Förekomst av statligt stöd. (122) artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse: ”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.” (123) Detta innebär att en åtgärd utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet om den uppfyller samtliga följande villkor: i) den beviljas av staten eller med statliga medel, ii) den medför en ekonomisk fördel för mottagaren, iii) den är selektiv, iv) den påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna och hotar att snedvrida konkurrensen. (124) I de följande kapitlen kommer den statliga finansieringen av det ovannämnda projektet att bedömas mot dessa kriterier.
Förekomst av statligt stöd. (144) artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse: ”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.” (145) Övervakningsmyndigheten ska bedöma följande åtgärder: (44) — Det inledande rörelsekapital som den isländska staten gav den nya banken. — Den (inledande) fullständiga statliga kapitaliseringen av den nya banken samt statens kvarstående aktiemajo ritet. Dessa åtgärder kallas nedan kapitaliseringsåtgärderna. Dessutom ska övervakningsmyndigheten bedöma följande: — Den isländska regeringens garanti av de inhemska insättningarna i samtliga isländska banker. — Överföringen av verksamheten från SpKef till Landsbankinn (nedan kallad SpKef-transaktionen).
Förekomst av statligt stöd. Artikel 61.1 i EES-avtalet har följande lydelse: ”Om inte annat föreskrivs i detta avtal, är stöd som ges av EG-medlemsstater, Eftastater eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med detta avtal i den utsträckning det påverkar handeln mellan de avtalsslutande parterna.” Av denna bestämmelse följer att följande villkor måste vara uppfyllda för att statligt stöd i den mening som avses i EES- avtalet ska förekomma: — Stödet måste beviljas med hjälp av statliga medel. — Stödet måste gynna vissa företag eller viss produktion, dvs. åtgärden måste ge ett företag en ekonomisk fördel. — Åtgärden måste vara selektiv i den mening som avses i EES- avtalet. — Stödet måste kunna snedvrida konkurrensen och påverka han deln mellan de avtalsslutande parterna. En individuell bedömning av om dessa villkor är uppfyllda måste göras för var och en av de transaktioner som beskrivs ovan.
Förekomst av statligt stöd. Det är Nato som har äganderätten till fibrerna, medan den isländska regeringen har en omfattande rätt till användning och andra utnyttjanderättigheter enligt ett arrangemang som överenskommits mellan Nato och Förenta staternas rege ring. Med tanke på att den avgörande faktorn inte är ursprunget till medlen utan den offentliga myndighetens grad av kontroll över medlen, kan förekomsten av statliga medel inte uteslutas. Myndigheten anser därför att leasingen av optiska fibrer kan anses innebära en överföring av statliga medel i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet. En fördel i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet är en ekonomisk fördel som företaget inte skulle ha fått på normala marknadsvillkor, och varigenom det fick en fördelaktigare ställning än konkurrenterna. För att bedöma om en offentlig myndighet har agerat i egenskap av privat ekonomisk aktör, har EU:s domstolar utvecklat principen med ”pri vat investerare i en marknadsekonomi” (1), som i huvudsak föreskriver att statligt stöd beviljas när en medlemsstat ger ett företag tillgång till medel som under normala förhållanden inte hade kunnat tillhandahållas av en privat investerare som tillämpar normala affärsmässiga kriterier. Ett näraliggande begrepp är kriteriet om privat säljare, vars syfte är att
(1) Se t.ex. T-2/96 och T-97/96, Neue Maxhütte Stahlwerke och Lech-Stahlwerke mot kommissionen, REG 1999, s. II-17, punkt 104, och de förenade målen T-228/99 och T-233/99, Westdeutsche Landesbank Girozentrale och Land Nordrhein-Westfalen mot kommissionen, REG 2003, s. II-435. bedöma huruvida en försäljning eller leasing av tillgångar som genomförs av ett offentligt organ innebär statligt stöd, genom att man undersöker om en privat säljare på normala marknadsvillkor skulle ha fått samma eller ett bättre pris. Enligt etablerad rättspraxis kan de nationella myndigheterna även använda offentlig upphandling för att fastställa mark nadspriset och se till att en försäljning sker på marknadsvillkor (1). Överensstämmelsen med marknadsvillkoren och fast ställandet av huruvida hyreskostnaden motsvarar marknadspriset kan fastställas genom vissa jämförelseindikatorer. Det viktigaste kriteriet för urval ska vara det högsta priset samtidigt som man tar hänsyn till de begärda avtalsarrange mangen och andra uppgifter om de optiska fibrernas värde (2). Klaganden och de isländska myndigheterna har lagt fram till synes motstridiga åsikter. De isländska myndigheterna häv dar att normala regler fö...
