Common use of Bolagets bemötande Clause in Contracts

Bolagets bemötande. Som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen för Bolagets ansökan om Natura 2000- tillstånd så gynnar havsbaserade vindparkers hårda strukturer inte enbart inhemska hårdbottenarter utan även eventuella förekommande främmande hårdbottenarter (De Mesel m.fl. 2015, Kerckhof m.fl 2015). Antalet främmande arter som kan komma att nyttja vindparkens strukturer är dock begränsat, detta då Östersjöns brackvattenförhållanden inte utgör en optimal livsmiljö för många marina och sötvattenlevande arter. Anläggningen av vindpark Aurora medför en viss ökad konnektivitet mellan hårdbottenmiljöer i området, vilket teoretiskt sett skulle kunna gynna eller påskynda en främmande arts utbredning. Samtidigt sker nytillskottet av hårdbottensstrukturer i samband med etableringen av vindparken i en begränsad omfattning och som nämns i länsstyrelsens föreläggande så finns det redan idag hårdbottenmiljöer och förutsättningar för eventuella främmande arter att etablera sig inom området. Havsbaserade vindkraftverk når hela vägen upp till havsytan, vilket innebär att eventuella främmande arter har möjlighet att etablera sig högre upp i vattenkolumnen och i skvalpzonen på fundamenten. Med skvalpzonen avses det område som är närmast vattenytan inom vilket det råder goda ljusförhållanden, men som även är starkt påverkat av vågor och is. På de inom Natura 2000-området förekommande utsjöbankarna finns inga skvalpzonsmiljöer, detta då inga hårda strukturer finns vid vattenytan. Skvalpzonen och zonen längre ner under vattenytan erbjuder därmed olika habitat för marina organismer. Med beaktande av de större djupen vid utsjöbankarna inom Natura 2000-området förväntas inte en eventuell etablering av främmande arter, som främst förekommer i skvalpzonen, medföra en ökad spridning av just dessa arter in till Natura 2000-området. Det är även viktigt att beakta att verksamheten i sig inte förväntas bidra till en introduktion av främmande arter som inte redan finns i området, utan att det i så fall handlar om arter som redan har etablerats i omkringliggande områden eller nya arter som tillförs via passerande fartygs barlastvatten. För att minska risken för spridning av främmande arter gör troligen åtgärder inriktade på den bakomliggande problematiken, det vill säga introduktion av främmande arter via fartygstrafik och barlastvatten störst nytta. Vindparkens fundament och erosionsskydd kommer att inspekteras löpande under driftsfasen och inspektionerna kan ge information kring om oönskade arter nått området. Vid behov finns möjlighet att avlägsna icke önskvärda främmande arter på fundamenten. Verksamhetens påverkan bedöms vara obetydlig och konsekvensen för Natura 2000- områdets utpekade arter och naturtyper bedöms vara försumbar.

