Allmänna bestämmelser – AB 05

Allmänna bestämmelser – AB 05

Kaé. 1 Inledande bestämmelser

§ 1 Inledning

Anställningsvillkoren i detta avtal ska stimulera till f∏rbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt genom flexib- la l∏sningar bidra till att nå verksamhetsmålen.

Anställningsvillkoren kan, där så anges, anpassas till lokala f∏rutsätt- ningar och genom f∏rtroendefull dialog skapa utrymme f∏r individuella l∏sningar där kompetens tillvaratas och utvecklas. Delaktighet och infly- tande i de egna anställningsvillkoren skapar f∏rutsättningar f∏r engage- mang, arbetsglädje och ansvarstagande i verksamheten.

Avtalet och dess m∏jligheter till lokal anpassning, skapar f∏rutsättningar f∏r att behålla och rekrytera personal. Avvikelser kan g∏ras, där så an- ges, genom lokala kollektivavtal eller ∏verenskommelse mellan arbetsgi- vare och arbetstagare.

Anmärkning

Med Svenska Kommunalarbetaref∏rbundet kan avvikelse endast ske genom lo- kalt kollektivavtal där så särskilt anges och med enskild arbetstagare där så sär- skilt anges.

§ 2 Tilläméningsområde

Om inte annat f∏ljer av lag, f∏rordning eller statlig myndighetsf∏reskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet h∏rande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, till- lämpas på arbetstagare f∏r vilken annat avtal inte gäller.

Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas.

Arbetsgivare och f∏rvaltningschef eller annan arbetstagare med motsva- rande funktion kan träffa ∏verenskommelse om avvikelse helt eller del- vis från detta avtal.

Kaé. 2 Anställningen

§ 3 Intyg om arbetsf∏rmåga

En arbetsgivare kan begära att en arbetss∏kande ska lämna läkarintyg om arbetsf∏rmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden f∏r intyget ersätts av arbetsgivaren.

§ 4 Anställningsform

Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna f∏r lagen om anställningsskydd (LAS).

Mom. 2 6 § LAS, provanställning, ersätts av f∏ljande bestämmelser.

Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt h∏gst 6 kalen- dermånader om arbetsgivaren finner det n∏dvändigt på grund av sär- skilda omständigheter. Arbetstagare med provanställning anställs f∏r viss tid.

Innan beslut fattas om provanställning ska f∏rhandling enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.

Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS, tidsbegränsad anställning, gäller f∏ljande.

a) Med vikarie avses arbetstagare som anställs f∏r att arbeta i stället f∏r annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikari- at).

Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat f∏r att helt eller delvis utf∏ra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill dess efterträdare b∏rjat sitt arbete. Det f∏rutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren b∏rjat arbeta.

c∏r andra vikariat gäller vad LAS f∏reskriver.

b) Efter ∏verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan ar- betstagare som uppbär hel ålderspension i någon form anställas f∏r be- gränsad tid.

c) Arbetsgivare och f∏rvaltningschef eller arbetstagare med motsvaran- de funktion kan träffa ∏verenskommelse om tidsbegränsad anställning.

Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som f∏ljer av 5 § LAS.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från 5 § LAS i andra fall än som anges i mom. 3.

Kollektivavtal kan även träffas om avvikelse från ∏vriga bestämmelser i denna bestämmelse.

Mom. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från 28 § LAS om skyldighet att underrätta lokal arbetstagarorganisation om tidsbegränsad anställning.

§ 5 Deltidsanställning

Mom. 1 c∏r arbetstagare som är deltidsanställd gäller f∏ljande.

a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom- snitt minst 17 timmar per vecka.

b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, pr∏vas om arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas h∏jd sysselsättningsgrad.

Anmärkningar

1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).

2. Detta moment gäller inte om deltidsanställning är en f∏ljd av delpension, sjukersättning som inte är tidsbegränsad eller om arbetstagare fyllt 67 år.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Kaé. 3 Under anställningen

§ 6 Allmänna åligganden

Mom. 1 Arbetstagare ska utf∏ra de arbetsuppgifter som framgår av f∏r arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i ∏vrigt, som är f∏renade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessut- om skyldig att vikariera f∏r annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utf∏ra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller f∏rskjuta arbetstiden, att arbeta ut∏ver fastställd arbetstid samt att fullg∏ra jour och beredskap.

Vid stadigvarande f∏rflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas f∏r att f∏rflytta arbetstagaren mot hennes eller hans ∏ns- kan.

Anmärkningar

1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller f∏rskjuta arbetsti- den, att inte utf∏ra arbete ut∏ver ordinarie arbetstid eller fullg∏ra jour eller be- redskap ska hänsyn tas till det.

2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utf∏ra de egna arbetsuppgifter- na och samtidigt utf∏ra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en f∏ljd.

Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att f∏lja ∏verenskomna ändringar i det- ta avtal med tillh∏rande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.

§ 7 Utbildning m.m.

Arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferen- ser och liknande behåller l∏nen. Om utbildningen pågår h∏gst 7 kalen- derdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skulle utgetts i tillägg f∏r obekväm arbetstid om arbetstagaren utf∏rt sina ordinarie ar- betsuppgifter.

Kompensation f∏r ∏vertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i detta moment. Dock får arbetstagare f∏r varje genomf∏rd utbildnings- timme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en tim- me f∏r varje utbildningstimme. c∏r tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadsl∏n enligt § 20 mom. 4.

§ 8 Bisysslor

Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser beh∏vs f∏r bed∏mning av bisysslan.

Arbetsgivaren kan f∏rbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan

a) inverka hindrande f∏r arbetsuppgifterna,

b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.

Anmärkning

c∏rtroendeskadlig bisyssla f∏r arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalf∏rbund regleras i 7 § lagen om offentlig anställning (LOA).

c∏r arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalf∏rbund gäller även att bisyssla kan f∏rbjudas av arbets- givaren om den kan

c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos ar- betsgivaren.

Mom. 2 c∏rtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella orga- nisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal.

§ 9 Hälsounders∏kningar

Periodiska hälsounders∏kningar

Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstaga- rens hälsotillstånd medf∏r risk f∏r människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller f∏r betydande skador på milj∏ eller egendom, är arbets- tagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbun- det genomgå hälsounders∏kningar som är n∏dvändiga f∏r bed∏mning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.

Anmärkning

Arbetsgivaren ska upprätta en f∏rteckning ∏ver de anställningar/arbetsupp- gifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad f∏rteckning.

Övriga hälsounders∏kningar

Mom. 2 Övriga hälsounders∏kningar ska genomf∏ras i nära samf∏r- stånd med arbetstagaren.

§ 10 Avstängning m.m.

F∏rseelser m.m.

Mom. 1 Arbetstagare kan på grund av f∏rseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. c∏r denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avl∏- ningsf∏rmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av l∏nen får behållas.

Mom. 2 Är arbetstagare på sannolika skäl misstänkt f∏r eller bevisligen skyldig till svårare fel eller f∏rsummelse i arbetet, brott som kan medf∏ra fängelse eller svårare f∏rseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete.

Avstängning kan även ske om det i ∏vrigt finns vägande skäl.

Avstängning får ske f∏r h∏gst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om f∏rseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock av- stängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.

Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren l∏n.

Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avl∏ningsf∏rmånerna som arbetstagaren enligt gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avl∏nings- f∏rmåner enligt mom. 2 f∏rsta stycket, om arbetsgivaren finner att sär- skilda skäl f∏religger.

Om avstängningen inte åtf∏ljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avl∏ningsf∏rmåner med avdrag f∏r den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstäng- ningstiden.

Medirinska skäl

Mom. 4 Arbetsgivare kan efter att ha h∏rt läkare meddela arbetstagare f∏rbud att arbeta f∏r att f∏rhindra att smitta sprids. Under ett sådant f∏r- bud behåller arbetstagaren avl∏ningsf∏rmånerna.

Mom. 5 Arbetstagare kan meddelas f∏rbud att arbeta i avvaktan på re- sultat av beordrad läkarunders∏kning enligt § 9 mom. 1, lag, f∏rordning eller statlig myndighetsf∏reskrift. Under ett sådant f∏rbud får arbetsta- garen sjukl∏n enligt § 28 mom. 9.

Arbetstagares kostnad f∏r beordrad läkarunders∏kning ersätts av ar- betsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av c∏r- säkringskassan.

Om läkarunders∏kningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsf∏rmåga på grund av sjukdom ska innehållna avl∏ningsf∏rmåner utges.

Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete f∏r h∏gst 30 kalender- dagar i sänder om arbetstagaren

a) vägrar genomgå läkarunders∏kning enligt § 9 mom. 1, lag, f∏rord- ning eller statlig myndighetsf∏reskrift, eller

b) vägrar att f∏lja läkares f∏reskrift om vård.

Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avl∏nings- f∏rmåner.

§ 11 Disciélinéåf∏ljd

Mom. 1 Arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller f∏rsum- melse kan meddelas disciplinpåf∏ljd i form av skriftlig varning.

Disciplinpåf∏ljd får dock inte meddelas arbetstagare f∏r att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämf∏rlig stridsåtgärd.

Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller f∏rsummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt f∏rfarande med anledning av den f∏rseelsen.

Mom. 3 Innan fråga om disciplinpåf∏ljd avg∏rs ska ber∏rd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till ∏verläggning i frå- gan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att un- derrättelsen mottagits.

Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden.

§ 12 Omreglering éå grund av sjukersättning

Mom. 1 Arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregleras till lägre sysselsättningsgrad med of∏rändrade eller andra arbetsuppgif- ter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL), ska skrift- ligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i f∏rväg. Samti- digt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgivaren.

Anmärkningar

1. Omregleringen ska g∏ras utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens ar- betsf∏rmåga. Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till ∏verläggning med arbetsgivaren om beskedet.

2. Arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars sjukersättning helt upph∏r genom att arbetsf∏rmågan inte längre är nedsatt, ska ges tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren pr∏var att så är m∏jligt.

Mom. 2 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 1 b∏r eftersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln

a x (1 – b) = c

a = den tidigare sysselsättningsgraden,

b = omfattningen av den partiella sjukersättningen (exempelvis 0,50 vid halv sjukersättning) och

c = den nya sysselsättningsgraden.

Mom. 3 Arbetstagare med fast kontant l∏n som fått sina anställnings- villkor omreglerade enligt mom. 1 och 2 får l∏n enligt § 16 mom. 1 om månadsl∏n.

Mom. 4 Om arbetsgivare och arbetstagare, som fått besked enligt mom. 1, inte träffar en ∏verenskommelse om omreglering av anställ- ningsvillkoren f∏re den tidpunkt f∏r omreglering som beskedet anger, ska f∏r både arbetsgivare och arbetstagare gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad lagen om anställningsskydd (LAS) eller § 33 mom. 1 och 2 f∏reskriver om uppsägningstider.

Anmärkning

Bestämmelser om att lämna arbetet vid hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad enligt AcL finns i 33 § andra stycket i LAS.

Kaé. 4 Arbetstid

§ 13 Arbetstid

Inledande bestämmelse

Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med f∏ljande och i särskilda be- stämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg.

Genomsnittlig arbetstid

Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden f∏r heltidsanställd ska vara i genom- snitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av f∏ljande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag – l∏rdag

(s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Ordinarie arbetstid som är f∏rlagd till vardag såväl som s∏n- och helg- dag eller till vardag och helgdag ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.

Vid f∏rläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genom- snittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid f∏r- läggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.

Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt f∏regående stycke inte samtli- ga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.

Ordinarie arbetstid, som till ∏vervägande del avser underjordsarbete, ska f∏r heltidsanställd vara i genomsnitt 36 timmar per helgfri vecka.

Anmärkning

Till underjordsarbete räknas inte arbete f∏rlagt till särskilt f∏r sitt ändamål iord- ningställt bergrum eller annat under jord beläget utrymme.

Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsom- mar-, jul- och nyårsafton.

Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordi- narie arbetstid fastställas under olika delar av året f∏r att m∏jligg∏ra sommararbetstid under f∏rutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls.

F∏rläggning av arbetstid

Mom. 5 c∏rläggning av ordinarie arbetstid b∏r vid behov anges i ar- betstidsschema eller liknande, som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r ar- betstagarorganisationen.

Anmärkning

Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal f∏rhandling. Begäran om sådan f∏rhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom

10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av arbetstiden med iakttagande av den- na bestämmelse.

Avvikelser från AГL

Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL

a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll,

b) anses studieledighet inte som arbetad tid,

c) anses f∏rlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid,

d) anses f∏rskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller

∏vertid,

e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, ∏vertid och mertid g∏- ras per kalendermånad och

f) kan begränsningsperiod omfatta h∏gst 16 veckor.

Anmärkning

Ordinarie arbetstid får uppgå till h∏gst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.

M∏jligheter till lokala avvikelser

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från

a) 7 § andra stycket (10 § f∏rsta stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid,

b) 8 § ATL om annat uttag av ∏vertid och annan begränsningsperiod f∏r

∏vertid,

c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av xxxxxx,

d) 13 § f∏rsta stycket ATL om nattvila,

e) 14 § f∏rsta stycket ATL om veckovila,

f) 15 § tredje stycket ATL om f∏rläggning av raster och

g) 15 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6 a).

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock h∏gst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 6 f).

Anmärkning

Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.

Personalpool

Mom. 8 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D.

§ 14 clexibel arbetstid

Mom. 1 Efter ∏verläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. c∏rläggning av ordinarie arbetstid enligt § 13 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid.

Kollektivavtal träffas om f∏ljande

Avstämningsperiodens längd, f∏rläggning och omfattning av flextid samt maximimått f∏r flextidssaldo som får ∏verf∏ras till närmast f∏ljande avstämningsperiod.

Definitioner

Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller f∏ljande definitioner

Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och f∏rläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas.

cast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då ar- betstagaren har att obligatoriskt fullg∏ra ordinarie arbetstid.

clextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbets- tagaren ut∏ver fast tid kan fullg∏ra ordinarie arbetstid.

Totalram är tiden från flextidens b∏rjan f∏re fast tid till flextidens slut efter fast tid.

Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie ar- betstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd.

clextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (mi- nussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstäm- ningsperiodens slut i f∏rhållande till den ordinarie arbetstiden.

F∏rutsättningar

Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller f∏ljande

a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehål- las,

b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagare inte utnyttja flex- m∏jligheten vid det tillfället,

c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, ∏verf∏rs till nästa av- stämningsperiod och

d) flextidssaldo som under- eller ∏verstiger vad som fastställts, får ∏ver- f∏ras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt f∏ljande.

Minussaldo ger l∏neavdrag med 1/165 av månadsl∏nen (i f∏rekomman- de fall uppräknad till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller f∏r timavl∏nad med aktuell timl∏n. Plussal- do bortfaller och medf∏r ingen ersättningsrätt.

Undantag

Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt f∏rfall enligt f∏ljande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska mi- nussaldo f∏ranleda l∏neavdrag enligt huvudregeln i f∏rsta stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid be- rättigar till ∏vertidskompensation.

L∏neavdrag och utbetalning f∏r inte ∏verf∏rbart minus- respektive plus- saldo ska verkställas vid avl∏ningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats.

Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro

Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska ar- betstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt f∏rfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid.

Avvikelser

Mom. 5 c∏r arbetstagare med flexibel arbetstid gäller f∏ljande under f∏rutsättning att villkoren f∏r ∏vertidskompensation i ∏vrigt är uppfyll- da.

a) Som ∏vertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utan- f∏r totalramen (dagberäkning). Här utg∏r 2 timmar f∏re och 2 timmar efter normaltiden enkel ∏vertid.

b) c∏r i f∏rväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanf∏r nor- maltid, utges ersättning med enkel ∏vertidskompensation om arbetsta- garen under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt ∏verstiger sammanlagd normaltid.

Mom. 6 c∏r arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget f∏r obe- kväm arbetstid, enligt § 21 mom. 1, endast f∏r arbetstid som faller inom normaltiden.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse.

Kaé. 5 L∏nebestämmelser ock särskilda ersättningar

§ 15 Avl∏ningsf∏rmåner

Mom. 1 Arbetstagare får avl∏ningsf∏rmåner enligt detta avtal.

Avl∏ningsf∏rmåner är l∏n enligt §§ 16–18, semesterl∏n, semesterersätt- ning och l∏n under ledighet samt f∏ljande särskilda ersättningar nämli- gen kompensation f∏r fyllnadstids- och ∏vertidsarbete, färdtidsersätt- ning, tillägg f∏r obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning samt tillägg vid f∏rskjuten arbetstid.

Mom. 2 Avl∏ningsf∏rmåner utges från och med arbetstagarens f∏rsta anställningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag.

Mom. 3 Avl∏ningsf∏rmåner beräknas per kalendermånad.

Mom. 4 Avl∏ningsf∏rmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.

Anmärkningar

1. Om m∏jligt ska utbetalningsdagar f∏r nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad.

2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller f∏l- jande.

a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på s∏n- eller helgdag, ska avl∏ningsf∏r- måner utbetalas andra vardagen f∏re den fastställda utbetalningsdagen.

b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag f∏re s∏n- eller helgdag, ska avl∏- ningsf∏rmåner utbetalas f∏rsta vardagen f∏re den fastställda utbetalningsda- gen.

3. Arbetstagarorganisation får påkalla lokal f∏rhandling om angivna utbetal- ningsdagar.

§ 16 L∏neform

Månadsl∏n

Mom. 1 Arbetstagare som anställs f∏r en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 % av den f∏r mot- svarande heltid gällande arbetstiden får l∏n f∏r kalendermånad som fast kontant l∏n enligt ∏verenskommelse.

Anmärkning

Arbetstagare med kortare anställningstid eller lägre sysselsättningsgrad kan få månadsl∏n enligt detta moment.

Som fast kontant l∏n avses även eventuella fasta l∏netillägg som utges f∏r kalendermånad, om inte annat ∏verenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Гiml∏n

Mom. 2 Annan arbetstagare får l∏n per timme enligt ∏verenskommelse.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om andra l∏neformer.

