VV-AVA fr o m 2004-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

VV-AVA fr o m 2004-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 §	Avtalets omfattning	3
2 §	Anställning	3
3 §	Kostnadsersättningar	4
4 §	Bisyssla	7
5 §	Lön	7
6 §	Arbetstid	8
7 §	Övertid	12
8 §	Mertid	15
9 §	Restidsersättning (TRT)	17
10 §	Ersättning för ob och beredskap	17
11 §	Semester	19
12 §	Sjuklön	22
13 §	Ersättning för sjukvårdskostnader	24
14 §	Lön under föräldraledighet m.m.	26
15 §	Ledighet	27
16 §	Uppsägning	29
17 §	Facklig förtroendeman	31
18 §	Förhandlingsordning m.m.	33
19 §	Avtalets giltighet	35

A	BILAGOR som är kollektivavtal
Bilaga 1	Belopp	36
Bilaga 2	VV reseavtal	38
Bilaga 3	Praktik- och lärlingsanställning	40
Bilaga 4	Avtal om samverkansträffar	42
Bilaga 5	Samverkansavtal	43
Bilaga 6	Rekryteringsavtal	47
Bilaga 7	Anlitande av entreprenör - 38 § MBL	48
Bilaga 8	Inställelsetidstillägg	51
Bilaga 9	Färjbilaga	52
Bilaga 10	Chefslönetillägg	58
Bilaga 11	Aspirantanställning trafikinspektör	60
Bilaga 12	Företrädesrätt tidsbegränsad anställd	62
Bilaga 13	Förhandlingsprotokoll	63

Vägverkets Affärsverksavtal, VVAVA

Ändringar som införs i affärsverksavtalet mellan Arbetsgivarverket och Huvudorganisationerna ska införas i VVAVA om inte parterna i VVAVA enas om annat.

1 § Avtalets omfattning i Vägverket

Med arbetsgivare avses i detta avtal Vägverket. Avtalet gäller alla medarbetare i Vägverket med följande undantag.

• medarbetare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställ- ning

• medarbetare anställd med arvode enligt särskilt avtal

• medarbetare som omfattas av Vägverkets chefsavtal

• arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser

2 § Anställning

2 § 1 mom Anställning tillsvidare

Anställning gäller tillsvidare om inte annat överenskommits enligt 2 mom.

2 § 2 mom Tidsbegränsad anställning

Anställningsavtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i LAS och AF 9§ träffas i följande fall:

1. när en medarbetare anställs för att arbeta av arbetsanhopning kan denna anställning förlängas under ytterligare längst sex månader om det huvudsakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför.

2. när en medarbetare - under längst sex månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgi- varen och VV-lokala arbetstagarorganisationer - uppehåller en ledig befattning i avvaktan på rekrytering.

3. när en arbetstagare genomgår särskilt föreskriven tidsbestämd aspirant- eller annan utbildning vid Vägverket som är en förutsättning för anställning.

4. Praktik- och lärlingsanställning enligt bilaga 3.

Protokollsanteckningar

1. Beträffande tjänstgöringens omfattning är parterna överens om följande:

Verksamheten ska i första hand organiseras för heltidsarbete.

Deltidsarbete ska endast anordnas när verksamheten kräver det eller annars när medarbetare begär det, i den mån verksamheten medger det. Särskild hänsyn ska tas till familjesociala förhållanden och till behovet att underlätta anställning av personer med arbetshandikapp eller andra svårigheter på arbetsmarknaden.

I fråga om tjänstgöringens omfattning ska alltför många alternativ undvikas. Kortare tjänstgöring än 40% av hel- tidstjänstgöring bör i allmänhet inte förekomma.

2. Beträffande anställningsform är parterna överens om följande:

Arbetsgivaren bör vid val av anställningsform för vikarier eller ersättare sträva efter att använda tillsvidarean- ställning i en omfattning som svarar mot det permanenta behovet av vikarier på arbetsplatsen. Visstidsanställning bör användas endast för det ytterligare vikariebehov som kan finnas.

2 § 3 mom Ömsesidig lojalitet och förtroende

Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Medarbetaren ska ta till vara och främja Vägverkets intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i Vägverkets angelägenheter.

Anmärkning:

Bestämmelsen innebär inget avsteg från vad som tidigare gällt inom Vägverket.

3 § Kostnadsersättningar

A. Ersättning vid tjänsteresa och förrättning (1 – 6 mom.)

3 § 1 mom Vissa definitioner

Flerdygnsförrättning Förrättning som medför övernattning utom bostaden

Förrättning Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället

Förrättningsställe Arbetsplats där förrättning fullgörs

IL Inkomstskattelagen (1999:1229)

Tjänsteresa Resa som föranleds av förrättning i Sverige

Tjänsteställe Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL

Traktamente Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbets- givaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning utan- för den vanliga verksamhetsorten

Vanliga verksamhetsorten Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL

3 § 2 mom Grundläggande bestämmelser

Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt be- stämmelserna i 3 – 6 mom. nedan.

Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska borto- varon från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen.

Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och förrätt- ning utfärdas av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte beslutar något annat, är rätten till sådana förmåner för viss månad förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden.

Anmärkningar:

1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare.

2. De centrala parterna förutsätter att tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras un- der hela den tiden.

3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständighet som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.

3 § 3 mom Resekostnadsersättning

Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand i förekom- mande fall inom den

beloppsram som anges i 12 kap. IL.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL skall tillämpas.

3 § 4 mom Traktamente m m

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som anges i 12 kap. IL för att ersättningen skall vara av- dragsgill. Efter 30:e dygnet betalas dock logikostnad endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL skall tillämpas.

3 § 5 mom Tillämpning vid arbetskonflikt

Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockou- tad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts skall logikostnad anses belöpa på nattid.

Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.

3 § 6 mom Förskott

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 3 – 4 mom., dock högst för en månad i taget.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, skall han betala tillba- ka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre månader efter den månadens utgång, skall arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagare inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.

B. Ersättning vid flyttning (7 – 11 mom.)

3 § 7 mom Byte av verksamhetsort

Med verksamhetsort avses den ort som är medarbetarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap IL.

3 § 8 mom Flyttningsersättning vid byte av verksamhetsort.

Vid resa i samband med flyttning som beror på byte av verksamhetsort betalas reskostnadsersättning och trakta- mente som vid tjänsteresa för VV-anställd. Eventuell reskostnadsersättning till icke anställd familjemedlem är skattepliktig.

Transport av bohag betalas i sin helhet av arbetsgivaren under förutsättning att bohaget väger högst 15 000 kg. Transporten ska göras av transportföretag som arbetsgivaren godkänner.

Arbetsgivaren kan besluta att betala skälig ersättning för kostnader som uppkommer när medarbetaren själv utför flyttningen med eget eller hyrt fordon.

Gardinpengar betalas med 2 000 kr om den tidigare bostadsytan varit högst 50 kvadratmeter. Beloppet höjs med 300 kr för varje ytterligare påbörjat 25-tal kvadratmeter.

Medarbetare som byter verksamhetsort utan egen önskan har rätt till högst tre fria resor för sig själv och familjemedlemmar till den nya tjänstgöringsorten innan tjänstgöringen där påbörjas (ej att betrakta som tjänsteresa).

Medarbetare som måste betala för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra boendekostnaden. Arbetsgivarens beslut om ersättning får avse en ersättningsperiod om längst 18 månader.

3 § 9 mom Reskostnadsersättning

För medarbetare som har rätt till flyttningsersättning men inte flyttar betalas ersättning för ökade reskostnader (ej tjänsteresa). Arbetsgivarens beslut om ersättning får avse en ersättningsperiod om längst 18 månader.

3 § 10 mom Ersättning enligt förmånligare grunder

Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar mm enligt förmånligare grunder än som anges i denna paragraf.

3 § 11 mom Fria hemresor m m

Se VV reseavtal, bilaga 2

4 § Bisyssla

4 § 1 mom Uppgiftsskyldighet och arbetshindrande bisyssla

Medarbetare är skyldig att lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Upp- gift om bisysslan får avkrävas arbetstagare endast om arbetsgivaren finner anledning därtill med hänsyn till arbets- tagarens sätt att sköta sitt arbete.

Arbetsgivaren får ålägga medarbetare att upphöra helt eller delvis med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedö- mande inverkar hindrande för arbetet (arbetshindrande bisyssla).

4 § 2 mom Konkurrensbisyssla

Medarbetare får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för Vägverkets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla).

Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån regeringen medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är medarbetaren skyldig att lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.

Bisyssleförbudet i LOA

Upplysning

Utöver det som sägs i 1 och 2 mom gäller bestämmelserna om förtroendeskadlig bisyssla i 7 § LOA.

5 § LÖN

5 § 1 mom Månadslön och fast lön

Med månadslön avses den individuella månadslönen. Med fast lön avses månadslönen och tillfällig löneförstärk- ning.

Då en medarbetare åtar sig att utföra arbetsuppgifter som i större omfattning skiljer sig från de arbetsuppgifter som ingår i den ordinarie befattningen kan arbetsgivaren besluta om tillfällig löneförstärkning. Arbetsgivarens beslut ska vara tidsbegränsat. Information ska lämnas till arbetstagarorganisationerna innan tillfällig löneförstärkning tillämpas.

Timlön är månadslön dividerat med 165 för den som omfattas av reglerna om vissa förkortade arbetsdagar enl 6§ Arbetstidsform 2 – Flextid. För övriga medarbetare divideras månadslön med 166,7. För den som har veckoarbets- tid 36 eller 34,25 timmar ska den framräknade timlönen multipliceras med 1,06 resp 1,12 (38-timmars vecka ingen uppräkning).

Observera att timlön i sig inte är en grund för tidsbegränsning och inte är en anställningsform.

Vid anställningsperioder som är längst tre månader och för timavlönade ska semesterersättningen (enl semesterla- gen) ingå i lönen. Eventuell ledighet ska ges som obetald semester.

5 § 2 mom Löneutbetalning

Lön och lönetillägg med undantag av semesterlönetillägg betalas ut tidigast den tjugofemte och senast den sista dagen i kalendermånaden. Utbetalning i månad när den tjugofemte infaller på en lördag får göras den tjugofjärde. Utbetalningen i juni ska göras dagen före midsommarafton dock tidigast den tjugoandra. Utbetalningen i december ska ske tidigast den tjugoförsta. För tillsvidareanställda betalas månadslön ut den månad den avser.

Lönetillägg som avses i första stycket betalas ut månaden efter den, till vilken tilläggen hänför sig, samt att hänsyn till löneavdrag ska tas först vid utbetalning av avlöning under senare månad än den, till vilken avdragen hänför sig. I den mån löneavdrag inte kan göras i enlighet med beslutet, är medarbetaren skyldig att inom den tid och i den ordning arbetsgivaren bestämmer betala in ett belopp motsvarande ifrågavarande löneavdrag.

Om en långtidssjukskriven eller föräldraledig medarbetare erhåller högre lön retroaktivt ska Vägverket ersätta skillnaden mellan faktiskt utbetald sjukpenning/föräldrapenning och sjukpenning/föräldrapenning beräknad på den nya lönen. Detta gäller under förutsättning att retroaktiv utbetalning ej kan erhållas från försäkringskassan.

Lön kan betalas ut i efterskott, dock senast månaden efter intjänandemånaden.

Avlider en medarbetare och har till honom betalats för mycket lön till följd av ovanstående bestämmelser, ska den gjorda utbetalningen inte återkrävas.

5 § 3 mom Lön för del av löneperiod

Om lönen avser endast del av kalendermånad eller om olika månadslöner gäller för skilda delar av månaden, beta- las daglön. Daglönen utgör månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden ifråga.

5 § 4 mom Medarbetare som omplacerats

En medarbetare som utan egen ansökan har omplacerats till en annan anställning inom myndigheten ska i normal- fallet behålla den månadslön som betalades i den tidigare anställningen. Med omplacering avses inte det fall när en medarbetare som samtidigt innehaft två anställningar återgår till den anställning han varit ledig från.

6 § Arbetstid

Vägverkets verksamhet spänner över ett brett fält av olika arbetsuppgifter. För att skapa flexibilitet och frihet ut- ifrån verksamhetskrav och individuella önskemål placeras medarbetare i olika arbetstidsformer. Det är viktigt att i dialogen om vilka arbetstider som ska tillämpas beakta såväl verksamhetens behov som medarbetarens intressen. Förhandlingsordning för fastställande av arbetstid framgår av 6 mom.

Normalt gäller arbetstidsform 1 eller för medarbetare med kontorsarbete arbetstidsform 2. VV-lokalt avtal kan träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna om att tillämpa arbetstidsform 3. Arbetstagarorganisa- tion som inte har någon medlem som berörs av avtalet kan inte förhindra att avtal träffas mellan övriga parter.

6 § 1 mom Definitioner

Med helgdag likställs påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Med egentlig arbetstid avses tid då medarbetaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.

Med arbetstidsmått avses det antal ordinarie arbetstimmar som ingår i den överenskomna begränsningsperioden.

Begränsningsperiod är det antal veckor som arbetstiden fördelas på så att den genomsnittliga arbetstiden per vecka inte överstiger den veckoarbetstid som gäller för medarbetaren. Begränsningsperiodens längd kan variera beroende på verksamhet. För längre begränsningsperiod än fyra veckor träffas VV-lokalt avtal.

6 § 2 mom Arbetstidens längd - arbetstidsformer

Arbetstidsform 1 - fast lista

Arbetstidsmått får i genomsnitt under begränsningsperioden inte överskrida

40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka. Såvitt inte annat överenskommes (se förhandlingsordningen) ska arbetstiden i normalfallet förläggas till dagarbetstid och fördelas jämnt över måndag tom fredag. Vid tvåskift där medarbetare i genomsnitt har minst två förmiddags- och två eftermiddagsskift per vecka

( med eftermiddagsskift menas tjänstgöringsskift som slutar kl 2100 eller senare ) och inte har arbetstiden förlagd lördag och söndag gäller 38 timmar i genomsnitt per vecka.

38 timmar i genomsnitt per vecka vid ordinarie arbetstid mellan kl 05.00 och 23.00 som infaller även på lördagar, söndagar, helgdagar. Vid tvåskift där medarbetaren i genomsnitt har minst två förmiddags- och två eftermiddags- skift per vecka (med eftermiddagsskift menas tjänstgöringsskift som slutar kl 21 eller senare) gäller 36 timmar i genomsnitt per vecka.

36 timmar i genomsnitt per vecka vid ordinarie arbetstid som i genomsnitt per medarbetare infaller 1 gång/vecka och med i genomsnitt 2 timmar/vecka mellan kl 23.00 och 05.00. Görs uppehåll i tjänstgöringen för söndagar och helgdagar gäller 38 timmar per vecka.

34 timmar 15 minuter i genomsnitt per vecka när den ordinarie arbetstiden i genomsnitt för medarbetaren under begränsningsperioden infaller med minst 1,4 ggr/v på tid mellan kl 23.00-05.00 och med minst 2 timmar mellan kl

23.00 –05.00.. Görs uppehåll för söndagar och helgdagar gäller 36 timmar i genomsnitt per vecka.

Vid arbete i bergrum där bergytorna inte har säkrats gäller 36 timmars genomsnittlig veckoarbetstid per helgfri vecka. Bedrivs detta arbete på såväl vardag, söndag som helgdag gäller 34 timmar och 15 minuter som genomsnitt- lig arbetstid

Med uttrycket ”i bergrum” (underjordsanläggningar i berg) avses den del av en arbetsplats som ligger innanför berginslagen till ingångar eller under bergytan vid sänken, hiss-, ventilations- och tubschakt.

