Förmånstagare till återbetalningsskydd exempelklausuler

Förmånstagare till återbetalningsskydd. För försäkring med återbetalningsskydd sker utbetalning till förmånstagare efter den försäkrades död. Om inget särskilt förmånstagarförordnande finns sker utbetalning i första hand till maka/make/registrerad partner eller sambo och i andra hand till barn till lika delar. Förmånstagare kan endast vara:
Förmånstagare till återbetalningsskydd. Det är endast den försäkrade som har rätt att sätta in förmånstagare till återbetalningsskydd. Förmånstagare till återbetalningsskydd kan vara:
Förmånstagare till återbetalningsskydd. För försäkring med återbetalningsskydd sker utbetalning till förmånstagare efter försäkringstagarens död. Förmånstagare till återbetalningsskydd kan vara:

Related to Förmånstagare till återbetalningsskydd

  • Återbetalningsskydd Till ålderspensionen kan återbetalningsskydd tecknas. Det innebär att utbetalning sker till insatta förmånstagare om den försäk- rade avlider under den tid återbetalningsskydd gäller. Läs mer om förmånstagare under punkt 8. För att utbetalning ska ske måste någon insatt förmånstagare vara i livet.

  • Avtalets tillämpningsområde Detta avtal gäller medlemmar i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA och deras arbetstagare som är medlemmar i ett arbetarförbund som har undertecknat detta avtal.

  • Avbeställningsskydd Försäkringen gäller för privat researrangemang vid resa som har sin utgångspunkt i de Nordiska länderna. Researrangemanget ska ha kostat minst 1 000 kr per person eller 2 000 kr för hushållet. Vi ersätter dig för de kostnader som inte kan ersättas från annat håll enligt lag, annan författning, annan försäkring eller arrangör. Med researrangemang menas: • av reseföretag såld färdbiljett, logi, liftkort eller annat arrangemang, • stuga eller lägenhet som hyrs ut av stug- eller lägenhetsförmedling, • övernattning på hotell eller liknande samt • hyra av bil hos biluthyrningsföretag. Försäkringen betalar ersättning om du före avresan tvingas avbeställa researrangemanget på grund av: • olycksfall, akut sjukdom*) eller dödsfall som drabbat dig, närstående**) person till dig, ditt ressällskap eller person som du tänkt besöka eller • en oförutsedd händelse (till exempel brand) som orsakat väsentlig skada i den bostad som anges i försäkringsbrevet. *) Med akut sjukdom menas inte ett medicinskt tillstånd för vilket du visat symptom redan innan du bokade resan. **) Med närstående person menas make/maka/sambo, registrerad partner, barn, syskon, föräldrar och svärföräldrar. För att försäkringen ska gälla krävs att du tillhandahåller läkarintyg och andra handlingar som kan vara av betydelse vid skaderegleringen. Bokningsbekräftelse och andra resehandlingar på svenska eller engelska ska inlämnas till oss om vi begär det. Högsta ersättning är 25 000 kr per person dock högst 75 000 kr sammanlagt. Försäkringen gäller inte: • kostnader som uppkommit genom att du dröjt med avbeställningen, • sjukdom eller olycksfall om researrangemanget beställts i strid mot medicinska råd av läkare, • sjukdom, olycksfall eller annan händelse som har orsakats av att du använt alkohol, narkotika, sömnmedel eller andra berusningsmedel, • sjukdom, olycksfall eller skada som inte är akut eller som var känd vid beställning av resan samt • avbeställning i samband med graviditet eller förlossning efter den 28:e graviditetsveckan.

  • Återbetalning MOMENT 15 Arbetstagare som tagit ut fler betalda semester- dagar än arbetstagaren är berättigad till under året, eller för hög ersättning som avses i moment 8, 9, 13 och 14, ska återbe- tala för mycket utbetald semesterlön. Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.

  • Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

  • Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).

  • Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser som fortsättningsvis kallas avtalet och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller. Om de särskilda bestämmelserna/specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas. Arbetsgivare och förvaltningschef eller annan arbetstagare med motsvarande funktion kan träffa överenskommelse om avvikelse helt eller delvis från detta avtal.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Ledande befattningshavare Xxxxxx Xxxxxxxx

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