Elektronisk anbudsinlämning exempelklausuler

Elektronisk anbudsinlämning. Statens inköpscentral använder sig av det webbaserade upphandlingsverktyget Tendsign för hantering av förfrågningsunderlag och anbud. Tendsign ägs av Visma Commerce AB. Anbud kan således inte lämnas i pappersformat, via fax eller e-post. Företrädare för anbudsgivare ansluter sig till Tendsign genom att registrera ett användarkonto på Tendsigns hemsida, xxx.xxxxxxxx.xxx. Den e-postadress som anbudsgivare använt för sin inloggning i systemet, är den som gäller för all vidare kommunikation i upphandlingen både från och till Statens inköpscentral. Den juridiska eller fysiska person vars organisationsnummer eller personnummer anges i Tendsignkontot betraktas som anbudsgivare. För de fall anbudet är lämnat av ett konsortium och separat blankett avseende konsortium har undertecknats, ses bolaget med Tendsignkontot som företrädare för konsortiet. Tekniska frågor om systemet ställs till Visma TendSign support per e-post: xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Manual, instruktionsfilm och vanliga frågor och svar finns på xxx.xxxxxxxx.xxx/xxxxxxx. Då TendSigns support inte har öppet dygnet runt är det viktigt att ta kontakt i god tid innan sista anbudsdag för att på så sätt garanteras teknisk support.
Sample 1Sample 2See All (12)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Elektronisk anbudsinlämning. Statens inköpscentral använder sig av det webbaserade upphandlingsverktyget TendSign för samtliga moment i denna upphandling. Anbud ska lämnas elektroniskt via TendSign, vilket innebär att anbud inte kan lämnas i pappersformat, via fax eller e-post. I de fall en anbudsgivare inkommer med flera anbud kommer Statens inköpscentral anse det senast inkomna som det giltiga anbudet. För supportfrågor gällande hanteringen av XxxxXxxx hänvisas till TendSigns support. Då TendSigns support inte har öppet dygnet runt är det viktigt att ta kontakt i god tid innan sista anbudsdag för att på så sätt garanteras teknisk support. Observera att den e-postadress som en anbudsgivare använt för sin inloggning i systemet, för denna upphandling, är den som gäller för all vidare kommunikation i upphandlingen både från och till Statens inköpscentral. Om anbudsgivaren deltar i flera upphandlingar i TendSign rekommenderas att anbudsgivaren inte svarar på olika upphandlingar i olika flikar i samma webbläsare vid samma tillfälle.
Sample 1Sample 2Sample 3
Elektronisk anbudsinlämning. Statens inköpscentral använder sig av det webbaserade upphandlingsverktyget Tendsign för hantering av upphandling, förfrågningsunderlag och anbud. Tendsign ägs av Visma Opic AB. Anbud lämnas elektroniskt via Tendsign, vilket innebär att anbud inte kan lämnas i pappersformat eller via fax eller e-post. Företrädare för anbudsgivare ansluter sig personligen till tjänsten Tendsign genom att registrera ett användarkonto på Tendsigns hemsida, xxx.xxxxxxxx.xxx. Anbudsgivare bör registrera användarkontot i god tid innan inlämning. Anbudsgivare uppmanas använda följande förfarande: Logga in, gå in under ”Annonser”, ”Aktuella annonser”, välj upphandlande myndighet "Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet" och aktuell upphandling och diarienummer. För supportfrågor gällande hanteringen av systemet kan Tendsigns support kontaktas på telefon 000-000 00 00. Det är även möjligt att komma i kontakt med Tendsign via deras hemsida. Då Tendsigns support inte har öppet dygnet runt är det viktigt att ta kontakt i god tid innan sista anbudsdag för att på så sätt garanteras teknisk support. Den e-postadress som anbudsgivare använt för sin inloggning i systemet, är den som gäller för all vidare kommunikation i upphandlingen både från och till Statens inköpscentral. I de fall en anbudsgivare inkommer med flera anbud kommer Statens inköpscentral anse det senast inkomna som det giltiga anbudet.