Definition av ej säkrade bergytor

1. Bergarbete

- borrning, laddning, sprängning och salvskrotning

- upplastning och uttransport av bergmassor

- skyddsskrotning samt

- bergförstärkningsarbeten

Med bergförstärkningsarbeten avses:

- borrning för och montering av bergförankringsbult

- borrning för och injektering av berget

- formsättning, armering, och betonggjutning av förstärkningsbågar, pelare eller annan motgjut- ning mot bergtak eller bergvägg som erfordras för förstärkning av berget

- montering av permanent skyddsnät

- inklädnad av tak och väggar med sprutbetong (inkl eventuell armering)

- under osprutade bergtak montera/utföra annat permanent tak som skydd för nedfallande xxxx Xxxxxxxxxxx anses avslutade, då bergarbeten enligt ovan är utförda i föreskriven omfattning (bergytorna säkrats).

Som bergarbete räknas inte bortskjutning av enstaka gaddar och mindre bergpartier (inkl övriga därmed samman- hängande arbeten) i tidigare färdigställda bergrum.

I bergrumsanläggningar gäller reglerna om arbetstidsförkortning intill dess att bergarbetena avslutats.

Om inredningsarbeten och installationsarbeten utförs i samma utrymme samtidigt med pågående bergarbeten, tillämpas samma regler som för bergarbeten.

Reglerna tillämpas för varje utrymme för sig under förutsättning att utrymmena är avgränsade från varandra, t ex med skärmvägg eller port.

Saknas skärmvägg eller port och bergarbetena därvid medför en påtaglig försämring av arbetsmiljön för installa- tionsarbetena, t.ex. genom besvärande buller, gaser o dyl, tillämpas för installationsarbetena samma regler som för bergarbete.

Arbetstidsform 2 - Flextid

Medarbetare för vilken arbetstidsform 2 tillämpas, ges en möjlighet att när verksamheten så tillåter/kräver anpassa förläggningen av sin ordinarie arbetstid inom nedan angivna tidsramar.

Arbetstid: 40 tim/vecka

Normtid: 08.00 – 16.30 eller annan normtid efter VV-lokal överenskommelse med ATO Fast tid: 09.00-15.00

Flexram: Mellan kl 06.00-20.00

Lunch: Minst 30 minuter under den fasta tiden

Accepterat plus-/minussaldo vid månadsskifte är 25 timmar. VV-lokalt avtal ska träffas om den administrativa tillämpningen.

Ledighet

Medarbetare har möjlighet att ta ut hela dagar eller del av dag efter respektive chefs medgivande inom ramen för ett positivt timsaldo.

För nedanstående dagar minskas arbetstiden det antal timmar som anges för resp dag.               

Trettondagsafton 4 timmar

Dagen närmast före Långfredagen 2 -"-

Den 30 april som infaller på en

a) måndag-torsdag 2 -"-

b) fredag 4 -"-

Dagen före Alla Helgons Dag 4 -"-

Den 23 december som infaller på en fredag 4 -"-

Klämdagar ska arbetas in om det inte hindrar verksamheten. Inarbetningen kan t ex regleras genom avdrag på flex- saldo eller förlängd ordinarie arbetstid varje dag under inarbetningsperioden. VV-lokalt avtal ska träffas om inar- betningen. VV-lokalt avtal kan också träffas om att klämdagar är arbetsfria mot att förkortning av arbetstiden inte tillämpas för i ovanstående sammanställning angivna dagar.

Ovanstående regler om förkortade arbetsdagar resp inarbetning av klämdagar kan tillämpas även för medarbetare med kontorsarbete som inte har flextid.

Arbetstidsform 3 - Ramarbetstid

Ramarbetstid är avsedd för verksamhet som har stora variationer beträffande arbetstidsuttaget under året, del av året , eller av annan anledning bättre kan bedrivas med arbetstider som inte är fastlagda. Med ramarbetstid får medarbetare större inflytande över arbetstiden, både över dess omfattning och förläggning. Samtidigt kan detta innebära att arbetsgivaren får ökad effektivitet av tillgänglig arbetstid.

En avvägning mellan medarbetarens intressen och verksamhetens krav måste ske för att arbetstiden ska utnyttjas optimalt.

Avstämning av arbetstider per kalendermånad/fyraveckorsperiod och år ska löpande ske för säkerställande av att lagstadgade och avtalade övertidsregler efterlevs. Övertid definieras som arbetstid som utförs utöver det arbets- tidsmått som fastställts för medarbetaren för aktuell avstämningsperiod.

Olika former av verksamheter kan leda till individuella eller gruppvisa avtal , om variationer av arbetstidens om- fattning och fördelning/förläggning under året.

Där verksamheten kräver att arbetet utförs på annan tid än normal dagarbetstid , 40 tim/v, reduceras ramarbetstiden med beaktande av grunderna i arbetstidsform 1. Ramarbetstiden kan även reduceras med hänsyn till fördelar av verksamhetsanpassad arbetstid. Vid förläggning av arbetstiden till annan tid än normal dagarbetstid där förlägg- ningen inte beror på verksamhetens krav ska inte förkortat arbetstidsmått tillämpas.

Vid kontinuerlig avvikelse från överenskommet arbetstidsmått är det parternas mening att bemanningstalet kan omprövas.

Vid tillämpning av ramarbetstid ställs större krav på såväl chef som medarbetare vad gäller planering, framförhåll- ning och uppföljning. Ramarbetstid kan initieras av både arbetsgivare och medarbetare. Förslag till överenskom- melse träffas mellan chef och medarbetare där också uppsägningstid för arbetstidsformen fastställs. Information om överenskommelsen lämnas till arbetstagarorganisationerna. Överenskommelsen godkänns därefter av berörd VV-lokal arbetstagarorganisation.

I överenskommelsen ska regleras frågor om arbetsställe/tjänsteställe, närvarotid och med dessa sammanhängande frågor om utrustning, försäkringsfrågor samt arbetsmiljöfrågor.

6 § 3 mom Raster

För varje arbetsperiod om 8 timmar ska minst en rast läggas in i perioden. Som rast räknas uppehåll i arbetet som varar minst 30 minuter och där medarbetaren har rätt att lämna arbetsplatsen. Rast räknas inte som arbetstid. Xxxxxx ska förläggas så att arbete inte behöver utföras mer än fem timmar i följd om inte verksamheten p g a händelser som inte kunnat förutses kräver annat. Rast kan efter lokal överenskommelse bytas ut mot måltidsuppehåll när det av verksamhetsskäl är påkallat. Måltidsuppehåll räknas som arbetstid.

6 § 4 mom Veckovila/Dygnsvila

Oberoende av arbetstidsform ska arbetet planeras så att regler för veckovila och dygnsvila följs. Xxxxxxxxx ska per sjudagarsperiod omfatta 36 timmars sammanhängande ledighet. Xxxxxxxxxx för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman så att ledigheten för den första perioden förläggs i en följd med ledigheten för den senare perioden. I sådant fall ska den sammanslagna veckovilan uppgå till minst 72 timmars sammanhängande ledighet som till någon del berör båda sjudagarsperioderna.

Dygnsvila/viloperiod ska bestå av sammanhängande ledighet mellan två arbetsperioder (skift) på minst 11 timmar. Avvikelse kan göras när verksamheten kräver det, mot att motsvarande ledighet erbjuds.

Längden på arbetspass/skift/körtider ska avpassas så att gällande lagar och avtal xxxxx (t ex avseende arbetsmiljö och trafiksäkerhet).

Vid beredskap över veckoslut, som annars skulle ha varit arbetsfritt, anses inte veckovila ha erhållits. Då erhålls särskilt tidskompensation i form av befrielse från tjänstgöring på ordinarie arbetstid under ett helt kalenderdygn utan löneavdrag.

6 § 5 mom Arbete på obekväm tid

För medarbetare med arbetstidsform 1 som är anställd för att i huvudsak arbeta i ”skiftgång” betalas skifttillägg för tid enligt 10 §. För andra medarbetare med arbetstidsform 1 som i huvudsak är anställda för att arbeta normal dagarbetstid betalas listläggningstillägg enligt 10 §.

Ersättning för arbete på obekväm tid som föranletts av verksamhetens krav kan vid tillämpning av arbetsform 3 beräknas till ett visst belopp per månad efter erfarenhetsmässig bedömning av arbetstidsförläggning i normalfallet. På motsvarande sätt kan ersättning för beredskap omräknas till månadsbelopp.

6 § 6 mom Förhandlingsordning arbetstid

Vid förläggning av ordinarie arbetstid samt vid förläggning av regelbunden beredskap gäller följande.

Förhandling om fast lista förs i första hand på arbetsplatsnivå mellan arbetsgivaren och berörda lokala arbetstagar- organisationer (lokal listförhandling). Lokal listförhandling ska inledas i god tid innan listan ska träda i kraft.

Förslag till ny lista ska som regel föreligga minst 30 dagar före den tidpunkt, då det är avsett att listan ska träda i kraft. Listförhandling ska bedrivas så att den, om inte särskilda skäl föreligger, är avslutad senast två veckor innan listan ska börja tillämpas. När det är fråga om mindre ändring av tjänstgöringen, räcker det dock att förslaget föreligger minst sju dygn före nämnda tidpunkt.

När det gäller lista, som ska tillämpas under längst fyra veckor i följd (korttidslista), räcker det också att förslaget föreligger minst sju dygn i förväg. Om listan börjar tillämpas före de sju dygnen ska en ersättning, varselersätt- ning, betalas till medarbetaren för den arbetstid som ligger inom de sju dygnen.

Om överenskommelse inte uppnås vid den lokala listförhandlingen lyfts förhandlingen stegvis till närmast högre nivå om part så begär. Central listförhandling förs mellan de avtalsslutande parterna. Har VV-lokala listförhand- lingar och central listförhandling förts om ny fast lista utan att parterna kunnat enas, kan arbetsgivaren tillämpa provisorisk lista i avvaktan på att parterna blir överens. Motsvarande gäller när central listförhandling inte hinner genomföras före den tidpunkt då listan måste träda i kraft.

Förhandling om korttidslista förs inte på högre nivå än Vx/P affärsområde eller motsvarande nivå där också beslut om provisorisk lista kan fattas.

7 § Övertid

7 § 1 mom Övertidsarbete/Tillfälligt avsteg

Med övertidsarbete avses arbete som heltidstjänstgörande medarbetare efter beordring har utfört utöver den ordina- rie arbetstiden. För medarbetare med arbetstidsform 2, flextid, gäller att både arbetstidsmåttet (heltid) för dagen ska vara fullgjort och att den beordrade arbetstiden ska ligga utanför normtiden för att det ska betraktas som övertid, men om beordringen av övertiden sker samma dag som den ska utföras räknas övertiden från normtidens slut.

När den ordinarie arbetstiden tillfälligt förskjuts (kortare än fem kalenderdagar), tillfälligt avsteg, betalas dubbelt listläggningstillägg för den tid som ligger utanför den gällande listan. Överskrids arbetstidsmåttet per dag tillämpas övertidsreglerna.

Övertidskompensation vid tillämpning av arbetstidsform 3 utgår för tid utöver fastställt arbetstidsmått.

7 § 2 mom Skyldigheten att utföra övertidsarbete

När särskilda verksamhetsskäl föreligger är en medarbetare skyldig att utföra allmänt övertidsarbete med högst 200 timmar per kalenderår, 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under kalendermånad. För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas medarbetare som frivilligt åtar sig sådant arbete.

Vid behov av övertidsuttag utöver ovan angivna gränser ska VV-lokal överenskommelse träffas med berörd arbets- tagarorganisation.

7 § 3 mom Nödfallsövertid

En medarbetare är skyldig att utföra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen.

7 § 4 mom Rätt till kompensation för övertidsarbete

En medarbetare som enligt beslut av arbetsgivaren har arbetat på övertid har rätt till övertidskompensation såvida inte överenskommelse om undantag enligt 5 mom nedan har träffats.

Övergångsbestämmelse: En medarbetare som enligt tidigare överenskommelse/avtal inte hade rätt till övertids- kompensation 1997-12-31 har inte heller rätt till övertidskompensation enligt detta moment.

7 § 5 mom Överenskommelse om undantag vid oreglerad arbetstid

Överenskommelse kan träffas mellan medarbetare och arbetsgivaren om övergång till oreglerad arbetstid och att övertidskompensation och restidsersättning därmed inte ska betalas. Förekomsten av övertidsarbete och restid utan- för ordinarie arbetstid ska då beaktas vid fastställande av lönen. Sådan överenskommelse kan träffas om medarbe- taren normalt själv bestämmer arbetstidens förläggning och självständigt avgör om arbete ska utföras på övertid.

Överenskommelsen ska vara skriftlig och innehålla regler om ömsesidig uppsägningstid på en månad. Information om överenskommelsen ska lämnas till arbetstagarorganisationerna innan den börjar tillämpas.

7 § 6 mom Beordring av övertidsarbete

Arbetstid som tillgodoräknas som övertid ska beordras före utförandet. Beordringen ska ske i så god tid som är möjligt. I undantagsfall kan övertid godkännas i efterhand.

7 § 7 mom Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbets- tid - fristående extra arbetspass

När övertidsarbete börjar senare än 30 minuter efter närmast föregående arbetspass eller slutar mer än 30 minuter innan närmast följande arbetspass och är kortare än 3 timmar får medarbetaren tillgodräkna sig utfyllnadstid så att arbetspasset blir 3 timmar. Utfyllnadstiden får dock inte tillgodoräknas längre än till närmast följande/föregående arbetspass.

Vid beredskap tillgodoräknas utfyllnadstid så att arbetspasset blir 2 timmar.

Vid i förväg beordrad extra inställelse till arbetsplats/tjänsteställe för övertidsarbete räknas tiden för övertid fr o m då medarbetaren lämnar bostaden och åter bostaden eller motsv.

.

7 § 8 mom Reskostnader vid extra inställelse för övertidsarbete

Om medarbetaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta extra reskostnader som uppkommit till följd av inställelsen.

Medarbetare med ramarbetstid:

Med extra inställelse avses inställelse utöver en gång per dygn eller utöver fem gånger per kalendervecka. Har medarbetaren varit ledig och ledigheten inte beror på omfördelning av arbetstiden ska ovanstående inställelse/vecka minskas med sådan dag.

7 § 9 mom Övertid vid kursverksamhet

Interna kurser vid Vägverket ska planläggas så att normalarbetstiden inte överskrids, om så sker ska övertid erhål- las. Kurstid på fridag eller ledig lördag, söndag ska dock räknas som övertid. Vid externa kurser ska avstämning mot normalarbetstiden göras och övertid erhållas när arbetstidsmåttet för kursperioden överskridits.

7 § 10 mom Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete ges antingen som övertidstillägg eller kompensationsledighet.

Kompensationsledighet ska ges om medarbetaren själv önskar det och arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamheten.

Kompensationsledighet får sparas med max 100 timmar. Om det finns särskilda skäl kan VV-lokal överenskom- melse träffas om att 200 timmar får sparas.

För så kallad inspektionsresa eller förberedelse- och avslutningsarbete utanför ordinarie arbetstid betalas över- tidsersättning. Tiden för inspektionsresan/förberedelse- och avslutningsarbete ska dock inte belasta övertidsjournal.

Beträffande inställelsetidstillägg se bilaga 10.

Gemensam protokollsanteckning:

Parterna är överens om att det ur arbetsmiljösynpunkt och av personalsociala skäl är bättre om kompensation för övertidsarbete kan ges i form av ledighet.

7 § 11 mom Beräkning av övertidskompensation

Kompensationsledighet beräknas genom att gjorda övertidstimmar multipliceras med 1,5 resp 2.0 för enkel resp kvalificerad övertid.

Timbeloppen för övertidstillägg beräknas på grundval av fast lön för heltidsanställd medarbetare dividerad med 165 tjänstgöringstimmar per månad. Vid veckoarbetstid 36 eller 34,25 tim/v räknas övertidstillägget upp med fak- tor 1,06 resp 1,12 (för 38-timmars vecka görs ingen uppräkning).

Enkel övertid är övertid som inte enligt nedanstående är kvalificerad övertid. Kvalificerad övertid är övertid

mellan kl 19.00 på fredag och kl 07.00 på måndag,

mellan kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj eller kristihimmelsfärds dag och kl 07.00 närmast följande vardag,

mellan kl 19.00 på dag före långfredag och kl 07.00 på dagen efter annandag påsk,

mellan kl 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och kl 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen samt

i övrigt mellan kl 24.00 och kl 06.00.

