Förord. Samarbetet mellan kommun och landsting måste fungera väl, så att alla personer i behov av samhällets stöd i olika former kan få det snabbt, väl anpassat och på ett effektivt sätt. Den enskilda människans behov måste stå i fokus. Det faktum att kommun och landsting har olika ansvarsområden får aldrig orsaka administrativa svårigheter eller problem för den enskilde. Dessa riktlinjer för samverkan har tagits fram gemensamt av Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Arbetet utgår från lagstiftningen och från huvudmännens gemensamma avtal om samverkan. De gemensamma riktlinjerna har fokus på de barn och ungdomar som har behov av stöd och insatser från olika verksamheter och huvudmän. Det politiska uppdrag som gavs om förbättrat samarbete mellan huvudmännen utgick från tydliga riktlinjer: • Barnets/den unges bästa ska stå i fokus • Barnperspektivet ska vara styrande • Intentioner i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter ska fullföljas • Ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget ska klarläggas • Samarbetsformerna mellan berörda medarbetare ska vara välfungerande Arbetet med att utveckla vår gemensamma samverkan har sin utgångspunkt i vår strävan att förstärka närvården för våra barn och ungdomar. Närvården tar sikte på att skapa samverkanslösningar där med- borgaren möter kommunen och landstinget i ett sammanhang utifrån behovet. Dessa riktlinjer syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn och ungdomar 0–20 år som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning i problemtyngd och behov av insatser. Behoven ska tillgodoses snabbt, väl anpassat och effektivt. Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx X. Xxxxxxxx ordförande ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen socialnämnden för barn och unga Xxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx ordförande ordförande länsdelsberedningen uppsala-knivsta barn- och ungdomsnämnden Xxxxxxx Xxxxxx ordförande utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Målet för samverkan och målgruppen Målet för arbetet kring barn och unga är att alla barn och unga ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin förskolegrupp/skolklass som de tillhör. Målgruppen för riktlinjerna omfattar de barn och ungdomar som behöver tvärprofessionell kompetens i samverkan.
Förord. Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska skatte- avtalen i en särskild skriftserie. Skriftserien anknyter till Finans- departementets utgivning av svenska skatteavtal som upphörde 1987. Riksskatteverkets avtalshäften innehåller, förutom själva avtalen och övriga författningstexter, även relevanta förarbeten, i huvudsak propositionerna eller utdrag ur dessa. Där det behövs redovisas aktuella rättsfall och verkets bedömning av hur avtalet skall förstås. Avtalshäftena är avsedda för skattemyndigheternas taxeringsarbete. Verket avser att efter hand ge ut samtliga svenska skatteavtal och kommer att prioritera nya eller ändrade avtal liksom sådana som tillämpas ofta. Eftersom rättsläget ständigt förändras genom nya avtal, andra författningsändringar och domstolsavgöranden är det nödvändigt att bevaka utvecklingen på dessa områden. Fortlöpande information om nyheter inom skatteområdet finns i RSV-Nytt. Solna i juni 1996 Xxxxxx Xxxxx
Förord. Sedan lång tid har det på den privata sektorn funnits avtal mellan huvudorganisationerna om arbetstagares uppfinningar och om användning av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994). Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningar. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också kommit överens om en utvecklad, partsgemensam kommentar till avtalet om användning av konkurrensklausuler. Parterna enades vidare om inrättandet av en skiljenämnd, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets tagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningar. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kom- mersialisering och produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagen. Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning ti...