Bolagets bemötande. Som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen Följande två frågeställningar utgör grunden för Bolagets ansökan om Natura 2000- tillstånd så gynnar havsbaserade vindparkers hårda strukturer inte enbart inhemska hårdbottenarter utan bemötande av Länsstyrelsens och även eventuella förekommande främmande hårdbottenarter (De Mesel m.flHavs- och vattenmyndighetens remissyttrande. 2015, Kerckhof m.fl 2015). Antalet främmande arter som kan komma att nyttja vindparkens strukturer är dock begränsat, detta då Östersjöns brackvattenförhållanden inte utgör en optimal livsmiljö för många marina och sötvattenlevande arter. Anläggningen av vindpark Aurora medför en viss ökad konnektivitet mellan hårdbottenmiljöer i området, vilket teoretiskt sett skulle kunna gynna eller påskynda en främmande arts utbredning. Samtidigt sker nytillskottet av hårdbottensstrukturer i samband med etableringen av vindparken i en begränsad omfattning och som nämns i länsstyrelsens föreläggande så finns det redan idag hårdbottenmiljöer och förutsättningar för eventuella främmande arter att etablera sig inom området. Havsbaserade vindkraftverk når Är hela vägen upp till havsytan, vilket innebär att eventuella främmande arter har möjlighet att etablera sig högre upp i vattenkolumnen och i skvalpzonen på fundamenten. Med skvalpzonen avses det område som är närmast vattenytan inom vilket det råder goda ljusförhållanden, men som även är starkt påverkat av vågor och is. På de inom Natura 2000-området förekommande ett s.k. kärnområde för tumlare och finns det behov att säkerställa att inga undervattensljudnivåer förekommer som skulle kunna orsaka beteendepåverkan hos tumlare under hela året inom Natura 2000- området? Mer utförlig beskrivning ges i bilaga E.2. Baserat på vetenskapliga studier kan vi konstatera att tumlare är mobila djur där enskilda individer rör sig naturligt över stora områden och är inte begränsade till mindre lokala områden. Områden med höga tätheter av tumlare eller områden där tumlare tydligt ansamlas kan betecknas som kärnområden. En förutsättning för att området ska kunna vara ett kärnområde är att det där finns bytesdjur. Tidigare utsjöbanksinventering och tillgängliga fångstdata visar att utsjöbankarna finns inga skvalpzonsmiljöer, detta då inga hårda strukturer finns vid vattenytan. Skvalpzonen och zonen längre ner under vattenytan erbjuder därmed olika habitat för marina organismer. Med beaktande av de större djupen vid närområden kring utsjöbankarna inom Natura 2000-området förväntas har hög biologisk produktion och därmed även höga förekomster av bytesdjur, se bilaga E.2. Detta avspeglas även i den geografiska variationen i förekomsten av tumlare inom Natura 2000-området. Dessa grundare områden är av särskild vikt för honor med kalvar där de relativt lätt kan hitta föda utan att behöva dyka djupt och därmed inte en eventuell etablering behöva vara separerade från kalven under någon längre tid. SAMBAH-studien, data från AquaBiotas egna undersökningar utförda på uppdrag av främmande arterOX2 (som har redovisats i bilaga B.2 i ansökan) och data från den nationella miljöövervakningen, bekräftar bilden av att tätheterna av tumlare är betydligt högre vid Norra Midsjöbanken och längre söder ut i Natura 2000-området än i närheten av vindpark Aurora, se bilaga E.2. Bevarandemålen för tumlare fokuserar på att det i Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna inte ska förekomma impulsbuller från mänskliga verksamheter, som kan orsaka temporära hörselskador (TTS) på tumlare. Därtill att impulsivbuller eller kontinuerligt undervattensbuller inte ska förekomma som kan orsaka beteendepåverkan inom de områden där detektionsfrekvensen av tumlare är högst, dvs kärnområden. Inom området där detektionsfrekvensen av tumlare är lägre ska undervattensbuller som överskrider tumlarens hörseltröskel med 40 dB minimeras. Med utgångspunkt i ovanstående beskrivning, som baseras på tillgängliga data och utförda studier, är de områden som har de högsta detektionsfrekvenserna, och som också beskrivs i bevarandemålen, lokaliserade vid de produktiva utsjöbankarna kring Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank. Data från SAMBAH-studien visar tydligt att tumlarna ansamlar sig i större delen av Natura 2000-området under sommaren, det vill säga att detektionsgraden är högre och att fler stationer har detektioner under sommarmånaderna maj-augusti över större delen av Natura 2000-området, se bilaga E.2. Det är under sommaren, vid kalvningen och under ungens första uppväxtperiod som tumlarna är särskilt känsliga för störningar. Det är då tumlaren behöver ha tillgång till ostörda och relativt grunda områden för att etablera den livsviktiga kontakten mellan honan och