Mervärdesskatt-definition

Mervärdesskatt. Försäkringstagare ska på vår begäran utnyttja sin avlyftningsrätt för att återbetala mervärdesskatt som betalas till skadelidande.
Mervärdesskatt. I det fall upplåtelsen ingår i parkeringsverksamhet enligt lagen om mervärdeskatt (moms) förbinder sig hyrestagaren att förutom avgift erlägga vid varje tillfälle gällande moms. Moms erläggs samtidigt med avgiften och beräknas på angivet avgiftsbelopp samt på i förekommande fall utgående tillägg, enligt vid varje tidpunkt gällande momsregler.
Mervärdesskatt mervärdesskatt i enlighet med rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt för unionens del och mervärdesskatt i enlighet med Value Added Tax Act 1994 för Förenade kungarikets del.

Examples of Mervärdesskatt in a sentence

  • Mervärdesskatt som skall betalas av den försäkrade utgör ingen skada som omfattas av försäkringen, till den del den försäkrade har möjlighet till avdrag för beloppet enligt tillämpliga skatteregler.

  • Mervärdesskatt utgör en slutlig kostnad när den inte får dras av eller återbetalas som ingående mervärdesskatt.

  • Mervärdesskatt tillkommer på ovan angivna priser och ersättningar.

  • Mervärdesskatt ersätts inte i de fall då den försäkrade är redovisningsskyldig och kan göra avdrag för sådan skatt.

  • Mervärdesskatt ska inte tas ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning.


