klara de differenstrycksvariationer som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning, och ha bra reglerbarhet inom hela reglerområdet.
8.2. Tvåstegskoppling
Tvåstegskoppling är även den en vanligt använd koppling. Här utnyttjas fjärrvärmevattnet från radiatorväxlaren till att förvärma varmvattnet. Vattenvärmarens för- och eftervärmare delas effektmässigt upp så att returtemperaturen från radiatorväxlaren utnyttjas på bästa sätt. Om förvärmarsteget ger för stort tryckfall vid maximal radiatorlast, så kan tryckfallet av- lastas med en returledning direkt från radiatorväxlaren. Flödet regleras av en styrventil som kopplas i sekvens med den ordinarie styrventilen för radiatorväxlaren. Låga radiatortempe- raturer och sällan förekommande varmvattentappningar ger dock mindre fördelar för tvås- tegskopllingen.
För att få stabil varmvattentemperatur +55°C så är det viktigt att välja utrustning som sam- verkar väl med övrig utrustning. Styrventilen ska klara de differenstrycksvariationer som uppträder mellan fjärrvärmens fram- och returledning, och ventilen ska ha bra reglerbarhet inom hela reglerområdet.
8.3. Fjärrvärmecentral för småhus, parallellkopplad
Denna koppling är avsedd för småhus, som direktansluts till fjärrvärme. Den här typen av fjärrvärmecentral kan ha både termisk- och elektronisktstyrd reglerutrustning för varmvattnet och radiatorkretsen. Denna fjärrvärmecentral har ingen vvc men kan förses med sådan.
Fjärrvärmecentralen skall vara robust utförd och ha få flänsförband och få kopplingar på fjärrvärmesidan.
8.4. Värmeväxlare för markvärme ansluten till fjärrvärmens returledning
Den här kopplingen för markvärme bygger på att returledningen i fjärrvärmesystemet har tillräckligt hög temperaturnivå och har flöden för att tillgodose markvärmeanläggningens be- hov.
Dimensioneringstemperaturer för markslingorna är: Framtemperatur 35°C
Returtemperatur 20°C
Effektbehovet är beroende av klimatzon och kan variera mellan 170-500 W/m_.
Markslingorna är ofta fyllda med en vätska som förhindrar frysning. Vid dimensionering av värmeväxlaren beaktas detta.
Kopplingen kommer vid låg värmelast att ge liten differenstemperatur över fjärrvärmekretsen. Därför är det viktigt att välja ett integreringsverk som klarar den låga temperaturdifferensen (Δt). Materialet i fjärrvärmepumpen ska uppfylla fjärrvärmesystemets konstruktionsdata.
Fjärrvärmepumpen varvtalsstyrs i sekvens med 3-vägsventilen. Vid fallande värmebehov regleras först pumpen till sitt lägsta flöde innan 3-vägsventilens port mot shuntledningen till- låts börja öppna.
8.5. Eventuell inkoppling av extern värmekälla
Grundläggande krav vid eventuell inkoppling av extern värmekälla till fastighetens uppvärm- nings- eller tappvarmvattensystem är att vattnet inte får förvärmas innan det går in i fjärrvär- meväxlaren. Det vill säga att inkopplingen inte får påverka returtemperaturen fjärrvärmevatt- net. Se kapitel 3.4.
Innan eventuell inkoppling sker bör HEM kontaktas för diskussion av vald kopplingsprincip. HEM kan lämna ytterligare exempel på lämpliga kopplingsprinciper.
8.5.1. Princip för inkoppling av värmepump parallellt med värmeväxlare i radiatorsy- stem
Vid kombination av fjärrvärme och värmepump skall normalt parallellkoppling användas. Temperaturgivaren för sekundärsidans tillopp placerad efter blandningspunkten i en rörkrök eller liknande. Rördragningen arrangeras så att avståndet mellan givarna och växlaren blir så kort som möjligt.
8.5.2. Princip för inkoppling av värmepump parallellkopplade med värmeväxlare till tappvarmvatten
I princip är denna anläggning utformad så att den jobbar mot en värmeväxlare eller en sling- tank. Vid varmvattentappning kommer det inkommande kallvattnet att förvärmas i fjärrvärme- centralens förvärme för att sedan mellanvärmas av värme från värmepumpen. Slutligen värms vattnet till rätt temperatur i eftervärmaren.
9. Bilagor
1. Funktionskontroll av fjärrvärmecentral
2. Uppgifter om fjärrvärmecentralens dimensionering
38
39
Halmstads Energi och Miljö AB Box 31, 301 02 Halmstad
Tel 000-000 000
Fax 000-000 000
40