Brukarens val exempelklausuler

Brukarens val. Kommunen godkänner och tecknar avtal med ett antal leverantörer som presenteras för brukaren. Den enskilde informeras om de insatser som beviljats och vilka olika leverantörer det finns att välja på av LSS-handläggaren. LSS-handläggaren ska förhålla sig opartisk mellan leverantörer i den enskildes valsituation. Varje leverantör presenteras via ett produktblad och en e-tjänst eller särskild valblankett finns. Den enskilde fyller i blanketten med vald leverantör och lämnar till LSS-handläggaren, som kontaktar den valde leverantören och informera denne. Leverantören tar i sin tur kontakt med brukaren och avtalar ett första möte, snarast eller inom den tid som angetts i beställningen från kommunen. När LSS-val träder i kraft kommer skriftlig information om de olika leverantörerna att skickas hem till befintliga brukare av ledsagning, personlig assistans och avlösning.
Brukarens val. Brukare som beviljats en insats kan välja någon av de utförare som ingår i kommunens valfrihetssystem. Efter att brukaren gjort sitt val skickar kommunens biståndshandläggare en beställning till vald utförare. Om brukaren inte kan eller vill välja en utförare tilldelas brukaren en utförare genom en av kommunen i förväg fastställd turordningslista, så kallat ickevalsalternativ. Turordningslistan omfattar godkända utförare som inte uppnått angivet kapacitetstak, inklusive kommunens egen verksamhet om sådan finns.
Brukarens val. Efter att kommunen antagit och tecknat avtal med ett antal leverantörer kommer dessa att presenteras för brukaren. Den enskilde informeras om vilka olika leverantörer det finns att välja mellan av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren ska förhålla sig opartisk mellan leverantörer i den enskildes valsituation. Varje leverantör presenteras via ett produktblad och en särskild valblankett finns. Den enskilde fyller i blanketten med vald leverantör och lämnar till biståndshandläggaren, som i sin tur kontaktar den valde leverantören och informerar denne. Leverantören tar i sin tur kontakt med brukaren och avtalar ett första möte, snarast eller inom den tid som angetts i beställningen från Myndighet Vård och omsorg. Skriftlig information om de olika leverantörerna skickas hem löpande till brukaren i samband med att valfrihetssystemet startar. En kontaktman ska utses av leverantören och erbjudas brukaren. Möjlighet att byta kontaktman ska finnas om så önskas.
Brukarens val. Brukare som beviljats en insats kan välja någon av de utförare som ingår i kommunens valfrihetssystem. Efter att brukaren gjort sitt val skickar kommunens biståndshandläggare en beställning till vald utförare. Om brukaren inte kan eller vill välja utförare, erbjuds den lediga plats inom valfrihetssystemet som bäst matchar de individuella behoven (Ickevalsalternativ). Om det finns fler platser som matchar de individuella behoven, fördelas platserna enligt följande turordningslista: 1, Kommunala boende som drivs i kommunens egen regi
Brukarens val. Kommunen godkänner och tecknar avtal med ett antal leverantörer som presenteras för brukaren. Den enskilde informeras om de insatser som beviljats och vilka olika leverantörer det finns att välja på av LSS-handläggaren. LSS-handläggaren ska förhålla sig opartisk mellan leverantörer i den enskildes valsituation. Varje leverantör presenteras via ett produktblad och en särskild valblankett finns. Den enskilde fyller i blanketten med vald leverantör och lämnar till LSS- handläggaren, som kontaktar den valde leverantören och informera denne. Leverantören tar i sin tur kontakt med brukaren och avtalar ett första möte, snarast eller inom den tid som angetts i beställningen från kommunen. När LSS-val träder i kraft kommer skriftlig information om de olika leverantörerna att skickas hem till befintliga brukare av ledsagning, personlig assistans och avlösning. En genomförandeplan upprättas tillsammans med den enskilde eller med dess företrädare senast två veckor efter beställning. Den enskilde ska ha stort inflytande på när och på vilket sätt hjälpen ska ges. Planen undertecknas av både leverantören och brukaren och det är utifrån denna överenskommelse leverantören sedan arbetar. Genomförandeplanen skickas till LSS- handläggaren och är grunden för uppföljning.

Related to Brukarens val

  • Sjuklönens storlek Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.

  • Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande medarbetare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för medarbetarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid. Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i

  • Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning

  • Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbets- tagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkningar 1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. 2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Karens Under karenstid lämnas ingen ersättning. Karenstiden räknas från och med första arbetsdagen utom för avbrottsförsäkring vid uthyrning av bostäder eller lokaler då den räknas från dagen efter skadan.

  • Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Överföring av xxxxx till pensionsstiftelse, som skett senare än sex månader före fristdagen och som medfört att stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i första stycket går åter, om överföringen skett senare än tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, går den också åter, om åtgärden skett dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om överföringen skett senare än sex månader före fristdagen. Har överföringen skett dess- förinnan men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen gynnat gäldenären eller honom närstående, två år före fristdagen, går den åter, om det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Prop. 2003/04:150 Bilaga 2 Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Om rätt att i särskilda fall åter- kräva försäkringspremier m.m. finns bestämmelser i 7 kap. 7 § person- försäkringslagen (1988:000). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om gruppförsäkring skall dock 34 § i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 januari 1990. Senaste lydelse 1975:244.