Förord. Riksskatteverket inledde 1993 en utgivning av de svenska skatte- avtalen i en särskild skriftserie. Skriftserien anknyter till Finans- departementets utgivning av svenska skatteavtal som upphörde 1987. Riksskatteverkets avtalshäften innehåller, förutom själva avtalen och övriga författningstexter, även relevanta förarbeten, i huvudsak propositionerna eller utdrag ur dessa. Där det behövs redovisas aktuella rättsfall och verkets bedömning av hur avtalet skall förstås. Avtalshäftena är avsedda för skattemyndigheternas taxeringsarbete. Verket avser att efter hand ge ut samtliga svenska skatteavtal och kommer att prioritera nya eller ändrade avtal liksom sådana som tillämpas ofta. Eftersom rättsläget ständigt förändras genom nya avtal, andra författningsändringar och domstolsavgöranden är det nödvändigt att bevaka utvecklingen på dessa områden. Fortlöpande information om nyheter inom skatteområdet finns i RSV-Nytt. Solna i april 1994 Xxxxxxx Xxxxxxx Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Lettland 14 Protokollet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Förord. Sedan Finansdepartementets utgivning av de svenska skatteavtalen upphörde år 1987 har ett stort antal nya avtal tillkommit och många av de gamla har ändrats. Eftersom skattemyndigheterna behöver ha tillgång till aktuella skatteavtal har Riksskatteverket beslutat att ge ut dessa i en särskild skriftserie. Skriftserien inleds med sju häften som innehåller 1989 års multilaterala nordiska skatteavtal samt de nya avtalen med Belgien, Frankrike, Mauritius, Mexiko, Nederländerna och Zimbabwe. Riksskatteverkets avtalshäften innehåller, förutom själva avtalen och övriga författningstexter, även relevanta förarbeten, i huvudsak propositionerna eller utdrag ur dessa. Där det behövs har verkets bedömning och aktuella rättsfall redovisats. Avtalshäftena är avsedda för skattemyndigheternas taxeringsarbete. Verket avser att efter hand ge ut samtliga svenska skatteavtal men kommer att prioritera nya och ändrade avtal liksom sådana som tillämpas ofta. Eftersom rättsläget ständigt förändras genom nya avtal, andra författningsändringar och domstolsavgöranden är det nödvändigt att bevaka utvecklingen på dessa områden. Fortlöpande information om nyheter inom skatteområdet finns i RSV-Nytt. Solna i juli 1993 Xxxxxxx Xxxxxxx Läsanvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Förord. Arbetsgivarverket och Saco-S har slutit Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T). Avtalet gäller tills vidare och ger goda förutsättningar för en långsiktig och stabil lokal lönebildning. Det ger också stor frihet för de lokala parterna att komma överens om nya löner utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. Avtalet är sifferlöst, d.v.s. innehåller inte några garantier för löneökningar. Lönerevision genomförs genom lönesättande samtal där chef och medarbetare överenskommer om ny lön. De lokala parterna kan dock enas om att i stället tillämpa kollektivavtalsförhandlingar. För universitets- och högskole- området gäller under en övergångsperiod att lönesättande samtal tillämpas endast om de lokala parterna är överens om det. I detta avtalstryck publiceras RALS 2010-T med den lydelse fr.o.m. den 1 oktober 2010 som parterna har enats om enligt förhandlingsprotokoll 2010-10-25 och förhandlingsprotokoll 2011-03-07 om inte något annat sägs. Utöver RALS 2010-T publiceras i detta avtalstryck även för- handlingsprotokollen enligt ovan till avtalet samt de bilagor som hör till protokollen. Detta avtalstryck publiceras i serien Centrala avtal med nr 2011:3. Avtalstrycket ersätter Centrala avtal nr 2007:3.
