Medlemskap § 2 Föreningens aktiva medlemmar utgörs av:
a) försäkringsbolag, organisationer, institutioner, myndigheter, verk, företag, landsting, kommuner, och samfälligheter som erlagt stadgad årlig medlemsavgift och ovillkorat bidrag,
b) riksorganisationer, andra organisationer, institutioner, myndigheter, verk, företag, landsting, kommuner och samfälligheter som erlagt stadgad, årlig medlemsavgift och serviceavgift. Aktiv medlem i Brandskyddsföreningen Sverige är även aktiv medlem i den lokala brandskyddsförening, inom vars verksamhetsområde medlemmen enligt anmälan till Brandskyddsföreningen Sverige har sitt säte. Xxxxxxxxx medlem är enskild person eller person i enmansföretag, d.v.s. företag som saknar anställda utöver ägaren, som erlagt stadgad, årlig medlemsavgift. Till hedersmedlem kan genom beslut på föreningens årsstämma efter förslag av styrelsen kallas förtjänt person. Brandskyddsföreningen Sveriges stödjande medlemmar och hedersmedlemmar är inte medlemmar i någon lokal brandskyddsförening. Föreningen ska årligen i mars sammanställa medlemsförteckning, uppdelad i aktiva och stödjande medlemmar samt hedersmedlemmar. Förteckning över medlemmar i respektive region ska distribueras till de lokala brandskyddsföreningarna. Förteckningen ska distribueras till medlem på begäran. Medlem som önskar utträda ur föreningen ska skriftligen meddela detta till generalsekreteraren. Utträde sker vid räkenskapsårets utgång. Utträdande medlem är skyldig att betala de avgifter och bidrag som föreningen har beslutat att medlemmarna i föreningen ska betala så länge som medlemskapet består. Styrelsen äger, om den är enig, efter samråd med berörda, lokala brandskyddsföreningar besluta om medlems uteslutning ur föreningen. Medlem kan uteslutas om medlemmen, trots påminnelse, inte har betalat av föreningen beslutade avgifter och bidrag. Medlem får också uteslutas om medlemmen har motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot föreningens stadgar eller på annat sätt väsentligt skadat föreningens intressen. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får styrelsen istället meddela medlemmen varning. Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss av styrelsen angiven tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts.
§ 3 Storleken av de medlemsavgifter som aktiva respektive stödjande medlemmar har att erlägga för nästföljande år samt de villkor i övrigt som ska gälla för medlemskap bestäms på årsstämma efter förslag av styrelsen. Föreningsstämman kan till styrelsen delegera rätten att fastställa villkor för medlemskap.
Förvaringsinstitutet och dess uppgifter Förvaringsinstitut för fondens tillgångar är Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), med organisationsnummer 502032-9081(”förvaringsinstitutet”). Förvaringsinstitutet ska verkställa AIF-förvaltarens beslut avseende fonden samt ta emot och förvara fondens tillgångar. Förvaringsinstitutet ska kontrollera att de beslut avseende fonden som AIF- förvaltaren fattat, såsom värdering, inlösen och försäljning av fondandelar, sker i enlighet med lag, föreskrift och dessa fondbestämmelser.
Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.
Finansiella anläggningstillgångar Andra långsiktiga värdepappersinnehav 500 000 500 000 500 000 500 000 Depositioner 207 000 207 000 160 000 160 000 707 000 707 000 660 000 660 000 Summa anläggningstillgångar 89 427 127 67 204 799 5 882 485 75 582 522 Omsättningstillgångar Färdiga varor och handelsvaror 2 678 821 2 678 821 0 2 047 049 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 107 225 1 194 725 888 844 4 199 134 Skattefordringar 5 154 5 154 0 0 Övriga fordringar 343 623 343 623 67 000 000 000 Förutbetalda kostnader 248 799 248 799 84 000 138 897 Kassa och bank 2 628 226 2 628 226 344 634 3 684 396 Summa omsättningstillgångar 7 011 848 7 099 348 1 385 380 10 522 681 SUMMA TILLGÅNGAR 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 Aktiekapital 8 500 496 8 500 496 1 000 000 8 500 496 Fond för utvecklingsutgifter 1 695 364 1 695 364 252 699 964 021 Övrigt tillskjutet kapital 88 398 312 88 398 312 5 892 857 88 398 312 Annat eget kapital inkl. periodens resultat -12 721 712 -34 944 039 -6 394 993 -23 751 968 85 872 460 63 650 133 750 563 74 110 861 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 4 060 000 4 060 000 0 0 4 060 000 4 060 000 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 363 735 1 451 235 78 045 3 046 778 Aktuella skatteskulder 0 0 0 4 003 Övriga skulder 3 337 029 3 337 028 6 014 547 7 112 162 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 805 751 1 000 000 000 710 1 831 399 6 506 515 6 594 014 6 517 302 11 994 342 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 96 438 975 74 304 147 7 267 865 86 105 203 *Proforma-redovisning (översiktligt granskad av revisor).
Omsättningstillgångar Varulager m.m. Kortfristiga fordringar
Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar
Arbetsmiljö Arbetsmiljön för lärare, skolledare och övriga medarbetare samt för elever i skolan är en central fråga för verksamheten, dess utveckling och för trivseln. Det gäller såväl den fysiska som den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. För att säkerställa en god arbetsmiljö behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet med att undersöka, följa upp och åtgärda identifierade riskområden med syfte att förebygga olyckor och ohälsa omhändertas på varje arbetsplats. Rektors möjligheter att utöva sitt arbetsmiljöansvar avseende lärares uppdrag, t.ex. arbetsbelastning, arbetstid, arbetsfördelning och stöd i prioriteringar, förutsätter en öppen och konstruktiv dialog.
Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