kalven. Därmed nyttjar honor och kalvar företrädesvis områden på och omkring de grunda utsjöbankarna. Under september börjar tumlare sprida sig från Natura 2000-området till andra delar av Östersjön och detektionen inom Natura 2000- området är högre främst förekommer i skvalpzonenkring Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank. Under vintermånaderna sprids tumlare ut vidare över stora delar av Östersjön, medföra en ökad spridning av just dessa arter in till det vill säga att detektionsgraden är låg inom hela Natura 2000-området. Det finns därmed behov av att begränsa impulsivt undervattensljud som kan orsaka undvikandebeteende hos tumlare inom Natura 2000-området under sommaren då tumlare under denna period är även viktigt särskilt känsliga för störningar samt att beakta att verksamheten de samlas i Natura 2000- området under denna period men samma behov finns inte året om då tumlarna resten av året sprider ut sig inte förväntas bidra till en introduktion av främmande arter som inte redan finns i området, utan att det i så fall handlar om arter som redan har etablerats i omkringliggande områden eller nya arter som tillförs via passerande fartygs barlastvattenöver Östersjön. För att minska risken minimera ljudpåverkan från pålning och geofysiska undersökningar har Bolaget föreslagit skyddsåtgärder som minst kommer motsvara de bästa ljuddämpande åtgärder som finns tillgängliga på marknaden idag tillsammans med en mjuk uppstart och ramp-up vilka tillåter djuren att simma ifrån området. Studier vid anläggning av vindparker visar dessutom att närvaron av tumlare minskar redan vid närvaro av anläggningsfartyg redan innan den mjuka uppstarten påbörjas och att de återvänder till området efter avslutade pålningsarbeten. Vid anläggningen av vindpark Aurora kommer pålning endast att ske vid ett fundament åt gången vilket innebär att det är ett begränsat område som tumlarna undanträngs från vid varje enskilt pålningstillfälle och därmed kan resultera i en tillfällig habitatförlust. I de delar av Natura 2000-området som är närmast vindparken är fisket lågt vilket tyder på låg förekomst av fisk, enligt Havs- och vattenmyndighetens loggboksdata 2015–2019. Enligt undersökningar utgör vindpark Aurora inte ett särskilt produktivt område och förekomsten av bytesfisk för spridning tumlare är låg. Den beteendepåverkan som den tillfälliga undanträngningen potentiellt skulle kunna medföra, från ett område av främmande arter gör troligen åtgärder inriktade mindre vikt där detektionsfrekvensen av tumlare är låg, bedöms inte påverka enskilda individers möjlighet att finna föda eller Östersjöpopulationens förutsättningar att nå en gynnsam bevarandestatus. Bolaget har i ansökan föreslagit ett villkor med en tidsrestriktion (1 maj-31 augusti) då beteendepåverkan in i Natura 2000-området inte får förekomma. Ett extra skydd för honor och kalvar skulle kunna vara att utvidga tidstrestriktionen, för undervattensljud som överstiger tröskelvärdet för undvikandebeteende inom Natura 2000-området, till september månads utgång. Baserat på den bakomliggande problematikenatt tumlarna under hösten och vintern sprider ut sig över stora delar av Östersjön och förekommer inte inom hela Natura 2000, är det vill säga introduktion inte motiverat att, så som föreslagits av främmande arter via fartygstrafik Havs- och barlastvatten störst nyttavattenmyndigheten, utöka restriktionsperioden till att gälla året om. Vindparkens fundament Bevarandemålen för Natura 2000-området Hoburgs bank och erosionsskydd Midsjöbankarna kommer inte att påverkas av planerad verksamhet, detta då de föreslagna skyddsåtgärderna säkerställer att impulsiva undervattensljud under undersökningarna och anläggningsarbetena inte kommer att inspekteras löpande orsaka TTS på tumlare. Inte heller kommer undervattensljud från planerade aktiviteter att orsaka beteendepåverkan där detektionsfrekvensen av tumlare är som högst, eftersom ljud som skulle kunna orsaka beteendepåverkan inte kommer att spridas till utsjöbankarna. Dessutom begränsas aktiviteter som kan orsaka undervattensljud som överskrider tröskelvärdet för undvikandebeteende i hela Natura 2000-området med tidsrestriktionen under driftsfasen och inspektionerna kan ge information kring om oönskade arter nått områdetsommaren. Vid behov Under övrig tid kommer undervattensljud som överskrider tröskelvärdet för undvikandebeteende att begränsas så långt som möjligt genom användning av ljuddämpande åtgärder som minst motsvarar de mest effektiva som idag finns möjlighet att avlägsna icke önskvärda främmande arter på fundamenten. Verksamhetens påverkan bedöms vara obetydlig och konsekvensen tillgängliga för Natura 2000- områdets utpekade arter och naturtyper bedöms vara försumbarpålning.

