EEIG exempelklausuler

EEIG. En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) är en juridisk person och ett självständigt rättssubjekt med egen rättskapacitet som kan liknas vid ett handelsbolag som är verk- samt över nationsgränser. Något eget kapital krävs inte. Antalet medlemmar ska vara minst två fysiska eller juridiska personer som i olika länder bedriver verksamhet av ekonomisk art. Europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) kan registreras i Sverige. Registrering ska ske i den stat där sätet finns enligt bolagsavtalet. Rättkapacitet erhålls från registre- ringen. För ett EEIG som bedriver verksamhet i Sverige gäller i princip samma beskattningsregler som för ett svenskt handels- bolag, se avsnitt 4.4. Särskilda ansvarsbestämmelser finns i EEIG-förordningen (rådets förordning 2137/85 25 juli 1985). Enligt förordningens ingress, tionde stycket, omfattar ansvaret även skatter och avgifter. Av artikel 24 följer att medlemmarna svarar obegränsat solidariskt för alla grupperingens förbindelser. Innan likvida- tionen av en gruppering är avslutad får grupperingens borgenärer inte väcka talan mot en medlem för att få betalt, om Bolagsrättsliga bestämmelser, Avsnitt 1 41
EEIG. Vad som i inkomstskattehänseende gäller för svenska handels- bolag samt om delägare och andelar i dem, gäller också för EEIG samt för delägare respektive andelar i dem, 5 kap. 2 § IL. Inkomsten hos ett EEIG beskattas alltså hos delägarna och kapitalbeskattning vid avyttring av andelar sker på samma sätt som vid avyttring av andelar i ett handelsbolag. På motsvarande sätt finns det bestämmelser t.ex. i 6 kap. 1 § ML och 1 kap. 5 § SBL som gör att vad som gäller för svenska handelsbolag även gäller för ett EEIG. Samma sak gäller i fråga om deklarations- och uppgiftsskyldighet, 3 kap. 24 § LSK. Rättspraxis, Avsnitt 5 91

Related to EEIG

  • Krigsskador Försäkringen gäller inte för skada som har samband med krig, krigsliknande händelser, inbördeskrig, revolution eller uppror.

  • Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

  • Arbetsgrupper Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

  • Mervärdesskatt Vid utbetalning av skadeersättning avräknas mervärdesskatt för den som är redovisningsskyldig för mervärdesskatt.

  • Skadeersättning Försäkringsgivaren ersätter • skada värderad enligt punkt 12 • ränteförlust och/eller skälig räntekostnad under ansvarstiden med hänsyn till att ersättning betalas efter ansvarstidens slut. Vid beräkning av ränteförlust betalas avkastningsränta enligt Riksbankens referensränta med ett tillägg av 2 procentenheter • räddningskostnad enligt Allmänna Avtalsbestämmelser (AA) punkt 7.3, med avdrag för - självrisk enligt punkt 10.2 - underförsäkring och otillräckligt kalkylbelopp enligt punkt 13.4 - övriga bestämmelser som kan inverka på ersättningen, till exempel påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrifter enligt punkt 11.20.

  • Bemyndiganden 10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om

  • Självrisker Självrisken framgår av ditt försäkringsbrev.

  • Ersättningens storlek Övertidsersättning per timme ges enligt följande: Övertidsarbete kl. 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen eller, efter överenskommelse, kompensationsledighet med 1 1/2 timme för varje övertidstimme.

  • Särskilda villkor De villkor som finns här nedan gäller för din försäkring bara om de särskilt anges i ditt försäkringsbrev.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).