Förekomst av statligt stöd exempelklausuler

Förekomst av statligt stöd. Som tidigare nämnts inkom de isländska myndigheterna genom en skrivelse av den 15 oktober 2013 (41) med synpunkter på myndighetens beslut om att inleda förfarandet. De isländska myndigheterna anser inte att de betalningar som gjorts till Síminn enligt avtalsvillkoren utgör statligt stöd, eftersom de menar att villkoren i artikel 61.1 i EES-avtalet inte är uppfyllda då myndigheterna agerade enligt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. De isländska myndigheterna ansåg vidare att betalningarna kan anses utgöra finansiering av en allmännyttig tjänst, att de fyra kumulativa kriterierna i altmarktestet är uppfyllda, och att åtgärden därför inte utgör statligt stöd.
Förekomst av statligt stöd. Xxxxxx lämnade sina synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet samt kompletterande handlingar genom en skrivelse av den 20 december 2013 (51). Síminn anser att finansieringen av utbyggnaden av de berörda bredband­ stjänsterna inte medför statligt stöd. Enligt artikel 61.1 i EES-avtalet måste en åtgärd uppfylla vissa villkor för att ha inslag av statligt stöd. Síminn anser inte att alla dessa villkor är uppfyllda, särskilt med tanke på att företaget inte fått någon ekonomisk fördel.
Förekomst av statligt stöd. (122) artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse: ”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.” (123) Detta innebär att en åtgärd utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet om den uppfyller samtliga följande villkor: i) den beviljas av staten eller med statliga medel, ii) den medför en ekonomisk fördel för mottagaren, iii) den är selektiv, iv) den påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna och hotar att snedvrida konkurrensen. (124) I de följande kapitlen kommer den statliga finansieringen av det ovannämnda projektet att bedömas mot dessa kriterier.
Förekomst av statligt stöd. Det är Nato som har äganderätten till fibrerna, medan den isländska regeringen har en omfattande rätt till användning och andra utnyttjanderättigheter enligt ett arrangemang som överenskommits mellan Nato och Förenta staternas rege­ ring. Med tanke på att den avgörande faktorn inte är ursprunget till medlen utan den offentliga myndighetens grad av kontroll över medlen, kan förekomsten av statliga medel inte uteslutas. Myndigheten anser därför att leasingen av optiska fibrer kan anses innebära en överföring av statliga medel i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. En fördel i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet är en ekonomisk fördel som företaget inte skulle ha fått på normala marknadsvillkor, och varigenom det fick en fördelaktigare ställning än konkurrenterna. För att bedöma om en offentlig myndighet har agerat i egenskap av privat ekonomisk aktör, har EU:s domstolar utvecklat principen med ”pri­ vat investerare i en marknadsekonomi” (1), som i huvudsak föreskriver att statligt stöd beviljas när en medlemsstat ger ett företag tillgång till medel som under normala förhållanden inte hade kunnat tillhandahållas av en privat investerare som tillämpar normala affärsmässiga kriterier. Ett näraliggande begrepp är kriteriet om privat säljare, vars syfte är att (1) Se t.ex. T-2/96 och T-97/96, Neue Maxhütte Stahlwerke och Lech-Stahlwerke mot kommissionen, REG 1999, s. II-17, punkt 104, och de förenade målen T-228/99 och T-233/99, Westdeutsche Landesbank Girozentrale och Land Nordrhein-Westfalen mot kommissionen, REG 2003, s. II-435. bedöma huruvida en försäljning eller leasing av tillgångar som genomförs av ett offentligt organ innebär statligt stöd, genom att man undersöker om en privat säljare på normala marknadsvillkor skulle ha fått samma eller ett bättre pris. Enligt etablerad rättspraxis kan de nationella myndigheterna även använda offentlig upphandling för att fastställa mark­ nadspriset och se till att en försäljning sker på marknadsvillkor (1). Överensstämmelsen med marknadsvillkoren och fast­ ställandet av huruvida hyreskostnaden motsvarar marknadspriset kan fastställas genom vissa jämförelseindikatorer. Det viktigaste kriteriet för urval ska vara det högsta priset samtidigt som man tar hänsyn till de begärda avtalsarrange­ mangen och andra uppgifter om de optiska fibrernas värde (2). Klaganden och de isländska myndigheterna har lagt fram till synes motstridiga åsikter. De isländska myndigheterna häv­ dar att normala regler fö...
Förekomst av statligt stöd. Övervakningsmyndigheten anser att både kapitaltillskottet och de årliga ersättningarna innebär statligt stöd. Vad gäller kapitaltillskottet för att täcka underfinansieringen av pensionsfonderna för den kommersiella verksamheten, kan övervakningsmyndigheten för närvarande inte utesluta att det medför en ekonomisk fördel för AS Oslo Sporveier, då inga uppgifter som visar att det hade beviljats i enlighet med den mark­ nadsekonomiska investerarprincipen har inkommit. Vidare är övervakningsmyndighetens preliminära ståndpunkt att både den årliga ersättningen och kapital­ tillskottet för att täcka underfinansieringen av den allmänna verksamhetens pensionsfonder (vilket är länkat till en kostnad som också kunde utgöra grunden för den årliga ersättningen) inte har fastställts genom ett upphandlingsförfarande och inte motsvarar den kostnad som ett väl drivet och lämpligt utrustat företag skulle ha ådragit sig. Därmed har det fjärde kriteriet i Altmarkmålet inte uppfyllts vilket betyder att båda åtgärderna utgör statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet.
Förekomst av statligt stöd. Artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse: ”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.” Av denna bestämmelse följer att följande villkor måste vara uppfyllda för att statligt stöd i den mening som avses i EES- avtalet ska förekomma: — Stödet måste beviljas med hjälp av statliga medel. — Stödet måste gynna vissa företag eller viss produktion, dvs. åtgärden måste ge ett företag en ekonomisk fördel. — Åtgärden måste vara selektiv i den mening som avses i EES- avtalet. — Stödet måste kunna snedvrida konkurrensen och påverka han­ deln mellan de avtalsslutande parterna. En individuell bedömning av om dessa villkor är uppfyllda måste göras för var och en av de transaktioner som beskrivs ovan.
Förekomst av statligt stöd. (144) artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse: ”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.” (145) Övervakningsmyndigheten ska bedöma följande åtgärder: (44) — Det inledande rörelsekapital som den isländska staten gav den nya banken. — Den (inledande) fullständiga statliga kapitaliseringen av den nya banken samt statens kvarstående aktiemajo­ ritet. Dessa åtgärder kallas nedan kapitaliseringsåtgärderna. Dessutom ska övervakningsmyndigheten bedöma följande: — Den isländska regeringens garanti av de inhemska insättningarna i samtliga isländska banker. — Överföringen av verksamheten från SpKef till Landsbankinn (nedan kallad SpKef-transaktionen).
Förekomst av statligt stöd 

