Utbetalning till förmånstagare exempelklausuler

Utbetalning till förmånstagare. Utbetalning sker månadsvis i efterskott från och med den månad då rätten till ersättning inträtt, till och med den månad då denna rätt upphör. Utbetalning kan dock tidigast ske från den dag SPP erhållit de uppgifter som krävs för att utbetalning ska kunna ske. Om det med hänsyn till dödsorsak eller av annat skäl finns anledning att utreda om någon uppgift som lagts till grund för försäk- ringen varit oriktig eller ofullständig, behöver utbetalning inte ske förrän en månad förflutit efter att sådan utredning, som ska bedrivas med skyndsamhet, avslutats. Försäkringsbelopp som ska betalas ut från försäkringsmomenten Ålderspension, Kompletterande ålderspension FTPK i ursprunglig form, Särskild barnpension och Familjepension ingår i försäkringskapitalet fram till och med den 15e i utbetalningsmånaden. Utbetal- ning görs inom tio bankdagar från detta datum. Om det behövs för att belopp som ska betalas ut, ska uppgå till 0,4 procent av prisbasbeloppet, har SPP rätt att förlänga utbetal- ningsterminen eller ändra utbetalningstiden. Om det inte skulle vara tillräckligt har SPP rätt att betala ut försäkringsmomentets totala värde såsom en engångsutbetalning. Har utbetalning gjorts under felaktiga förutsättningar är betalningsmottagaren skyldig att återbetala beloppet.
Utbetalning till förmånstagare. Om försäkrad och försäkringstagare är samma individ och denne avlider sker utbetalning av återbetalningsskydd till valda förmånstagare. Utbetalning sker efter att samtliga depåtillgångar sålts och likvid erhållits. Utbetalningen kan ske antingen som engångsbelopp eller efter konvertering till fondförsäkring, under avtalad utbetalningstid (löpande utbetalningstid), dock längst till dess att försäkringstagaren uppnår 95 års ålder. Vid den tidpunkt Futur Pension får kännedom om dödsfallet informeras förmånstagare. När svar från för- månstagare inkommit återköps samtliga depåtillgångar via flytt, alternativt försäljning och utbetalning av likvid.
Utbetalning till förmånstagare. När den Försäkrade avlider upphör utbetalning av Ålderspension till den Försäkrade. Om Återbetalningsskydd finns på Försäkringen, utbetalas detta till förmånstagarna. Utbetalningen från återbetalningsskyddet är då lika stor som den Ålderspension som skulle ha fortsatt att utgå om den Försäkrade inte hade avlidit. Avlider den Försäkrade innan pensionsutbetalning har påbörjats till den Försäkrade utbetalas återbetalningsskyddet till förmånstagare under fem års tid. Avlider den Försäkrade efter det att utbetalning har börjat utbetalas återbetalningsskyddet till förmånstagaren under så lång tid att den sammanlagda tiden för utbetalning av Ålderspensionen och återbetalningsskyddet till förmånstagare uppgår till 20 år. Utbetalningar till förmånstagare kan påbörjas tidigast från och med den månad efter det att den Försäkrade avlidit. Om förmånstagare avlider innan den Försäkrade, träder övriga förmånstagare in enligt gällande företrädesordning. Om förmånstagare avlider efter att den Försäkrade avlidit, övergår förmånstagarens del av Försäkringsvärdet till förmånstagares förmånstagare.
Utbetalning till förmånstagare. Om den försäkrade avlider före den avtalade utbetalningstidpunkten påbörjas utbetalning till förmånstagaren omgående efter att dödsfallsutredningen är klar, oavsett förmånstagarens ålder. Förmånstagaren kan ändra utbetalningsplanens längd, mellan fem och 20 år. Om ingen ändring begärs sker utbetalning enligt avtalad utbetalningstid. Saknas avtalad utbetalningstid fördelas utbetalningarna över fem år.
Utbetalning till förmånstagare. Om försäkrad och försäkringstagare är samma individ och denne avlider sker utbetalning av återbetalningsskydd till valda förmånstagare. Utbetalning sker efter att samtliga depåtill- gångar sålts och likvid erhållits. Vid den tidpunkt Idun Xxx får kännedom om dödsfallet infor- meras förmånstagare. När svar från förmånstagare inkommit återköps samtliga depåtillgångar via försäljning och utbetal- ning av likvid.
Utbetalning till förmånstagare. Om den försäkrade avlider före den avtalade utbetalningstidpunkten påbörjas utbetalning till förmånstagaren omgående efter att dödsfallsutredningen är klar, oavsett förmånstagarens ålder. Förmånstagaren kan ändra utbetalningsplanens längd, mellan fem och 20 år. Om ingen ändring begärs sker utbetalning enligt avtalad utbetalningstid. Saknas avtalad utbetalningstid fördelas utbetalningarna över fem år. Om försäkringens värde understiger ett prisbasbelopp betalas värdet ut som ett engångsbelopp till förmånstagaren. Utbetalning sker då snarast möjligt efter det att fullständiga handlingar från förmånstagare kommit Försäkringsgivaren tillhanda. Om den försäkrade avlider efter att utbetalning har påbörjats, utbetalas återbetalningsskyddet till förmånstagare enligt avtalad utbetalningsplan under den tid som återstår av den avtalade utbetalningstiden. Vid livsvarig utbetalningstid utbetalas återbetalningsskyddet tills 20 års sammanlagd utbetalningstid uppnåtts. Utbetalning sker från och med påföljande avtalat utbetalningstillfälle. Efter att utbetalning har pågått i minst fem år har förmånstagaren rätt att förkorta utbetalningstiden eller förlänga utbetalningstiden upp till en total utbetalningstid på 20 år. Rätt till utbetalning upphör när förmånstagare avlider. Finns flera tillåtna förmånstagare omfördelas återbetalningsskyddet till dessa. Saknas giltiga förmånstagare sker ingen utbetalning.
Utbetalning till förmånstagare. För utbetalning till förmånstagare ska förmånstagaren begära utbetalning enligt reglerna om Utbetalning i villkoren. För kapitalförsäkring tecknad av juridisk person sker utbetalning alltid till den juridiska personen.