Även om det inte följer av ovan ska som kvalificerad övertid anses övertid mellan kl 19.00 på dag närmast före tjänstgöringsfritt kalenderdygn och kl 07.00 på dagen efter det tjänstgöringsfria kalenderdygnet.

Övertidsersättning betalas inte för kortare övertidsarbete än 15 minuter i följd.

8 § Mertid

8 § 1 mom Mertidsarbete

Med mertidsarbete avses arbete som deltidstjänstgörande medarbetare utför utöver den ordinarie dagliga arbetsti- den som gäller för deltidstjänstgöringen men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidstjänstgöran- de. Tjänstgöring på mertid anses som ordinarie arbetstid.

Tjänstgöring för deltidstjänstgörande är övertid om medarbetaren

- arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för motsvarande heltidstjänstgörande under ett kalenderdygn,

- arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar, samt om arbetstagaren arbetar

- lördag eller söndag, motsvarande fridagar, helgdag eller påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton eller om den arbetade tiden infaller under tid som för motsvarande heltidstjänstgörande inte är ordinarie arbetstid.

8 § 2 mom Skyldighet att utföra mertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en deltidstjänstgörande medarbetare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut av deltidstjänstgörande med sammanlagt högst 250 timmar per kalenderår.

Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad).

Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.

För tjänstgöring på allmän mertid ska i första hand anlitas medarbetare som frivilligt åtar sig sådan tjänstgöring.

Partiellt sjukskrivna, partiellt lediga med stöd av lagstiftning eller för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Deltidspensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag som inte kan avbrytas utan stora olä- genheter för verksamheten.

Vid behov av ytterligare övertids- eller mertidsuttag utöver ovan angivna gränser ska VV-lokal överenskommelse träffas med berörd arbetstagarorganisation.

8 § 3mom Nödfallsmertid

En medarbetare är skyldig att utföra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen.

8 § 4 mom Beordring av mertidsarbete

Arbetstid som tillgodoräknas som mertid ska beordras före utförandet. I undantagsfall kan mertid godkännas i efterhand.

8 § 5 mom Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid

- fristående extra arbetspass

När mertidsarbete börjar senare än 30 minuter efter närmast föregående arbetspass eller slutar mer än 30 minuter innan närmast följande arbetspass och är kortare än 3 timmar får medarbetaren tillgodräkna sig utfyllnadstid så att arbetspasset blir 3 timmar. Utfyllnadstiden får dock inte tillgodoräknas längre än till närmast följande arbetspass.

Vid beredskap tillgodoräknas utfyllnadstid så att arbetspasset blir 2 timmar.

8 § 6 mom Olika typer av mertidskompensation

Kompensation för mertidsarbete ges antingen som mertidsersättning eller kompensationsledighet.

Kompensationsledighet ska ges om medarbetaren själv önskar det och att arbetsgivaren bedömer att det är möjligt med hänsyn till verksamheten.

Kompensationsledighet får sparas med max 100 timmar. Om det finns särskilda skäl kan VV-lokal överenskom- melse träffas om att 200 timmar får sparas.

Gemensam protokollsanteckning:

Parterna är överens om att det ur arbetsmiljösynpunkt och av personalsociala skäl är bättre om kompensation för mertidsarbete kan ges i form av ledighet

.

8 § 7 mom Beräkning av mertidskompensation

Vid mertidsarbete betalas mertidstillägg per timme med fast lön dividerad med 165 timmar

Ersättning betalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Vid veckoarbetstid 36 eller 34,25 tim/v räknas mer- tidstillägget upp med faktor 1,06 resp 1,12 (för 38-timmars vecka görs ingen uppräkning).

8 § 8 mom Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

Kompensationsledighet beräknas timme för timme.

8 § 9 mom Mertid vid heltidsarbete

VV-lokal överenskommelse kan träffas om frivillig mertid för heltidsarbetande där inte den ordinarie arbetstiden i sin helhet är inlagd i tjänstgöringslista.

9 § Restidsersättning, (TRT)

9 § 1 mom Rätt till restidsersättning

Medarbetare har rätt till restidsersättning (TRT) för tjänsteresa som företagits på tid som inte är arbetstid om inte medarbetaren och arbetsgivaren har enats om att medarbetaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restids- ersättning (gäller arbetstagare som inte har rätt till kompensation för övertidsarbete). Har medarbetaren ramarbets- tid (ej fasta arbetstider) betalas ersättning för tid utanför den normtid som tillämpas för motsvarande personalkate- gori.

Med restid enligt denna paragraf, avses restid utanför ordinarie arbetstid där det huvudsakliga syftet är att med- arbetaren ska förflytta sig till eller från en förrättningsplats.

Restidsersättning betalas för

a) färdtid mellan tjänsteresans början och förrättningens början eller tidpunkten för ankomst till tillfällig bostad,

b) färdtid mellan förrättningens slut eller tidpunkten för avresan från tillfällig bostad och tjänsteresans slut,

c) sådan väntetid som uppkommer under fram- eller återresan, om väntetiden är föranledd av färdsättet och inte kan förläggas före eller efter framresan/återresan.

Restidsersättning betalas inte för måltids- och nattkvartersresor eller för restid kortare än 30 minuter per dag.

Restidsersättning betalas även för restid mellan fredag 00.00 - måndag 06.00 när arbetsgivaren bekostar sovplats på tåg eller båt. Restidsersättning betalas dock inte för restid på båt då förrättningen förläggs till båten, t ex konferens.

Vid tjänsteresa till utlandet betalas restidsersättning endast för resa till den första förrättningsorten och återresa från den sista förrättningsorten.

9 § 2 mom ingår i 1 mom

9 § 3 mom Ersättning

Restidsersättning beräknas enligt följande

Månadslön (lägst 60 kr/timme) 240

10 § Ersättning för obekväm arbetstid och beredskap

10 § 1 mom Obekväm arbetstid

I Vägverket finns två olika ersättningar för arbete på obekväm tid, skifttillägg respektive listläggningstillägg. Tilläggen betalas dock inte för tid då medarbetare arbetar in arbetstid för att vara tjänstgöringsfri viss tid/dag. För medarbetare som inte har listlagd ordinarie arbetstid, arbetstidsform 3, se även 6 § 5 mom.

Skifttillägg

Medarbetare som är anställd för att i huvudsak arbeta i sk skiftgång och som på listlagd ordinarie arbetstid utför arbete på obekväm tid, har skifttillägg.

Listläggningstillägg

Medarbetare som är anställd för att i huvudsak arbeta normal dagarbetstid och som under kortare tidsperiod, längst sex månader i följd , övergår till skiftarbete erhåller ett listläggningstillägg för den arbetstid som ligger utanför ordinarie dagarbetstid. Listläggningstillägget betalas för timme med belopp som framgår enligt bilaga 1. Tillägget ska också kunna beräknas som ett månadsbelopp (reduceras enligt 1/30-dels principen).

10 § 2 mom Skifttillägg

Skifttillägg betalas för timme med belopp enligt bilaga 1.

Enkel skifttid är tid mellan kl 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om nedanstående tid.

Kvalificerad skifttid är

a) tid från kl 19.00 på fredag till kl 07.00 på måndag,

b) tid från kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj eller kristi himmelfärds dag till kl 07.00 på närmast föl- jande vardag,

c) tid från kl 19.00 på dag före långfredag till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk,

d) tid från kl 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på närmast följande vardag,

e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av helgdag (som helgdag räknas ej helgdagsafton) samt

f) tid i övrigt mellan kl 22.00 och 06.00.

När det är fråga om tid som anges i c) eller d), storhelg, ska i stället för angivet belopp för kvalificerad skifttid beloppet multipliceras med två.

Tillägget ska också kunna beräknas som ett månadsbelopp (reducering enligt 1/30-dels principen).

10 § 3 mom Tillämpas ej i VV 10 § 4 mom Beredskap‌

Beredskap är tid då medarbetaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att vid behov infinna sig på arbetsplatsen. Längsta tid för inställelse är 45 minuter varav restiden får uppgå till längst 30 minuter om arbets- givaren inte medger annat.

Medarbetare är skyldig att när verksamheten så kräver fullgöra beredskapstjänst vid högst 7 tillfällen (dygn) under en tid av fyra veckor.

Kräver verksamheten att beredskap fullgörs i större omfattning än vad som anges ovan ska VV-lokalt avtal träffas med berörda arbetstagarorganisationer. När verksamheten kräver ansvarstagande som i större omfattning skiljer sig från det normala kan arbetsgivaren besluta om tillfällig löneförstärkning.

Ersättning för beredskapstid betalas med belopp per timma enligt bilaga 1 för tid som ligger utanför ordinarie list- lagd arbetstid.

Beredskapstillägg för enkel tid betalas när det inte är frågan om tid enligt nedan.

Beredskapstillägg för kvalificerad tid betalas för

a) tid från kl 19.00 på fredag till kl 07.00 på måndag,

b) tid från kl 19.00 på dag före trettondag jul, första maj eller kristi himmelfärds dag till kl 07.00 på närmast föl- jande vardag,

c) tid från kl 19.00 på dag före långfredag till kl 07.00 på dagen efter annandag påsk,

d) tid från kl 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl 07.00 på närmast följande vardag,

När det är fråga om tid som anges i c) eller d), storhelg, ska i stället timbeloppet för enkel tid multipliceras med tre.

För medarbetare som har arbetstidsform 3, (ej listlagd ordinarie arbetstid) se även 6 § 5 mom.

11 § Semester

11 § 1 mom Allmänna bestämmelser

Årssemesterns längd framgår av sammanställningen i 2 mom nedan. Intjänandeår och semesterår sammanfaller och utgörs av kalenderår.

11 § 2 mom Semesterns längd

Till och med det år då man fyller 29 år		Från och med det år då man fyller 30 år	Från och med det år då man fyller 40 år.
Anställnings- period minst 3 mån	28	31	34
Anställningspe- riod mindre än 3 mån	25	25	25

Medarbetare som 1997 hade rätt till 38 bruttosemesterdagar har rätt till en obetald semesterdag per år.

Vid anställningsperioder som är längst tre månader och för timavlönade ska semesterersättningen (enl semesterla- gen) ingå i lönen. Eventuell ledighet ska ges som obetald semester.

11 § 3 mom Olika årssemestrar

Gäller olika årssemestrar för skilda delar av samma kalenderår beräknas antalet semesterdagar för varje del för sig varefter det sammanlagda antalet avrundas till närmast högre dagantal.

11 § 4 mom Semesterlönegrundande frånvaro

Utöver den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 § semesterlagen gäller att frånvaro av följande anledningar är semesterlönegrundande under tid som anges nedan.

Frånvaroanledning Tid som är semesterlönegrundande

Sjukdom då rätt till sjuklön Insjuknandeåret samt följande

föreligger kalenderår

Föräldraledighet med föräldrapenning Ingen begränsning

Offentligt uppdrag när det inte är fråga om Ingen begränsning anställning eller uppdrag som riksdagsman

Vid frånvaro på heltid genom att icke semesterlönegrundande ledighet (utan lön) kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräldrapenning utbetalas.

11 § 5 mom Semestertillägg

Semestertillägg består av två delar som var för sig beräknas utifrån två olika underlagssummor:

a) Semestertillägg för visst kalenderår betalas med ett belopp som för varje semesterdag, som ingår i årssemestern vid kalenderårets ingång, motsvarar 0,062 % av under kalenderåret utbetald fast lön. När en medarbetare börjar anställning vid annan tidpunkt än kalenderårets ingång, betalas dock semestertillägget på grundval av årssemestern vid anställningens början.

För den, som har varit tjänstledig med föräldrapenning under kalenderåret, ska med utbetald fast lön likställas erhållna föräldrapenningtillägg.

b) Semestertillägg betalas med ett belopp som för varje semesterdag som ingår i årssemestern vid kalenderårets ingång motsvarar 0,48 % av summan av nedanstående lönetillägg som utbetalts under året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår. Lönetillägg som ingår i semestertillägget är, skift-, förberedelse-avslutnings-, mer- tids-, beredskaps-, övertids-, inställelse-, bil-, listläggningstillägg samt restidsersättning, tillfälligt avsteg, varseler- sättning samt tjänstledighetstillägg.

Semestertillägg betalas ut på lönen i juni månad året efter det till vilket tillägget hänför sig, eller när slutlön betalas ut.

11 § 5 a mom Semesterlön

Semesterlönen vid heltidsarbete ska fr o m den 1april 2003 uppgå till lägst 900 kr per betald semesterdag och fr o m 1 april 2004 935 kr eller med det belopp som framgår av vid varje tidpunkt gällande RALS:

11 § 6 mom tillämpas ej i VV 11 § 7 mom Avräkning‌

Om medarbetaren under semesteråret fått fler antal semesterdagar än vad som motsvaras av intjänad semester får arbetsgivaren göra avräkning mot nästa utbetalning.

11 § 8 mom Avdrag för obetald semesterdag

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från medarbetarens fasta lön med 4,6%.

11 § 9 mom Sparande av semester

9.1 Xxxxx sparade semesterdagar

Medarbetare som har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar för ett visst kalenderår, får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår.

Totalt får vid varje tidpunkt högst 40 dagar vara sparade. Värdet av den sparade semestern beror på tjänstgörings- graden vid uttagstillfället. Se också 11 § 11 mom.

9.2 tillämpas ej i VV

11 § 10 mom Semester för koncentrerat heltidsarbete

Under semesterperiod ska arbetsdagar enligt fastlagd lista multiplicerat med kvot enligt nedanstående beräkning, anses som antal förbrukade semesterdagar.

Faktor för kvotberäkning av semester:

5 x antal veckor i begränsningsperioden

antal arbetstillfällen under begränsningsperioden

Den faktor som erhålls vid ovanstående beräkning multipliceras med antal arbetstillfällen under semesterperioden och ger då antalet semesterdagar som förbrukas för semesterperioden.

Vid brutet antal förbrukade semesterdagar sker avrundning uppåt.

Vid koncentrerat heltidsarbete/skiftgång kan VV-lokalt avtal om timberäknad semester träffas. Vid beräkning av berättigade semestertimmar ska veckoarbetstiden divideras med 5 vilket ger varje semesterdags värde i timmar. Dessa multipliceras med antalet årssemesterdagar, då erhålls antalet årssemestertimmar. Kvarvarande semestertim- mar som understiger ett skift berättigar vid uttag av semester till ledighet i ett helt skift.

11 § 11 mom Semester för koncentrerat deltidsarbete

Semesterintjäning beräknas månadsvis i förhållande till aktuell tjänstgöringsgrad.

När semester läggs ut på dag då medarbetaren endast skulle ha arbetat del av dag, så går det åt en hel semesterdag även den dagen.

11 § 12 mom Ersättning för ej uttagen semesterdag

En medarbetares hela semester för ett visst kalenderår ska läggas ut i form av ledighet under året om inte medar- betaren önskar spara semester enligt 9 mom i denna paragraf. Om en viss del av semestern på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl inte kunnat läggas ut under året omvandlas den till sparad semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 40 dagar som sparas, betalas sk ogulden semesterersättning för det överskjutande antalet dagar. Ogulden semesterersättning betalas i övrigt ut på slutlön.

Ogulden semesterersättning utgörs av: (Fast lön x 4,6 %) x outtagna semesterdagar. Vid timsemester räknas semes- tertimmarna om till semesterdagar innan utbetalning sker (se avsnittet om timsemester 11 § 10 mom).

11 § 13 mom Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.

11 § 14 mom Vintersemester

En extra semesterdag erhålls när en tredjedel av årssemestern förlagts till jan, feb, mars och okt, nov, dec.

VV-lokalt avtal kan mot bakgrund av verksamhetsintressen träffas om att medarbetare som förlägger minst halva årssemestern under perioden januari-mars och november-december, kan få ett tillägg för varje sådan uttagen semes- terdag. Storleken på tillägget faställs i VV-lokala avtal.

