Effektiv vård. Avtal finns avseende insatser till den kommunala hälso- och sjukvården i samtliga kommuner inom nämndområdet. Många av dessa har omförhandlats inför in- förandet av VG Primärvård 1 oktober. I grunduppdraget till vårdcentralerna ingår allmänläkarverksamhet med ett uppdrag omfattande överenskommet antal besök per listad. I åtagandet ingår även kommunal hälso- och sjukvård, vilket inkluderar hembesök dagtid, respektive kvällar, nätter och helger. Dessa hembesök ingår i volymtaket för allmänläkar- besök. Sex av tretton vårdcentraler kommer upp i nivåer som ger ersättning för hembesök, i mätning. Även att det har skett en ökning av antalet hembesök innebär resultatet att ett stort antal patienter inte erbjuds hembesök i den omfattning som det finns bedömda behov av. Om bedömningen av behov är korrekt, innebär det dåliga resultatet att patienter som inte kan ta sig till mottagning och är i behov av hembesök stannar hemma. Där blir de antingen försämrade med besök på jour eller akutmottagning som konsekvens, eller tillfrisknar. Närsjukvårdsbegreppet bygger på tanken att befolkningens behov av hälso- och sjukvård bör tillgodoses nära patienten. För att stimulera till en ökad andel besök inom närsjukvården erhölls en ersättning för täckningsgrad. Täckningsgraden visar hur stor andel av de listade invånarnas konsumtion av läkarbesök i öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses hos den vårdcentral där patienten är listad. Med besök i öppen hälso- och sjukvård menas inledningsvis läkarbesök som finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd och som registreras inom primärvård eller länssjukvård inom och utanför regionen oavsett vårdgivare. Läkarbesök på akutmottagningar och jourcentraler ingår också i beräkningsunderlaget. Samtliga vårdcentraler förutom Vårdcentralen Dalaberg erhåller ersättning för täckningsgrad. Vårdcentralen Dalaberg har en täckningsgrad på 44 % vilket är lågt, men en förbättring från föregående mätperiod (38 %). Det är endast Vårdcentralen Brålanda som når upp till den högsta ersättningsnivån. Tolv av tretton vårdcentraler har samma eller bättre resultat än vid förra mätningen. Vårdcentral Sjuntorps har försämrat sitt resultat något, från 56 % till 53 %. För att ytterligare utveckla närsjukvården är en ökad tillgång till andra specialister än allmänläkare, i närområdet, viktig. Några vårdcentraler har tillgång till annan specialist än specialist i allmänmedicin. Den vårdcentral som står för den största bredden är Xxxxx Xxxxxx vårdcentral i Trollhättan so...
Effektiv vård. Centrala barnhälsovårdsteamet ingår i ett antal nätverk och arbetsgrupper både på regional och på nationell nivå. Psykologerna har nära samverkan med både regionens verksamheter riktade mot barn och de kommunala verksamheterna.
Effektiv vård. Teckentolkverksamheten fortsätter att effektivisera. Statistiken visar att tolkverk- samheten har genomfört 12 204 uppdrag under 2009 vilket är 585 fler än 2008. Enligt avtalet är målet att minst 92 % av alla beställda uppdrag ska genomföras, 12 204 genomförda uppdrag innebär att Tolkverksamheten utfört 95,6 % av alla beställda uppdrag. Antalet uppdrag som inte kunnat genomföras på grund av att tolkanvändarna gjort en allt för sen avbokning eller uteblivit (tolk finns) ligger på 3,2 % vilket innebär att målet, under 5 %, uppfylls. Måluppfyllelsen klaras genom en god dialog med brukarrepresentanter i brukarråden och med ett aktivt informationsarbete.
Effektiv vård. Av tabellen nedan framgår att antal samtal till Sjukvårdsrådgivningen successivt har ökat. Antal samtal 2006 2007 2008 2009 SVR Fyrbodal 142 000 168 000 174 000 181 000 Samtalen tenderar att bli längre eftersom sjuksköterskorna vid behov kollar upp på vilken vårdcentral den uppringande är listad, bokar vid behov en tid på enheten och faxar över dokumentation från samtalet. Alla dessa åtgärder påverkar i nästa steg tillgängligheten.
Effektiv vård. För att patienter på ett effektivt sätt ska omhändertas på rätt vårdnivå förutsätts en god samverkan mellan allmän- och specialisttandvården. Under 2009 har nya rikt- linjer avseende gränssnittet mellan specialisttandvård och allmäntandvård antagits av folktandvården, detta ska tydliggöra ansvaret mellan de två vårdnivåerna. Det pågår också ett arbete med att vidareutbilda allmäntandläkare till så kallade nischtandläkare, för att på så sätt kunna ta hand om ett större behandlingspanorama inom allmäntandvården. Samverkan mellan allmän- och specialisttandvård finns i ledningsstrukturen och på kliniknivå. På kliniknivå sker samverkan i form av att specialisttandvården genom- för utbildningsinsatser till allmäntandvården (riktad både privat och offentlig) samt i form av konsultationer på telefon samt klinik. Inom sjukhustandvården krävs tillgång till en hel del narkos för att kunna genom- föra behandlingar, bland annat till äldre och personer med funktionsnedsättningar av olika slag. För att förbättra effektiviteten uppger sjukhustandvården att man under senare år arbetat mycket med kunskapsuppbyggnad om smärtlindring i allmäntandvården för att minska inflödet av patienter till specialistnivån.