§ 17 Beräkning av l∏n i vissa fall

Partiell ledighet under hel kalendermånad

Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadsl∏nen enligt f∏ljande formel

a - b	x c = d
a

a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som f∏r arbetstagaren är or- dinarie arbetstid,

b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadsl∏n och

d = arbetstagarens månadsl∏n vid partiell ledighet under hel kalender- månad.

Ledighet under del av kalendermånad

Mom. 2 L∏n som avser del av kalendermånad beräknas f∏r månadsav- l∏nad arbetstagare f∏r kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadsl∏nen delad med antalet kalenderdagar i månaden.

Mom. 3 Vid beräkning av l∏n f∏r kalendermånad ska sammanlagd le- dighet utan rätt till l∏n under del av månad anses omfatta det antal ka- lenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha full- gjorts under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med

a) 1,40 f∏r arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är f∏rlagd till 5 dagar per vecka eller vid annan begränsningsperiod till genomsnittligt

5 dagar per vecka och

b) f∏r annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls genom att antalet kalenderdagar i begränsningsperioden delas med anta- let arbetsdagar i denna.

Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till l∏n under del av kalendermånad.

Anmärkningar

1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från denna/dessa.

2. Vid ledighet enligt § 28 mom. 1 ska, f∏r tid som ingår i en sjukl∏neperiod under vilken arbetsgivaren har att svara f∏r sjukl∏n enligt lagen om sjukl∏n el- ler då dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan le- dighet under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsbe- räknad sjukpenning eller rehabiliteringsersättning utges, ska sammanlagd så- dan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan f∏rmån. Motsvarande ska gälla vid sjukledighet under påb∏rjad semes- ter.

3. Vid ledighet f∏r tjänstg∏ring inom totalf∏rsvaret enligt § 30 mom. 1 då dag- penning utges enligt f∏rordningen om f∏rmåner till totalf∏rsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av må- nad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning.

4. Vid ledighet del av enstaka dag ska l∏neavdrag g∏ras med 1/165 av arbets- tagarens månadsl∏n f∏r varje frånvarotimme med undantag f∏r ledighet på grund av sjukdom eller tillfällig f∏räldrapenning. Är arbetstagaren deltidsan- ställd ska l∏nen f∏rst uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Övrigt

Mom. 4 Arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsber∏vad på kriminalvårdens område, ska f∏r den tiden avstå samtliga avl∏ningsf∏r- måner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av l∏- nen får behållas.

Mom. 5 Arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt f∏rfall, ska f∏r denna tid avstå samtliga avl∏- ningsf∏rmåner.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om att beräkna l∏n med l∏neavdrag per timme vid ledighet under del av månad i stället f∏r att tillämpa kalenderdagsfaktor enligt mom. 3. Överenskommelse om timavdrag beh∏ver inte omfatta alla ledighetsor- saker.

c∏r varje timme ska l∏neavdrag f∏r arbetstagaren g∏ras enligt f∏ljande formel

fast kontant l∏n vid heltid

4,313 x genomsnittlig veckoarbetstid vid heltid dock h∏gst 38,25

§ 18 Uééekållsanställning

Inledande bestämmelser

Mom. 1 c∏r anställning med uppehåll (ferier) gäller f∏ljande.

Denna bestämmelse gäller endast f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n. c∏r visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna tillämpas endast om anställningen avser minst hel termin.

Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som f∏rflyter från verksamhetens b∏rjan på h∏sten till motsvarande tidpunkt därpå f∏ljan- de h∏st.

Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är ar- betsskyldig.

Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksam- hetsåret, då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.

Uppehållsl∏n är den l∏n, som arbetstagare får under sommaruppehåll.

L∏nebestämmelser

Mom. 2 Arbetstagare som har anställning med uppehåll får under ar- betsår och vinteruppehåll l∏n eller l∏n under ledighet på sätt som fram- går av detta avtal.

Vid anställning med uppehåll i stället f∏r anställning med semester ska l∏n, l∏n under ledighet och uppehållsl∏n beräknas enligt reglerna i den- na bestämmelse.

L∏neberäkning ska g∏ras på grundval av ∏verenskommen l∏n f∏r an- ställning med semester, varvid l∏nebeloppet multipliceras med tillämp- lig uppehållsl∏nefaktor enligt f∏ljande tabell.

Antal kalenderdagar under arbetsåret	Uppehållsl∏nefaktor
241-247	0,77
248–254	0,79
255–261	0,81
262–268	0,83
269–275	0,85
276–282	0,88
283–289	0,90
290–296	0,92
297–303	0,94
304–310	0,96
311–317	0,98

crån och med arbetsårets b∏rjan det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år f∏rh∏js uppehållsl∏nefaktorn med 0,03.

Efter ∏verenskommelse kan l∏neberäkning g∏ras på grundval av l∏nebe- loppet som är fast kontant l∏n f∏r anställning med uppehåll.

Anmärkning

Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt § 20 mom. 4, fyllnadsl∏n.

Beräkning av uppehållsl∏n

Mom. 3 Under sommaruppehåll ska uppehållsl∏n utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället f∏r l∏n eller l∏n under ledighet.

Mom. 4 Vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabili- teringsersättning under de 45 f∏rsta kalenderdagarna av sommaruppe- hållet behåller arbetstagaren uppehållsl∏nen. Under ∏vrig del av som- maruppehållet gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållsl∏nen vid ledighet med sjukpenning, f∏räldrapenning eller rehabiliteringser- sättning.

Anmärkning

Infaller sjukl∏neperiod enligt lagen om sjukl∏n under de 45 f∏rsta kalenderda- garna av sommaruppehållet utges även sjukl∏n beräknad på uppehållsl∏n.

Mom. 5 Uppehållsl∏n utges enligt jämf∏relse mellan l∏n f∏r helt verk- samhetsår och under arbetsåret utbetald l∏n samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållsl∏nen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.

a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner under h∏gst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande, beräknas och utges uppehållsl∏n enligt samma grunder som l∏n.

b) c∏r annan arbetstagare beräknas uppehållsl∏nen genom jämf∏relse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.

- Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande fri- dagar.

- Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av le- dighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterl∏negrundande.

- Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avl∏ningsf∏rmåner, dock h∏gst 30 kalenderdagar.

- Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått l∏n enligt mom. 7.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inbegriper då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som en- ligt § 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgiva- ren.

c) Vid f∏rändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppe- hållsl∏nen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval

av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppehållet, då ar- betstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även vid partiell le- dighet under del av dag under arbetsåret utan avl∏ningsf∏rmåner be- räknas uppehållsl∏nen på detta sätt.

Anmärkningar

1. Med sysselsättningsgrad avses f∏r anställningen fastställd omfattning av ar- betstiden i f∏rhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.

2. c∏r deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret f∏rändrad sysselsätt- ningsgrad ska, vid beräkning av uppehållsl∏nen, månadsl∏nen per sista dagen av arbetsåret f∏rst uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

Mom. 6 c∏r arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet b∏rjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållsl∏n beräknas enligt mom. 5.

Mom. 7 c∏r arbetstagare, som

a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets b∏rjan till vinteruppehållets b∏rjan, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,

b) b∏rjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs f∏rsta anställningsdagen till den 1 januari.

Anmärkning

Arbetstagare som är ledig f∏r vård av barn eller utbildning och avbryter ledig- heten f∏r att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar f∏re vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till l∏n under vinteruppehållet. Om arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.

Mom. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till an- ställning med semester eller omvänt hos samma arbetsgivare, ska uppe- hållsl∏n respektive semesterf∏rmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upph∏rt och ny anställning hos arbetsgivaren till- trätts.

rtbetalning av uppehållsl∏n

Mom. 9 Uppehållsl∏n b∏r f∏rdelas jämnt på utbetalningstillfällena un- der sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat anställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållsl∏nen i sin helhet ut- betalas snarast m∏jligt.

Semesterbestämmelser

Mom. 10 Uppehållsl∏nen får inte understiga den semesterl∏n, som ar- betstagaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet.

Arbetstagares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses f∏rlagd till tid räknat från och med f∏rsta vardagen av sommaruppehållet. Som in- tjänandeår räknas verksamhetsår.

Arbetstagare, som på grund av semesterl∏negrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dr∏jsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet f∏rlagd till ar- betsåret, om denna inte kan f∏rläggas till annan tid.

Arbetstagare som har anställning med uppehållsl∏n har inte rätt att spa- ra semesterdagar.

Uppehållsl∏netillägg utges enligt nedan i stället f∏r semesterl∏netillägg enligt avtalet och utbetalas vid f∏rsta utbetalningstillfället under som- maruppehållet.

crån och med 2005-04-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 17 685 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.

crån och med 2006-04-01 utges uppehållsl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställ- ningen som understiger 18 180 kr per månad multiplicerat med uppe- hållsl∏nefaktorn.

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare och arbetstagare med olika sysselsättningsgra- der under arbetsåret och vinteruppehållet minskas ovan angivna belopp med hänsyn till sysselsättningsgraden respektive den genomsnittliga sysselsätt- ningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet.