Sample 1
Elektronisk anbudsinlämning. Statens inköpscentral använder sig av upphandlingsverktyget Tendsign för hantering av förfrågningsunderlag och anbud. Tendsign ägs av Visma Commerce AB. Anbud lämnas elektroniskt via Tendsign, vilket innebär att anbud inte kan lämnas i pappersformat, via fax eller e-post. Företrädare för anbudsgivare ansluter sig personligen till tjänsten Tendsign genom att registrera ett användarkonto på Tendsigns hemsida, xxx.xxxxxxxx.xxx. Den e-postadress som anbudsgivaren använt för sin inloggning i systemet, är den som gäller för vidare kommunikation i upphandlingen både från och till Statens inköpscentral. Den juridiska eller fysiska person vars organisationsnummer eller personnummer anges i Tendsign-kontot betraktas som anbudsgivare. För de fall anbudet är lämnat av ett konsortium och separat blankett avseende konsortium har undertecknats, ses bolaget med Tendsign-kontot som företrädare för konsortiet. Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Tendsigns support på telefon 0000-000 000 eller e-post xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Då Tendsigns support inte har öppet dygnet runt är det viktigt att ta kontakt i god tid innan sista anbudsdag för att på så sätt garanteras teknisk support. Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande. Om en Anbudsgivare inte registrerar sig på TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan Statens inköpscentral inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer Anbudsgivaren tillhanda. Uppfyller anbudsgivare krav på anbudsinlämning? (Ja/Nej svar) Kravgräns Ja
Sample 1
Elektronisk anbudsinlämning. Uppdragsgivaren använder det webbaserade upphandlingsverktyget e-Avrop. Ansökan kommer att hanteras via e-Avrop. Ansökan kan endast lämnas elektroniskt via e-Avrop. För tillgång till e-Avrop krävs ett användarkonto. Företrädare för sökande ansluter sig personligen till tjänsten e-avrop genom att registrera ett användarkonto på e-Avrops hemsida, xxx.x-xxxxx.xxx. Observera att för supportfrågor gällande hanteringen av e-Avrop hänvisas till e-Avrops support. Den e-postadress som sökande använt för sin inloggning i systemet, är den som gäller för all vidare kommunikation både från och till Uppdragsgivaren. Observera att den juridiska person vars organisationsnummer anges i kontot i e-Avrop betraktas som den sökande. För de fall ansökan är lämnat av ett konsortium ses bolaget med kontot i e-Avrop som företrädare för konsortiet.
Sample 1
Elektronisk anbudsinlämning. Statens inköpscentral använder sig av det webbaserade upphandlingsverktyget Tendsign för samtliga moment i denna upphandling. Anbud ska lämnas elektroniskt via Tendsign, vilket innebär att anbud inte kan lämnas i pappersformat, via fax eller e-post. Företrädare för anbudsgivare ansluter sig personligen till tjänsten Tendsign genom att registrera ett användarkonto på Tendsigns hemsida, xxx.xxxxxxxx.xxx. Anbudsgivare bör registrera användarkontot i god tid innan inlämning. Anbudsgivare uppmanas använda följande förfarande: Logga in, gå in under ”Annonser”, ”Aktuella annonser”, välj upphandlande myndighet "Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet" och aktuell upphandling och diarienummer. För supportfrågor gällande hanteringen av Tendsign hänvisas till Tendsigns support. Då Tendsigns support inte har öppet dygnet runt är det viktigt att ta kontakt i god tid innan sista anbudsdag för att på så sätt garanteras teknisk support. Den e-postadress som anbudsgivare använt för sin inloggning i systemet, är den som gäller för all vidare kommunikation i upphandlingen både från och till Statens inköpscentral.
Sample 1

