Fakturering och fakturaunderlag. 15.1 Fakturan får endast avse ersättning inom ramen för avtalet samt att fakturan inte får avse oavslutade tjänster.
Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15. 8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura). 8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat. 8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen. 8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid. 8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd. 8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista. 8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter: 8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter. 8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet. 8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand. 8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser. 8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden. 8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.
Fakturering och betalningsvillkor Om inte något annat särskilt avtalats i Upp- dragsbrevet ska följande gälla. Uppdragstagaren fakturerar Uppdragsgivaren löpande baserat på det arbete som utförts och de utlägg som gjorts. Uppdragstagaren kan alternativt fakturera Upp- dragsgivaren a conto baserat på uppskattat ar- vode för Uppdraget. Uppdragsgivaren ska betala senast tio (10) dagar från fakturadatum. Vid för- senad betalning tas dröjsmålsränta ut enligt rän- telagen (1975:635).
Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.
Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.
Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 15 februari 2022 • Avtal om Mini-Maria mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Mölndals stad • Verksamhetsbeskrivning Mini-Xxxxx XXXX • Ekonomisk kalkyl • Samverkansavtal Mölndal och Härryda avseende öppenvårdsmottagning Mini-Maria Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Uppstarten av Mini-Maria innebär att en integrerad öppenvårdsmottagning ska bedrivas i samarbete mellan region och kommun. Huvudmottagningen som kommer ligga i Krokslätt, Mölndal, ska vara tillgänglig för ungdomar upp till 21 år med frågor eller problematik rörande alkohol, droger eller spel om pengar. Mottagningen ska även vända sig till de ungas närstående samt till professionella som kommer i kontakt med målgruppen. Härryda kommun, Stenungssunds kommun och Kungälvs kommun kommer att ingå i arbetet med Mini-Maria. Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad utformar ett samverkansavtal med respektive kommun som närmare reglerar kommunernas interna samverkan inom ramen för Mini-Marias verksamhet nämnda kommuner emellan. Från början var det nio kommuner som skulle samverka med regionen. Fem av dessa har bildat egna kluster och skapar egna avtal med regionen (Lilla Edet, Ale, Lerum, Alingsås, Partille). Huvudmannaskapet är uppdelat där VGR är huvudman för den del av verksamheten som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad är huvudman för den verksamhet som bedrivs enligt socialtjänstlagen. Mini-Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar kan söka sig på eget initiativ för att söka råd, stöd och behandling för problem rörande riskbruk, skadligt bruk och beroende. Kommunerna kommer framgent att upprätta när-mottagningar och personalen kommer därmed att ambulera. Verksamheten ska samfinansieras och det ska finnas en tydlig uppdelning av huvudmännens ansvarsområden utifrån profession och lagstadgade skyldigheter. Kommunikationsplan förbereds av VGR och kommer att tillsammans med kommunernas kommunikatör samordna informationen till allmänheten. Bland annat ska informationen förklara vad Mini-Maria är, var mottagningarna finns, att det är kostnadsfritt och att personalen har tystnadsplikt. Lämpliga kanaler är kommunernas hemsidor, men även pressmeddelanden, sociala medier, skolor, vårdverksamheter, föreningar etcetera kan användas. VGR och respektive kommun är arbetsgivare och har ansvar för sin respektive personal. Mölndals stads Social- och arbetsmarknadsförvaltning rekryterar socionomer och VGR rekryterar sjuksköterskor, läkare och psykolog, varav de två sistnämnda roterar mellan nio olika kommuners Mini-Maria mottagningar. Både region och kommun placerar ut sin personal utifrån målgruppens invånarantal i respektive kommun.
Villkor och anvisningar Styrelsen i Realtid beslutade den 7 april 2020 under förutsättning av extra bolagstämmans godkännande den 28 april 2020 om att genomföra en publik nyemission av aktier och teckningsoptioner (tillsammans ”Units”) (”Nyemissionen”). Varje Unit innehåller en (1) aktie och en (1) teckningsoption av serie TO1. Nyemissionen omfattar högst 6 666 666 Units motsvarande ett emissionsbelopp om 20 MSEK. Vid full teckning av teckningsoptionerna tillförs Bolaget ytterligare maximalt 5,2 MSEK. Vid överteckning kan en övertilldelningsoption om 1 666 666 Units (uppgående till 5,0 MSEK) komma att utnyttjas.
Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.
Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.