Uppehållsl∏netillägget utges f∏r h∏gst 25 dagar. Antalet dagar beräknas genom att antalet semesterdagar, som enligt § 27 mom. 5 motsvarar ar- betstagarens årssemester, multipliceras med tillämpligt jämf∏relsetal en- ligt mom. 5 och avrundas uppåt till det närmaste antalet hela dagar.

Anmärkning

c∏r en arbetstagare som omfattas av mom. 5 punkt a) är jämf∏relsetalet 1.

Uppehållsl∏netillägg i vilket ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL/avtalet utges per dag med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

5,21 % x (a–b)

a = det belopp, fastställt enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kon- tanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen ska understiga f∏r att uppehålls- l∏netillägg ska utges, och

b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen f∏r uppehållsanställningen.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under arbetsåret och vinter- uppehållet ska f∏ljande gälla vid beräkning av uppehållsl∏netillägg. Överens- kommen fast kontant l∏n f∏r uppehållsanställningen ska ingå i beräkningen multiplicerad med en faktor. caktorn erhålls genom att den genomsnittliga sys- selsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet delas med arbetstaga- rens senaste sysselsättningsgrad f∏re sommaruppehållet.

Övriga bestämmelser

Mom. 11 c∏r arbetstagare som har anställning med uppehåll och inte är lärare anställd inom utbildningsväsendet ska

a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersätt- ningsbar tid enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) eller lagen om ar- betsskadef∏rsäkring (LAc), inräknas ledighet motsvarande semester med 35 dagar,

b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig f∏räldra- penning enligt AcL eller LAc, ledighetens omfattning beräknas enligt

§ 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divide- ras med f∏r arbetstagaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt XxX.

Mom. 12 När tid f∏r f∏reträdesrätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) tillgodoräknas ska visstidsanställning f∏r hel termin anses omfatta 6 månader.

§ 19 Samordningsbestämmelser

Mom. 1 Utgående avl∏ningsf∏rmåner ska, om inte ledighetsavdrag gjorts eller inte annat anges i mom. 2, minskas (samordnas) med belopp motsvarande den ersättning som arbetstagaren har rätt till enligt

a) socialf∏rsäkringslagstiftningen, annan lag, f∏rordning eller liknande med bestämmelser om ersättning av motsvarande slag,

b) f∏rsäkring som bekostats av arbetsgivaren,

c) pensionsrätt enligt kommunala pensionsbestämmelser på grund av annan anställning eller uppdrag,

d) pensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestämmelser f∏rutsatt att tidssamordning ska ske med kommunala pensionsbestämmelser och

e) sin rätt mot tredje man vad avser ersättning f∏r f∏rlorad arbetsf∏r- tjänst.

Samordning ska g∏ras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller f∏rsummelse.

Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/f∏rmån ska helt eller delvis undantas från samordning.

Mom. 2 Samordning ska inte g∏ras med

a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,

b) arbetsskadelivränta enligt lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc), eller motsvarande i annan lag eller f∏rordning,

c) ersättning enligt Avtalsgruppsjukf∏rsäkring f∏r anställda hos kom- muner och landsting, f∏rsamlingar m.fl. (AGS-;;KL) eller Trygghets∏frsäk- ring vid arbetsskada f∏r anställda hos kommuner och landsting, f∏rsam- lingar m.fl. (TcA-;;KL),

d) pensionsf∏rmån som enligt gällande kommunala pensionsbestäm- melser minskas med f∏rvärvsinkomster.

Mom. 3 Arbetstagare är skyldig att till arbetsgivaren anmäla sådan er- sättning/f∏rmån som påverkar samordning enligt mom. 1.

§ 20 Övertid m.m.

Heltid

Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fast- ställd arbetstid och utf∏r arbete på tid ∏verstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation f∏r ∏vertidsarbete under f∏rutsättning att ∏ver- tidsarbete beordras på f∏rhand. Endast efter godkännande av beh∏rig

∏verordnad kan kompensation utges f∏r ∏vertidsarbete, som inte kunnat beordras på f∏rhand.

c∏rvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation f∏r ∏ver- tidsarbete.

Då arbetstagare med funktion som ställf∏reträdare med rätt till ∏vertids- kompensation arbetar i sin ∏verordnades ställe, utges dock kompensa- tion f∏r ∏vertidsarbete endast om den ∏verordnade arbetstagaren har rätt till sådan kompensation.

Anmärkning

Meddelande om att utf∏ra ∏vertidsarbete ska såvitt m∏jligt lämnas senast 4 timmar f∏re den ordinarie arbetstidens slut.

Mom. 2 c∏r ∏vertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast f∏re och efter ordinarie arbetstid, enkel ∏vertid, utges kompensation f∏r varje

∏vertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. c∏r ∏vertidsarbete under annan tid, kvalificerad ∏vertid, utges kompensation f∏r varje ∏vertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4.

Om ∏vertidsarbete utf∏rts både f∏re och efter ordinarie arbetstid ska den tid som sammanlagt ∏verstiger 2 timmar, inräknat eventuellt ∏vertidsar- bete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad ∏vertid.

Vid beräkning av ∏vertidsarbete enligt detta moment ska påb∏rjad halv- timme anses som fullgjord halvtimme.

När ∏vertidsarbete påb∏rjas f∏re kl. 05.00 ska ersättning f∏r kvalificerad

∏vertid utges f∏r arbete utf∏rt under de 2 timmarna närmast f∏re ordina- rie arbetstids b∏rjan, oberoende av vad som ovan anges.

Deltid

Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar ut∏ver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undan- tag, fyllnadsl∏n f∏r detta enligt mom. 4. Efter ∏verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.

Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar ut∏ver den f∏r motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (∏vertidsarbe- te), får kompensation under samma f∏rutsättningar och efter samma grunder som gäller f∏r heltidsanställd.

Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska

a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad ∏vertid och

b) arbetstid som ∏verstiger 8 timmar per dag, eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utg∏ra arbete på ∏vertid.

Anmärkning

Med fridag enligt a) avses l∏r-, s∏n- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.

Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadsl∏n utges per timme enligt f∏ljande.

cyllnadsl∏n	120 %
Enkel ∏vertid	180 %	av	månadsl∏nen
			165
Kvalificerad ∏vertid	240 %

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare ska månadsl∏nen uppräknas till l∏n som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 5 Som ∏vertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad f∏r- läggning eller f∏rskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om undantag från rätt till kompensation f∏r ∏vertidsarbete. Med arbetstagare som får fast kontant l∏n kan arbetsgivare träffa ∏verens- kommelse om att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation f∏r

∏vertidsarbete.

Flexibel arbetstid

Mom. 7 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 5.

Personalpool

Mom. 8 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

§ 21 Obekväm arbetstid

Mom. 1 Tillägg f∏r obekväm arbetstid utges till arbetstagare f∏r full- gjord ordinarie arbetstid som f∏rlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete.

Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid f∏rlagd till vardag så- väl som s∏n- och/eller helgdag, få tillägg f∏r arbete på obekväm arbets- tid även när arbetet är fyllnadstids- eller ∏vertidsarbete.

Anmärkning

Tillägget utges inte vid ∏vertidsarbete under jour och beredskap.

Av nedanstående tabell framgår vilken tid som ska anses utg∏ra obe- kväm arbetstid samt det tillägg som utges f∏r denna tid.

O-tilläggstid	Kr/tim
	t.o.m. 05-12-31	fr.o.m. 06-01-01
1. O-tilläggstid A	78:20	82:10
- Tid från kl. 18.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.
- Tid från kl. 18.00 på dag f∏re pingstafton eller midsommarafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.
- Tid från kl. 18.00 på dag f∏re julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag utom l∏r- dag närmast efter helgdagsaftonen.
2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A)	39:00	41:00
- Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på l∏rdag, s∏ndag, helgdag eller dag som både f∏re gås och efterf∏ljs av s∏ndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.
- Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag när mast f∏re trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.
- Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller nationalda- gen.
- Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan.

3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)	31:60	33:20
- Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 måndag till torsdag samt från kl. 00.00 till kl. 06.00 tisdag till fredag.
4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B)	15:70	16:50
- Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 på vardag.

O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avl∏ningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte f∏r sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Flexibel arbetstid

Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller § 14 mom. 6.

Personalpool

Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens f∏rläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.

§ 22 Jour ock beredskaé

Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie ar- betstid står till arbetsgivarens f∏rfogande på arbetsstället f∏r att vid be- hov omedelbart kunna utf∏ra arbete.

Med beredskap avses att arbetstagare ut∏ver fastställd ordinarie arbets- tid står till arbetsgivarens f∏rfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, f∏r att vid behov utan dr∏jsmål kunna ut- f∏ra arbete.

Jour och beredskap b∏r f∏rekomma endast i den omfattning, som är ab- solut n∏dvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska g∏- ras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.

Mom. 2 Ersättning f∏r jour och beredskap utges enligt f∏ljande.