Bolagets bemötande. Som beskrivits Risken för att ett utsläpp av miljöfarliga ämnen uppstår inom den planerade vindparken bedöms, med beaktande av Bolagets beredskap med avseende på olyckor och utsläpp (se avsnitt 1.3.1.2) samt Bolagets förebyggande arbete med avseende på olyckor och utsläpp (se avsnitt 1.3.1.3) som mycket liten. Om ett eventuellt utsläpp mot all förmodan uppstår, bedöms risken för att ett sådant utsläpp når Natura 2000-området och de arter och naturtyper som avses skyddas inom området vara mycket liten. 1.3.1.1 Den planerade vindparkens läge i miljökonsekvensbeskrivningen för Bolagets ansökan om förhållande till Natura 2000- tillstånd så gynnar havsbaserade vindparkers hårda strukturer inte enbart inhemska hårdbottenarter utan även eventuella 2000-området Den planerade vindparken Aurora angränsar i söder till Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. I öster är det minsta avståndet från den planerade vindparken till Natura 2000-områdets gräns cirka 6,5 kilometer. Vindförhållandena inom det område där den planerade vindparken är tänkt att etableras domineras av vindar från sydväst. De utpekade Natura 2000-naturtyperna rev (1170) och sublittorala sandbankar (1110) förekommer på eller i nära anslutning till de inom Natura 2000-området förekommande främmande hårdbottenarter (De Mesel m.fl. 2015, Kerckhof m.fl 2015). Antalet främmande arter som kan komma att nyttja vindparkens strukturer är dock begränsat, detta då Östersjöns brackvattenförhållanden inte utgör en optimal livsmiljö för många marina och sötvattenlevande arter. Anläggningen av vindpark Aurora medför en viss ökad konnektivitet mellan hårdbottenmiljöer i området, vilket teoretiskt sett skulle kunna gynna eller påskynda en främmande arts utbredning. Samtidigt sker nytillskottet av hårdbottensstrukturer i samband med etableringen av vindparken i en begränsad omfattning och som nämns i länsstyrelsens föreläggande så finns det redan idag hårdbottenmiljöer och förutsättningar för eventuella främmande arter att etablera sig inom området. Havsbaserade vindkraftverk når hela vägen upp till havsytanutsjöbankarna, vilket innebär att eventuella främmande arter har möjlighet att etablera sig högre upp avstånden mellan den planerade vindparken och de utpekade naturtyperna är relativt stora. Detta gäller även för de utpekade fågelarterna alfågel (A064) och tobisgrissla (A202), för vilka utsjöbankarna inom Natura 2000-området utgör viktiga födosöksområden. Även för den utpekade arten tumlare (1351) är detektionsfrekvensen som högst i vattenkolumnen anslutning till utsjöbankarna. Avstånden från den planerade vindparken till de inom Natura 2000-området förekommande utsjöbankarna, och i skvalpzonen därmed även till de utpekade naturtyperna och de huvudsakliga uppehållsområdena för de utpekade arterna, är betydligt större än avstånden mellan vindparken och Natura 2000-områdets gräns. Den närmst belägna utsjöbanken är Norra Midsjöbanken, vilken ligger på fundamentenett avstånd om cirka 10 kilometer från vindpark Aurora. Med skvalpzonen avses det område som Avståndet till Hoburgs bank från vindpark Aurora är närmast vattenytan inom vilket det råder goda ljusförhållanden, men som även är starkt påverkat av vågor cirka 12 kilometer. Inom området mellan vindpark Aurora och is. På de inom Natura 2000-området förekommande utsjöbankarna finns inga skvalpzonsmiljöer, detta då inga hårda strukturer finns vid vattenytan. Skvalpzonen varierar vattendjupet mellan cirka 40 och zonen längre ner under vattenytan erbjuder därmed olika habitat för marina organismer. Med