DNA-sekvensering. DNA-sekvensering är en Nobelprisbelönad metod att kartlägga arvsmassan med avseende på turordningen (sekvensen) i dess molekylära byggstenar (baser). Denna turordning är avgörande för den genetiska informa- tion som arvsmassan är bärare av. I likhet med PCR-metoden måste DNA-proverna förstärkas med ter- mocykling innan sekvensanalysen kan utföras. Termocyklingen är densamma som i PCR ovan, men andra reagenser används. Det leder till en annan typ av förstärkning och kallas här cykelsekvensering. Efter denna förstärkning analyseras proverna i ett DNA-sekvensinstrument. En starkt pådrivande faktor för den snabba tekniska utvecklingen av denna typ av instrument var HUGO-projektet (Human Genome Organisation), som startades år 1990. Projektets huvudsakliga uppgift var att kartlägga människans arvsmassa genom massiv DNA-sekvensering. Laboratorier över hela världen samarbetade för att identifiera de uppemot 6 miljarder baser som människans DNA består av. Denna utmaning ställde helt nya krav på dåtidens laboratorier. Nya metoder behövde utvecklas och ny utrustning anskaffas. Många laboratorier valde att helt ställa om från forskning i liten skala till storskalig och automatiserad genomforskning i en industriliknande miljö. När HUGO-projektet avslutades år 2001 fortsatte många laboratorier med mer djupgående studier av mänskliga populationer och med kartläggning av andra levande organismer. Under det senaste året har en ny sekvensteknologi lanserats som bygger på den i Sverige utvecklade ”pyro- sekvenseringsteknologin”. Ett USA-baserat företag, 454 Life Sciences, har köpt en licens avseende tekniken med målet att göra processen över hundra gånger snabbare. För att nå det målet har de utvecklat ett eget sätt att förstärka analysproverna. Denna metod bygger inte på termocykling i provrör utan förstärkningen sker i en helt egenutvecklad procedur. Systemet har nu börjat säljas av Roche och kostar cirka 5 MSEK per enhet. Även om systemets prestanda är hög finns det en nackdel; systemet klarar bara av att sekvensera ett genom åt gången, vilket betyder att det är omöjligt att analysera flera olika sorters DNA samtidigt. Det är en betydande begränsning och innebär att instrumentet inte är lika flexibelt som andra sekvenseringsinstrument från till exempel Applied Biosystems (ABI) och GE Healthcare (GE). Instrumentet från 454 Life Sciences kan därför betraktas som ett komplement för vissa applikationer där bara ett genom åt gången ska analyseras.
DNA-sekvensering. DNA-sekvensering är en nobelprisbelönad metod att kartlägga arvsmassan med avseende på turordningen (sekvensen) i dess molekylära byggstenar (baser). Denna turordning är avgörande för den genetiska informa- tion som arvsmassan är bärare av. I likhet med PCR-metoden måste DNA-proverna förstärkas med termocyk- ling innan sekvensanalysen kan utföras. Termocyklingen är densamma som vid PCR ovan, men andra reagen- ser används. Det leder till en annan typ av förstärkning och kallas här cyklisk sekvensering. En starkt pådrivande faktor för den snabba tekniska utvecklingen av denna typ av instrument var HUGO- projektet (Human Genome Organisation), som startades år 1990. Projektets huvudsakliga uppgift var att kartlägga människans arvsmassa genom massiv DNA-sekvensering. Laboratorier över hela världen samarbe- tade för att identifiera de uppemot 6 miljarder baser som människans DNA består av. Denna utmaning ställde helt nya krav på dåtidens laboratorier. Nya metoder behövde utvecklas och ny utrustning anskaffas. Många laboratorier valde att helt ställa om från forskning i liten skala till storskalig och automatiserad genomforsk- ning i en industriliknande miljö. Efter HUGO-projektet avslutande år 2001 har dessa stora institut inriktat sig på djupgående studier av mänskliga populationer och med kartläggning av andra levande organismer.