Bedömning exempelklausuler

Bedömning. Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att rekommendation 12 är uppfylld.

Bedömning. Inför lönesamtalet ska lönesättande chef göra en bedömning av chefens prestation under året. Detta för att kunna sätta lön utifrån det resultat och den måluppfyllelse som skett under året. Organisationens lönepolicy, lönekriterier samt lönesättande chefens bedömning från utvecklingssamtal/medarbetarsamtal och den kontinuerliga uppföljningen utgör underlag. Motsvarande förberedelse görs även av den chef som ska bli lönesatt.

Bedömning. Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att rekommendation 9 är uppfylld.

Bedömning. Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som uppmärksammar och motverkar fall där offentliga organ genom överträdelse av lag, genom subventioner eller genom att blanda samman myndighetsutövning med annan verksamhet snedvrider konkurrensen. Stockholms stad är en sådan upphandlande myndighet som vid sina anskaffningar har att iaktta bestämmelserna i LOU. Den aktuella upphandlingen avser s.k. B-tjänster för skolmåltids- försörjning som ska upphandlas enligt de nationella bestämmelser som är införda i 15 kap. LOU. Upphandlingen har i enlighet med detta även påbörjats i ett förenklat förfarande. Som förutsättning för anbudsgivning har Staden angett som ett obligatoriskt s.k. skall-krav att anbudsgivare senast vid kontraktstecknande ska ha en försäkring med självrisk som inte får överstiga ett halvt (1/2) basbelopp. Detta samtidigt som Staden enligt andra krav i förfrågnings- underlaget tillförsäkrar sig att anbudsgivarna har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att med bibehållen kvalitet fullgöra uppdraget samt att deras finansiella och ekonomiska ställning uppfyller en kreditrating motsvarande lägst riskklass UC/3. Vid en prövning av om det nu aktuella skall-kravet om ett självrisktak på ett halvt (1/2) basbelopp är proportionellt ska, såsom tidigare redovisats, denna genomföras som en strukturerad avvägning i tre steg. Bland annat ska en bedömning göras av om åtgärden är nödvändig för att uppnå det eftersträvade syftet och om det inte finns något mindre ingripande alternativ. I likhet med kammarrätten finner Konkurrenskommissionen att det inte framstår som orimligt att i en upphandling av nu aktuellt slag ställa krav på att anbudsgivare, senast vid kontraktsteck- nandet ska kunna visa en försäkringslösning som täcker eventuellt uppkommande skador i verksamheten. Som problematiskt från konkurrenssynpunkt framstår emellertid det fasta självrisktak på ett halvt basbelopp som ovillkorligen har krävts av Staden. Detta eftersom leverantörer med försäkringslösningar som innefattar högre självrisk därigenom riskerar att diskrimineras eller att helt uteslutas från deltagande i upphandlingen. Mot bakgrund av att Staden ändå ska genomföra en prövning av anbudsgivarnas finansiella och ekonomiska ställning och deras förutsättningar att fullgöra uppdraget borde Staden alternativt ha tillåtit anbudsgivande leverantörer att styrka sin förmåga att reglera en självrisk vid eventuellt uppkommande skador genom antingen egen finansiering eller genom en garanti e...

Bedömning. Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att rekommendation 6 är uppfylld.

Bedömning. I samband med den argumentation som följde på Skandia Livs rapportering av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionen. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår av gällande bestämmelser. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivå. Det saknas ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tid. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller ...

Bedömning. Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att rekommendation 3 är uppfylld.

Bedömning. Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att rekommendation 1 är uppfylld.

Bedömning. Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att rekommendation 2 är uppfylld.