Kr/tim
	t.o.m. 05-12-31	fr.o.m. 06-01-01
A Jour
Där arbetstagare beordrats jour:
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 50 timmar under kalendermånaden	26:40	27:70
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden	52:80	55:40
B Beredskap
Där arbetstagare beordrats beredskap:
f∏r tid, som uppgår till h∏gst 150 timmar under kalendermånaden	12:70	13:30
f∏r tid därut∏ver under kalendermånaden	25:00	26:30

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

c∏r jour och beredskap eller del därav, f∏rlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan f∏rh∏jas med 100 %.

a) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tid från kl. 19.00 på dag f∏re pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

c) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på s∏n- eller helgdag, l∏rdag eller på dag som både f∏regås och efterf∏ljs av s∏n- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

d) Tid från kl. 16.00 till kl. 24.00 vardag utom l∏rdag närmast f∏re tret- tondag jul, f∏rsta maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller alla helgons dag.

e) Tid från kl. 00.00 till kl. 07.00 vardag närmast efter s∏n- eller helgdag.

f) Tid från kl. 19.00 till kl. 24.00 vardag närmast f∏re l∏rdag.

Mom. 3 c∏r jour och beredskap, som fullg∏rs mellan tidpunkten f∏r den fastställda arbetstidens b∏rjan en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning f∏r lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap.

Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation f∏r

∏vertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren be- hålla jour- eller beredskapsersättningen.

Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersätt- ning f∏r resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet.

Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap b∏r upptas i schema eller liknande som ∏verenskoms med f∏reträdare f∏r arbetsta- garorganisation.

Anmärkning

Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal f∏rhandling. Begä- ran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala f∏rhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren f∏rläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse.

Mom. 7 Ersättning f∏r jour och beredskap utges inte om sådan ersätt- ning uttryckligen ingår i l∏nen eller om kompensation f∏r jour och be- redskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om längre begränsningsperiod f∏r jouruttag än 4 veckor eller ka- lendermånad och h∏gre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.

§ 23 c∏rskjuten arbetstid

Mom. 1 Om arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsf∏rläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsf∏rläggning, blir den arbetsti- den ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid f∏r- skjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsf∏rläggning.

Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som m∏jligt, dock senast dagen f∏re den avsedda ändringen.

Mom. 2 Tillägg till l∏nen enligt nedan utges under 10 dagar från tillsä- gelsen f∏r arbetad tid som enligt näst f∏regående schema skulle varit fri- tid.

Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller f∏r viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst f∏regående schema.

Anmärkning

Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadsl∏n, ∏vertidskompensation eller i fall som avses i § 13 mom. 4, om sommararbetstid.

Tillägg vid f∏rskjuten arbetstid utges per fullgjord timme enligt f∏ljande.

c∏r dag som enligt näst f∏regående sckema skulle varit fridag		c∏r ∏vrig tid
t.o.m. 2005-12-31	58:30	29:10
fr.o.m. 2006-01-01	61:20	30:60

Under de 2 f∏rsta kalenderdagarna h∏js tillägget med 50 %.

Tiden inom respektive ersättningsnivå sammanräknas per avl∏ningspe- riod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Personalpool

Mom. 3 c∏r arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.

§ 24 cärdtid

Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanf∏r den van- liga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2.

Väntetid som f∏ranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.

cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och i f∏regående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.

cärd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme.

Anmärkning

Med resa i arbetet avses en av f∏rrättning direkt f∏ranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.

Mom. 2 cärdtidsersättning utges enligt f∏ljande.

c∏r de f∏rsta 10 timmarna under en kalendervecka, f∏r vilka ersättningen ska utges		c∏r tid därut∏ver under kalender veckan
t.o.m. 2005-12-31	47:90	95:80
fr.o.m. 2006-01-01	50:30	100:60

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning f∏r tid, då fyllnadsl∏n, kompensation f∏r ∏vertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges.

Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färd- tidsersättning f∏r tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag – fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.

cärdtidsersättning utges inte f∏r sådan tid mellan klockan 22.00 och

06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på far- tyg.

Mom. 4 cärdtidsersättning utges endast f∏r färdtid och väntetid som är f∏rsvarlig med hänsyn till den avsedda f∏rrättningen, resekostnaden och kommunikationsm∏jligheterna.

Kaé. 6 Ledigketsf∏rmåner

§ 25 Allmänna ledigketsbestämmelser

Mom. 1 Denna bestämmelse och §§ 26, 28–32 gäller ledighet och l∏n under ledighet.

Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten om- fatta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.

Mom. 3 Redan påb∏rjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det.

Anmärkning

Arbetstagare har med st∏d av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påb∏rjad le- dighet mot annan ledighet eller avbryta påb∏rjad ledighet och återgå i arbete.

Mom. 4 L∏n under ledighet utges f∏r den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de f∏rutsättningar, som anges i

§§ 26, 28–32. I ∏vriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avl∏ningsf∏r- måner.

Mom. 5 Då arbetstagaren får l∏n under ledighet, och samtidigt har ar- betsinkomst från annan arbetsgivare under samma tid, pr∏var arbetsgi- varen om och i vilken omfattning l∏nen får behållas.

Mom. 6 Ut∏ver de fall som regleras i lag, annan f∏rfattning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt om det är f∏renligt med verksamhetens krav.

§ 26 Ledigket f∏r studier

Vid ledighet f∏r att genomgå utbildning kan arbetstagare av arbetsgiva- ren medges behålla l∏nen eller del därav. Deltidsanställd arbetstagare kan av arbetsgivaren även medges få fyllnadsl∏n eller del därav.

Arbetsgivaren får ange särskilda villkor f∏r att arbetstagaren ska få och behålla l∏n som beviljats f∏r ledighet.

§ 27 Semester

Inledande bestämmelser

Mom. 1 Semesterf∏rmåner utges enligt gällande lag om inte annat an- ges nedan.

Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är l∏pande kalenderår.

Rätt till semesterledighet orh semesterl∏n

Mom. 3 Ut∏ver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs f∏r h∏gst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.

Arbetstagare som är anställd f∏r viss tid under h∏gst 6 månader, som med st∏d av mom. 2 får semesterdagar med semesterl∏n, får avstå från rätten till sådan ledighet.

Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 9 på arbetsgivarens be- gäran f∏rläggs till tidpunkt f∏re eller efter juni – augusti får arbetstagare, som fått h∏gst 14 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti, 2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15–19 semesterdagar f∏rlagda under juni – augusti får 1 betald semesterdag extra under semesteråret.

Anmärkningar

1. Ovanstående bestämmelse gäller under f∏rutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.

2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts på grund av sådan minskning som f∏ljer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket. Motsvarande ska gälla f∏r arbetstagare med arbetstid enligt § 13 mom. 2 f∏rsta stycket som fått semes- ter med midsommarafton eller nationaldagen om den infaller måndag eller fre- dag i direkt anslutning till semesterledigheten.

Efter lokal f∏rhandling kan arbetstagare erbjudas annan kompensation än vad som anges i f∏rsta stycket.

Anmärkning

c∏rhandling om annan kompensation kan endast f∏ras som lokal f∏rhandling.

Mom. 5 Till och med det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren f∏r 25 semesterdagar.

cr.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller	kvalificerar sig arbetstagaren f∏r
40 år	31 semesterdagar
50 år	32 semesterdagar

Efter ∏verenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbetstagare få kontant ersättning med semesterl∏n i stället f∏r sådan betald semesterdag som ∏verstiger vad som f∏ljer enligt lag. Sådan

∏verenskommelse får dock inte avse sparade dagar.

Mom. 6 Arbetstagare med fast kontant l∏n får semesterdagar med se- mesterl∏n i proportion till hur stor del av intjänandeåret som arbetstaga- ren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än betald semesterledighet eller ledighet som enligt mom. 14 är semesterl∏negrundande.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av l∏nen, ska denna l∏n uppräknas med 12 % och inkluderar då semesterf∏rmåner, om inte semesterf∏rmåner f∏r detta har utgetts på annat sätt. c∏r arbetstagare som en- ligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med l∏n jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.

Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till h∏gre antal semesterda- gar än som anges i f∏regående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.

Beräkning av semesterledighet

Mom. 7 c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd till samtliga vardagar måndag – fredag ska varje under semestertiden infallande or- dinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. c∏r ∏vriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, be- räknas enligt f∏ljande formel

5	x b = c
a

a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt ar- betsschema genomsnittligt ska arbeta per vecka,

b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten och

c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.

Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c f∏r semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med ordinarie arbetstid f∏rlagd även till s.k. lätthelgdag gäller f∏ljande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag – fredag under semesterledighet som omfat- tar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledig- heten minskas med 1 dag f∏r varje sådan helgdag eller helgdagsafton.

Beräkning av semesterledighet del av dag

Mom. 8 Semesterledighet i timmar, enligt mom. 17, omfattar det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.

F∏rläggning av semesterledighet

Mom. 9 I enlighet med 10 § SemL gäller f∏ljande.

a) Vid f∏rläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska efter- strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni – augusti. Sådan semesterledighet får efter f∏rhandlingar enligt 11 § lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) f∏rläggas även till maj och september eller del av dessa månader.

Om så lokalt ∏verenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten f∏rläggas till annan tid än maj – september.

b) När semesterlista upprättas ska f∏ljande gälla, om inte annat ∏ver- enskoms.

Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms uttrycka

∏nskemål om huvudsemesterns f∏rläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter f∏rslag till semesterlista.