12 § Sjuklön mm

12 § 1 mom Rätten till sjuklön

Varje medarbetare har rätt till sjuklön under sjukfrånvaro enligt lagen om sjuklön.

12 § 2 mom Sjukanmälan till arbetsgivare

När en medarbetare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska medarbetaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Sjukanmälan får inte i efterhand ändras till semester- eller kompledighet.

Samma sak gäller om medarbetaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om med- arbetaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta (enl smittskyddslagen) och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

12 § 3 mom Sjukintyg

När medarbetaren återgår i arbete ska sjukdomen styrkas med en försäkran. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, medarbetaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen.

Om sjukdomsperioden är längre än sju dagar, eller den tid som följer av lagen om allmän försäkring, ska medar- betaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att medarbetaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren begära att även kortare sjukdomsfall ska styrkas med läkarintyg. Arbetsgivaren har rätt att begära att intyget utfärdas av anvisad läkare om det finns särskilda skäl.

12 § 4 mom Reducerad sjuklön

Om medarbetaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande grad.

12 § 5 mom Sjuklön vid annan ledighet än semester

En medarbetare som är helt ledig och vars ledighet har beviljats för högst en månad, har rätt att byta ut ledigheten mot sjukledighet.

12 § 6 mom Sjuklönens storlek

6.1 Xxxxxxx och sjukavdrag

En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som en fortsätt- ning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.

Vid ledighet för risk för överförande av smitta (enligt smittskyddslagen) görs inget avdrag.

6.1.1 Sjuklön

Dag 1 Karensdag Ingen sjuklön

Dag 2- 21 Fast lön * 12 * 80 % * antal arbetsdagar 52 * genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka

Dag 22 – 90 Fast lön * 12 * 10 % + Fast lön minus högst basbeloppstaket * 12 * 80 % * antal kalenderdagar 365 365

Dag 91 - Fast lön minus högst basbeloppstaket * 12 * 80 % * antal kalenderdagar

365

6.1.2 Sjukavdrag

Dag 1 Karensdag Fast lön * 12

52 * genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka

Dag 2- 21 Fast lön * 12                 * antal arbetsdagar 52 * genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka

Dag 22 – 90 Fast lön * 12 * antal kalenderdagar

365

Dag 91 - Fast lön * 12 * antal kalenderdagar

365

Undantag

För medarbetare som inte omfattas av sjuklöneperiod enligt beslut från Försäkringskassan men som får sjukpen- ning görs i stället avdrag per arbetsdag enligt följande

Dag 1 fast lön x 12

52 x genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka

Dag 2-21 fast lön x 12 x 20% + högst prisbasbeloppstaket x 12 x 80% 52 x genomsnittliga antalet 52 x genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka arbetsdagar per vecka

För medarbetare som har rätt till förhöjd sjukpenning från första dagen i en sjukperiod görs sjukavdrag för den första frånvarodagen med 20 % på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

Antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod, så kallat allmänt högriskskydd. Om en medarbetare omfattas av det allmänna högriskskyddet ska sjukavdrag göras med 20 % på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

Karensavdrag för del av dag ska göras enligt följande:

Sjukfrånvarons längd             Sjukavdragets storlek

upp till 25 % av arbetstiden	25 %
26-50 % av arbetstiden	50 %
51-75 % av arbetstiden	75 %
76-100 % av arbetstiden	100 %

6.2 Sjukavdrag under tid då sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning betalas

Om en medarbetare uppbär förtidspension/sjukbidrag och Försäkringskassan har fattat detta beslut och förmånen börjat utbetalas före 1997-01-01 ska samordning ske mellan lönen och förtidspensionen/sjukbidraget. Avdrag görs enligt följande

a) 10 % av fast lön per dag

b) avdrag för sjukbidrag/förtidspension (samordningsavdrag)

Samordning får bara ske om medarbetaren har lön för den tid han uppbär förtidspension/sjukbidrag. Vid partiellt utgående förmån görs sjukavdrag motsvarande sjukfrånvarons omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som betalas ut för den arbetade tiden.

Om Försäkringskassan fattat beslut om sjukbidrag eller förtidspension, eller ändrat omfattning på tidigare beviljad förmån den 1 januari 1997 eller senare ska sjuklön inte utbetalas. Löneavdrag motsvarande den av försäkrings- kassan beviljade sjukbidraget/förtidspensionens procentuella omfattning ska göras.

Fr om den 1 januari 2003 ändras benämningen förtidspension till sjukersättning och benämningen sjukbidrag till tidsbegränsad sjukersättning.

6.3 Arbetsskadeavdrag

Om medarbetaren får sjukbidrag eller förtidspension på grund av godkänd arbetsskada och därför får livränta, görs helt löneavdrag. Vid partiellt sjukbidrag/förtidspension görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån.

Fr om den 1 januari 2003 ändras benämningen förtidspension till sjukersättning och benämningen sjukbidrag till tidsbegränsad sjukersättning.

6.4 Rehabiliteringsavdrag

När en medarbetare är tjänstledig för rehabilitering med rehabiliteringspenning görs rehabiliteringsavdrag. Avdrag görs enligt följande.

För varje kalenderdag under frånvaron:

Dag 1 – 14 100 % upp till Bb - taket + 20 % på lönedelar över Bb - taket Dag 15 – 90 90 % upp till Bb - taket + 10 % på lönedelar över Bb - taket Dag 91– 100 % upp till Bb - taket + 20 % på lönedelar över Bb - taket

6.5 Frånvaro del av dag

Om frånvaro enligt 6.1-6.4 ovan endast omfattar del av dag betalas sjuklön motsvarande frånvarons omfattning. Frånvaro del av dag får normalt endast omfatta en fjärdedel, hälften eller tre fjärdedelar av ordinarie arbetstid för medarbetaren.

Om frånvaron omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med fasta lönen. Löneavdrag för hel kalendermånad får dock inte överstiga den fasta lönen.

12 § 6a mom Tjänstledighetstillägg, (TLT)

Tjänstledighetstillägg, TLT, betalas vid sjukdom, arbetsskada och facklig ledighet med 30 % avdrag, med ett be- lopp för tjänstledighetsdag som motsvarar 0,3 % av medarbetarens underlagssumma för närmast föregående kalen- derår. Vid tjänstledighet där del av lönen betalas, betalas TLT med motsvarande procentuella andel.

Med underlagssumma för visst år förstås summan av följande under året erhållna tillägg, beredskaps-, varsel-, skift- och listläggningstillägg, tillfälligt avsteg, restidsersättning samt TLT. TLT betalas inte om underlagssumman un- derstiger 1000 kr.

13 § Ersättning för sjukvårdskostnader

Grundregler (1 – 3 mom.)

13 § 1 mom Rätt till sjukvårdsersättning

Kostnader för sjukvård ersätts enligt bestämmelserna i denna paragraf.

Rätten till ersättning enligt denna paragraf är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han hade utgiften.

En arbetstagare som är ledig utan lön har rätt till sjukvårdsersättning enligt denna paragraf dels under de 30 första dagarna av ledigheten,

dels under sådan föräldraledighet då föräldrapenningtillägg betalas,

dels under ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning.

13 § 2 mom Apotekskort/högkostnadskort

En förutsättning för att kostnader ska ersättas enligt denna paragraf är att det visas att registrering har skett i ett apotekskort eller högkostnadskort.

13 § 3 mom Särskilda skäl

Arbetsgivaren får lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i denna paragraf, om det finns särskilda skäl.

13 § 4 mom Läkarvård, xxxxxxxx och psykologbehandling

Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt psykologbehandling ersätts av arbetsgi- varen med högst 95 kronor per besök.

Med läkarvård avses

• undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt

• utfärdande av sådant läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar.

• mammografiundersökning

• gynekologisk cellprovskontroll

• PSA-prov

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som efter remiss av läkare ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

13 § 5 mom Sjukgymnastik

Kostnader för sjukgymnastisk behandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök.

Med sjukgymnastisk behandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast.

13 § 6 mom Sjukhusvård

Sjukhusvård ersätts av arbetsgivaren med högst 70 kronor för varje vårddag.

13 § 7 mom Läkemedel

Arbetstagarens kostnader för sådana varor som omfattas av läkemedelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ersätts av arbetsgivaren.

13 § 8 mom Sjukvård m.m. under tjänstgöring utomlands

Om arbetstagaren insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och läkemedel.

14 § Lön under föräldraledighet

14 § 1 mom Löneavdrag vid föräldraledighet

Vid föräldraledighet som varar längst fem arbetsdagar i följd görs löneavdrag med 4,6% av fasta lönen för varje arbetsdag som föräldraledigheten omfattar. Vid föräldraledighet som varar sex arbetsdagar eller längre görs löne- avdrag med ett belopp som motsvarar 3,3% av den fasta lönen per kalenderdag.

Om föräldraledigheten omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med den fasta lönen.

Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till minskningen av arbetstiden. Motsvarande gäller i det fall då ledigheten har förlagts till en viss dag eller vissa dagar i veckan.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag enligt 4 mom.

14 § 2 mom Villkor för föräldrapenning

En medarbetare, som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn, har rätt till föräldrapenningtillägg. Med adoptivbarn likställs barn som har mottagits i adoptionssyfte.

Föräldrapenningtillägg betalas för sådan dag under föräldraledigheten, då medarbetaren tar ut föräldrapenning över garantinivån. Ledighet med föräldrapenning kan tas ut som hel, trefjärdedels, halv eller fjärdedels ledighet.

Föräldrapenningtillägget betalas ut till en andel som motsvarar föräldrapenningens storlek. Föräldrapenningtillägg betalas för högst 360 dagar per barnsbörd.

14 § 3 mom Föräldrapenningtilläggets storlek

Föräldrapenningtillägg betalas med 10 % av daglönen vid full tjänstgöring på lönedelar inom basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket betalas föräldrapenningtillägg med 90 % av daglönen.

För att tillägget ska beräknas på lön vid 100 % tjänstgöring (full tjänstgöring) fordras dock att medarbetaren har tjänstgjort fullt hos Vägverket under 90 dagar i följd före föräldraledighetens början. Full tjänstgöring på båda sidor om en semesterperiod anses ligga i följd. Om villkoret om full tjänstgöring inte är uppfyllt beräknas daglönen med utgångspunkt i tjänstgöringens omfattning närmast före den fulla tjänstgöringen. Arbetsgivaren kan om det finns särskilda skäl besluta att föräldrapenningtillägget får beräknas på lön vid full tjänstgöring även om villkoret om 90 dagars full tjänstgöring inte är uppfyllt.

Med full tjänstgöring likställs

- ledighet för sjukdom

- ledighet med tillfällig föräldraförsäkring

- ledighet med havandeskapspenning

Xxxxxx bestämmelserna i föregående stycken beräknas föräldrapenningtillägget på lön vid full tjänstgöring trots att medarbetaren inte har tjänstgjort fullt under 90 dagar i följd före föräldraledighetens början i följande fall,

- Medarbetaren har varit ledig för offentligt uppdrag eller föräldrapenningstillägg som motsvarar ledighetens omfattning.

- Medarbetaren har varit ledig för vård av barn och föder ett nytt barn innan det tidigare barnet har fyllt två och ett halvt år. Förutsättningen är att medarbetaren uppfyllde 90-dagars kravet för att få föräldrapenning- tillägg beräknat på full tjänstgöring före den första ledigheten.

Om föräldrapenningen har satts ned av försäkringskassan skall föräldrapenningtillägget reduceras i motsvarande mån.

14 § 4 mom Löneavdrag vid ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbe- tat enligt följande.

10 dagar per kalender år
Fast lön x 12 x 20 % 52 x antal genomsnittligt	+	högst prisbasbeloppstak x 12 x 80 % = avdrag för tillf föräldrapenning 52 x antal genomsnittligt
arbetsdagar per vecka		arbetsdagar per vecka

För övrig tid

Fast lön x 12 x 100 % 52 x antal genomsnittliga arbetsdagar per vecka

15 § Ledighet

15 § 1 mom Ledighet med lön

Medarbetare, som önskar erhålla ledighet med lön, skall - om så är möjligt - ansöka härom i god tid innan ledighe- ten skall börja. I ansökan skall medarbetaren ange skälet och önskad tidsperiod för ledigheten.

Ledighet med lön beviljas i följande fall:

Skäl                              Tid

a) Allvarligare sjukdomsfall när ersättning inte betalas Erforderlig tid, inklusive

restid, dock längst

från allmän försäkring, dödsfall, begravning, boupp- nio dagar per kalenderår. teckning eller arvsskifte inom egen familj eller den

närmaste släktkretsen.

b) Flyttning, om ersättning för flyttkostnad betalas. Längst tre dagar.

c) Flyttning i annat fall. En dag.

d) Läkar- eller tandläkarbesök m m i följande fall

1. Vid akuta besvär samt undersökningar eller Erforderlig tid. behandlingar efter remiss av läkare.

2. Vid övriga besök hos läkare, företagshälsovård Erforderlig tid. eller öppen vård samt vid mödravårdscentral.

Ledighet med lön beviljas inte i den mån medarbetaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semes- ter, sjukdom, fridagar och annan frånvaro när ersättning utbetalas av försäkringskassan eller annan försäkringsin- rättning).

Med bibehållen lön enligt detta moment avses den fasta lönen inklusive eventuell resultat/prestationsberoende lönedel.

15 § 2 mom Ledighet utan lön

Ledighet utan lön beviljas - utöver de lagenliga rättigheter som tillkommer medarbetarna enligt följande:

2.1 Ansökan om ledighet

Medarbetare, som önskar vara ledig skall ansöka om detta i så god tid som möjligt innan ledigheten skall börjar. I ansökan ska anges önskad tidperiod för ledigheten. Besked om beviljande eller avslag meddelas snarast.

2.2 Tjänstgöring i nordisk institution

En medarbetare har rätt att vara ledig för tidsbegränsad anställning i nordisk institution.

2.3 Tjänstgöring i biståndsverksamhet

Ledighet bör beviljas för anställning utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet. Ledighet bör också beviljas en medarbetare vars make/maka är ledig för anställning inom UD eller biståndsverksamheten.

2.4 Föräldraledighet

Ledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl.

Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller tolv år.

2.5 Ledighet i andra fall

Ledighet kan beviljas i andra fall om det finns särskilda skäl härför, och det kan ske utan olägenheter för verksamheten.

I syfte att stimulera önskad rörlighet t ex vid en befarad övertalighetssituation kan en medarbetare beviljas ledighet för att pröva annan sysselsättning.

15 § 3 mom Avdrag vid ledighet

Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).

a) När ledigheten är längst fem arbetsdagar i följd.

Avdrag görs med 4,6 % av den fasta lönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar. För den som har vecko- arbetstid 36 eller 34,25 timmar ska det framräknade avdraget räknas upp i förhållande till den kortare veckoar- betstiden.

b) När ledigheten är sex arbetsdagar eller mer i följd.

Avdrag görs med 3,3 % av den fasta lönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar. För den som har veckoarbetstid 36 eller 34,25 timmar ska det framräknade avdraget räknas upp i förhållande till den kortare veckoarbetstiden.

c) När ledigheten omfattar del av dag görs avdrag motsvarande timlön, se 5 § 1 mom.

Om en ledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs avdrag med den del av den fasta lönen som svarar mot ledighetens omfattning.

15 § 4 mom Löneutfyllnad vid tjänstgöring i totalförsvaret

Vid repetitionsutbildning (motsvarande) ska i förekommande fall, löneutfyllnad betalas så att den totala ersättning- en, inklusive dagpenning motsvarar 90 % av den fasta lönen.

Vid tjänstgöring som åligger reservofficer (motsvarande) betalas ersättning motsvarande 25 % av den fasta lönen.

15 § 5 mom Lön/sjuklön vid avstängning

När en medarbetare är avstängd från arbetet i avvaktan på tilltänkt avskedande betalas ingen lön.

När en medarbetare är frånvarande på grund av anhållande, häktning eller på grund av brott berövad friheten får arbetsgivaren besluta att lönen ska dras in. Minsta löneavdrag är 30 procent av fast lön. Om en medarbetare som är påverkad av alkohol eller annan drog på arbetsplatsen kan arbetsgivaren besluta att medarbetaren ska försättas ur tjänstgöring och att lönen dras in.

