EN ORDNINGSVAKTS STRAFFRÄTTSLIGA STÄLLNING. En ordningsvakt har rätt att vid behov använda omfattande befogenheter att ingripa mot individens frihet och självbestämmanderätt. Dessa befogenheter gäller bland annat rätten att visitera en person, avlägsna honom från platsen samt gripa och hålla honom i förvar. Ordningsvakten har dessutom i sin uppgift rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga och försvarliga. Eftersom ordningsvakter har getts dessa exceptionella rättigheter som i allmänhet tillhör endast tjänstemän, har de ansetts ha ett större ansvar för sina gärningar än vad vanliga medborgare har. Ordningsvakter omfattas av straffrättsligt ansvar endast då de utför ordningsvaktsuppgifter. Som motvikt till det straffrättsliga ansvaret åtnjuter ordningsvakten ett särskilt straffrättsligt skydd. Ordningsvakten skyddas av den bestämmelse i strafflagen i vilken det föreskrivs vara straffbart att göra motstånd mot en person som upprätthåller ordningen. Den som gör sig skyldig till detta brott kan dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader. Ordningsvakten bör observera att brottet kan anses begånget redan genom att man hotar ordningsvakten med våld, och behöver alltså inte innebära aktiv användning av våld. Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att personen genom våld eller hot om våld hindrar eller försöker hindra en person som upprätthåller ordningen från att fullgöra en uppgift som ankommer på honom eller annars försvårar fullgörandet av denna uppgift.
