Flexibilitetsmarknad exempelklausuler

Flexibilitetsmarknad. Där affärsmodell 1 och 2 anses vara kontrakt som gäller bilateralt, mellan nätägare och kund. Modell 1 appliceras främst för större kunder såsom industrier och kan komma att öka när även mindre aktörer i högre grad installerar så kallade smarta mätare och automation. Det kan dock vara utmanande för nätägaren att rent operativt hantera en stor mängd avbrytbara abonnemang. Kompensationen för avbrytbara tariffer sker genom att distribuera prissättning mellan kunder. En kund som får en reducerad tariff medför därmed att en annan kund får högre tariffer. Nätägaren får varken högre eller lägre inkomst. I affärsmodell 2 appliceras på samma sätt men kompensationen är det som skiljer de åt. Med ett flexibilitetskontrakt betalar nätägaren direkt för flexibiliteten, något som i stället höjer kapitalbasen för nätägaren. Att tillämpa flexibilitetskontrakt anses också vara enklare av den anledningen, att nätägaren inte behöver gå efter den reglering som gäller för tariffer. En höjd kapitalbas skulle dock på kort sikt kunna höja elnättarifferna generellt. Den tredje affärsmodellen är att avtala om flexibilitet genom marknader. På flexibilitetsmarknader kan producenter och elkonsumenter buda in med effekt de kan tänka sig att producera mer av eller avvara. Sedan kan nätägare på exempelvis lokalnäts- eller regionnätsnivå köpa den flexibiliteten. I Sverige finns flera pilotprojekt, bland annat marknadsplattformen Switch som utvecklats av E.ON Energidistribution (Nordiska ministerrådet, 2017). För nätägaren behöver priset i grund och botten reflektera de marginalkostnaderna som uppstår för att bistå varje slutkund med efterfrågad tillförsel (Hackett, et al., 2021). Harold et al. (2021) beskriver att kompensationen kan utformas genom rabatterad avgift eller genom ersättning vid styrning för avbrytbar leverans. Nordiska ministerrådet (2021) lyfter villkorad anslutning som ett möjligt alternativ då nätägaren bedömer att den höjda nätinvesteringskostnaden fortfarande understiger priset för att kunden ska bidra med sin flexibilitet. Nordiska ministerrådet poängterar dock att nätägaren riskerar att gå miste om billigare flexibilitet som hade kunnat erbjudas av befintliga kunder. En välfungerande marknad sätter ett pris utifrån utbud och efterfrågan och kan frigöra den billigaste flexibiliteten. Den billigaste flexibiliteten är rent samhällsekonomiskt det mest effektiva då kundkollektivet i slutändan betalar mindre för att nätet ska operera och distribuera el. Nätägarens betalnings...