Arbetsgivarens f∏rslag till semesterlista meddelas f∏r ber∏rda arbetsta- gare och ∏versänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt ∏verenskoms.

Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på- kalla f∏rhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i f∏rslaget. Om så inte sker anses f∏rslaget godkänt.

Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.

Anmärkning

Om lokal ∏verenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäll- er bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.

Mom. 10 Infaller under semesterledighet dag då arbetstagaren är of∏r- m∏gen till arbete eller dag som är semesterl∏negrundande enligt

mom. 14 ska sådan dag inte räknas som semesterdag om arbetstagaren begär det utan dr∏jsmål.

I sådant fall ska i stället f∏r semesterl∏n utges l∏n i den omfattning och på de villkor som f∏reskrivs i §§ 19, 28 – 30, samordningsbestämmelser, sjukdom, f∏räldraledighet och civil- och värnplikt. Detsamma gäller f∏r sådan ledighet som avses i 17 § f∏rsta stycket 4 SemL, 7 § lagen om fack- lig f∏rtroendemans ställning på arbetsplatsen (Lcc).

Mom. 11 Om annat inte ∏verenskoms ska semesterledighet om m∏jligt f∏rläggas så att den b∏rjar dag efter fridag och slutar dag f∏re fridag.

Anmärkning

Arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag – fredag och som får 25 semesterdagar i en f∏ljd får om semesterledigheten b∏rjar med mån- dag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om l∏r- dag och s∏ndag som omger semesterledigheten medräknas.

Detta moment syftar till att personal med annan arbetstidsf∏rläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som omger semesterledig- heten är en motsvarighet till l∏rdag – s∏ndag enligt f∏regående stycke. Det- samma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.

Mom. 12 Vid nattarbete kan det f∏rsta arbetspasset efter semestern om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut. Detta kan dock ske vid h∏gst ett tillfälle per semesterår.

Mom. 13 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning f∏r de extra kostnader som avbrottet kan f∏rorsaka och som pr∏vas skäliga.

Beräkning av semesterl∏n

Mom. 14 crånvaro från arbetet är semesterl∏negrundande när det gäller

a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,

b) ledighet med l∏n eller del av l∏n dock lägst l∏n motsvarande 40 % av den f∏r motsvarande heltidsanställd gällande l∏nen och

c) ledighet f∏r centralt fackligt f∏rtroendemannauppdrag.

Mom. 15 Semesterl∏n f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n är l∏pande semesterl∏n och semesterdagstillägg.

L∏pande semesterl∏n utges med den under den betalda semestertiden l∏pande l∏nen.

Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten f∏r varje uttagen betald semesterdag, beräknad enligt mom. 7, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt

0,605 % av fasta kontanta l∏nen.

Arbetstagare med fast kontant l∏n som understiger nedan angivet be- lopp, får dessutom semesterl∏netillägg enligt f∏ljande.

crån och med 2005-04-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 17 685 kr per månad.

crån och med 2006-04-01 utges semesterl∏netillägg till heltidsanställd arbetstagare med ∏verenskommen fast kontant l∏n som understiger 18 180 kr per månad.

Anmärkning

c∏r deltidsanställd arbetstagare minskas ovan angivna belopp med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad.

Semesterl∏netillägg utges f∏r varje betald semesterdag av årssemestern,

dock till ett antal av h∏gst 25, med belopp som beräknas på f∏ljande sätt 5,21 % x (a – b)

a = det belopp, enligt ovan, som den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen ska understiga f∏r att semesterl∏netillägg ska utges och

b = den ∏verenskomna fasta kontanta l∏nen.

Anmärkning

Vid partiell ledighet ska beloppet f∏r semesterl∏netillägg minskas med hänsyn till arbetstagarens arbetstid.

Semesterl∏netillägg f∏r uttagna betalda semesterdagar beräknas enligt mom. 7 och utges i samband med semesterledigheten. c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semes- teråret utges semesterl∏netillägg vid utbetalningstillfälle i samband med semesterårets slut.

Mom. 16 c∏r annan arbetstagare än i mom. 15 ska ut∏ver mom. 1, 3–5, 7–12, 13–14 och 17–20 f∏ljande gälla.

Semesterl∏n beräknat, enligt 16 § SemL, utges f∏r varje uttagen betald semesterdag med 12 % av semesterl∏neunderlaget delat med det antal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.

c∏r arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.

Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 17 beräknas semesterl∏n per timme genom att semesterl∏nen per dag delas med antalet semestertim- mar (b) enligt formeln i mom. 17.

Arbetstagare med l∏n som under intjänandeåret i genomsnitt understigit nedan angivet belopp får i stället lägsta semesterl∏n.

crån och med intjänandeåret som b∏rjar 2005-04-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, un- derstiger 107:20 kr ersättning enligt f∏ljande.

crån och med intjänandeåret som b∏rjar 2006-04-01 får arbetstagare med en l∏n som, beräknad per timme i genomsnitt under intjänandeåret, un- derstiger 110:20 kr ersättning enligt f∏ljande.

Arbetstagare som under intjänande- året	Ersättning f∏r varje semesterl∏negrundande timme
	Grundbeloéé kr/tim		Tillägg i érocent av arbetstagarens timl∏n
	fr.o.m. 05-04-01	fr.o.m. 06-04-01
är under 40 år	12:85	13:20	––
fyller 40–49 år	12:85	13:20	2,88 %
fyller 50 år eller mer	12:85	13:20	3,36 %

c∏r de betalda semesterdagar av årssemestern som inte kunnat läggas ut under semesteråret utges skillnaden mellan lägsta semesterl∏n och se- mesterl∏n beräknad enligt detta moment vid utbetalningstillfälle i sam- band med semesterårets slut.

Semesterledighet del av dag

Mom. 17 Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som ∏versti- ger vad som f∏ljer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.

Sparade semesterdagar som ∏verstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.

Semesterdagstillägg, enligt mom. 15, utbetalas när semesterdag tas i an- språk f∏r eller sparas som ledighet i timmar.

Arbetstagares ∏nskemål om f∏rläggning av ledighet tillgodoses om de är f∏renliga med verksamhetens krav.

En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt f∏ljande

a	= b
5

a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka och b = antal semestertimmar.

Anmärkning

Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den/dessa.

Antalet sparade semestertimmar får inte ∏verstiga 180.

Sparande av semesterledighet orh semesterl∏n

Mom. 18 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än

20 semesterdagar med l∏n, får spara ∏verskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.

Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt ∏verstiga 40.

Arbetstagare som vill ta ut h∏gst 5 sparade semesterdagar utan samman- hang med semesterledigheten i ∏vrigt b∏r meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i f∏rväg.

Mom. 19 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semes- teråret ∏verf∏rs till nästa semesterår som sparad semesterdag om inte annat ∏verenskoms med arbetstagaren. Om antalet sparade semesterda- gar därigenom skulle ∏verstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterl∏n f∏r sådan semesterdag om inte annat ∏verenskoms med ar- betstagaren.

Återbetalning av semesterl∏n

Mom. 20 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetsta- garen har rätt till under året eller f∏r h∏g sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala f∏r mycket utbetald semesterl∏n.

D∏dsbo är inte återbetalningsskyldigt.

§ 28 Sjukdom m.m.

Ledighet

Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta

a) till f∏ljd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsof∏rmågan kvarstår,

b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) utges el- ler

c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliter- ingsersättning enligt XxX utges.

Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada ut∏ver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller f∏r särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar f∏r kostnaden f∏r sådant intyg.

Arbetsgivaren får f∏reskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad lä- kare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av ar- betsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av c∏r- säkringskassan eller av f∏rsäkring som arbetsgivaren bekostar.

Anmälan

Mom. 3 Arbetstagaren ska, f∏r att ha rätt till sjukl∏n enligt lagen om sjukl∏n (SjLL)/avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller ar- betsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgi- varen datum då sjukfallet inträffade.

Arbetstagare, som inte har sjukl∏nerätt enligt SjLL, ska meddela arbets- givaren datum f∏r sjukanmälan till c∏rsäkringskassan och uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.

Anmärkning

Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 37 om ersättning från tredje man.

Mom. 4 Vid tillämpning av 7 § SjLL, sjukl∏neperioden, ska utlagd jour och beredskap anses som ”arbete åt arbetsgivaren”.

Sjukl∏n

Mom. 5 Vid beräkning av sjukl∏n enligt SjLL gäller f∏ljande.

Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”l∏n och andra anställningsf∏r- måner” ska enbart räknas f∏ljande anställningsf∏rmåner, nämligen l∏n enligt §§ 16–18, semesterl∏n och l∏n under ledighet samt de särskilda er- sättningarna, tillägg f∏r obekväm arbetstid och jour- och beredskapser- sättning, enligt §§ 21 och 22.

Vad som arbetstagaren gått miste om till f∏ljd av nedsättningen av ar- betsf∏rmågan under sjukl∏neperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller

a) timl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande f∏rlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

b) semesterl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande semesterf∏rläggning skulle ha fått, f∏r arbetstagare med fast kontant l∏n dock utan semesterdagstillägg och semesterl∏netillägg,

c) l∏n under ledighet; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande ∏verenskommelse skulle ha fått,

d) tillägg f∏r obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren f∏r perioden en- ligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,

e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren f∏r perioden enligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och

f) ackordsl∏n; till vad arbetstagaren f∏r perioden genom att utf∏ra sitt ordinarie arbete skulle ha fått,

om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.

