Europeiska gemenskapens lagstiftning exempelklausuler

Europeiska gemenskapens lagstiftning. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005 av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för foderhygien (EUT L 35, 8.2.2005, s. 1).
Sample 1Sample 2Sample 3
Europeiska gemenskapens lagstiftning. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 sep­ tember 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 378/2005 (EUT L 59, 5.3.2005, s. 15). — Rådets direktiv 82/471/EEG av den 30 juni 1982 om vissa produkter som används i djurfoder (EGT L 213, 21.7.1982, s. 8), senast ändrat genom direktiv 2004/116/EG (EUT L 379, 24.12.2004, s. 81).
Sample 1Sample 2Sample 3
Europeiska gemenskapens lagstiftning. Bestämmelser om Europeiska gemenskapens växtförädlarrätt ingår i rådets förordning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens växtförädlarrätt. Innehavare av gemenskapens växtförädlarrätt har samma skydd som innehavare av växtförädlarrätt enligt denna lag, om inte något annat bestäms i denna lag.
Sample 1Sample 2Sample 3
Europeiska gemenskapens lagstiftning. Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. — Kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 av den 4 juli 2008 om erkän­ nande av skyddade zoner som utsätts för särskilda växtskyddsrisker inom gemenskapen.
Sample 1Sample 2
Europeiska gemenskapens lagstiftning. Rådets direktiv 69/464/EEG av den 8 december 1969 om bekämpning av potatiskräfta. — Rådets direktiv 74/647/EEG av den 9 december 1974 om bekämpning av nejlikvecklare. — Kommissionens beslut 91/261/EEG av den 2 maj 1991 om erkännande av Australien som fritt från Xxxxxxx xxxxxxxxx (Burr.) Winsl. et al. — Kommissionens direktiv 92/70/EEG av den 30 juli 1992 om närmare bestäm­ melser för undersökningar som skall genomföras med avseende på erkän­ nande av skyddade zoner i gemenskapen. — Kommissionens direktiv 92/90/EEG av den 3 november 1992 om förpliktel­ ser som producenter och importörer av växter, växtprodukter eller andra föremål skall uppfylla och om närmare bestämmelser för registrering av sådana personer. — Kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter eller andra föremål inom gemenskapen och om närmare be­ stämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om ersättande av växtpass. — Kommissionens beslut 93/359/EEG av den 28 maj 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av Thuja L. med ursprung i Förenta staterna. — Kommissionens beslut 93/360/EEG av den 28 maj 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av Thuja L. med ursprung i Kanada. — Kommissionens beslut 93/365/EEG av den 2 juni 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets di­ rektiv 77/93/EEG avseende värmebehandlat trä av barrträd som har sitt ur­ sprung i Kanada, och om fastställande av detaljerna i det indikatorsystem som skall tillämpas för värmebehandlat trä. — Kommissionens beslut 93/422/EEG av den 22 juni 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av barrträd som har torkats i torkugn och som har sitt ursprung i Kanada, och om fastställande av detaljerna i det indikatorsystem som skall tillämpas för det ugnstorkade träet. — Kommissionens beslut 93/423/EEG av den 22 juni 1993 om bemyndigande för medlemsstaterna att fastställa undantag från vissa bestämmelser i rådets direktiv 77/93/EEG avseende trä av barrträd som har torkats i torkugn och som har sitt ursprung i Förenta staterna, och om fastställande av detaljerna i det indikatorsystem s...
Sample 1Sample 2

Related to Europeiska gemenskapens lagstiftning

  • Sjuklönetidens längd Huvudregel Undantag 1 Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 måna- derna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, skall antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet. Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karens- dagar), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påver- kas ej av ovanstående begränsningsregel. Undantag 2 Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upphör rätten till sjuklön.

  • Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om tolv veckor eller den period som motiveras av arbetsförhållandena. För personal som inte tjänstgör på fast lista sammanfaller begränsningsperioden med kalendermånad. De lokala parterna ska verka för att den ordinarie arbetstiden kan tas ut. För arbetstagare med ordinarie arbetstid till någon del förlagd till lördags- eller söndagsdygn får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod. För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till tid mellan kl 21.00 och 05.00 minst två gånger per vecka i genomsnitt får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod. För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden och med viss frekvens av nattarbete skall den ordinarie arbetstiden understiga 38 timmar i genomsnitt per vecka. För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod. För kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod. För arbetstagare med minst 25% av ordinarie arbetstid förlagd till tid mellan kl. 22.00 och 06.00 (”ständig natt”), som har fridagar förlagda till minst i genomsnitt två av tre helger (lördag-söndag) under ett kalenderår, är arbetstiden 36 timmar och 20 minuter per vecka och begränsningsperiod. Inskränks helgledighet ytterligare är arbetstiden 34 timmar 20 minuter per vecka och begränsningsperiod. Avstämningsperiod sammanfaller med begränsningsperiod. överskjutande tid vid heltidsarbete kompenseras enligt § 7 mom 7b eller mom 8b. överskjutande tid vid deltidsarbete kompenseras med mertidsersättning enligt § 8 mom 7 eller 8 upp till ordinarie arbetstidsmått för heltidsarbete.

  • Tillämplig lagstiftning Aktierna ges ut under aktiebolagslagen (2005:551) och regleras av svensk rätt.

  • Lagstiftning Försäkringsavtalslagen (FAL) och övrig svensk lagstiftning tillämpas för detta avtal.

  • Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress

  • Gemensam utbildning Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av centralorganisationernas samarbetsorgan eller samarbetsorganen i deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på en annan plats. Parterna fastställer att den gemensamma utbildningen vanligtvis äger rum på det ändamålsenligaste sättet på de enskilda arbetsplatserna, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som med tanke på arbetarskyddssamarbetet är nödvändiga hör till den gemensamma utbildning som avses här. I grundkursen kan under de förutsättningar som anges i detta avtal medlemmar i arbetarskyddskommittéen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud delta. Arbetarskyddsfullmäktig får delta i specialkurser. Den som deltar i utbildningen betalas ersättning så som bestäms under punkt 7.1. Om deltagandet i utbildningen avtalas utgående från utbildningens karaktär lokalt i det berörda samarbetsorganet eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning som gäller deltagandesystem och lokalt avtalande. Överenskommelser om deltagande i utbildning kan också ingås mellan arbetsgivaren och den person som deltagandet gäller. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samverkan vidtar åtgärder för att ordna utbildnings om deltagandesystem och lokalt avtalande. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med att ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.

  • Förvaltningschef Utfärda fullmakt för ombud att föra kommunens talan inom nämndens område inför domstol och andra myndigheter. 6:15 KL Ordföranden Kommunjurist Till exempel inför Statens VA-nämnd eller Mark- och miljödomstolen

  • Europeiska unionens officiella tidning L 191/165 IND Indikatorer (1) Verifikatorer (2) Departement (3) Verifieringsorganisationer (4) Verifieringsmetod (5) Organ som ansvarar för att kontrollera verifierings- och kontrollmetoden (6)

  • Förvaltning Försäkringskapitalet i sparförsäkringsmoment kan förvaltas med s.k. traditionell förvaltning med garanterad ränta eller med förvaltning i fonder. Mottagna sparpremier placeras på det sätt som försäkringstagaren angivit för försäkringen. Om inte försäkringstagaren har bestämt annorlunda kan den försäkrade bestämma om annan placering för kommande premier. Sådan ändring måste göras minst en bankdag före premiebetalningen för att kunna beaktas. Flytt av försäkringskapital kan ske enligt de regler som beskrivs i punkt 12.

  • Avkastningsskatt SPP är skyldigt att betala avkastningsskatt på försäkringskapitalet. Avkastningsskatt beräknas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. För att täcka SPPs skattekostnader minskas försäkringens försäkringskapital varje år med motsvarande belopp som SPP har att betala i avkastningsskatt.