Bostadssektorn. Bostadssektorn är den sektor som står för den enskilt största energitillförseln. Under år 2020 uppgick detta till 872,3 GWh, inklusive förluster som uppstår i produktion och leverans av fjärrvärmen. Den faktiska användningen i byggnaderna är därmed lägre. Av detta var 95 procent förnybart. Den ej förnybara andelen består huvudsakligen av kärnkraftsel i den el som produceras utanför Växjös gränser. Bostadssektorns energitillförsel bestod år 2020 av 55 procent fjärrvärme och 25 procent el. Energi tillförd via värmepumpar uppskattas till 14 procent och vedpannor till 7 procent. Oljepannorna har nästan helt försvunnit från bostadssektorn sen över ett decennium tillbaka. Hur mycket energi som används i sektorn är bland annat beroende av väder, hur energieffektiva nya bostäder är och i vilken omfattning bostäder renoveras, men också av invånarnas beteenden när det gäller energianvändning. Bostadssektorns koldioxidutsläpp uppgick till 938 ton år 2020. Av detta kommer 85 procent från elanvändning, 10 procent från olja och 4 procent från fjärrvärme. Utöver detta gav bostadssektorn upphov till utsläpp av metan och lustgas motsvarande 902 ton koldioxidekvivalenter från ved-, pellets- och oljeeldning. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Bostadssektorn. Byggandet är ojämnt fördelat. Bygginvesteringar i anläggningar och lokaler har hållits uppe bättre än investeringar i bostäder. Trenden är tydlig om man jämför internationellt. Enligt Housing Statistics in the European Union var Sverige det land i EU som år 2003 byggde minst bostäder. Medan genomsnittet i EU låg på 4,9 bostäder per 1 000 invånare låg motsvarande siffra i Sverige på 2,7 bostäder. Lågt bostadsbyggande har lett till att allt fler kommuner i Sverige har brist på bostäder. Enligt Boverkets utredning Bostadsmarknaden år 2008-2009 uppgav 134 av landets 289 kommuner att de hade bostadsbrist. Det är en kraftig uppgång sett över den senaste tioårsperioden; år 1999 uppgav endast ett trettiotal kommuner att de hade brist på bostäder. En del kommuner har totalt sett balans i kommunen, men brist i centralorten. Bostäderna är alltså inte be- Antal 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2000 2201 2002 2003 2004 2005 2006 Island Danmark Finland Norge Sverige