Mom. 6 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AcL el- ler lagen om arbetsskadef∏rsäkring (LAc) utges eller då rehabiliterings- ersättning enligt AcL utges, får arbetstagare sjukl∏n med ett belopp som motsvarar 10 % av l∏nebortfallet, dock längst f∏r tid till och med den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.

Anmärkningar

1. Sjukperiod ska anses l∏pa och omfatta tid enligt XxX.

2. Sjukl∏n enligt momentet utges inte f∏r de f∏rsta 14 dagarna i sjukperioden.

3. c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren en- ligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

4. Där LAc anges i denna bestämmelse avses beträffande skador som inträffat f∏re 1977-;07-;01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskade∏frsäkring.

Mom. 7 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt XxX, får sjukl∏n enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt XxX eller LAc utges, dels vid ledighet som avses i mom. 1 b).

Sjukl∏nen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 80 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r dagberäknad respektive kalender- dagsberäknad sjukpenning enligt AcL.

Mom. 8 Sjukl∏n enligt mom. 6 och 7 utges inte

a) f∏r tid som ingår i en sjukl∏neperiod enligt SjLL,

b) f∏r tid då arbetstagaren undantas från sjukpenning enligt AcL eller LAc, eller rehabiliteringsersättning enligt AcL och

c) f∏r tid då arbetstagaren uppbär aktivitetsersättning eller sjukersätt- ning enligt AcL.

Har sjukpenningen eller rehabiliteringsersättningen nedsatts eller indra- gits enligt AcL eller LAc ska sjukl∏nen enligt mom. 6 och 7 minskas i motsvarande grad.

Mom. 9 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AcL eller motsvarande paragraf i LAc på grund av c∏rsäkringskassans be- d∏mning av arbetstagarens arbetsf∏rmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b), då sjukpenning enligt AcL eller LAc annars skulle ha utgetts, sjukl∏n f∏r tid i sjukperioden med belopp motsvarande

80 % av l∏nebortfallet till och med dag 14 med undantag f∏r den f∏rsta arbetsdagen,

90 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter till och med dag 90, och

80 % av l∏nebortfallet f∏r tid därefter.

Anmärkning

c∏r arbetstagare med timl∏n, är l∏nebortfallet den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

Mom. 10 Arbetstagare får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) sjukl∏n beräknad på sätt som anges i mom. 9 f∏r sådan del av dagen som c∏rsäkringskassan inte ersätter på grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 § AcL som medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges.

Efterbehandlingar m.m.

Mom. 11 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbetsta- gare vid efterbehandlingar, r∏ntgen- eller skärmbildsunders∏kning be- s∏ka läkare eller sjukhus. Samma rätt finns vid f∏rstagångsbes∏k hos tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av l∏nen.

Anmärkning

Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) f∏r tid då sjukl∏n utges enligt SjLL/avtalet eller sjukpenning utges enligt AcL eller LAc.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Mom. 12 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt XxX, får rehabiliteringstillägg enligt detta mo- ment vid ledighet enligt mom. 1 c).

Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 80 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r rehabiliteringser- sättning enligt AcL. I tillägget ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i SemL.

Har rehabiliteringsersättning nedsatts eller indragits enligt XxX ska re- habiliteringstillägget minskas i motsvarande grad.

§ 29 c∏räldraledigket

Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbets- givaren under minst 365 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapen- ning får f∏räldrapenningtillägg.

c∏räldrapenningtillägget utges en gång per f∏dsel och utbetalas i sam- band med ledighetens b∏rjan.

c∏räldrapenningtillägget utbetalas om ledigheten varar 14 kalenderda- gar eller längre och beräknas på den aktuella månadsl∏nen enligt f∏ljan- de.

a) 10 % av arbetstagarens fasta kontanta l∏n om arbetstagaren har varit anställd i 365 men inte 730 kalenderdagar sammanhängande.

b) 20 % av arbetstagarens fasta kontanta l∏n om arbetstagaren varit an- ställd i minst 730 kalenderdagar sammanhängande.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL) och som varit sam- manhängande anställd hos offentlig arbetsgivare under minst 180 kalenderdagar f∏re ledighet med f∏räldrapenning, får ersättning enligt detta moment då f∏räldrapenning utges.

Ersättningen utges under h∏gst 270 kalenderdagar per f∏dsel. Beloppet som utbetalas motsvarar skillnaden mellan 80 % av l∏nebortfallet beräk- nat per kalenderdag och h∏gsta belopp f∏r f∏räldrapenning enligt AcL.

I ersättningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 3 c∏rmån enligt mom. 1 och 2 utges endast till arbetstagare som enligt XxX har rätt till f∏räldrapenning ∏ver lägstanivån.

Mom. 4 Har f∏räldrapenning nedsatts eller indragits ska f∏rmån enligt mom. 1 och 2 minskas i motsvarande grad.

Mom. 5 Om så n∏dvändigtvis måste ske under arbetstid får arbetstaga- re vid h∏gst 2 tillfällen under graviditeten bes∏ka m∏dravårdscentral.

Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om dels avvikelser från

a) 13 § f∏räldraledighetslagen (c∏rL) om anmälan om ledighet,

b) 15 § c∏rL om tiden f∏r arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete,

c) 15 § tredje stycket c∏rL om den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete och

d) 11 och 12 §§ c∏rL om den närmare tillämpningen av ledighetens f∏r- läggning och 17 § c∏rL om skyddet f∏r anställningsf∏rmånerna.

§ 30 Civil- ock värnélikt

Mom. 1 Arbetstagare, vars fasta kontanta l∏n ∏verstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL), får ersättning en- ligt detta moment vid ledighet f∏r sådan tjänstg∏ring inom totalf∏rsvaret enligt lagen om totalf∏rsvarsplikt som anges nedan.

c∏r de dagar då dagpenning enligt f∏rordningen om f∏rmåner till total- f∏rsvarspliktiga utges vid civil- eller värnpliktstjänstg∏ring som omfattar

a) grundutbildning avsedd att pågå h∏gst 60 dagar och

b) repetitionsutbildning,

får arbetstagaren ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mel- lan 90 % av l∏nebortfallet och h∏gsta belopp f∏r dagpenning. I ersätt- ningen ingår semesterl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rut- sätts i semesterlagen (SemL).

Mom. 2 Arbetstagare får ledigt f∏r att tjänstg∏ra som reservofficer f∏r tid som arbetstagaren är skyldig att fullg∏ra sådan tjänstg∏ring enligt officersf∏rordningen. Under sådan ledighet behåller arbetstagaren 25 % av den l∏n som arbetstagaren enligt då gällande f∏rläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.

§ 31 Offentliga uéédrag

Mom. 1 Arbetstagare får ledigt f∏r att utf∏ra offentliga f∏rtroendeman- nauppdrag eller uppdrag av vikt f∏r kommunen.

Mom. 2 Under ledighet f∏r f∏rtroendemannauppdrag åt kommunen kan arbetstagare få behålla l∏n eller del därav, då full ersättning f∏r f∏r- lorad l∏n inte utges. Under ledighet f∏r annat uppdrag av vikt f∏r ar- betsgivaren, ska arbetstagaren behålla så stor del av l∏nen som motsva- rar skillnaden mellan l∏nen och den ersättning som utges f∏r uppdraget.

§ 32 Enskilda angelägenketer

Under ledighet f∏r enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synner- liga skäl finns, medges behålla l∏nen under sammanlagt h∏gst 10 arbets- dagar per kalenderår.

Som synnerliga skäl ska anses nära anh∏rigs svårare sjukdom eller bort- gång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anh∏rig. Med nära anh∏rig avses exempelvis make, maka, regi- strerad partner, sambo, barn, f∏räldrar, syskon, svärf∏räldrar, barnbarn samt mor- och farf∏räldrar.

Anmärkning

Vid barns svårare sjukdom utges f∏rmån enligt momentet endast om arbetsta- gare inte har rätt till ersättning enligt lagen om allmän f∏rsäkring (AcL).

Kaé. 7 Avslut av anställningen

§ 33 Uéésägningstid m.m.

Mom. 1 c∏r arbetstagare, med sammanhängande anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal och som är anställd tills vidare vid

uppsägningstidpunkten, är uppsägningstiden oavsett vad 11 § lagen om anställningsskydd (LAS) f∏reskriver

a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader,

b) vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader.

Arbetsgivaren kan i samband med att anställningen ingås besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla f∏r arbetstagare med kortare an- ställningstid.

Mom. 2 Vad under mom. 1 a) angivits gäller inte arbetstagare, som va- rit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år eller, om arbetstagaren fyllt 40 år, under minst 10 år, om arbetstagaren sägs upp på grund av att f∏rvaltningsorganisationen ändrats eller att arbetsuppgifterna upph∏rt. c∏r arbetsgivaren ska då gälla en uppsägningstid av 1 år.