beaktande cirka 70 meter och bottnarna utgörs i huvudsak av de större djupen vid utsjöbankarna inom Natura 2000-området förväntas inte en eventuell etablering av främmande arter, som främst förekommer i skvalpzonen, medföra en ökad spridning av just dessa arter in till Natura 2000-området. Det är även viktigt att beakta att verksamheten i sig inte förväntas bidra till en introduktion av främmande arter som inte redan finns i området, utan att det i så fall handlar om arter som redan har etablerats i omkringliggande områden eller nya arter som tillförs via passerande fartygs barlastvatten. För att minska risken för spridning av främmande arter gör troligen åtgärder inriktade på den bakomliggande problematiken, det vill säga introduktion av främmande arter via fartygstrafik och barlastvatten störst nytta. Vindparkens fundament och erosionsskydd kommer att inspekteras löpande under driftsfasen och inspektionerna kan ge information kring om oönskade arter nått området. Vid behov finns möjlighet att avlägsna icke önskvärda främmande arter på fundamenten. Verksamhetens påverkan bedöms vara obetydlig och konsekvensen för Natura 2000- områdets utpekade arter och naturtyper bedöms vara försumbarmjukbottnar.

Bolagets bemötande. Som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen Med de skyddsåtgärder som Bolaget har föreslagit kommer varken geofysiska undersökningar eller pålningsarbeten inom vindpark Aurora riskera att orsaka TTS eller PTS hos tumlare, varken inom Natura 2000-området eller utanför, se bilaga E.2. Konsekvensen för pelagisk fisk, som utgör föda för tumlare, av undervattensljud som uppstår vid geofysiska undersökningar eller pålningsarbeten, bedöms vara försumbar se bilaga B till Bolagets ansökan om Natura 2000- tillstånd så gynnar havsbaserade vindparkers hårda strukturer inte enbart inhemska hårdbottenarter utan även eventuella förekommande främmande hårdbottenarter (De Mesel m.fl. 2015, Kerckhof m.fl 2015). Antalet främmande arter som samt avsnitt 1.7 i bilaga E. Installationsarbetenas varaktighet i områden där pålningsljud potentiellt kan komma att nyttja vindparkens strukturer är dock begränsat, detta då Östersjöns brackvattenförhållanden inte utgör en optimal livsmiljö för många marina och sötvattenlevande arter. Anläggningen av vindpark Aurora medför en viss ökad konnektivitet mellan hårdbottenmiljöer i området, vilket teoretiskt sett skulle kunna gynna eller påskynda en främmande arts utbredning. Samtidigt sker nytillskottet av hårdbottensstrukturer i samband med etableringen av vindparken i en begränsad omfattning och som nämns i länsstyrelsens föreläggande så finns det redan idag hårdbottenmiljöer och förutsättningar för eventuella främmande arter att etablera sig inom området. Havsbaserade vindkraftverk når hela vägen upp till havsytan, vilket innebär att eventuella främmande arter har möjlighet att etablera sig högre upp i vattenkolumnen och i skvalpzonen på fundamenten. Med skvalpzonen avses det område som är närmast vattenytan inom vilket det råder goda ljusförhållanden, men som även är starkt påverkat av vågor och is. På de orsaka undvikandebeteende hos tumlare inom Natura 2000-området förekommande utsjöbankarna finns inga skvalpzonsmiljöer, detta har preciserats i bilaga E.2. Geofysiska undersökningar inom området som kan påverka Natura 2000-området -området kommer att pågå aktivt i cirka sex veckor över en period om tre månader. Därefter kommer geotekniska undersökningar att genomföras cirka ett år efter att de geofysiska undersökningarna har avslutats. Även geotekniska undersökningar i området kommer