Related to Förekomst av statligt stöd

  • Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Rättsligt avgörande Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit före- mål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

  • Ytterligare information när det gäller distansförsäljning av finansiella tjänster a) Beträffande kreditgivaren

  • Undantag av vissa kategorier Löneavtal omfattar inte tjänsteman som vid företagets lönerevisionsda- tum: • Är anställd för vikariat, som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om all- männa villkor, eller vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Innehar anställning som utgör bisyssla eller • Kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått pensionsåldern (67 år) eller har anställts efter att han uppnått den ordinarie pensions- ålder som tillämpas vid företaget. • Är tjänstledig under minst tre månader – räknat från lönerevisions- tidpunkten – av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt löneavtalet. Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning skall utges till tjänste- man, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid skall be- stämmelserna i löneavtalet vara vägledande. Om tjänsteman, som är anställd vid företagets lönerevisionsdatum är an- ställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid fö- retaget skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande vid fastställan- de av tjänstemannens lön.

  • Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.

  • Ändring av avtalsvillkor Arrangören har rätt att göra ändringar i avtalet förutsatt att arrangören informerar resenären om ändringen på ett klart, begripligt och tydligt sätt på ett varaktigt medium. Om ändringen är obetydlig, till exempel mindre ändringar av flygtider, har resenären inte rätt till prisavdrag eller skadestånd. Vid väsentliga ändringar av resan ska resenären, om möjligt, erbjudas en alternativ resa eller rätt att säga upp avtalet utan avbeställningsavgift.

  • Medgivande till betalning via Autogiro Undertecknad (”betalaren”), medger att betalning får göras genom uttag från angivet konto eller av betalaren senare angivet konto, på begäran av angiven betalningsmottagare för betalning till denne på viss dag (”förfallodagen”) via Autogiro. Betalaren samtycker till att behandling av personuppgifter som lämnats i detta medgivande behandlas av betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren, betalningsmottagarens betaltjänstleverantör och Bankgirocentralen BGC AB för administration av tjänsten. Personuppgiftsansvariga för denna personuppgiftsbehandling är betalarens betaltjänstleverantör, betalningsmottagaren samt betalningsmottagarens betaltjänstleverantör. Betalaren kan när som helst begära att få tillgång till eller rättelse av personuppgifterna genom att kontakta betalarens betaltjänstleverantör. Ytterligare information om behandling av personuppgifter i samband med betalningar kan finnas i villkoren för kontot och i avtalet med betalningsmottagaren. Betalaren kan när som helst återkalla sitt samtycke, vilket medför att tjänsten i sin helhet avslutas.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.