Innehållen lön betalas om arbetsgivaren finner att avstängningen inte varit påkallad. Arbetsgivaren kan betala ut viss del av lönen under avstängningstiden om han anser det skäligt.

15 § 7 mom Frånvaro av annan anledning

När en medarbetare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt 3 mom.

16 § Uppsägning m m

16 § 1 mom Uppsägning från medarbetarens sida

Uppsägningstiden från medarbetarens sida är en månad, om medarbetaren varit anställd i Vägverket längst fyra år. I övriga fall är uppsägningstiden två månader.

Medarbetare som är anställda med fullmakt eller konstitutorial ska iaktta en uppsägningstid av sex månader.

Medarbetare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid 1997-12-31 behåller den längre upp- sägningstiden.

16 § 2 mom Formen för uppsägning

Uppsägning ska ske skriftligt för att vara giltig.

16 § 3 mom Uppsägning från arbetsgivarens sida

Anställda före 970101

Ålder	-24 år	25-29 år	30-34 år	35-39 år	40-44 år	45- år
Uppsägningstid i månader	1	2	3	4	5	6

Längre uppsägningstider kan gälla enligt statliga trygghetsavtalet.

15 § 3 a mom Uppsägning från arbetsgivarens sida som avser anställningsavtal som ingåtts fr o m 1997-01-01

Kortare än 2 år	1 månad
Minst 2 år men kortare än 4 år	2 månader
Minst 4 år men kortare än 6 år	3 månader
Minst 6 år men kortare än 8 år	4 månader
Minst 8 år men kortaren än 10 år	5 månader
Minst 10 år	6 månader

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida har medarbetaren rätt till en uppsägningstid av Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägningstid

Längre uppsägningstider kan gälla enligt statliga trygghetsavtalet.

16 § 4 mom Lön under uppsägningstiden

Om en medarbetare inte kan beredas arbete under uppsägningstiden gäller, i anslutning till 12 § LAS, att lön och andra ersättningar betalas som om medarbetaren varit i tjänst.

16 § 5 mom Övriga bestämmelser vid uppsägning m m

5.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla.

Överenskommelse enligt första stycket förutsätts ske endast i speciella fall. Träffas överenskommelse ska VV lokal arbetstagarorganisation underrättas.

5.2 Uppnådd pensionsålder

Medarbetarens anställning upphör utan uppsägning i och med att han/hon avgår med pension såvida inte medarbe- taren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna underrättelse enligt 33

§ LAS.

5. 3 Förkortning av uppsägningstiden för medarbetaren

Om medarbetaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör ar- betsgivaren pröva om detta kan medges.

5.4 Tjänstgöringsintyg/-betyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller medarbetarens sida har medarbetaren rätt att få ett tjänstgö- ringsintyg som visar

- den tid som medarbetaren varit anställd

- de arbetsuppgifter som medarbetaren har utfört

- om medarbetaren begär det och anställningen varat minst 6 månader, ska arbetsgivaren utfärda betyg.

16 § 6 mom Avgångsskyldighet

En medarbetare är skyldig att avgå från sin anställning vid utgången av den månad då medarbetaren fyller 67 år.

17 § Facklig förtroendeman

17 § 1mom Tillämpningsområde/Allmänt

Med stöd av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML, och avtalet mellan Arbetsgivarver- ket och de fackliga huvudorganisationerna träffar Vägverket, SACO Vägverket, SEKO vid Vägverket och OFR/S samverkansorgan vid Vägverket lokalt kollektivavtal om tillämpningen av nämnda lag och centrala avtal.

Avtalet är tillämpligt på medarbetare i Vägverket som anmälts som facklig förtroendeman av arbetstagarorganisa- tion som är part i detta avtal.

Det är parternas vilja att olika frågor ska lösas i ett partsförhållande som bygger på ömsesidigt förtroende och en- gagemang. Detta förutsätter bl a att arbetstagarorganisationerna bidrar till och tar delansvar för den verksamhet och utveckling som bedrivs. Det är viktigt att ett sådant förhållande kan bibehållas och utvecklas vilket underlättas av att den fackliga förankringsprocessen ses som ett positivt inslag i verksamheten.

17 § 2 mom Anmälan av facklig förtroendeman

Anmälan av facklig förtroendeman ska göras skriftligt till respektive enhet. För fackliga uppdrag som avser VV- centrala frågor görs anmälan till Personalavdelningen vid HK. Anmälan ska innehålla uppgift om förtroendeman- nens namn och enhet, mandatperiod samt det fackliga uppdragets art.

Förteckning över fackliga förtroendemän revideras årligen, efter årsmöte eller i övrigt vid förändringar.

För att såväl den normala verksamheten som den fackliga verksamheten ska kunna bedrivas på ett effektivt och rationellt sätt är det viktigt att den fackliga verksamheten kan beaktas i verksamhetsplanering och budget. Arbets- givaren och den facklige företrädaren bör därför ha en grundlig dialog om det fackliga uppdragets omfattning och där så är möjligt upprätta en budget för den fackliga verksamheten.

Arbetstagarorganisation ska i den utsträckning som är möjlig snarast efter avhållet årsmöte redovisa årsplan (motsv) avseende planerade styrelsemöten, kurser, konferenser och liknande fackliga aktiviteter.

17 § 3 mom Ledighetens omfattning

Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. Ledigheten får dock inte ha större omfattning än vad som är skäligt i förhållande till uppdraget och förhållandena på arbetsplatsen.

På stöd och utvecklingsenhets-, Vx-, affärs- resp resultatenhetsnivå kan överenskommelse träffas om de närmare rutinerna för uttag och redovisning av förtroendemannatiden.

Deltagande i Samverkansorgan/motsv, övriga MBL-förhandlingar och arbete i projekt-/arbetsgrupper eller annan medverkan i Vägverkets utvecklingsverksamhet betraktas som tjänsteuppdrag.

Begäran om ledighet för facklig utbildning ska normalt lämnas senast 14 dagar före utbildningsstart. Kallelse och kursprogram ska bifogas ledighetsbegäran.

17 § 4 mom Ledighet med bibehållna avlöningsförmåner

Facklig förtroendeman som är tjänstledig för facklig verksamhet på arbetsplatsen har rätt till bibehållna avlönings- förmåner. Det innebär inte att den betalda ledigheten måste förläggas till själva arbetsplatsen. Det avgörande är inte var verksamheten förläggs utan den verksamhetsmässiga anknytningen till arbetsplatsen.

Med bibehållna avlöningsförmåner avses de avlöningsförmåner som skulle ha betalts ut om förtroendemannen fullgjort sin normala tjänstgöring. Kan den normala tjänstgöringen inte anges betalas istället ett belopp motsvaran- de förtroendemannens fasta lön samt ersättning för rörliga tillägg med undantag för övertidsersättning.

Om det beror på arbetsgivaren att facklig verksamhet avseende arbetsplatsen förlagts utanför förtroendemannens ordinarie arbetstid betalas den ersättning som skulle ha erhållits om det varit fråga om arbete i den egna tjänsten.

Om det beror på arbetsgivaren att förtroendemannen får merkostnader i samband med facklig verksamhet avseende arbetsplatsen ersätter arbetsgivaren denna merkostnad. Avser merkostnaden resa, uppehälle eller logi betalas er- sättning enligt samma grunder som vid tjänsteresa.

17 § 5 mom Ledighet med lön för annan facklig verksamhet

För fackligt uppdrag som inte avser förhållandena i Vägverket har förtroendeman rätt till ledighet med 70 % av fast lön under längst 15 dagar per år.

Det kan t ex handla om uppdrag som ordförande, sekreterare, kassör, ledamot i styrelse, ombud vid kongress.

Kostnader såsom resor, logi m m i samband med fullgörande av uppdrag enligt detta moment betalas av respektive arbetstagarorganisation.

17 § 6 mom Tillgång till lokal m m

För förtroendemannaverksamhet bör, där så är möjligt och behov finns, lämplig lokal (som arbets- och sammanträ- desrum) inom Vägverket ställas till förfogande utan särskild kostnad. I övrigt får sådana utrymmen disponeras vid behov och i mån av tillgång. I vart fall ska förtroendemannen ges möjlighet att förvara handlingar m m för sitt fackliga uppdrag i ett låsbart utrymme.

På stöd och utvecklingsenhets-, Vx-, affärs- resp resultatenhetsnivå träffas överenskommelse om lokaler och för uppdraget nödvändig utrustning. Telefon och annan utrustning får användas enligt de regler som gäller för den normala tjänsten.

17 § 7 mom Allmän inriktning

Vägverkets verksamhet är mycket geografiskt spridd, komplex och ofta utsatt för stora strukturella förändringar. I Vägverket finns en vilja och tradition mellan parterna att lösa olika frågor i ett partsförhållande som bygger på ömsesidigt förtroende och engagemang. Detta förutsätter bl a att arbetstagarorganisationerna bidrar till och tar delansvar för den verksamhet och utveckling som bedrivs. Därvid förutsätts en facklig förankringsprocess t ex i de frågor som Vägverket behandlar i Generaldirektörens samverkansgrupp.

Vägverket anser det viktigt att nuvarande förhållande mellan parterna bibehålles och utvecklas och avser därför att stödja den fackliga förankringsprocessen på ett positivt sätt. Det innebär att Vägverket även fortsättningsvis avser att bl a stötta ett antal fackliga sammankomster per år mellan centrala och regionala förtroendevalda enligt de for- mer som överenskommes i annan ordning. Det är parternas gemensamma uppfattning att man därigenom åstad- kommer en effektivare samverkan.

18 § Förhandlingsordning mm (för arbetstid se 6 § 6 mom)

18 § 1 mom Fredsplikt

Förhandlingar enligt detta avtal förs under fredsplikt.

18 § 2 mom Definitioner

Med VV-central förhandling avses förhandling mellan parterna i detta avtal. Med VV-lokal förhandling avses för- handling på enhetsnivå (enheter direkt underställda GD). Enhetschef som fått avtalsfråga delegerad till sig kan delegera frågan vidare. Information om vidaredelegering ska lämnas till arbetstagarorganisationerna.

Vid oenighet i VV-lokal förhandling lyfts frågan stegvis uppåt i organisationen om part så begär det.

18 § 3 mom Arbetstagarorganisation

Arbetstagarorganisation ska skriftligen underrätta Vägverket om vem som har rätt att företräda organisationen vid olika förhandlingar. Arbetstagarorganisationer som ingår i samma Huvudorganisation ska företrädas av samver- kansorgan.

18 § 4 mom Förhandlings avslutande

Förhandling som förs enligt denna förhandlingsordning ska, om de förhandlande parterna inte enats om annat, anses avslutad när protokoll har justerats av parterna eller när part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

18 § 5 mom VV-central förhandling

En VV-central förhandling förs mellan Vägverket och arbetstagarorganisationerna (se 3 mom). En sådan förhand- ling påkallas skriftligt.

18 § 6 mom Central förhandling

Om parterna i en VV-central förhandling inte enas i fråga som reglerats i VVAVA ska frågan göras föremål för central förhandling, om Arbetsgivarverket eller Huvudorganisation skriftligt begär det inom tio arbetsdagar från det att den VV-centrala förhandlingen avslutats.

Central förhandling förs mellan Arbetsgivarverket och Huvudorganisationerna eller om Arbetsgivarverket bestäm- mer det mellan Vägverket och Huvudorganisationerna.

18 § 7 mom Förhandlingar om löner

VV-central förhandling om fördelning av det löneutrymme som Arbetsgivarverket och Huvudorganisationerna kommit överens om förs mellan Vägverket och företrädare för arbetstagarorganisationerna enligt 3 mom. Parterna ska sträva efter att komma fram till ett avtal. Den närmare förhandlingsordningen för lönerevisionsförhandlingar i Vägverket överenskommes vid varje tillfälle.

18 § 8 mom Anställningsvillkor för nyanställd

Arbetsgivaren beslutar om anställningsvillkoren vid nyanställning inom ramen för gällande avtal. Arbetsgivaren ska informera VV-lokala arbetstagarorganisationer om tilltänkt beslut om anställningsvillkor för nyanställd.

Organisationerna har rätt att begära förhandling om beslutet inom fem arbetsdagar räknat från den dag informatio- nen lämnades.

Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren fatta och verkställa beslut före informationen. I sådana fall kan för- handling om beslutet endast avse frågan om lönen ska sättas högre än vad arbetsgivaren beslutat.

Särskilda skäl avser fall där iakttagande av informationsskyldigheten innebär dröjsmål, som kan leda till att anställ- ningen av en viss person hindras.

18 § 9 mom Ändring av anställningsvillkor

Om en medarbetare redan är anställd kan arbetsgivaren (VV-centralt), om det finns särskilda skäl, besluta att medarbetaren ska ha högre lön än den som hittills gällt.

Arbetsgivaren (VV-centralt) ska informera och förhandla om sådant beslut i den ordning som i övrigt följer av 8 mom.

Anställningsvillkor får ändras under avtalsperioden när ett beslut som fattats av riksdag och regering inte kan genomföras utan ändrade anställningsvillkor.

18 § 10 mom Lönetvist enligt 35 § MBL

Tvist enligt 35 § MBL ska endast omfatta tvister som direkt gäller lön eller annan ersättning som är reglerad i avtal motsv. Med tvist enligt 35 § MBL avses t ex inte fastställande av tjänsteställe eller övergripande tolkningsfrågor.

10.1 Lönetvist uppstår när VV-lokal arbetstagarorganisation skriftligen anmält tvisten till lokal förhandlingspart vid Vägverket. Den skriftliga anmälan ska röra enskild medlem i organisationen och innehålla

- det belopp som yrkas

- grunden för yrkandet

- klar precisering att ärendet är en lönetvist enligt 35 § MBL.

10.2 VV-lokal tvisteförhandling förs mellan de VV-lokala förhandlingsparterna.

10.3 VV-lokal arbetsgivare ska påkalla lokal tvisteförhandling inom 7 arbetsdagar.

Sker inte detta är arbetsgivaren skyldig att betala omtvistat belopp om kravet inte är oskäligt. Sådan skyl- dighet inträder dock endast om avtalsslutande arbetstagarorganisation skriftligen meddelat arbetsgivaren att de ställer sig bakom kravet.

10.4 VV-lokal tvisteförhandling ska påbörjas senast två veckor efter det att den påkallats om parterna inte enas om annat.

10.5 Tvist ska tas upp direkt till VV-central tvisteförhandling om part som tecknat avtalet begär det.

10.6 Kan enighet inte nås vid VV-lokal tvisteförhandling ska arbetsgivaren (VV-centralt) inom tre veckor påkalla VV-central tvisteförhandling.

Sker inte detta är arbetsgivaren skyldig att betala omtvistat belopp om kravet inte är oskäligt. Sådan skyl- dighet inträder dock endast om avtalsslutande arbetstagarorganisation skriftligen meddelat arbetsgivaren att de ställer sig bakom kravet.

10.7 VV-central tvisteförhandling ska påbörjas senast tre veckor efter det att den påkallats om parterna inte enas om annat.

10.8 Om enighet inte kan nås vid VV-central tvisteförhandling kan frågan föras vidare enligt gällande huvudavtal mellan Xxxxxxxxxxxxxxxxx och Huvudorganisationerna under förutsättning att Huvudorganisationen skriftligt meddelat att man står bakom tvisten.

10.9 Vid tvisteförhandling ska protokoll föras och justeras av parterna. Förhandling ska anses avslutad, om inte parterna enas om annat, när protokoll har justerats av parterna eller när part som fullgjort sin förhandlings- skyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

10.10 Om orsaken till tvisten varit känd för berörd arbetstagarorganisation i fyra månader utan att tvisten anmälts är rätten till talan förlorad.

Yrkandet kan inte gälla för längre tid än två år tillbaka i tiden.