Related to Utbetalning till förmånstagare

  • Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas måste betalaren återkalla medgivandet.

  • Utbetalning Avräkningsperiod för avlöningsförmåner är ka- lendermånad. Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista fem dagarna i månaden.

  • Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Utskottets ställningstagande Utskottet noterar inledningsvis att samtliga motionärer i detta avsnitt ser behov av att ändra regelverket som möjliggör undantag från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen. Motionärerna skiljer sig dock åt i fråga om i vilken riktning de menar att förändringarna av regelverket bör gå. Medan motio- närerna i partimotion 2021/22:461 yrkande 8 (V) anser att möjligheten för vissa arbetsgivare att göra undantag från turordningen helt ska tas bort ur lagen har motionärerna kommittémotionerna 2021/22:2565 yrkande 3 (SD) och 2021/22:4198 yrkande 27 (KD) samt motionerna 2021/22:1466 (M) och 2021/22:4043 yrkande 1 (M) förslag om att utöka arbetsgivarnas möjlighet till undantag. Utskottet anser att anställningsskyddslagens utformning är central för att skapa en rimlig balans mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utformningen av regelverket för turordningsreglerna spelar en viktig roll i sammanhanget. Det är lagstiftarens uppgift att tillsammans med parterna finna en lämplig nivå i balansen mellan arbetsgivarnas intresse av flexibilitet och arbetstagarnas intresse av trygghet. Det är viktigt att både arbetsrätten i stort och just turordningsreglerna utvecklas i takt med förändringar på arbetsmark- naden. Även om det är viktigt att det arbetsrättsliga regelverket är stabilt över tid är det inte immunt mot behovet av förändringar om situationen på arbetsmarknaden motiverar det. Vi har i dag ett mer globaliserat samhälle där bl.a. ny teknik sprider sig snabbt, och där krav på stor anpassningsförmåga och ständig utveckling följer i spåren av detta. Det uppstår ibland situationer där företag och andra verksamheter behöver kunna behålla nyckelkompetens i samband med omstruktureringar för att klara av konkurrensen och för att verksamheter ska kunna växa. Med det ovan anförda som utgångspunkt är det viktigt att både lagstiftaren och parterna på arbetsmarknaden bevakar utvecklingen och agerar om och när det är nödvändigt. Utskottet konstaterar att det är just vad såväl regeringen som arbetsmarknadens parter har gjort. Parterna förde under en längre tid konstruktiva förhandlingar som genererade en principöverenskommelse med förslag på hur det arbetsrättsliga regelverket bör reformeras. Ett centralt inslag i parternas förslag är en utökad möjlighet att göra undantag från turordningen i anställningsskyddslagen. Regeringen har på uppmaning från parterna gått vidare med att behandla förslaget och har aviserat att en proposition på området kommer att avlämnas till riksdagen under våren 2022. Utskottet kan således konstatera att turordningsreglerna i anställnings- skyddslagen har fått den ordentliga översyn som motionärerna i detta avsnitt efterfrågar. Utskottet kommer också att få tillfälle att återkomma till frågan under riksmötet i samband med att regeringen lämnar sin proposition. Den tillämpade ordningen där parterna har gått före genom konstruktivt förhandlingsarbete är enligt utskottet en välkommen ordning för förändringar på området. Det visar också styrkan i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet kommer med stort intresse att följa det fortsatta arbetet med att genomföra parternas principöverenskommelse. I sammanhanget finns det också skäl att framhålla att det är möjligt att göra avvikelser från turordningsreglerna i anställningsskyddslagen genom kollektivavtal. Det är i praktiken vanligt förekommande att de inblandade parterna kommer överens om sådana avvikelser i form av en s.k. avtalsturlista när en arbetsbristsituation uppstår på en arbetsplats. Utskottet konstaterar således att avsteg från anställningsskyddslagens regler om sist in, först ut redan i dag görs på relativt bred front på den svenska arbetsmarknaden. Enligt parternas förslag ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelser från turordningsreglerna. Utskottet noterar att samma ordning föreslås i den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och således kan förväntas återkomma i den proposition som är aviserad till mars i år. Mot bakgrund av det pågående förändringsarbetet ser utskottet inget behov av att vidta åtgärder med anledning av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås. Företrädesrätten till återanställning‌