Förord. Bolagsmäns solidariska ansvar för ett handelsbolags för- pliktelser har tidigare behandlats översiktligt i handledningen för företrädaransvar och ackord, RSV 443 utgåva 2, från oktober 2000. I fråga om företrädaransvar är den publikationen numera ersatt av en separat handledning, utgiven i april 2005. Vidare kommer en särskild handledning för ackord att ges ut inom kort. I denna handledning utvecklas nu närmare vad som gäller beträffande bolagsmäns solidariska ansvar. Inom detta område har frågor av både rättslig och hanteringsmässig karaktär blivit vanligare sedan Skatteverket fått möjlighet att själv fatta beslut om det solidariska ansvaret för sådana fordringar som omfattas av skattekontosystemet. Att meddela sådana beslut utgör idag en del av Skatteverkets löpande borgenärsarbete. Handledningen innehåller en redogörelse för de grundläggande bolagsrättsliga reglerna rörande handelsbolag samt vad som gäller i fråga om bolagsmännens personliga ansvarighet, såväl i allmänhet som mera specifikt i förhållande till staten som skatteborgenär. I handledningen lämnas också stöd för hur Skatteverkets ärendehantering ska gå till. Vidare ges en över- siktlig beskrivning av de beskattningsregler som gäller för handelsbolag. Slutligen lämnas även en praxisredogörelse som innehåller de viktigaste avgörandena med anknytning till bolagsmännens solidariska ansvar. Handledningen är i första hand avsedd för borgenärsarbetet vid Skatteverket samt för utbildning inom myndigheten. Den rättsliga redovisningen tar hänsyn till lagändringar och praxis fram till den 1 juni 2006. Fortlöpande information om utvecklingen på rättsområdet samt Skatteverkets ställnings- taganden i olika frågor publiceras på myndighetens webbplats på Internet, xxx.xxxxxxxxxxxx.xx. Solna i juni 2006 Xxxxxxx Xxxxxxxxx 1.1.1 Handelsbolag 14 1.1.2 Kommanditbolag 16 1.1.3 Bolagsavtalet 19 1.1.4 Registrering 20 1.1.5 Bolagsmän och delägare 23 1.1.6 Förvaltningsbefogenhet 25 1.1.7 Företrädare och firmatecknare 25 1.1.8 Prokura 26 1.1.9 Byte av xxxxxxxxx 27 1.1.10 Likvidation och upplösning 28 1.1.11 Konkurs 31 1.2.1 Ansvarets innebörd 33 1.2.2 Förpliktelsens uppkomst 34 1.2.3 Ansökan om verkställighet och konkurs mot bolagsman 35 1.2.4 Invändningar från bolagsmannen 36 1.2.5 Ansvarighet vid byte av bolagsman 37 1.2.6 Regressrätt 39 1.2.7 Preskription 39 1.3.1 EEIG 40 1.3.2 Utländska handelsbolag 41
Förord. Allmän fastighetstaxering (AFT) har enligt fastighetstaxerings- lagen (1979:1152), FTL, sedan 1988 skett vartannat år för de olika taxeringsenhetstyperna enligt en i lagen fastställd tids- plan. Enligt denna skall allmän fastighetstaxering ske av varje taxeringsenhetstyp vart sjätte år. Den uppdelade allmänna fastighetstaxeringen ersatte tidigare gällande ordning då allmän fastighetstaxering av alla taxeringsenheter skulle ske sam- tidigt vart femte år. Enligt riksdagsbeslut år 2001 skall de allmänna fastighets- taxeringarna ske vart sjätte år räknat från år 2003 för småhus- enheter, år 2005 för lantbruksenheter och år 2007 för hyreshus- enheter, industrienheter, elproduktionsenheter och special- enheter (prop. 2001/02:43, SFS 2001:1218). Genom riksdagsbeslutet år 2001 har också det år 1996 införda omräkningsförfarandet enligt huvudregeln tagits bort fr.o.m. 2003 års fastighetstaxering. I stället har ett system med förenk- lade fastighetstaxeringar (FFT) förts in. Sådana taxeringar skall enligt det nya systemet äga rum för småhusenheter, hyreshus- enheter och lantbruksenheter det tredje året under perioden mellan de allmänna fastighetstaxeringarna av respektive taxeringsenhetstyp. Det innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger rum vart tredje år för dessa typer av taxeringsenhet. FFT skedde första gången för hyreshus- enheter år 2004 och sker första gången för småhusenheter år 2006 och för lantbruksenheter år 2008. Nästa FFT för var och en av dessa taxeringsenhetstyper sker efter ytterligare sex år. Industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter ingår inte i systemet med förenklade fastighetstaxeringar. Särskild fastighetstaxering (SFT) sker varje år i fråga om de fastigheter som det året inte är föremål för allmän eller förenklad fastighetstaxering. Vid särskild fastighetstaxering sker ändring av den taxering som bestämts vid allmän eller förenklad fastig- hetstaxering bara om det föreligger s.k. nytaxeringsgrund. Allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering är till största delen reglerad genom bestämmelser i FTL och fastighets- taxeringsförordningen (1993:1199), FTF. FTL har fr.o.m. 2003 ändrats genom SFS 2003:230, 650 och 1201 samt 2004:279. FTF har under 2003 och 2004 ändrats genom SFS 2003:204 och 963 samt genom 2004:281. Inför AFT 07 har ett antal ändringar skett i FTF genom SFS 2006:327 framför allt beträffande elproduktionsenheterna. I övrigt har Skatteverket inför AFT07 med stöd av 7 kap. 7 § och 19 ka...