19 § Avtalets giltighetstid

Avtalet gäller fr o m 2004-01-01 med samma giltlighetstid som det centrala Affärsverksavtalet.

Avtalet förlängs med ett år i sänder, om det inte skriftligen har sagts upp senast tre månader före giltighetstidens utgång.

Avtalet blir dock med automatik uppsagt om affärsverksavtalet mellan Arbetsgivarverket och Huvudorganisatio- nerna sägs upp.

Vägverket SACO Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket ST-Vägverk

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 1

Beloppsbilaga

Lägstlön

Fyllda 18 år 12 000 kr/månad Fyllda 24 år 14 000kr/månad

Lägstlön praktikanter Lärling Företagsanknuten

(i procent av lägstlön för 24-åringar) utbildning

Genomgången Hög- Gymnasie- Genomförda timmar Procent av Genomförda Procent av årskurs     skola skola    medellön *) timmar    medellön*)

1	82%	71%	0 - 2 000 (utb steg 1)	43%	0-960	53%
2	87%	76%	2 001 - 3 800 (utb steg 2)	53%	961-1920	63%
3	91%	79%	3 801 - 4 550 (utb steg 3)	63%	1921-2880	73%
			4 551 - 5 300 (utb steg 4)	73%	2881-3840	83%
			5 301 - 6 050 (utb steg 5)	83%	3841-4800	90%
			6 051 - 6 800 (utb steg 6)	90%

Lönetillägg

*) Med medellön avses medellönen för väg- och verkstadsarbetarna inom aktuellt arbetschefsområde

Varselersättning 200 kr/dag

Skifttillägg enkel tid 18 kr/tim

kvalificerad tid 36 kr/tim

storhelg 72 kr/tim.

Listläggningstillägg måndag-fredag 42,00 kr/tim fredag eftermiddag - måndag morgon 65,00 kr/tim storhelg 105,00 kr/tim

Restidsersättning  Månadslön (lägst 60 kr/timme) 240

Beredskapstillägg enkel tid 8 kr/tim

kvalificerad tid 16 kr/tim

storhelg 24 kr/tim

Bilaga 1

Bilersättning:

Skattefri bilersättning vid tjänsteresa med egen bil 16 kr/mil Skattepliktigt biltillägg vid tjänsteresa med egen bil 11 kr/mil

Bagage-/släpvagnsersättning (inkl släpvagnens vikt)

200-750 kg 4,50 kr/mil (Skattepliktigt)

Över 750 kg 6,50 kr/mil (Skattepliktigt) Hemresa vid veckoslut om bil är lämpligaste färdmedel 18,00 kr/mil (Skattepliktigt)

Skattefritt traktamente	Dag <3 mån	Dag >3mån	½ dag	Natt	Dag >24 mån
200 kr 140 kr			100 kr	100 kr	100 kr
traktamente Frukost 40 kr 28 kr Lunch/Middag 70 kr 49 kr			20 kr 35 kr		20 kr 35 kr

Måltidsavdrag på

Förrättningstillägg:

1-dagförrättning minst 12 timmar 100 kr per tillfälle

1-dagsförrättning minst 15 timmar 150 kr per tillfälle Flerdygnsförrättning hel dag på förrättningsorten 70 kr/arbetsdag För del av dag, resan påbörjas före kl 12.00 70 kr/arbetsdag ” resan påbörjas kl 12.00 eller senare 35 kr/arbetsdag ” resan avslutas kl 19.00 eller tidigare 35 kr/arbetsdag ” resan avslutas efter kl 19.00 70 kr/arbetsdag

Tillägg när VV inte betalar logi 105 kr/natt

Måltidsavdrag förrättningstillägg

Heldag ½-dag

Frukost 14 kr 7 kr

Lunch/Middag 25 kr 13 kr

Kostförmån (2004)

Frukost 31 kr

Lunch/Middag 62 kr

Helt fria måltider 155 kr

Bilaga 2

1 § LOKALT KOLLEKTIVAVTAL I SAMBAND MED TJÄNSTERESA OCH FÖRRÄTTNING

Parterna sluter detta avtal med stöd av ARA som tecknats mellan AgV och Huvudorganisationerna.

I övrigt gäller vad som framgår i tillämpliga delar i 3 § AVA och VV-AVA samt anvisningarna till 12 § i inkomst- skattelagen (IL).

Vid tjänsteresa och förrättning betalas traktamente enl IL, förrättningstillägg enl 3 och 4 § samt ersättning för res- kostnad enl 6 §.

2 § GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

Som en grund för utbetalning av traktamente, förrättningstillägg eller reseersättning krävs att en resplan upprättas. Planläggningen görs i samråd med berörd medarbetare innan arbetsgivaren beslutar om förrättningen.

Förutsättningarna för tjänsteresan/förrättningen ska framgå för medarbetaren innan tjänsteresan/förrättningen på- börjas.

Vägverkets protokollsanteckning:

För att ersättning ska betalas ut enligt detta avtal krävs att Vägverkets resepolicy tillämpats vid planeringen.

3 § FÖRRÄTTNINGSTILLÄGG VID ENDAGSFÖRRÄTTNING

Vid sk endagsförrättning utanför 5 km från tjänstestället och bostaden betalas förrättningstillägg

- när förrättningen pågått minst 12 timmar med 100 kr/tillfälle, (varje pass i förrättningen måste överstiga 4 timmar).

- när förrättningen pågått i minst 15 timmar i följd och där färdvägen mellan tjänstestället och bostaden och för- rättningsplatsen överstiger 100 km (enkel resa) betalas ytterligare ett tilläggsbelopp på 150 kr/tillfälle.

Tilläggen ingår i underlagssumman för semester.

4 § FÖRRÄTTNINGSTILLÄGG VID FLERDYGNSFÖRRÄTTNING

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalas dels traktamente enl IL och dels förrätt- ningstillägg med;

- för hel dag på förrättningsorten 70 kr/arbetsdag

- för del av dag avresa	före kl 12.00	70 -"-
-"-	kl 12 eller senare	35 -"- (50% av heldagsbeloppet)
-"-	avslutas kl 19 el tidigare	35 -"- (50% av heldagsbeloppet)
-"-	-”- efter kl 19	70 -"-

- när VV inte svarar för logi 105 kr/natt. Tilläggen inkluderar semestertillägg.

Om de skattefria maximibeloppen för dag resp natt, enligt IL, höjs reduceras förrättningstilläggen ovan med det krontal som maximibeloppen höjts om inte parterna enas om annat.

Avgift för husvagnsuppställningsplats betalas genom att förrättningstillägg natt reduceras med 15 kr/kalenderdygn.

Avgift för uppställning vid vägstation kvittas mot nattkvartersresa under förutsättning att resvägen inte överstiger 5 km.

5 § REDUCERING FÖR FRIA MÅLTIDER

När fria måltider erhålls vid flerdygnsförrättning reduceras dagtraktamente enl IL och förrättningstillägg med;

− 20 % för frukost,

− 35 % för lunch,

− 35 % för middag.

6 § BILTILLÄGG MM

1 mom

Vid tjänsteresa som enl arbetsgivarens beslut ska företas med egen bil betalas biltillägg med 11 kr/mil utöver den beloppsram som anges i 12 § IL.

Bagage-/släpvagnsersättning (inkl släpvagnens vikt) ersätts med

- 200 - 750 kg 4,50 kr/mil

- över 750 kg 6,50 kr/mil.

Tillägget ingår i underlagssumman för semester.

När avgiftsbelagd parkeringsplats används vid tjänsteresa ersätts avgiften (kvitto ska bifogas reseräkningen).

2 mom

Vid flerdygnsförrättning medges ersättning för hemresa vid veckoslut enligt IL: s bestämmelser. Sådan hemresa är ej att betrakta som tjänsteresa.

Om bil är lämpligaste färdmedel betalas en ersättning på 18 kr/mil.

3 mom

Om kostnaderna för bil ändras markant och ändringen bedöms varaktig kan de VV-centrala parterna ta upp för- handlingar om ersättningens nivå.

7 § GILTIGHETSTID

Detta avtal gäller from 2004-01-01 med samma giltighetstid som Affärsverksavtalet träffat mellan AgV och Hu- vudorganisationerna. Avtalet kan också sägas upp av VV-central part med en uppsägningstid på en månad.

Vägverket SEKO vid Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

SACO Vägverket ST-Vägverk

Xxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 3

Kollektivavtal om anställningsvillkor för praktik-, lärlingsplatser och företags- anknuten yrkesutbildning i Vägverket

1 § Tillämpningsområde

Detta avtal ska tillämpas för anställning som är avsedd att ge möjlighet till företagsförlagd utbildnings- tid/praktiktid, som är föreskriven i läroplan eller yrkesutbildningsavtal och som krävs för att utbildning- en ska anses slutförd eller som krävs inför viss utbildning. Med lärling avses i första hand den som efter gymnasieutbildning ska fullgöra visst antal timmar praktiskt arbete för att erhålla yrkesbevis. Även be- träffande företagsanknuten yrkesutbildning är syftet att den ska leda till yrkesbevis.

2 § Anställning

Praktik- och lärlingsanställning samt anställning som avser företagsanknuten yrkesutbildning är tidsbegränsad t o m att erforderlig praktiktid erhållits.

Lämpligt antal lärlingar i förhållande till övriga medarbetare kan vara en lärling på fem medarbeta- re. Samma fördelning kan vara lämplig vid uppsägningar på grund av arbetsbrist hos arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren på grund av arbetsbrist eller av andra skäl inte kan ge lärlingen tillfredsställande utbildning/praktik eller om lärlingen inte kan tillgodogöra sig utbildningen på ett tillfredsställande sätt ska arbetsgivaren underrätta lärlingen och utbildningsanordnaren/regional yrkeskommit- té/motsvarande.

Har lärlingen ej erbjudits ny anställning inom en månad efter det att underrättelsen lämnades har arbetsgivaren rätt att säga upp lärlingens anställning med en månads uppsägningstid.

Lärlingsanställning kan efter samråd med utbildningsanordnaren/regional yrkeskommitté/motsv sägas upp med omedelbar verkan. Om arbetsgivaren bedömer att lärling på grund av arbetsbrist inte kan beredas fortsatt anställning efter utbildningstidens slut, ska arbetsgivaren underrätta utbild- ningsanordnaren/regional yrkeskommitté/motsv minst en månad före utbildningstidens slut.

Uppsägning ska vara skriftlig.

3 § Lön

Lägstlön praktikanter, lärlingar och företagsanknuten yrkesutbildning framgår av bilaga 1.

4 § Ersättning vid tjänsteresa

Praktikant eller lärling som beordras på tjänsteresa och förrättning erhåller ersättning enligt Vägver- kets reseavtal.

5 § Semester

Semester erhålls enligt semesterlagen.

6 § Giltighetstid

Detta avtal gäller fr o m 2004-01-01 med en uppsägningstid på en månad.

Vägverket SEKO vid Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

SACO Vägverket ST-Vägverket

Xxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 4

KOLLEKTIVAVTAL OM SAMVERKANSTRÄFFAR

Närvarande: Vägverket

SEKO vid Vägverket ST-Vägverk

SACO Vägverket

1 § Parterna sluter kollektivavtal om inriktningen av regelbundna arbetsplatsträffar. Samverkansträffar ska vara ett instrument för information och samarbete och skapa möjligheter att påverka den egna arbetssitua- tionen och arbetsmiljön.

2 § Avtalet gäller för Vägverkets centrala, regionala och lokala organisation i de fall samverkansavtal saknas.

3 § All personal ska om möjligt ges tillfälle att delta i samverkansträffar. Förutom vägverksanställda kan även annan berörd personal delta.

4 § Resp chef är sammankallande till samverkansträff.

5 § Lokala avtal kan träffas ang den praktiska tillämpningen av detta avtal.

6 § Reglerna i detta avtal ersätter inte förhandlings- och informationsskyldighet enligt 11, 12, 14, 19, 20 §§ MBL.

Förhandlingar ska inte föras vid samverkansträff.

7 § Detta avtal gäller from 2004-01-01 tills vidare med en uppsägningstid av en månad.

Vägverket SEKO vid Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

ST-Vägverk SACO Vägverket

Xxxxx Xxxxxx Xxx Xxxxxxx

Bilaga 5

Avtal om samverkan för utveckling i Vägverket

Parter:

Vägverket

SEKO vid Vägverket

OFR samverkansorgan i Vägverket SACO föreningen i Vägverket

1 § Bakgrund

Detta avtal sluts med stöd av avtal om ”Samverkan för utveckling” som träffats mellan arbetsgivar- verket och huvudorganisationerna 1997-09-22. Den samverkan som avses i detta avtal är ett stöd för att utveckla samverkansskyldigheterna enligt

• Medbestämmandelagen (MBL)

• Arbetsmiljölagen (AML)

• Arbetsmiljöförordningen (AMF)

• Samt övriga lagar och avtal som kan tillämpas på den samverkan som detta avtal reglerar.

Avtalet innebär också en vidareutveckling av kollektivavtal om samverkansträffar daterat 2004-01- 01.

Avtalet gäller endast i förhållandet mellan Vägverket och de arbetstagarorganisationer som är part i detta avtal.

2 § Mål

Målet med samverkansarbetet är att beslutsprocessen effektiviseras och kvaliteten i verksamheten höjs genom att medarbetarna görs delaktiga i beslutsprocessen och får ta större ansvar för olika be- slut. Vägverket har fullgjort sina skyldigheter enligt 11 och 19 §§ MBL samt motsvarande regler enligt 1 § i detta avtal, när frågor enligt 4-5 §§ behandlats i samverkansgrupp. Avtalet bygger på de grundläggande värderingar och synsätt som uttrycks i Vägverkets personalpolicy.

3 § VV-lokala avtal

Utöver detta VV-centrala avtal är det parternas avsikt att VV-lokalt avtal träffas på HK och utveck- lingsenheterna samt på samtliga regioner och resultat- och affärsenheter. Träffas inte VV-lokalt avtal skall bestämmelserna enligt bilaga i avtalet mellan Arbetsgivarverket och centrala arbetstagarorgani- sationerna gälla för den enheten.

Förutsättningen för att kunna utveckla samverkansformerna och därigenom fullgöra skyldigheterna enligt lagar och avtal som anges i 1 § är att VV-lokalt samverkansavtal träffats med stöd av detta avtal. De VV-lokala avtalen förutsätts reglera samverkansformerna med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna.

Samverkansarbetet ska följa Vägverkets linjefunktioner och beslutsnivåer för att integreras på ett naturligt sätt i den ordinarie verksamheten.

4 § Arbetsplatsträffar eller samverkansgrupper

Arbetsplatsträffar och samverkansgrupper utgör grunden för samverkan i Vägverket. Arbetsplatsträf- fen är den naturliga formen för samverkan kring frågor som berör den egna arbetsplatsen. På högre organisatorisk nivå inrättas samverkansgrupper. I dialogen chef- medarbetare behandlas frågor med direkt koppling till den enskilde medarbetaren (PU-samtal).

5 § Samverkansområden

En förutsättning för samverkan är att medarbetarna på sin arbetsplats, eller deras fackliga represen- tanter i samverkansgrupp, medverkar i hela processen från idé till beslut. Exempel på samverkansområden är:

• Verksamhetsplanering, -utveckling och -uppföljning

• Ekonomifrågor

• Personalfrågor

• Övriga områden inom vilka parterna har gemensamma intressen.

Part äger även rätt att ta upp, för denne angelägen fråga, fast denna inte är reglerad i lokalt avtal.

6 § Partsfrågor

Samverkansavtal ska inte reglera typiska partsfrågor som:

• Förhandlingar avseende löner och allmänna anställningsvillkor

• Frågor som kan påverka eller ge insyn i det integritetsskydd som enskild anställd åtnjuter

• Tvisteförhandlingar

• Turordningsförhandlingar vid uppsägning

7 § Samverkansgrupper

I samverkansgrupper där medarbetarna företräds av utsedda representanter är det viktigt att dessa representanter är anställda inom Vägverket.

Antalet representanter i samverkansgrupperna regleras i överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna på aktuell nivå.