Mom. 3 Uppsägning ska vara skriftlig.

Mom. 4 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge f∏rkortning av uppsägningstiden.

Mom. 5 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att f∏lja gällande uppsägningstid, mister innestående avl∏ningsf∏rmåner, dock h∏gst med ett belopp som motsvarar l∏nen f∏r 14 kalenderdagar.

Mom. 6 Oavsett vad som f∏reskrivs i 15, 30, 30 a och 31 §§ LAS om an- ställningens upph∏rande gäller inte någon skyldighet att ge besked, un- derrättelse och varsel f∏r anställning som enligt § 4 mom. 2, mom. 3 b) och c), provanställning, tidsbegränsad anställning på grund av hel ål- derspension eller som f∏rvaltningschef eller motsvarande funktion och inte heller f∏r vikariat som vid vikariatets b∏rjan bed∏ms vara h∏gst 14 kalenderdagar.

§ 34 Beräkning av anställningsf∏rmåner under uéésägningstid

Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägnings- tiden ska f∏ljande gälla vid beräkning av anställningsf∏rmåner.

Till vad som i 12 § lagen om anställningsskydd (LAS) anges som ”l∏n och andra anställningsf∏rmåner” räknas samtliga i ber∏rt l∏nekollektiv- avtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna l∏ne- och andra anställningsf∏rmåner med undantag f∏r

a) ersättning f∏r ∏vertidsarbete, fyllnadsl∏n, färdtidsersättning, tillägg vid f∏rskjuten arbetstid och

b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktamente och resekostnadsersättning.

Anmärkning

Som ”l∏n och andra anställningsf∏rmåner” räknas även h∏jda avl∏ningsf∏rmå- ner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas ge- nom f∏rhandlings∏verenskommelse under uppsägningstiden.

Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska

a) tillägg f∏r obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren en- ligt gällande arbetstidsf∏rläggning skulle ha fått,

b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått och

c) ackordsl∏n beräknas till vad som arbetstagaren genom att utf∏ra sitt ordinarie arbete skulle ha fått.

Anmärkning

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från detta moment c) f∏r annan l∏neform än ackordsl∏n enligt § 16 mom. 3, m∏j- lighet till lokal avvikelse.

§ 35 Vissa bestämmelser om turordning ock f∏reträdesrätt

Mom. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 §§ lagen om anställningsskydd (LAS) f∏reskriver om turordning, f∏reträdesrätt och återanställning, gäller f∏l- jande.

a) Har arbetstagare anställts enligt § 4 mom. 2, mom. 3 b) och c), f∏r provanställning, tidsbegränsad anställning på grund av hel ålderspen- sion eller som f∏rvaltningschef eller motsvarande funktion, ger sådan anställning inte f∏reträde till återanställning.

b) c∏reträdesrätt till återanställning gäller inte vikariat, som vid vikaria- tets b∏rjan bed∏ms vara h∏gst 14 kalenderdagar.

c) c∏reträdesrätt till återanställning gäller inte arbete, som beh∏ver dis- poneras f∏r omplacering eller tas i anspråk enligt § 6, f∏rflyttning eller

§ 5 mom. 1 b), h∏jd sysselsättningsgrad.

d) Arbetstagare som har f∏reträdesrätt till återanställning enligt

25 § LAS har inte rätt att lämna den tidigare anställningen innan denna upph∏rt, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat. Är den erbjudna anställningen en tillsvidareanställning, b∏r ett sådant medgi- vande lämnas om det kan ske utan olägenhet.

e) Gemensam turordning vid uppsägning och f∏reträdesrätt till återan- ställning ska gälla f∏r arbetstagare med samma yrkes-/befattnings- benämning inom samma f∏rvaltningsområde.

Anmärkning

Yrkes-/befattningsbenämning framgår av de lokala l∏nekollektivavtalen.

f) c∏r att bevara sin f∏reträdesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att anställ- ningen upph∏rt skriftligen anmäla anspråk på f∏reträdesrätt.

M∏jlighet till lokal avvikelse

Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna bestämmelse. När sådant kollektivavtal upprättas ska vid tillämpning av 22 och 25 §§ LAS eftersträvas att ut- sträcka räckvidden f∏r turordning och f∏reträdesrätt så långt som det är praktiskt m∏jligt. c∏reträdesberättigad arbetstagares ∏nskemål om an- ställning även utanf∏r avtalets räckvidd ska tillgodoses om det är m∏j- ligt. Om ∏verenskommelse inte träffas avses med ”verksamhet” styrelses eller nämnds f∏rvaltningsområde.

Anmärkning

Vid bed∏mning av vad som är praktiskt m∏jligt från tillämpningssynpunkt ska hänsyn bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geogra- fiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turord- ning vid uppsägning och gemensam f∏reträdesrätt till återanställning eller om arbetsgivaren på grund av arbetsuppgifternas servicekaraktär måste indela verksamheten i distrikt med hänsyn till allmänhetens servicebehov.

Kaé. 8 Övriga f∏rmåner ock bestämmelser

§ 36 Personalbostad

Mom. 1 Hyresf∏rhållande som beror av anställning regleras enligt gällande lag om inte annat anges nedan.

Mom. 2 Med personalbostad f∏rstås en av arbetsgivaren ägd eller dis- ponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning.

Mom. 3 Utan arbetsgivarens medgivande får inte

a) hyresrätt till personalbostad ∏verlåtas,

b) hyresgäst upplåta personalbostad i andra hand.

Mom. 4 Ett hyresavtal f∏r personalbostad kan sägas upp av arbetsgiva- ren f∏r att upph∏ra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i f∏ljande fall

a) då arbetstagaren ska sluta sin anställning,

b) då arbetstagaren inte betalat hyra,

c) då arbetstagaren inte f∏ljt bestämmelserna i mom. 3.

När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock f∏ljande.

Om uppsägningstiden f∏r arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma upp- sägningstid f∏r hyresavtalet.

Om anställningen upph∏r på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider.

Uppsägningstid enligt detta moment gäller f∏r hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än 3 månader och f∏r hyresavtal som gäller f∏r obestämd tid.

Mom. 5 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet f∏r personalbosta- den i samband med att anställningen upph∏r har hyresgästen eller med- hyresgäst inte rätt till f∏rlängning av avtalet.

§ 37 Ersättning från tredje man m.m.

Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska g∏ras så snart som m∏jligt.

Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur

∏verlämna åt arbetsgivaren att f∏ra arbetstagarens talan i ärendet. I sist- nämnda fall ska arbetsgivaren svara f∏r samtliga kostnader som kan vara f∏renade med ersättningskravet.

c∏ljer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, f∏rsta mening- en, får arbetstagarens avl∏ningsf∏rmåner efter f∏rhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.

Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utf∏rt arbete inträffat en händelse, och g∏r tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar f∏r arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av ar- betsgivaren svarar arbetsgivaren f∏r samtliga rättegångskostnader i ärendet.

Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstri- diga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbets- tagare.

Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbets- givarens medgivande, fullf∏ljer talan i h∏gre rätt.

Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i f∏rsta stycket har rätt att behålla l∏n f∏r den del av or- dinarie arbetstidsf∏rläggning som åtgår f∏r inställelsen i domstolen, dock inte f∏r den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete.

Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkun- nig f∏r att h∏ras om f∏rhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla l∏n f∏r den del av ordina- rie arbetstidsf∏rläggning som åtgår f∏r inställelse i domstolen. c∏r instäl- lelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadsl∏n enligt § 20 mom. 4. I ersättningen ingår semes-

terl∏n och semesterersättning med belopp som f∏rutsätts i semesterlagen (SemL).

§ 38 clyttningsersättning

Arbetstagare, som utan egen ans∏kan f∏rflyttas från en ort till en annan, får ersättning f∏r skäliga och styrkta flyttningskostnader.

§ 39 Avtalsf∏rsäkringar m.m.

AGSJhL

Mom. 1 Arbetstagare tillf∏rsäkras sjukf∏rmåner enligt mellan de centra- la parterna ∏verenskomna f∏rsäkringsvillkoren f∏r Avtalsgruppsjukf∏rsäkring f∏r anställda hos kommuner och landsting, f∏rsamlingar m.fl. (AGS-KL).

ГFAJhL

Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna Trygghetsf∏rsäkring vid arbetsskada f∏r anställda hos kommuner och landsting, f∏rsamlingar m.fl. (TcA-KL) enligt mellan de centrala parterna ∏verenskomna f∏rsäkringsvillkoren f∏r TcA-KL.

Mom. 3 Arbetstagare får inte f∏ra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.

ГGLJhL

Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivf∏r- säkring (TGL-KL) hos KPA Livf∏rsäkring AB enligt de bestämmelser som gäller f∏r sådan f∏rsäkring hos detta bolag. G∏r arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i f∏rsäkringsbestämmelserna om vite m.m.

Mom. 5 Om f∏rsäkringsbelopp enligt f∏r kommunal eller annan an- ställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid d∏ds- fall) inte utges f∏r avliden arbetstagare, ska till d∏dsboet utges begrav- ningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, en- ligt lag om allmän f∏rsäkring (AcL) gäller f∏r det år d∏dsfallet inträffar.