Förekomst av statligt stöd. Förmåner som omfattar statliga medel till företag Snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan de avtalsslutande parterna
Förekomst av statligt stöd. Som tidigare nämnts inkom de isländska myndigheterna genom en skrivelse av den 15 oktober 2013 (41) med synpunkter på myndighetens beslut om att inleda förfarandet. De isländska myndigheterna anser inte att de betalningar som gjorts till Síminn enligt avtalsvillkoren utgör statligt stöd, eftersom de menar att villkoren i artikel 61.1 i EES-avtalet inte är uppfyllda då myndigheterna agerade enligt principen om en privat investerare i en marknadsekonomi. De isländska myndigheterna ansåg vidare att betalningarna kan anses utgöra finansiering av en allmännyttig tjänst, att de fyra kumulativa kriterierna i altmarktestet är uppfyllda, och att åtgärden därför inte utgör statligt stöd.
Förekomst av statligt stöd. Xxxxxx lämnade sina synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet samt kompletterande handlingar genom en skrivelse av den 20 december 2013 (51). Síminn anser att finansieringen av utbyggnaden av de berörda bredband stjänsterna inte medför statligt stöd. Enligt artikel 61.1 i EES-avtalet måste en åtgärd uppfylla vissa villkor för att ha inslag av statligt stöd. Síminn anser inte att alla dessa villkor är uppfyllda, särskilt med tanke på att företaget inte fått någon ekonomisk fördel.
Förekomst av statligt stöd. Övervakningsmyndigheten anser att både kapitaltillskottet och de årliga ersättningarna innebär statligt stöd. Vad gäller kapitaltillskottet för att täcka underfinansieringen av pensionsfonderna för den kommersiella verksamheten, kan övervakningsmyndigheten för närvarande inte utesluta att det medför en ekonomisk fördel för AS Oslo Sporveier, då inga uppgifter som visar att det hade beviljats i enlighet med den mark nadsekonomiska investerarprincipen har inkommit. Vidare är övervakningsmyndighetens preliminära ståndpunkt att både den årliga ersättningen och kapital tillskottet för att täcka underfinansieringen av den allmänna verksamhetens pensionsfonder (vilket är länkat till en kostnad som också kunde utgöra grunden för den årliga ersättningen) inte har fastställts genom ett upphandlingsförfarande och inte motsvarar den kostnad som ett väl drivet och lämpligt utrustat företag skulle ha ådragit sig. Därmed har det fjärde kriteriet i Altmarkmålet inte uppfyllts vilket betyder att båda åtgärderna utgör statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet.
Förekomst av statligt stöd. Myndigheten betvivlar att den årliga ersättningen för allmännyttig verksamhet till koncessionshavarna utgör statligt stöd. Den årliga ersättningen har inte fastställts genom ett offentligt upphandlingsförfarande. Frågan är om det motsvarar den kostnad som ett väl drivet och lämpligt utrustat företag skulle ha ådragit sig. Kriteriet i Altmarkmålet verkar inte ha uppfyllts och därför kommer ersättningen troligen att utgöra statligt stöd enligt artikel 61.1 i EES-avtalet.
Förekomst av statligt stöd. Nettbuss Sør AS har dessutom fått direkta stöd på cirka 1 miljon NOK (2 miljoner NOK sedan 2010) på grundval av ATP-projektet. Denna så kallade selektiva åtgärd verkar ge en ekonomisk fördel till Nettbuss Sør AS som företaget troligtvis inte skulle kunna ha erhållit under normala marknadsförhållanden. Myndigheten har emellertid inte fått någon adekvat information som skulle göra det möjligt för den att göra en ordentlig utvärdering om huruvida de årliga betalningarna utgör statligt stöd.