Effektiv vård. Trots att mottagningarna är flexibla vid ombokning när det gäller cytologprov- tagning är bortfallet relativt stort. Mottagningarna försöker erbjuda ny tid utan väntetid. Därutöver försöker de samordna provtagning när kvinnan är på mottag- ningen gällande andra besök. Möjlighet för kvinnan att själv omboka och avboka via internet lyfts som ett viktigt utvecklingsområde som skulle underlätta både för patient och för mottagningen. Detta problem har lyfts av mottagningarna vid tidigare tillfällen och vi ställer oss frågande till varför inget händer. Besökstider som inte nyttjas tar resurser från andra delar av verksamheten, dessutom är det mycket tidskrävande för personalen att genomföra alla ombokningar. Täckningsgraden för cytologprovtagning varierar i nämndsområdet mellan 56-65 procent.
Effektiv vård. MÅLBESKRIVNING UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD FREKVENS
Effektiv vård. Alla mottagningar har öppna mottagningar samt tider avsatta för tidsbokade besök. Allmänt har verksamheterna ett flexibelt förhållningssätt när det gäller att ordna tider då behov finns, på detta sätt så reduceras också väntetiderna. En samordning av utvecklingsfrågor för ungdomsmottagningarna behövs, även om enheterna försöker stötta varandra genom nätverksmöten. Kansliet kommer att bjuda in till ett samråd kring detta.
Effektiv vård. Tillgängliga resurser skall utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål som att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården skall utformas och samverkan baseras på tillståndets svårighetsgrad, patientnyttan och kostnadseffektiviteten. Ett systematiskt arbete skall göras så kvalitetsbristkostnader i form av onödiga väntetider, omarbetningar och felbehandlingar minimeras NU-sjukvården åtar sig att: - Minska antalet slutenvårdstillfällen för diagnoser med ”undvikbar slutenvård” enligt regionens krav - Öka antalet standardiserade vårdprocesser/ vårdplaner och använda dom i klinisk vardag - Göra vårdprocesser och arbetssätt mer effektiva, ett exempel är direktinläggning till rätt vårdavdelning för vissa diagnoser, ett annat är patientstyrd tidsbokning - Anpassa behovet vårdplatser baserat på behovet av nya vårdformer och effektivisera slutenvården genom sammanslagning av mindre enheter
Effektiv vård. I grunduppdraget till vårdcentralerna ingår allmänläkarverksamhet med ett uppdrag omfattande överenskommet antal besök per listad. I åtagandet ingår kommunal hälso- och sjukvård, vilket inkluderar hembesök dagtid, respektive kvällar, nätter och helger. Dessa hembesök ingår i volymtaket för allmänläkarbesök. En målersättning fanns kopplad till antalet hembesök hos äldre. Det är endast Bengtsfors (Nygårds vårdcentral) och Ed (Edsgärdets vårdcentral) som erhållit denna målersättning. Om bedömningen av behov är korrekt, innebär det dåliga resultatet att patienter som inte kan ta sig till mottagning och är i behov av hembesök stannar hemma. Där blir de antingen försämrade med besök på jour eller akutmottagning som konsek- vens, eller tillfrisknar. För att stimulera till en ökad andel besök inom närsjukvården erhålls ersättning för täckningsgrad. Täckningsgraden visar hur stor andel av de listade invånarnas kon- sumtion av läkarbesök i öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses hos den vård- central där patienten är listad. Med besök i öppen hälso- och sjukvård menas inled- ningsvis läkarbesök som finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd och som registreras inom primärvård eller länssjukvård inom och utanför regionen oavsett vårdgivare. Läkarbesök på akutmottagningar och jourcentraler ingår också i beräk- ningsunderlaget. Vårdcentralerna i Dalsland har en täckningsgrad mellan 48 – 55 % och erhåller samtliga, i olika utsträckning, ersättning för uppnådd täckningsgrad. Täckningsgrad avseende närsjukvård, som också inkluderar bl a besök på lokal- sjukhusen, redovisas under avsnitt närsjukvård. Ett gemensamt projekt det s.k. ”remissflödesprojektet” pågår i samverkan mellan NU-sjukvården och Vårdcentralerna. Projektet syftar till att skapa rutiner och förutsättningar för att vård sker på rätt vårdnivå och att varje vårdnivå utnyttjas så effektivt som möjligt. Projektet har än så länge inneburit ett minskat remissinflöde till NU-sjukvården från att det tidigare varit en ökning. Specialister (internmedicin och ortopedi) har funnits på Åmåls vårdcentral till den 1 oktober och införandet av VG Primärvård, då detta upphörde.