Definitioner av centrala begrepp. Här förklarar vi några begrepp, för att underlätta läsningen av försäkringsvillkoren. • När vi i dessa villkor skriver ”Brandkontoret” eller ”vi” avser vi Stockholms Stads Brand- försäkringskontor. • Försäkringstagare är den som äger fastigheten och har tecknat försäkringen, det vill säga fastighetsägaren. När vi skriver ”ni” avser vi fastighetsägaren. • Försäkrad är den som kan få ersättning genom försäkringen. Den försäkrade är fastighetsägaren, som får ersättning för skador som drabbar den försäkrade fastigheten. Den försäkrade kan också vara en hyresgäst eller en besökare som drabbas av till exempel ett olycksfall i trapphuset eller tvättstugan.
Definitioner av centrala begrepp. Här förklarar vi några begrepp, för att underlätta läsningen av försäkringsvillkoren. • När vi i dessa villkor skriver ”Brandkontoret” eller ”vi” avser vi Stockholms Stads Brand- försäkringskontor. • Försäkringstagare är den som äger fastig- heten och har tecknat försäkringen, det vill säga bostadsrättsföreningen som juridisk person. När vi skriver ”bostadsrättsföreningen”, ”föreningen” eller ”ni” avser vi denna juridiska person. • Försäkrad är den som kan få ersättning genom försäkringen. Den försäkrade är bostadsrätts- föreningen som juridisk person, som får ersätt- ning för skador som drabbar den försäkrade fastigheten. Den försäkrade kan också vara en bostadsrättshavare eller en besökare, det vill säga en fysisk person, som drabbas av till exempel ett olycksfall i trapphuset eller tvättstugan.
Definitioner av centrala begrepp. Granskningsnämnden konstaterar att centrala begrepp i tillstånds- och anslagsvillkoren fortfarande inte är definierade och operationaliserade i alla delar. Nämnden anser att bolagen bör fortsätta arbetet med att ta fram gemensamma definitioner av centrala begrepp, exempelvis av begreppet kommersiella samarbeten.
Definitioner av centrala begrepp. Vad gäller jämställdhet uppger SR liksom tidigare år att detta inte enbart är en fråga om jämn könsfördelning. Lika viktigt är att olika perspektiv och erfarenheter speglas samt att gamla könsrollsmönster utmanas. Vad gäller mångfald framgår liksom tidigare år att SR betraktar mångfald som ett föränderligt och öppet begrepp och att SR anser att bolaget behöver fylla det med nya betydelser över tid. Viktiga och återkommande aspekter uppges dock vara kön, ålder, utländsk bakgrund, socioekonomi, sexuell identitet, funktionsvariation och geografiska parametrar som stad och landsbygd. SR uppger vidare att eftersom mångfaldsarbetet ska finnas med i vardagen är den enskilda redaktionens eller det enskilda programmets perspektiv ofta vägledande. Betydelser och fokus skiftar med programmets uppdrag och bevakningsområde när det gäller region eller ämne. En viktig aspekt av mångfald är åsikterna, ståndpunkterna, debatterna och den personliga berättelsen. Liksom förra året framgår det inte tydligt av redovisningen hur SR definierar begreppet spegling. Nämnden noterar att SR bland annat uppger att målet för bolagets mångfaldsarbete är att spegla hela befolkningen genom en variation av röster och perspektiv så att alla som tar del av utbudet har möjlighet att identifiera sig i det. Mångfaldsarbetet uppges primärt syfta till att rösterna som hörs ska spegla befolkning- en så att programutbudet blir rikt och kvalitativt. Här är det enligt SR centralt att var och en får representera sig själv, sin kompetens och sina åsikter och att människor med andra bakgrunder än de vanliga finns med som en naturlig del. Samtidigt har SR ett uppdrag att belysa att befolkningen har skilda förutsättningar och villkor.
Definitioner av centrala begrepp. Av redovisningen framgår att SVT under året antagit en policy för Sverigespegling och likabehandling som formuleras enligt nedan: • SVT är till för alla. Alla människor är lika mycket värda. Sveriges befolkning ska avspeglas i såväl utbud som i sammansättning av vår personal. SVT:s program ska spegla befolkningens olika behov, intressen, perspektiv och åsikter. Alla ska känna igen sig i SVT:s utbud. • När vi anställer personal ska vi alltid tänka på att ha ett brett spektrum av kompetenser och erfarenheter. • Alla ska känna sig trygga på SVT, diskriminering i alla former ska motverkas. • SVT välkomnar olikheter med hänsyn till ålder, kön, könsidentitet eller annat uttryck, etnicitet, religion eller andra övertygelser, sexuell orientering, funktionsvariation och behov av tillgänglighet. Hänsyn ska också tas till sociala och regionala aspekter. Samtliga mångfaldsaspekter enligt ovan inbegrips enligt SVT i mångfaldsbegreppet. SVT uppger vidare bland annat att för att vara en relevant medieaktör för en majoritet av befolkningen är det väsentligt att människor med olika bakgrunder och livs- förhållanden medverkar i programutbudet och i arbetet med att producera dem. Vad gäller spegling beskriver SVT att Sverigespegling i dag inte enbart handlar om geografiska aspekter och att utbildningar genomförs i syfte att säkra att individer och grupper skildras på ett relevant sätt.
Definitioner av centrala begrepp. UR uppger bland annat följande. Bolaget har under 2017 arbetat med att revidera och uppdatera såväl mångfaldsstrategi och policy som definition av begreppen mångfald, jämställdhet och spegling. Eftersom mångfald är ett begrepp som förändras i takt med att samhället förändras, kan nya betydelser inkluderas allteftersom. Betydelser och fokus för mångfald skiftar också genom programmens uppdrag och målgrupper. UR:s definition av mångfald och spegling tar hänsyn till flera aspekter: kön, svensk/utländsk bakgrund, regional spegling, socioekonomisk bakgrund, utbildningsnivå, religiös tro/livsåskådning, kulturell identitet, nationella minoriteter, funktionsvariationer, sexuell orientering/identifikation och ålder. För att UR ska vara en relevant medie- aktör för hela landet och den variation som finns i befolkningen är det viktigt att människor med olika bakgrund och perspektiv syns och hörs i programmen och är delaktiga i att producera dem.