  • Gruppavtal Avtal som ingåtts mellan en grupp och Folksam om försäkring för gruppens medlemmar. Ett gruppavtal gäller normalt för ett kalenderår i taget.

  • Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) i rörelsefordringar -14 831 112 452 177 017 -147 050 Ökning (-) / Minskning (+) i rörelseskulder -16 956 -725 628 -975 667 1 778 059

  • Lönebetalning Lön betalas två gånger i månaden. Lönebetalningen sker den 15 och den sista dagen varje månad, i fall lokalt inte annat avtalats. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att lönen betalas på en bestämd lönedag en gång i månaden. Likaså kan lokalt avtalas om att lön betalas per lönebetalningsperiod under en pågående utjämningsperiod enligt det genomsnittliga antalet av 40 timmar/vecka oberoende av antalet arbetstimmar per vecka som utförts under lönebetalningsperioden. Felet som eventuellt föranleds av detta korrigeras innan utjämningsperioden löper ut i samband med den närmast följande lönebetalningen. I arbete med ackordslön ska den på arbetsmängden baserade lönen vara betald senast inom 9 kontorsdagar efter att arbetet blivit färdigställt, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om något annat. Förhöjningsdelarna för övertidsarbete betalas i periodarbete i samband med den lönebetalning som följer närmast efter utjämningsperiodens utgång. Arbetstagaren ges en skriftlig utredning om de löner och ersättningar som betalats till honom eller henne. Anmärkningarna om lönebetalningen ska framföras omedelbart då orsaken uppträder, dock senast före följande lönebetalning samt beträffande förhöjd penningsumma i samband med lönebetalningen. Ifall arbetstagaren under ett pågående anställningsförhållande av en orsak som beror på arbetsgivaren har lönen till sitt förfogande senare än vad som avtalats ovan i punkt 1, betalar arbetsgivaren till arbetstagaren i ersättning dröjsmålsränta på den innestående summan under förseningstiden enligt 4 § i räntelagen (340/2002). Om den ovan nämnda ordningen för lönebetalning inte kan iakttas längre än för en lönebetalningsperiod under pågående ackordsarbete, betalas till arbetstagaren för varje lönebetalningsperiod i förskott den summa som motsvarar den uppskattade arbetsmängden. Efter att arbetet blivit färdigställt, betalas slutlön med iakttagande av bestämmelsen ovan i punkt 1. Då arbetstagarens anställningsförhållande upphör, förfaller den återstående lönen till betalning den närmast följande, normala avlöningsdagen efter att anställningsförhållandet upphört.

  • Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.