att pågå i cirka sex veckor över en period om tre månader. Bottenundersökningar och installation av fundament kommer inte att pågå samtidigt. Under punkten 1.4 i bilaga E redovisas ett förtydligande avseende anläggningsfasens varaktighet och kring vilka moment som ingår i anläggningsfasen. Som tidigare beskrivits i Bolagets ansökan om Natura 2000-tillstånd och i kompletteringen jämte bilagor bedöms tumlarnas förutsättningar för att nå gynnsam bevarandestatus inte påverkas. Detta då inga hårda strukturer finns vid vattenytan. Skvalpzonen Bolaget tagit fram skyddsåtgärder som är specifikt anpassade för att inte påverka tumlare under den känsliga perioden och zonen längre ner under vattenytan erbjuder därmed olika habitat för marina organismer. Med beaktande av i de större djupen vid utsjöbankarna områden inom Natura 2000-området förväntas inte en eventuell etablering av främmande arterdär detektionsfrekvensen är hög, som främst förekommer i skvalpzonen, medföra en ökad spridning av just dessa arter in till se bilaga E.2. Externa experter har bedömt att konsekvensen för Natura 2000-området. Det områdets bevarandevärden är även viktigt att beakta att verksamheten i sig inte förväntas bidra till en introduktion av främmande arter som inte redan finns i området, utan att det i så fall handlar om arter som redan har etablerats i omkringliggande områden eller nya arter som tillförs via passerande fartygs barlastvatten. För att minska risken för spridning av främmande arter gör troligen åtgärder inriktade på den bakomliggande problematiken, det vill säga introduktion av främmande arter via fartygstrafik och barlastvatten störst nytta. Vindparkens fundament och erosionsskydd kommer att inspekteras löpande liten under driftsfasen och inspektionerna kan ge information kring refererar till bedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga B) till Bolagets ansökan om oönskade arter nått området. Vid behov finns möjlighet att avlägsna icke önskvärda främmande arter på fundamenten. Verksamhetens påverkan bedöms vara obetydlig och konsekvensen för Natura 2000- områdets utpekade arter och naturtyper bedöms vara försumbar2000-tillstånd.

Bolagets bemötande. Som beskrivits i miljökonsekvensbeskrivningen för Bolagets ansökan om Natura 2000- tillstånd så gynnar havsbaserade vindparkers hårda strukturer inte enbart inhemska hårdbottenarter utan även eventuella förekommande främmande hårdbottenarter (De Mesel m.fl. 2015, Kerckhof m.fl 2015). Antalet främmande arter Under sommaren finns det ett behov av att begränsa impulsivt undervattensljud som kan komma att nyttja vindparkens strukturer är dock begränsat, detta då Östersjöns brackvattenförhållanden inte utgör en optimal livsmiljö för många marina och sötvattenlevande arter. Anläggningen av vindpark Aurora medför en viss ökad konnektivitet mellan hårdbottenmiljöer i området, vilket teoretiskt sett skulle kunna gynna eller påskynda en främmande arts utbredning. Samtidigt sker nytillskottet av hårdbottensstrukturer i samband med etableringen av vindparken i en begränsad omfattning och som nämns i länsstyrelsens föreläggande så finns det redan idag hårdbottenmiljöer och förutsättningar för eventuella främmande arter att etablera sig orsaka undvikandebeteende hos tumlare inom Natura 2000-området. Havsbaserade vindkraftverk når hela vägen upp till havsytan, vilket innebär Detta eftersom det då förväntas att eventuella främmande arter har möjlighet att etablera sig högre upp i vattenkolumnen och i skvalpzonen på fundamenten. Med skvalpzonen avses det område som är närmast vattenytan inom vilket