More Definitions of Mervärdesskatt

Mervärdesskatt. Fråga om tidpunkt för redovisning av utgående skatt för bygg a conton då beställaren gått i konkurs
Mervärdesskatt. Hyresobjektet hyrs ut för momspliktig verksamhet och till månadshyran tillkommer mervärdesskatt. Hyresbetalning Hyresbetalningsskyldigheten inträder från och med hyrestidens början. Hyresgästen skall mot faktura erlägga hyran i förskott senast den femte dagen i månaden till ett av hyresvärden angivet bankkonto. Vid dröjsmål erläggs dröjsmålsränta i enlighet med gällande räntelag.
Mervärdesskatt är en godtagbar kostnad om den kvarstår som slutlig kostnad för understödstagaren. Understödstagaren får hänföra allmänna omkostnader till den verksamhet som understöds om understödet inte har beviljats enligt totalkostnadsmodellen. Allmänna omkostnader är kostnader som orsakas av understödstagarens allmänna administration och som inte direkt kan hänföras till en viss funktion eller ett visst projekt. De allmänna omkostnaderna ska baseras på faktiska realiserade utgifter och de ska • riktas på ett tydligt och motiverat sätt, • stämma överens med budgeten för den verksamhet som finansieras, • dokumenteras separat, • bygga på samma grunder under hela användningstiden, • ligga i linje med upphovsprincipen. En separat redogörelse för grunderna för uppkomsten av allmänna omkostnader ska lämnas till ministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att låta bli att godkänna kostnader som ingår i redovisningen om det inte tydligt kan påvisas att kostnaderna hänför sig till den verksamhet som finansieras med statsunderstöd.
Mervärdesskatt är en stödberättigande kostnad endast om stödmottagare saknar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt på projektets verksamhet. Det är stödmottagares skyldighet att kontrollera om mervärdesskatt utgör en slutlig kostnad. En kostnad får aldrig täckas två gånger genom offentligt stöd. Följande kostnader är inte stödberättigande såvida inte annat framgår av beslutet om stöd. • kostnader för upprättande av avtal mellan projektpartner • finansiella kostnader, såsom transaktionsavgifter, växlingsavgifter och räntekostnader • böter, sanktionsavgifter eller rättegångskostnader • kostnader för nödvändiga tillstånd i projektet • kostnader för underleverantörskontrakt, om o anlitandet av en underleverantör ökar kostnaden för projektet utan att tillföra något motsvarande värde, o utgiften för underleverantören beräknats med en procentuell andel av totalkostnaden för projektet. Tillväxtverket prövar om en redovisad kostnad är helt eller delvis stödberättigande vid granskningen av ansökan om utbetalning.
Mervärdesskatt mervärdesskatt i enlighet med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) för unionens del och mervärdesskatt i enlighet med den norska lagen nr 58 av den 19 juni 2009 om mervärdesskatt för Norges del.
Mervärdesskatt är ett rättsområde som är i princip helt harmoniserat inom EU. Högsta Förvaltningsdomstolen har i rättsfallet HFD 2013 ref. 12 kommit fram till att de principer som EU-domstolen har slagit fast ska beaktas vid tillämpningen av mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Det innebär bl.a. att avdragsrätt för mervärdesskatt ska vägras om det mot bakgrund av objektiva omständigheter framkommer att bedrägeri eller missbruk har förekommit i samband med åberopande av rätten till avdrag. Av avgörande betydelse för avdragsrätten är om bolaget varit i god tro eller inte. Vidare har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2018 s. 704 angett att ett yrkande om avdrag för mervärdesskatt, till vilket det inte bifogas kompletterande upplysningar om de bakomliggande sakförhållandena, typiskt sett medför ett påstående om att avdraget hänför sig till vad som i skatterättslig mening utgör omsättning. Alltså innebär ett yrkande om avdrag för mervärdesskatt ett påstående om att avdraget inte grundar sig på en transaktion som ingår som ett led i annans momsbedrägeri. Den som är i ond tro om bedrägeriet anses därför lämna oriktig uppgift i momsdeklarationen i skattebrottslagens mening.
Mervärdesskatt. Hyresvärden är skattskyldig till mervärdesskatt för uthyrning av lokalen. Hyresgästen skall bedriva mervärdesskatteskyldig verksamhet i lokalen och skall utöver hyran erlägga vid varje tillfälle gällande mervärdesskatt. Mervärdesskatten som erläggs samtidigt med hyran beräknas på angivet hyresbelopp jämte, enligt vid varje tidpunkt gällande regler för moms på hyra, på förekommande fall enligt hyreskontraktet utgående tillägg och andra ersättningar. Om hyresvärden till följd av hyresgästens självständiga agerande- såsom upplåtelse av lokalen helt eller delvis i andra hand (även upplåtelse till eget bolag), eller överlåtelse- blir återbetalningsskyldig för moms enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen skall hyresgästen fullt ut ersätta hyresvärden med det återbetalda beloppet. Hyresgästen skall vidare utge ersättning för den kostnadsökning som följer av hyresvärdens förlorade avdragsrätt för ingående moms på driftskostnaderna som uppstår genom hyresgästens agerande. Hyresgästen skall också ersätta hyresvärden för till det återbetalda beloppet hörande andra kostnader såsom skattetillägg och kostnadsränta. Särskilt om mervärdesskatt på investeringar som hyresgästen utfört eller låtit utföra. Hyresgästen förbinder sig att senast den 15 januari varje år lämna upplysning om vilka investeringar (som avser ny- till- och ombyggnad samt vad som omfattas av det s.k. utökade reparationsavdraget) som gjorts i den av hyresgästen förhyrda lokalen under föregående kalenderår. Denna upplysning skall inkludera uppgift om storleken på den totala ingående mervärdeskatt som belöper på investeringarna ifråga samt uppgift om hur stor del av denna ingående mervärdeskatt som hyresgästen gjort avdrag för. Om hyresvärden, till följd av att hyresgästen inte uppfyllt sin ovan angivna upplysningsplikt, i sin redovisning inte behandlar investeringar (som avser ny- till- och ombyggnad samt vad som omfattas av det s.k. utökade reparationsavdraget) som investeringsvara enligt 8a kap. 2 § ML, och senare blir skyldig att jämka tidigare avdragen ingående mervärdeskatt avseende investeringarna skall hyresgästen fullt ersätta hyresvärden: • med det belopp hyresvärden blir skyldig att återbetala till skattemyndigheten, • för de kostnader, såsom exempelvis utredningskostnader, som hyresvärden åsamkats på grund av att de aktuella investeringarna i redovisningen ej behandlats i enlighet med reglerna i 8a kap. ML samt • för till det återbetalda beloppet hörande andra kostnader såsom skattetillägg...