Ledamot i samverkansgrupp utsedd av ATO fullgör sitt uppdrag som facklig förtroendeman.

Vid behov äger dock respektive part i samverkansgrupp rätt att adjungera särskild sakkunskap för behandling av viss fråga.

8 § Beredningsgrupp

Samverkansgrupp övertar den roll, befogenheter och ansvar som åvilar informations- och förhand- lings- samt arbetsmiljö- och förslagskommittéer. Representanterna ska ha den kompetens som nor- malt krävs för att hantera de frågor som behandlas. Reglerna i arbetsmiljöförordningen, 1977:1166, om upprättande av förteckning över ledamöter i skyddskommitté m m gäller också för samverkans- grupp.

Som stöd för samverkansgruppen kan vid behov en särskild arbetsgrupp/beredningsgrupp tillsättas för att få vissa sakfrågor bättre belysta innan ställning tas i samverkansgruppen.

9 § Behöriga parter

För att samverkan ska anses fullgjord i frågor som berör flera organisatoriska delar krävs att samver- kan skett mellan representanter som har befogenhet att ta ställning över organisatoriska gränser.

10 § Förhandlingsrätt

I det fall part i samverkansavtal anser att samverkan inte fullgjorts i avtalets anda har part rätt att påkalla förhand- ling enligt MBL. Förhandlingsframställan ska lämnas inom fem arbetsdagar från det att minnesanteckningar över aktuell arbetsplatsträff eller möte i samverkansgrupp har justerats.

11 § Utvärdering

Varje samverkansgrupp ska årligen utvärdera sin verksamhet.

12 § Giltighet

Detta avtal gäller fr o m 2004-01-01 tills vidare med tre månaders uppsägningstid av någon part. Sägs detta avtal upp gäller detta med automatik även avtal som tecknats med stöd av detta.

Vägverket SACO Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket ST-Vägverk

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Praktiska rutiner för samverkan i samverkansgrupp

Kallelse, förslag till föredragningslista och ev material ska vara ledamöterna tillhanda senast fem arbetsdagar före sammanträdet.

Vid samverkan i samverkansgrupp ska protokoll föras som justeras av ordföranden och en företrädare för varje ATO som deltagit i sammanträdet om man inte kommer överens om annat.

När en fråga blivit föremål för förhandling ska det av protokollet framgå vilket beslut verket avser att fatta samt ATO: s inställning i frågan.

Part äger rätt att i protokoll införa ensidiga protokollsanteckningar.

Till central förhandling som påkallas efter samverkan i samverkansgrupp ska samtliga ATO som deltagit i samver-

kan kallas. Denna förhandling ska föras inom två veckor efter det den påkallats om inte parterna kommer överens om annat.

Samverkan är fullgjord/Förhandling anses avslutad när

• parterna enats om att förhandlingen är slutförd,

• parterna justerat protokollet eller kommit överens om att justera samtliga eller vissa §§ vid sittande bord,

• part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet och givit motparten skriftligt besked om frånträdande från förhandlingen.

Bilaga 6

Kollektivavtal om facklig medverkan i rekryteringsarbetet.

1 §

Information om behovs- och kravanalys samt innehållet i annonsförslag lämnas till ATO. I annons ska uppgift om fackliga företrädare finnas om arbetstagarorganisation begär det.

2 §

Arbetstagarorganisationerna ska ges möjlighet att se sökandesammanställning och att träffa den eller de som inter- vjuas.

3 §

Före användande av psykologiska test i urvalsarbetet ska förhandling genomföras med ATO på VV-lokal nivå.

Om läkarundersökning ska användas vid urvalsarbetet och provanställning ska tillämpas ska ATO informeras om detta.

4 §

Information om det tilltänkta tillsättningsbeslutet ska lämnas till ATO.

5 §

Detta avtal gäller fr o m 2004-01-01 med en uppsägningstid på tre månader

Vägverket SACO Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket ST-Vägverk

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 7

AVTAL OM TILLÄMPNING AV 38 – 40 §§ MBL INOM VÄGVERKETS OMRÅDE AVSEENDE ANLITANDET AV ENTREPRENÖRER OCH KONSULTFÖRETAG.

GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

Genom överenskommelsen avser parterna att åstadkomma förutsättningar för en effektiv tillämpning av reglerna om facklig vetorätt i vissa fall (MBL 38 -40) samt att därmed också verka för att endast seriösa entreprenörer och konsultföretag anlitas.

A. PRIMÄR FÖRHANDLING GENOM KONTROLL OCH FÖRTECKNING

Vägverkets skyldighet att genomföra primär förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL, 1 st innan någon utför arbete för hans räkning är fullgjord när förutsättningarna nedan är uppfyllda.

1. Kontroll och förteckning

Vägverket ska inhämta uppgifter om anbudsgivaren i enlighet med bilaga 1 till denna överenskommelse. Vägverket ska vidare kontrollera att entreprenören/konsultföretaget är

* registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret

* registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivar- avgifter och

* fri från skulder för svenska skatter och socialavgifter

Vägverket ska kontrollera att entreprenören/konsultföretaget har kollektivavtal för ifrågavarande arbete (dock inte för s k enmansföretag).

Härutöver gäller vid anlitande av entreprenadmaskinföretag resp när sådana företag förmedlas av ma- skin/lastbilscentral eller s k förmedlingsföretag att

* maskiner och utrustning uppfyller vad som anges i gällande xxxxx och förordningar

* företagsförsäkring innehållande ansvarsförsäkring

* att förare av maskin innehar yrkesbevis/utbildningsbok för ifrågavarande maskin.

Företag som uppfyller dessa krav får föras in i särskilda förteckningar som ska godkännas av respektive ATO som handlägger tillämpningen av denna överenskommelse. Förteckning som avser konsultföretag ska godkännas av VV-lokal ATO. Företag i förteckningen kan därefter godtas som entreprenör utan förhandling. SEKO ska årligen upplysa Vägverket HKp om vilka kontaktpersoner inom SEKO som ska handlägga tillämpningen av denna över- enskommelse för deras del.

2. Anmärkning.

Det anmärks dock att kravet på kollektivavtal för ifrågavarande arbete kan komma att stå i strid med regeln om affärsmässighet i Lagen om offentlig upphandling såväl när det gäller anbudsvillkoren i förfrågningsunderlaget som vid anbudsvärderingen vid val av entreprenör.

Vägverket ska dock såsom ett särskilt kontraktsvillkor uppställa att de löne- och anställningsvilllkor som tilltänkt

entreprenör ska tillämpa för utförandet av uppdraget är jämförbara med de villkor som gäller i branschen (i Sveri- ge).

Entreprenör, som är medlem i Sveriges Byggindustrier eller Maskinentreprenörerna behöver inte föras in i förteck- ningen. Dock ska Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörernas kontroll av medlemsföretagen omfattas samma krav som angetts ovan.

Förteckningen revideras årligen eller med annat intervall beroeende på överenskommelse mellan förteckningens parter.

3. Avförande av entreprenör/konsultföretag från förteckningen

Finns anledning för XXX att utöva sin vetorätt enligt MBL § 39 beträffande viss entreprenör i förteckningen äger ATO rätt att kräva att entreprenören/konsultföretaget avförs från förteckningen.

Skriftliga skäl ska anges för åtgärden. Är företaget medlem i Sveriges Byggindustrier eller Maskinentreprenörerna ska kopia skickas till dessa.

Som grund för bedömningen om en entreprenör/konsultföretag är seriös eller ej gäller 39 § MBL.

Om avtal ingåtts om anlitande av viss entreprenör/konsultföretag när ATO kräver att entreprenören avförs från förteckning ska Vägverket snarast begära förhandling i frågan med berörd ATO.

4. Entreprenad-/konsultkedjor

Vägverket utfäster sig att verka för att anlitad entreprenör/konsultföretag i sin tur vid anlitandet av underentrepre- nör/underkonsult iakttar bestämmelserna ovan.

B. PRIMÄR FÖRHANDLING I ÖVRIGA FALL

Avser Vägverket att anlita entreprenör/konsultföretag som inte uppfyller förutsättningarna enligt A, ska Vägverket i varje sådan situation primärförhandla med berörd ATO enligt 38 § MBL, 1 st, med undantag för i 38 § MBL, 2 st angivna fall.

Detta avtal gäller fr o m 2004-01-01 med en uppsägningstid på tre månader.

Vägverket	SEKO vid Vägverket	SACO Vägverket
Xxxx-Xxx Xxxxxxx ST-Vägverk Xxxxx Xxxxxx	Xxxxxx Xxxxxx	Xxx Xxxxxxx

Bilaga 7.1

UPPGIFTER OM ANBUDSGIVARE

Syftet med att ta in uppgifter om anbudsgivare är att den upphandlande enheten skall ha möjlighet att bedöma om denne kan ha förutsättning att fullfölja sina åtaganden och hur de skall ersättas.

Vidare kan en kontroll med skattemyndigheterna utvisa förhållanden som är oacceptabla för en rättvis konkurrens mellan anbudsgivare, t.ex. ej uppfyllda registreringsskyldigheter och därmed undanhållande av skatter och sociala avgifter.

Om upphandlaren anser det nödvändigt med sådana kontroller kan uppgifterna inhämtas antingen från anbudsgiva- ren eller från Patent- och registreringsverket och Skattemyndighetens lokala skattekontor i det län företaget har sitt säte och är registrerad. Om det finns skulder begärs utförligare uppgifter i första hand hos Kronofogdemyndigheten i det län företaget har sitt säte.

Uppgifter som lämpligen inhämtas från anbudsgivaren

• Anbudsgivarens namn, telefon och adress (även besöksadress):

• Person-/organisations-/registreringsnummer:

• Län där anbudsgivaren har sitt säte:

• Företagsform: enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag eller annan form.

• För handelsbolag och kommanditbolag anges delägare och person/organisationsnummer:

• Firmatecknare:

• Huvudsaklig verksamhet:

• I förekommande fall ansvarighetsförsäkring, försäkringsbolag och försäkringssumma:

• Antal anställda:

• Innehar skattebevis: för tiden:

Uppgifter som lämpligen inhämtas från Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning .

• Innehav av registreringsbevis

• Behörig företrädare

• Registrerad revisor för aktiebolag

• I förekommande fall inhämtas upplysningar om olika stadier av ackordsförhandling, konkurs, likvidation eller fusion.

Uppgifter som lämpligen inhämtas från Skattemyndigheten

• Registrerad för mervärdeskatt

• Registrerad för arbetsgivaravgifter

• Registrerad för anställdas A-skatter

• Skattsedel för A-skatt, F-skatt eller A- och F-skatt

• Om skuld för skatter eller allmänna avgifter finns hos kronofogdemyndigheten.

Uppgifter som lämpligen inhämtas från Kronofogdemyndigheten

• Skuldbelopp

• Betalningsuppgörelse

• Om betalningsuppgörelse följs

Bilaga 8

1 § LOKALT KOLLEKTIVAVTAL OM INSTÄLLELSETID

Vägverket och SEKO väg & ban sluter avtal om tillämpningen av reglerna om ordinarie arbetstid och inställelse till arbetsplats utanför vägstation.

2 § INSTÄLLELSETIDSTILLÄGG

Väg- och verkstadsarbetare som beordrats föra verkets fordon, där fordonet ska användas i verk- samheten, utom ordinarie arbetstid erhåller för faktisk utförd tid ersättning såsom för övertid, instäl- lelsetidstillägg. Medarbetare som medföljer som passagerare erhåller restidsersättning, TRT. Utfyll- nadstid tillämpas inte, tiden ska inte belasta övertidsjournalen endast kontant ersättning.

3 § GILTIGHETSTID M M

Detta avtal gäller fr o m 1998-01-01 och ersätter den tidigare överenskommelsen som tillämpats fr o m 1986-10-01 med en ömsesidig uppsägningstid på en månad.

VÄGVERKET SEKO väg & ban

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Bilaga 9

FÄRJEBILAGA 2002-01-01

Allmänna villkor

1 § Arbetsuppgifter

1.1 Allmänt

Verksamheten på respektive arbetsplats är ett lagarbete, varför kravet på samspel mellan medarbe- tarna och individuellt ansvarstagande för helheten är av största vikt.

Arbetsfördelningen baserar sig på årligen överenskomna verksamhetsplaner samt befattningsbe- skrivningar.

Vissa särskilda arbetsuppgifter, innehåller ett tilldelat ansvar, utöver huvuduppgiften och ersättes normalt med ny lönesättning, men kan vid behov ersättas med tillfällig löneförstärkning.

Dessa arbetsuppgifter är maskinansvar, ekonomiuppföljning för frigående färjled och ställföreträ- darskap för färjeledschefen.

2 § Arbetstider

2.1 Allmänt

Den ordinarie arbetstidens längd och förläggning fastställes i en överenskommen arbetstidslista för varje färjeled.

Härvid ska såväl rederiets som medarbetarens berättigade intressen beaktas och båda parter visa disciplin i planeringen.

Vid planeringen ska en viss del av den totala årsarbetstiden reserveras för arbetsplatsträffar, utbild- ningar och övrigt arbete utöver huvuduppgift.

En plan för utbildningar och möten skall utarbetas under verksamhetsplaneringen.

Tjänstgöringslistan för nästkommande år får inte planeras för mer än årsarbetstiden. Överlappningstid ingår i årsarbetstiden.

Begränsningsperiod är kalenderåret.

2.1.1 200-tid

200-tid är en flexibel arbetstidsform där medarbetaren kan göra extra arbetstid inom rederiet. 200- tiden är i grunden frivillig men kan nyttjas vid behov, för t ex utbildningar och informationer där förhandlingsordningen 15 dagar inte kunnat tillgodoses.

200-tid ersätts med timersättning baserad på 1745 timmar/år. Timersättning: (månadslön+tillf.löneförst) * 1,17*12

1745

*) Faktorn 1,17 utgör kompensation för eventuellt skifttillägg.

Storhelgstillägg utbetalas på samma sätt som vid ordinarie arbetstid.

2.1.2 Uppdragstid

Uppdragstid är tid som medarbetaren kan ha till sitt förfogande för sitt särskilda uppdrag och som överenskommes med närmaste chef.

Uppdragstiden ska inte listläggas, den disponerar medarbetaren själv över, och den räknas av från årsarbetstiden och arbetsuppgiften skall redovisas i ”tid och projekt”.

2.1.4 Tillfällig personal

Extrapersonal kan anställas tillfälligt som timavlönade, eller vikariera med månadslön. Placering görs vid den led, där den anställde i huvudsak beräknas tjänstgöra.

Timlönen räknas ut med nedanstående formel och fastställs årligen i samband med lönerevisionen.

Timersättning:

Lägsta månadslön för befattningen x 1,12* x 12 1745

Skifttillägg betalas ut per timme.

*) Faktorn 1,12 utgör semesterersättning

Storhelgstillägg utbetalas på samma sätt som för ordinarie personal.

För tid utöver 160 timmar/kalendermånad utgår övertidsersättning enl. formeln § 3 nedan inklusive semesterersätt- ning.

2.2 Kurser, informationsmöten, samverkansträffar, säkerhetsövningar, arbets- grupper och dylikt

2.2.1 Allmänt

Samtliga möten bör verksamhetsplaneras och läggas in i ordinarie tjänstgöringslista och tiden för dessa avräknas från årsarbetstiden.

Möten som verksamhetsplanerats och lagts in i ordinarie tjänstgöringslista anses förhandlade i och med att verk- samhetsplanen är känd av medarbetarna och tjänstgöringslistan (årsplanen) är förhandlad vid leden. Dock senast 30 dagar före aktuell verksamhets start.

Vid förrättning där mötestiden är kortare än 8 timmar, och resa sker på tid mellan 0800 och 1600, får resa ske på arbetstid.

För restid utöver dessa tidpunkter utgår restidsersättning (TRT) enligt bestämmelser i VV arbetstidsavtal.