Related to Elektronisk anbudsinlämning

  • Elektronisk kommunikation Genom att använda denna webbplats eller kommunicera med oss på elektronisk väg, samtycker du till och bekräftar att vi kan kommunicera med dig elektroniskt på vår webbplats eller genom att skicka ett e-postmeddelande till dig, och du samtycker till att alla avtal, meddelanden, avslöjanden och annan kommunikation som vi tillhandahålla dig elektroniskt uppfylla alla juridiska krav, inklusive men inte begränsat till kravet att sådan kommunikation ska vara skriftlig.

  • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nodvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

  • Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Framtidsutsikter Den svenska vindkraften har haft en mycket stark expansion och vid ut- gången av 2015 stod vindkraften med sina 16,6 TWh för 10,5 procent av den svenska elproduktionen. Det kan jämföras med en produktion om 1 TWh 2006. Under 2015 sjönk utbyggnadstakten jämfört med 2014 som var ett rekordår för den svenska utbyggnaden. Att takten mattades av under 2015 är inte förvånande med tanke på den tidigare omfattande utbyggnaden och de historiskt sett låga ersättningsnivåerna. Energimarknaden är inne i en stark förändringsprocess. Med låga er- sättningsnivåer för el påverkas hela energisektorn och ingen produktions- metod står opåverkad från denna marknadsutveckling. Ekonomiska reali- teter tillsammans med miljöhänsyn förändrar produktionsmixen såväl som affärsmodeller. Vindkraft blir en allt viktigare del av inte bara den svenska elproduktionen utan också av den globala elproduktionen. Samtidigt för- söker fler och fler energibolag att sälja av eller minska sin exponering inom fossilbaserade produktionsmetoder. I Sverige syns bevis för en marknad i förändring bland annat genom besluten att inleda en förtida avveckling av kärnreaktorer på grund av bristande lönsamhet. Detta samtidigt som landbaserad vindkraft är ett av de absolut billigaste sätten att tillföra ny produktionskapacitet. Effektiviseringar i hela värdekedjan av ett vindkrafts- projekts livslängd för att möta investerarnas avkastningskrav är en nöd- vändighet. Genom markant sänkta kostnader för att etablera vindkraft kan projekt fortsatt realiseras med lönsamhet för den slutlige investeraren även i tider med låga samlade ersättningsnivåer för el och elcertifikat. Eolus långa erfarenhet av att uppföra vindkraftsanläggningar tillsammans med de fullständiga drift- och förvaltningstjänster bolaget erbjuder sörjer för att bolaget fortsatt ska kunna erbjuda attraktiva investeringsobjekt till olika kategorier av investerare. Eolus bedriver även verksamhet i USA, Norge, Finland och Baltikum. Förutsättningarna mellan länderna varierar vad gäller stödsystem, infrastruktur, vindresurser och behov av ny inhemsk elproduktion. Den amerikanska vindkraftsmarknaden som är den nyaste marknaden Eolus etablerat sig på är världens näst största efter Kina och har i och med den femåriga förlängningen av Production Tax Credit (PTC) getts stabilitet. Detta stöd tillsammans med ett otal olika mål och stöd på den delstatliga nivån samt en övergripande målsättning om att bli självförsörjande inom energiområdet lägger grund för positiva framtidsutsikter för vindkraften.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Utdelning Beslutas om kontant utdelning till aktieägarna innebärande att dessa erhåller utdelning som, tillsammans med andra under samma räkenskapsår utbetalda utdelningar, överskrider femton (15) procent av aktiens genomsnittskurs under en period om 25 börsdagar närmast före den dag, då styrelsen för Bolaget offentliggör sin avsikt att till bolagsstämman lämna förslag om sådan utdelning, ska, vid anmälan om teckning som sker på sådan tid, att därigenom erhållen aktie inte medför rätt till erhållande av sådan utdelning, tillämpas en omräknad teckningskurs och ett omräknat antal aktier. Omräkningen ska baseras på den del av den sammanlagda utdelningen som överstiger femton (15) procent av aktiens genomsnittskurs under ovannämnd period (extraordinär utdelning). Omräkningarna ska utföras av Bolaget enligt följande formler: Omräknad teckningskurs = (föregående teckningskurs x aktiens genomsnittliga börskurs under en period om 25 börsdagar räknat fr.o.m. den dag då aktien noteras utan rätt till extraordinär utdelning (”aktiens genomsnittskurs”)) / aktiens genomsnittskurs ökad med den extraordinära utdelning som utbetalas per aktie Omräknat antal aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av = (föregående antal aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av x (aktiens genomsnittskurs ökad med den extraordinära utdelning som utbetalas per aktie)) / aktiens genomsnittskurs Aktiens genomsnittskurs ska anses motsvara genomsnittet av det för varje börsdag under ovan angiven period om 25 börsdagar framräknade medeltalet av den under dagen noterade högsta och lägsta betalkursen enligt den kurslista på vilken aktien är noterad. I avsaknad av notering av betalkurs ska i stället den som slutkurs noterade köpkursen ingå i beräkningen. Dag utan notering av vare sig betalkurs eller köpkurs ska inte ingå i beräkningen. Enligt ovan omräknad teckningskurs och omräknat antal aktier fastställs av Bolaget två bankdagar efter utgången av ovan angiven period om 25 börsdagar och ska tillämpas vid teckning som verkställs därefter. Vid teckning som verkställs under tiden innan den omräknade teckningskursen och det omräknade antalet aktier som varje teckningsoption ger rätt att teckna har fastställts, ska bestämmelserna i moment C sista stycket ovan äga motsvarande tillämpning.