det råder goda ljusförhållanden, men som även är starkt påverkat av vågor och is. På de kalvarna föds inom Natura 2000-området förekommande samt att en stor del av Östersjöpopulationen samlas i Natura 2000-området. Utöver denna period bedöms det även finnas ett behov av att begränsa impulsivt undervattensljud året om i de områden vid utsjöbankarna finns där detektionsfrekvensen av tumlare är hög. Förutsättningarna för att området som utgör vindpark Aurora eller det till parken närliggande området av Natura 2000-området ska utgöra kärnområde för tumlare saknas. Bolagets föreslagna och långtgående skyddsåtgärder kommer att säkerställa att inga skvalpzonsmiljöertumlare, detta då inga hårda strukturer finns vid vattenytanvarken inom eller utanför Natura 2000-området, riskerar att utsättas för TTS eller PTS samt att den tillfälliga beteendepåverkan, som kan komma av förhöjda undervattensljudnivåer, begränsas. Skvalpzonen Avståndet som Havs- och zonen längre ner under vattenytan erbjuder därmed olika habitat vattenmyndigheten hänvisar till (9,4 kilometer) avser worst case för marina organismerhela vindparken, för den anläggningsteknik, den månad och den plats som ger störst ljudutbredning enligt undervattensljudmodelleringarna. Med beaktande Worst case för anläggning är pålningsljud från pålning av fackverksfundamentens ”pin piles” och på grund av de större djupen hydrografiska förhållandena är ljudutbredningen som störst under mars månad. Den plats där pålning av fackverksfundament under mars månad ger som längst ljudutbredning om 9,4 kilometer för tröskelvärdet för undvikandebeteende, ligger centralt inom vindpark Aurora och inte närmast gränsen till Natura 2000-området. För platserna närmast Natura 2000-området är avståndet till tröskelvärdet för undvikandebeteende beräknat till 8,5 kilometer i södra delen och 7,6 kilometer i nordöstra delen av vindpark Aurora. Undervattensljudet beräknas inte överstiga tröskelvärdet vid utsjöbankarna inom Natura 2000-området förväntas som ligger ca 10 km från gränsen. Under tumlarnas känsligaste period på sommaren kommer inte en eventuell etablering av främmande arter, som främst förekommer tröskelvärdet för beteendepåverkan att överskridas i skvalpzonen, medföra en ökad spridning av just dessa arter in till Natura 2000-området, se avsnitt 1.2 i bilaga E och bilaga E.2. Det är även viktigt att beakta att verksamheten i sig Verksamheten bedöms inte förväntas bidra till en introduktion av främmande arter som påverka förutsättningar för bevarandestatus eller bevarandemålen för tumlare då impulsivt undervattensljud inte redan finns i området, utan att det i så fall handlar om arter som redan har etablerats i omkringliggande områden eller nya arter som tillförs via passerande fartygs barlastvatten. För att minska risken för spridning av främmande arter gör troligen åtgärder inriktade på den bakomliggande problematiken, det vill säga introduktion av främmande arter via fartygstrafik och barlastvatten störst nytta. Vindparkens fundament och erosionsskydd kommer att inspekteras löpande under driftsfasen och inspektionerna kan ge information nå de för tumlare viktiga områdena med hög detektionsfrekvens kring utsjöbankarna. Utöver bedömningar som gjorts i bilaga B.2 till Bolagets ansökan om oönskade arter nått området. Vid behov finns möjlighet att avlägsna icke önskvärda främmande arter på fundamenten. Verksamhetens påverkan bedöms vara obetydlig och konsekvensen för Natura 2000- områdets utpekade arter och naturtyper bedöms vara försumbar.2000-tillstånd, besvaras yttranden avseende tumlare i avsnitt