2.2.2 Kallelse till möten som inte verksamhetsplanerats

Kallelse till möten, träffar, övningar bör ske genom anslag på ledens anslagstavla senast tre veckor innan mötet, samt vara känd av berörd personal 15 dagar innan. På kallelsen skall anges mötets start- och sluttidpunkt samt hur mycket arbetstid som skall avräknas från årsarbetstiden.

Förhandling skall ske senast 15 dagar före möte, har ingen begärt förhandling vid denna tidpunkt anses kallelsen förhandlad.

2.2.3 Kallelse till möten kortare tid än 15 dagar före mötet.

Arbetstid som fullgörs vid möten mm där kallelsen ej kunnat ske tidigare än 15 dagar före mötet ersätts som 200 tid alt enkel övertid .

Om medarbetaren har en tjänstgöringsfri dag, anses minst 8 tim vara fullgjord, och tiden ersätts som 200 tid alt enkel övertid.

Om medarbetaren skulle ha arbetat på leden, anses den tid han skulle ha arbetat, som fullgjord, dock högst ett tjänstgöringspass. Skulle mötet ta längre tid i anspråk än ett tjänstgöringspass anses den åtgående tiden som full- gjord. Tiden ersätts som 200 tid alt enkel övertid .

2.3 Förhandlingsordning arbetstid

Förhandling om arbetstid sker normalt på den nivå där beslut om arbetstid fattas. Förhandling lyfts till nästa beslutsnivå om överenskommelse inte nås.

Förläggning av arbetstid bestäms normalt i förväg genom fast lista. Tjänstgöringslista ska vara förhandlad och delgiven 15 dagar före ikraftträdandet.

3 § Övertidsersättning

(Gemensam tolkning utöver VVAVA)

All tid utöver årsarbetstid plus 200 timmar frivillig timtid är övertid.

Beordras medarbetare i arbete kortare tid än 48 timmar innan arbetet skall utföras, ersätts detta med övertid framför 200-tid, om inte annat överenskoms mellan beordrande chef och medarbetaren. Tid härutöver ersätts som 200-tid.

Övertid en timme före och tre timmar efter ordinarie listlagd tid är enkel övertid. Annan övertid är kvalificerad övertid.

Övertidsersättning:

(månadslön + tillf löneförst.) x 12 x 1,5 (enkel ö-tid) alt 2,0 (kval ö-tid) 1790

100 timmar får sparas i övertidsbank, ej tidsbegr. Tid därutöver betalas ut som övertidsersättning.

4 § Semestervillkor

Semesterns längd (nedräknad enl kvot)

Arbetstid/Ålder	T o m 29 år	30 år – 39 år	Fr o m 40 år
34,25 tim/v	192	213	233
36 tim/v	202	224	245
38 tim/v	213	236	259

Semesterberäkning görs medelst timberäkning, Kvarvarande semestertimmar som understiger ett skift berättigar till ledighet i ett helt skift.

En fastställd semesterplan för medarbetarens semester skall föreligga:

– 1mars i vilken semester tiden 1 maj – 30 september

När 1/3 av årssemestern förlagts till perioderna jan - mar och okt – dec erhålls åtta timmars extra semester.

Medarbetare som förlägger semester (årssemester och/eller sparad semester), uppgående till mer än 50 % av medar- betarens årssemester, till tiden jan – mars och okt – dec erhåller ersättning för varje semestertimme under denna period med ett tillägg enligt särskilt fastställt belopp (vid detta avtals tecknande 35: -/timme).

5 § Skifttillägg

Månadsbeloppet reduceras enligt 1/30 principen vid semester, kompledighet, tjänstledighet eller annan frånvaro. Vid semester på båda sidor om tjänstgöringsfria dagar reduceras skifttillägget även för dessa dagar.

Anm.

För säsongsfärjor utgår skifttillägg endast under seglationstid.

6 § Fastprisjobb

Rederiet skall ha möjlighet att erbjuda medarbetarna fastprisjobb vid avgränsade arbetsuppgifter av unik karaktär, exempelvis såsom transport av färja till/från varv, transportuppdrag på entreprenad eller uthyrning av färja för evenemang. Samråd och förhandling ska ske med lokal facklig organisation på avdelningsnivå (samt samråd på rederinivå) för utformning av villkoren för uppdraget.

Bilagan gäller fr o m 2002-01-01 t v.

Uppsägningstid gäller med tre månader, ömsesidigt av parterna, fr o m 2002-10-01.

Om ej bilagan sägs upp gäller den tills vidare.

Utvärdering ska ske 12 månader efter det att den träder i kraft.

cF X-X Xxxxxxxx	Xxxx Xxxxxxxx	Xxxxxx Xxxxxxx	Xxxx Xxxxxxxxx
	SACO	SEKO	OFR

Skifttillägg och årsarbetstid, Avdelning Nord

Bilaga 9.1

Färjeled	Skifttillägg/mån	Årsarbetstid (tim)
	Under seglation
Ammeröleden	2398	1845
Avanleden	2522	1845
Bohedenleden	2602	1745
Hemsöleden	3148	1745
Holmöleden	1891	1945
Håkanstaleden	2680	1845
Isöleden	3148	1745
Röduppleden	2223	1845

Säsongsfärjor:

Vid färjor som går säsong kan säsongsstarterna variera i tid utan att förhandling behöver ske samt att ingen ersätt- ning utgår vid dessa tillfällen.

Skifttillägg och årsarbetstid, Avdelning Öst

Färjeled	Skifttillägg/mån	Årsarbetstid (tim)
	Under seglation
Adelsöleden	3148	1745
Arnöleden	2388	1845
Blidöleden	3148	1745
Ekeröleden	1979	1845
Furusundsleden	3148	1745
Fåröleden	3148	1745
Gräsöleden	3148	1745
Hasselöleden	2571	1820
Ivöleden	3148	1745
Ljusteröleden	3148	1745
Oxdjupsleden	2437	1845
Skanssundsleden	2380	1845
Skenäsleden	2388	1845
Stegeborgsleden	2388	1845
Vaxholmsleden	2584	1745
Vinöleden	3148	1845

Skifttillägg och årsarbetstid Avdelning Väst

Färjeled	Skifttillägg/mån	Årsarbetstid (tim)
	Under seglation
Björköleden	3148	1745
Bohus-Malmöleden	3148	1745
Bolmsöleden	2365	1845
Gullmarsleden	2882	1815
Hamburgsundsleden	3148	1745
Högsäterleden	1656	1845
Hönöleden	2508	1745
Kornhallsleden	3148	1745
Lyrleden	3148	1745
Malöleden	3148	1745
Nordöleden	2745	1845
Sund-Jarenleden	3148	1745
Svanesundsleden	3148	1745
Ängöleden	2531	1845

Förhandlingsprotokoll 2003-11-25 Bilaga 10

Närvarande

Vägverket Teddy Xxxxx

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx

SACO föreningen Xxx Xxxxxxx

i Vägverket Xxxxxx Xxxxxx

OFR samverkansorgan Xxxxx Xxxxxx

i Vägverket Xxx Xxxxxxxx

Ärende: Förhandling om modell för chefslönetillägg fr o m 2004-01-01.

1 §

Xxxx-Xxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxx och Xxx Xxxxxxx justerar protokollet.

2 §

Vägverket föreslår att nedanstående modell ska tillämpas vid lönesättning av chefer i Vägverket fr o m 2004-01-01.

Sammanlagd tid i aktuell chefs- befattning i Vägverket	Procentsats av chefslö- netillägg
7 år eller mer	0 %
5-6 år	25 %
3-4 år	50 %
0-2 år	100 %

Utgående månadslön fastställs på individnivå för respektive chef efter sedvanlig prövning och i förekommande fall samråd med Gd/Personaldirektören. Alla chefer i Vägverket ska ha oreglerad arbetstid vilket innebär att ersättning för övertid och TRT ej betalas.

Av månadslönen utgör högst 20 % ett chefslönetillägg.

Om förordnandet som chef avbryts innan förordnandetidens utgång eller inte förnyas efter förordnandetidens ut- gång minskar utgående månadslön med procentsats av chefslönetillägg enligt ovanstående tabell. Ny utgående månadslön skall dock vara lägst den månadslön som gällde före chefsförordnandet.

Det är den sammanlagda tiden på aktuell chefsbefattning som ligger till grund för beräkningen av nivån i den av- trappning som sker av chefslönetillägget.

Ingen avtrappning sker efter 7 år. Det motsvarar två förordnandeperioder av 4+3 år.

3 §

Arbetstagarorganisationerna hade inget att erinra mot förslaget.

4 §

Parterna enades om att förklara förhandlingen avslutad denna dag.

5 §

Denna överenskommelse gäller fr o m 2004-01-01.

Protokollet upprättas i fyra exemplar varav varje part erhåller ett.

Vägverket SEKO vid Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

SACO Vägverket ST-Vägverk

Xxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 11

Närvarande 2003-10-23

Vägverket Xxxx-Xxx Xxxxxxx

Xxxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx

SACO föreningen Xxx Xxxxxxx

i Vägverket

OFR samverkansorgan Xxxxx Xxxxxx

i Vägverket Xxx Xxxxxxxx

Ärende: Förhandling om anställningsform för anställning av trafikinspektörsaspiranter.

1 §

Xxxx-Xxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxx, Xxx Xxxxxxx och Xxxxx Xxxxxx justerar protokollet.

2 §

Den beskrivna anställningsformen gäller de som anställs för att genomgå trafikinspektörsutbildning. Utbildningstiden är drygt ett år. Under denna period genomförs delexaminationer.

Under utbildningstiden gäller en tidsbegränsad anställning som trafikinspektörsaspirant enligt Anställningsförord- ningen 9 § 3p (anställning för tidsbegränsad aspirantutbildning).

Den tidsbegränsade anställningen fortsätter under förutsättning att aspiranten genomgår

delexaminationer med godkänt resultat. Till varje delexaminationstillfälle räknas ev. omprov eller förlängning av handledning enligt överenskommelse i genomfört kollegium. Om utbildningsresultatet inte är godkänt fattar Väg- verket beslut om att utbildningen skall avbrytas och att anställningen skall upphöra. ATO ska informeras om beslu- tet att avbryta utbildningen och att anställningen ska upphöra.

I detta fall har aspiranten 2 månaders uppsägningstid. Eventuell innestående semester skall tas ut under denna tid. Personen är arbetsbefriad under resterande del av uppsägningstiden.

Fullföljs hela aspirantutbildningen med godkänt resultat övergår anställningen i en tillsvidareanställning som trafikinspektör i Vägverket.

Vid rekrytering av trafikinspektörsaspiranter ska dessa anställningsvillkor klart framgå samt att de skrivs in i an- ställningsbeslutet.

3 §

Arbetstagarorganisationerna hade inget att erinra.

4 §

Protokollet upprättas i fyra exemplar varav varje part erhåller ett.

Vägverket SACO föreningen

vid Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket OFR samverkansorgan vid vägverket

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 12

VÄGVERKET 2004-01-22

Avtal om tillämpning av reglerna för företrädesrätt till ny anställning för de som haft tidsbegränsad anställning i Vägverket.

I stället för vad som gäller enligt det statliga turordningsavtalet ska i Vägverket gälla följande.

Företrädesrätt till återanställning för den som haft tidsbegränsad anställning, avgränsas till att gälla företräde till anställning i befattningar, som arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för, på orten där arbetstagaren senast var anställd, om inte arbetstagaren framför annat önskemål.

Framför arbetstagaren önskemål om företrädesrätt till lediga befattningar, där arbetstagaren har tillräckliga kvalifi- kationer, inom ett vidgat/annat område än ovan, ska arbetsgivaren tillgodose detta önskemål om vidgat/annat områ- de.

Vid tillsättning av befattning för kortare tid än tre månader behöver inte reglerna om företrädesrätt tillämpas.

Denna överenskommelse ersätter överenskommelsen 1995-03-08 och gäller from 2004-02-01 och tills vidare med en gemensam uppsägningstid på tre månader.

Vägverket SEKO vid Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

SACO Vägverket ST-Vägverk

Xxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 13

Närvarande

Vägverket Xxxx-Xxx Xxxxxxx

SEKO Vägverket Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx

SACO-föreningen Clas-Xxxxx Xxxxx

i Vägverket Xxx Xxxxxxx

OFR samverkansorgan Xxxxx Xxxxxx

i Vägverket Xxx Xxxxxxxx

Ärende: Förhandling om VV-central lönesättningsmodell för de nyanställda som genomgår Vägverkets traineepro- gram fr o m rekrytering 2001, T01.

1 §

Xxxx-Xxx Xxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxx, Xxxx-Xxxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxx justerar protokollet.

2 §

Vägverket föreslog följande lönesättningsmodell av de nyanställda som genomgår Vägverkets traineeprogram fr o m rekryteringsomgång 2001, T01:

När en trainee varit anställd i sex månader och provanställningen övergår i en tillsvidareanställning höjs månadslö- nen med 500 kr. Kopia på beslutet skickas till IPp. Xxxxx särskilda skäl för högre löneökning kan skriftliga motiv för detta skickas till HKp som fattar beslut efter VV-central förhandling med arbetstagar-organisationerna.

När en trainee varit anställd i tolv månader höjs månadslönen med 700 kr. Kopia på beslutet skickas till IPp. Xxxxx särskilda skäl för högre löneökning kan skriftliga motiv för detta skickas till HKp som fattar beslut efter VV- central förhandling med arbetstagarorganisationerna.

När en trainee varit anställd i arton månader görs en löneprövning på enheten. Regler om information och ev för- handling följer av 17§ 9 mom VV-AVA vilket innebär att: Arbetsgivaren, VV-lokalt, ska informera VV-lokal arbetstagar-organisation om det tilltänkta beslutet. Arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling om beslutet inom fem arbetsdagar räknat från den dag informationen lämnades. Kopia av beslutet skickas till IPp.

3 §

SEKO Vägverket och OFR samverkansorgan i Vägverket hade inget att erinra mot förslaget.

XXXX accepterar den föreslagna lönesättningsmodellen men lägger till följande protokollsanteckning :

SACO konstaterar att de föreslagna beloppen inte alls motsvarar den löneökningstakt som arbetsmarknaden i övrigt erbjuder nyutexaminerade akademiker. Detta kan accepteras när det avser deltagarna i ett omfattande och ambitiöst utbildningsprogram, och villkoren varit kända i förväg för de berörda. SACO framför starka erinringar mot att för redan anställda under löpande utbildningsprogram, ändra formerna för lönejusteringarna.

XXXX betonar att som en följd av denna ordning kommer det att bli av yttersta vikt att den löneprövning som görs 18 månader efter anställningen verkligen beaktar marknadslöneläget utan låsningar till den enskildes eller blivande arbetskamraters befintliga löner.

4 §

Parterna enades om att förklara förhandlingen avslutad denna dag. Protokollet upprättas i fyra exemplar varav varje part erhåller ett.

Vägverket	SEKO Vägverket	SACO-föreningen	OFR samverkansorgan
		i Vägverket	i Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Clas-Xxxxx Xxxxx Xxxxx Xxxxxx

Bilaga 14

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 2004-01-22

Närvarande:

Vägverket Xxxx-Xxx Xxxxxxx, XXX

Xxxx Xxxxxxx, PER

SACO Vägverket Xxx Xxxxxxx

Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

SEKO vid Vägverket Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxxxxx

ST-Vägverk Xxxxx Xxxxxx

Xxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxx

Ärende: Förhandling om lokalt kollektivavtal för Vägverket med stöd av Affärs- verksavtalet, AVA, som träffats mellan Arbetsgivarverket och huvudor- ganisationerna.

1 §

Parterna träffar lokalt affärsverksavtal för Vägverket, VV-AVA, enligt bilaga.

Parterna konstaterar att vissa bilagor till VV-AVA är kollektivavtal träffade med stöd av andra regelverk än AVA.

2 §

VV-lokala överenskommelser om arbetstider som träffats före 2003-12-31 ska inte ändras med anledning av detta avtals ikraftträdande.

3 §

Förhandlingen avslutades.

Vägverket SACO Vägverket

Xxxx-Xxx Xxxxxxx Xxx Xxxxxxx

SEKO vid Vägverket ST-Vägverk

Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxx