Bakgrund. Bostads AB Svedalahem (Svedalahem) är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag. I enlighet med gällande ägardirektiv för Svedalahem medverkar bolaget bland annat till anskaffning av bostäder för kommunens bostadssociala behov. Kommunens lagstadgade skyldigheter att anordna boende gäller följande målgrupper. − Vissa äldre (socialtjänstlagen). − Vissa funktionsvarierade (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). − Nyanlända (lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning). För andra målgrupper finns ingen uttalad skyldighet med undantag för bostadslösa personer som har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad, till exempel på grund av missbruk eller psykisk ohälsa. De målgrupper som beskrivs ovan erbjuds ofta boenden på den så kallade sekundära bostadsmarknaden vilket innebär att de antingen erbjuds andrahandshyresavtal där kommunen innehar förstahandshyresavtalet eller kategoribostäder i form av bland annat LSS- bostäder, särskilda boenden eller kollektivboenden. Denna utredning och dess förslag till beslut rör överföring av vissa förstahandshyresavtal från Svedala kommun till andrahandshyresgästen. Xxxxxx Xxxxxxx, stabschef kommunledningen 2020-01-21 Xxxxxxx Xxxxxxxx, verksamhetscontroller Vård och omsorg Antalet andrahandsavtal som kommunen hanterar har ökat de senaste åren och motsvarar idag ca 10% av Svedalahems bestånd. Förklaringen är i huvudsak lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning som trädde i kraft i mars 2016. Xxxxxxx har inflödet av nya avtal varit högre än de som valt att säga upp sitt andrahandskontrakt. En följd av detta är att arbetet som kommunens tjänstemän lägger ner på att hantera andrahandsavtalen har ökat i motsvarande grad.
Bakgrund. Ändrade obligationsvillkor (vid Skriftligt Förfarande genomfört i mars 2019) • För att stärka Emittentens finansiella situation samt givet de kraftiga förseningarna i projektet i Karlholm Strand beslutades även i det Skriftliga Förfarandet att: • Avyttra tilläggssäkerheterna som ställts för Obligationerna, ägda av dotterbolaget MI Andersson Fastighetsbolag AB, fastigheterna ”Sanden” och ”Järfälla”, samt med nettolikviden amortera på de Seniora Obligationerna • Per mars 2018 införa en ”vinstdelningsränta” (eng ”profit sharing interest”) motsvarande 4% respektive 6% p.a. på de Seniora respektive Juniora obligationerna som utbetalas om och när hela det nominella beloppet är återbetalat • Förlänga återbetalningsdagen med 4 år respektive 5 år för de Seniora respektive Juniora obligationerna • Under 2023 genomfördes ett Skriftligt Förfarande för de Seniora Obligationerna som bl.a. förlängde återbetalningsdagen med ett år till att sammanfalla med de Juniora Obligationerna. Amortering • Norra Stockholm 14,9 mil • Arlanda 11,7 mil • Uppsala 7,5 mil • Gävle 3,6 mil • I enlighet med beslutet som fattades vid det Skriftligt Förfarande genomfört i mars 2019 inleddes en process med att avyttra fastigheterna ”Sanden” och ”Järfälla” för att med nettolikviden genomföra en amortering på de Seniora Obligationerna. • De tidigare ägarna till Koncernen motarbetade dock processen genom att flytta ut fastigheterna från MI Andersson Fastighetsbolag AB, i strid mot pantavtal och obligationsvillkor. • I juni 2019 förklarades MI Andersson Fastighetsbolag AB i konkurs, varefter en rättslig process för att återvinna fastigheterna tog vid. • Efter beslut i Hovrätten, avslutat konkursförfarande och försäljning av fastigheterna genomfördes en amortering på de Seniora Obligationerna i december 2022, med ett belopp motsvarande ca 31% av det nominella beloppet (eller motsvarande ca SEK 108m). Karlholm Strand • Projektet i Karlholm Strand har blivit ytterligare försenat, främst beroende på utdragna detaljplane- och bygglovsprocesser. Emittenten är beroende av en effektiv och medgörlig handläggning från kommunen, vilket inte varit fallet. • Processerna avseende deponin på fastigheten har också påverkat tidsplanen för detaljplan och bygglov negativt. Enligt Emittenten är deponin nu hanterad i särskild ordning och kommer inte påverka den fortsatta bostadsutvecklingen i området. • De tidigare ägarna lämnade också flera av bolagen inom Koncernen i en finansiellt utmanande situation, vilket Xxxxxx ...
Bakgrund. Den 28 september 2000 fick fastighetsmäklaren X vid mäklarföretaget A ett uppdrag att förmedla försäljningen av en bostadsrättslägenhet. Någon försäljning kom aldrig 2002-03-20:6 till stånd. Uppdragsgivaren har i en anmälan till Fastighetsmäklarnämnden riktat kritik mot mäklaren X och mäklarföretagets VD fastighetsmäklare Y. Hon har sammanfattningsvis uppgett följande. Den första spekulantlista hon erhöll överensstämmer inte med den som hon senare erhöll och som kompletterats med telefonnummer. Hon har kontaktat de personer som finns på den senare listan. Två av dem uppgav att de tittat på lägenheten men inte lämnat något bud. Fyra uppgav att de vare sig tittat eller lämnat bud och en av dem kan inte ens minnas att hon ringt angående denna lägenhet. Beträffande den sjunde personen på listan fick hon endast tala med fadern som inte mindes om dottern varit i lägenheten. Han var dock helt säker på att hon inte lämnat något bud. Mäklaren X har endast haft tre eller möjligen fyra visningar på tre månader. Mäklaren X har inte heller låtit henne ta del av resultaten av visningarna. Mäklaren Y har uppträtt arrogant och vilseledande då han försöker skrämma henne att tro att han skulle ha fortsatt rätt till provision i den händelse någon av spekulanterna efter avtalstidens slut skulle bli köpare. Till anmälan har fogats de två breven med uppgift på spekulanter som uppdrags- givaren har erhållit. I det första brevet daterat den 17 januari 2001 finns följande text före de angivna namnen. ”Jag har haft följande spekulanter på Er lägenhet och vid försäljning till någon av nedanstående personer förbehåller jag mig rätten till provi- sion.” Därefter finns nio personer angivna med namn. I det andra brevet daterat den 31 januari 2001 finns följande text. ”På uppdrag av mäklaren X översändes härmed lista avseende de spekulanter som visat intresse för ovan rubricerad lägenhet.” Under rubriken spekulantlista finns sju personer angivna med namn, adress och telefon- nummer. Samtliga sju fanns med på den första listan. Mäklaren X och mäklaren Y har tillbakavisat kritiken och i ett gemensamt yttrande i huvudsak uppgett följande. Den spekulantlista som först presenterades innehöll namn på två personer med samma efternamn, vilka kontaktade mäklaren X och bad att få återkomma. De lämnade inte något telefonnummer och har därför inte kunnat tas med på den lista som innehåller telefonnummer och som har tillkommit sedan uppdragsgivaren begärt komplettering av den lista som hon först erhå...
Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.
Bakgrund. Norrtälje kommun som är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening (”Föreningen”). Föreningens upplånings- och utlåningsverksamhet bedrivs i det av Föreningen helägda dotterbolaget Box 800, 761 28 Norrtälje Xxxxxxxxxxx 00 0000-000 00 xxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxx.xx Sid 1 av 4 Kommuninvest i Sverige AB (publ) (”Kommuninvest”). För att Kommuninvest i sin upplåning ska få bästa möjliga kreditvillkor på lånemarknaden återfinns i Föreningens stadgar som villkor för medlemskap, att samtliga medlemmar enligt separat tecknad borgensförbindelse ska ansvara solidariskt såsom för egen skuld för Kommuninvests samtliga förpliktelser. Samtliga medlemmar har tecknat borgensförbindelse. Norrtälje kommun utfärdade sin borgensförbindelse den 9 februari 2011. Samtliga kommunala borgensförbindelser förvaras hos Kommuninvest. Vid Kommuninvests upptagande av lån på lånemarknaden presenteras borgensförbindelserna för långivaren. I den praktiska hanteringen vid företeende av borgens-förbindelser i samband med Kommuninvests upplåning företräder således Kommuninvest medlemmarna gentemot långivarna.
Bakgrund. Under åren 2016 och 2017 utfördes markundersökningar vid den tidigare avfallsdeponin Utvägstippen, del av fastigheterna Räfsja 1:7 och Tälje 3:1. Syftet var att undersöka möjligheten att detaljplanelägga området för bostadsändamål. Utvägstippen är en deponi där det mellan åren 1951-1972 har tippats hushållssopor, industriavfall, kasserade vitvaror, bilvrak, anläggningsjordar, med mera. Undersökningar visar att sammansättningen varierar. Inom de norra delarna av deponin innehåller fyllnadsmassorna mycket block och sten medan i de mer centrala och sydliga delarna av deponin består fyllningen av hushållssopor, tegel, trä och porslin. Mellan 1972-1985 hade ”gatukontoret” samlat på sig lämpligt material i form av jord och sten som man använt för att täcka över Utvägstippen. På senare år har Utvägstippen använts som tillfälligt upplag av ris och snötippning. 2015 användes den av NCC för att lagra riven asfalt från vägarbeten på Vätövägen. Miljöprovtagning av mark, sediment, grundvatten och gas utfördes av Geosigmas fälttekniker den 15 och 16 juni samt 1 juli 2016. Undersökningen visar på förekomst av främst alifatiska kolväten och PAH:er i nivåer över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM (mindre känslig markanvändning) i det södra området. I detta område är det upp mot 7 meter fyllnadsmassor med liknande karaktär och det rör sig därför om stora mängder deponerade massor med hög organisk halt och förhöjda föroreningsnivåer. I det södra området visar även grundvattnet förhöjda föroreningsnivåer av alifater, BTEX och PAH:er samt kobolt. Gasmätningarna visar på metangasnivåer över 5% vilket med CIRIA:s bedömningsgrunder innebär att bostadsbygge inte ska ske utan åtgärder. Den kompletterande miljötekniska markundersökningen utfördes 10, 16 och 17 februari 2017, grundvatten- och gasprovtagning skedde den 8 mars 2017. Jordprovtagningen bestod av provgropsgrävning samt borrning. Borrningen utfördes med rotasonicteknik vilket är en kärnprovtagningsmetod som genomfördes av det holländska företaget Groundresearch. Större andelen av massorna som ligger i området utgörs av anläggningsmassor blandat med tegel, asfalt, gips, armeringsjärn med mera. Det förekommer dock ställvis hushållssopor och material med högre organiskt innehåll i massorna. Metallhalterna som överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden är heterogent spridda i materialet och de går inte att avgränsa till speciella platser eller djup. Grundvattenanalyserna visar på höga halter av lätta PAH:er främst na...
Bakgrund. Ramavtalet har tillkommit genom upphandling enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Beställare kan utan att själv genomföra upphandling göra Avrop från Ramavtalet. Genom Ramavtalet ska Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx till Beställare tillhandahålla de Tjänster som omfattas av Ramavtalet enligt de villkor som följer av Ramavtalet, Allmänna villkor för Avrop och Avropsavtalet.
Bakgrund. I en skrivelse till Fastighetsmäklarnämnden har en anmälare ifrågasatt om det är förenligt med fastighetsmäklarlagen att blanda mäklarverksamhet med försäljning av nyproduktion av villor. Till anmälan har fogats två annonser. Mäklaren X har anfört bl.a. följande. Han är ägare till mäklarföretaget. I bolaget arbetar han uteslutande som fastighetsmäklare. Bolaget säljer också villor för en hustillverkare. Denna uppgift handhas av en anställd på företaget som har samtliga kontakter med kunderna och hustillverkaren. Den anställde är inte registrerad som fastighetsmäklare. Ingen av hans kunder har känt något rubbat förtroende för honom. Av uppgifter i Patent- och registreringsverkets bolagsregister framgår att mäklaren X är styrelseledamot och firmatecknare för mäklarföretaget A. Vidare framgår att bolagets verksamhet är att bedriva försäljning av monteringsfärdiga hus, fastighetsförmedling samt därmed förenlig verksamhet. Mäklaren X har begärt muntlig förhandling för att bereda honom och den anställde vid företaget möjlighet att redogöra för verksamheten i bolaget. Mäklaren X har även begärt att Fastighetsmäklarnämnden skall bordlägga ärendet i avvaktan på ett klargörande från regeringen med anledning av att nämnden den 26 januari 2000 beslutat att till regeringen överlämna en skrivelse angående frågan om förtroenderubbande verksamhet.
Bakgrund. Föreningen skall bygga och driva ett kommunikationsnät för bredband baserat på optisk fiber. Den del av nätet som används gemensamt av medlemmarna, föreningsnätet, skall finansieras av Föreningens egna kapital och nätet kommer därmed att utgöra en anläggningstillgång hos Föreningen. Föreningen ansvarar för och upprättar gemensamma avtal för samtliga medlemmar, och i förekommande fall icke medlemmar, i enlighet med fastställda regler. Föreningen upprättar avtal med KommunikationsOperatör (KO) för övervakning samt distribution av tjänster i nätet.
Bakgrund. Dessa "Allmänna Villkor för Avropad Tjänst" i fortsättningen kallade ”Allmänna villkor” gäller för Konferenser och Möten som ska levereras efter Avrop från nedan angivet Ramavtal. Med Ramavtal avses i dessa Allmänna villkor, Ramavtal för Konferenser och Möten mellan Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet, nedan benämnd Statens inköpscentral, och Ramavtalsleverantör. Allmänna villkor gäller för samtliga Avrop som sker inom ramen för angivet Ramavtal, oavsett om de Allmänna villkoren bifogas eller inte.