Förord. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Familjecentralen är en hälsofrämjande arena och nära mötesplats för blivande föräldrar och barnfamiljer. Familjecentralen har en viktig uppgift i främjandet av trygghet under barnens tidiga levnadsår, detta genom att sprida kunskap till och stödja blivande föräldrar och småbarnsföräldrar. På en familjecentral arbetar flera olika verksamheter tillsammans kring barnfamiljen såsom mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. I vissa kommuner ingår även Svenska kyrkan i samverkan kring familjecentralen. Här samordnas och samlokaliseras främjande och förebyggande arbete för barn och föräldrar, vilket innebär att familjecentralen kan fungera som en ingång för att nå alla föräldrar och samtidigt erbjuda kompletterande stödformer för föräldrar som är i behov av det. Dessa riktlinjer beskriver vad som definierar Familjecentralen och dess verksamhet. Vidare beskrivs Region Uppsala och länets kommuners gemensamma mål och syfte samt verksamhetsuppföljning för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter. Region Uppsala och länets kommuner ser familjecentralen som en självklar och viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete kring barn och barnfamiljer. Verksamheten ska bidra till att bygga grunden till ett tryggt och bra välfärdssamhälle. Familjecentralen är grundläggande för möjligheten att fånga barn och ungas behov. Processen kring framtagandet av detta riktlinjedokument har skett i samverkan med de kommunala familjecentralssamordnarna, Uppsala läns regionala samordnare för Föreningen för familjecentralers främjande och hälsoplanerare vid Folkhälsoenheten inom Region Uppsala. Arbetet har förankrats i de kommunala styr- och ledningsgrupperna. Inspiration till dokumentet har inhämtats från Region Jönköpings läns vägledningsdokument - Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler i Region Jönköpings län. Uppsala 2017-08-16 Innehåll Förord 2 Definition av Familjecentral 4 Barnkonvention 4 Mödrahälsovård 5 Barnhälsovård 5 Öppen förskola 6 Socialtjänst 6 Samverkan och samlokalisering 7 Ledning och samordning 7 Samordnare 8 Introduktion till verksamhetsuppföljning/plan 8 Bilaga 1 – Mall för slussnings- och flödesmätning 10 Bilaga 2 – Förslag på mall för föräldraenkät 11 Bilaga 3 – Samordnarfunktion på familjecentralen 13 Bilaga 4 – Förslag på mall för samverkansavtal 14
Förord. Denna Trafiksäkerhetsinstruktion "TRI" har utarbetats för att Göteborgs Spårvägar AB, som trafikutövare av spårvagnstrafik och utförare av särskild trafikledningsverksamhet, samt Trafikkontoret, som spårinnehavare, ska kunna erbjuda ett så säkert och bra fungerande spårvägssystem som möjligt. En säker trafik är vårt viktigaste mål. Arbetet ska bedrivas så att det inte blir någon konflikt mellan säkerheten och andra viktiga mål. I en valsituation ska säkerheten alltid prioriteras. Det går inte att förutse och skriva instruktioner för allt. Ibland måste du liksom andra trafikanter, handla efter eget omdöme. Gör aldrig något som du inte har tillräckliga kunskaper för! Påbörja aldrig en åtgärd om du inte vet att du kan avsluta den på ett säkert sätt. Bestämmelserna riktar sig till alla som utövar trafik eller på annat sätt arbetar och är verksamma inom spårvägsverksamheten. Trafiksäkerhetsinstruktionen är gemensam för Trafikkontoret i Göteborg och Göteborgs Spårvägar AB. För kapitel 3, 4 och 6 har Göteborgs Spårvägar AB det formella ansvaret och för kapitel 1, 2, 5 och 7 har Trafikkontoret det formella ansvaret. Med gemensam TRI avses bägge parters ansvar att ajourhålla och uppdatera hela instruktionen. Tvist i anledning av detta avtal ska, såvitt parterna inte kan enas om annat, avgöras enligt Stadens riktlinjer för kommuninterna tvister. Xxxxxx Xxxxxx Ma-Xxx Xxxxxxxx Göteborgs Spårvägar AB Trafikkontoret