Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [2].
Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.
Fastighetsbeteckning Adress Postnummer Postort
Stadgeändring Årsmötet beslutar om ändring av Golfklubbens stadgar. För ändring krävs att förslaget biträds av minst 2/3 av antalet lämnade röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen lämnas av såväl medlem som styrelsen i form av motion eller proposition till årsmötet. För beslut krävs enligt 4 kap 1 § att frågan om ändring av stadgarna varit med i föredragningslistan med möteshandlingarna till årsmötet. Beslut om stadgeändring ska alltid i efterhand insändas till SGF och GDF. SGF har härvid rätt att påkalla ändring av stadgarna om de strider mot överordnade stadgar, bestämmelser och beslut eller på annat sätt anses vara olämpliga.
Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.
Utdelning Beslutas om kontant utdelning till aktieägarna innebärande att dessa erhåller utdelning som, tillsammans med andra under samma räkenskapsår utbetalda utdelningar, överskrider femton (15) procent av aktiens genomsnittskurs under en period om 25 börsdagar närmast före den dag, då styrelsen för Bolaget offentliggör sin avsikt att till bolagsstämman lämna förslag om sådan utdelning, ska, vid anmälan om teckning som sker på sådan tid, att därigenom erhållen aktie inte medför rätt till erhållande av sådan utdelning, tillämpas en omräknad teckningskurs och ett omräknat antal aktier. Omräkningen ska baseras på den del av den sammanlagda utdelningen som överstiger femton (15) procent av aktiens genomsnittskurs under ovannämnd period (extraordinär utdelning). Omräkningarna ska utföras av Bolaget enligt följande formler: Omräknad teckningskurs = (föregående teckningskurs x aktiens genomsnittliga börskurs under en period om 25 börsdagar räknat fr.o.m. den dag då aktien noteras utan rätt till extraordinär utdelning (”aktiens genomsnittskurs”)) / aktiens genomsnittskurs ökad med den extraordinära utdelning som utbetalas per aktie Omräknat antal aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av = (föregående antal aktier som varje teckningsoption berättigar till teckning av x (aktiens genomsnittskurs ökad med den extraordinära utdelning som utbetalas per aktie)) / aktiens genomsnittskurs Aktiens genomsnittskurs ska anses motsvara genomsnittet av det för varje börsdag under ovan angiven period om 25 börsdagar framräknade medeltalet av den under dagen noterade högsta och lägsta betalkursen enligt den kurslista på vilken aktien är noterad. I avsaknad av notering av betalkurs ska i stället den som slutkurs noterade köpkursen ingå i beräkningen. Dag utan notering av vare sig betalkurs eller köpkurs ska inte ingå i beräkningen. Enligt ovan omräknad teckningskurs och omräknat antal aktier fastställs av Bolaget två bankdagar efter utgången av ovan angiven period om 25 börsdagar och ska tillämpas vid teckning som verkställs därefter. Vid teckning som verkställs under tiden innan den omräknade teckningskursen och det omräknade antalet aktier som varje teckningsoption ger rätt att teckna har fastställts, ska bestämmelserna i moment C sista stycket ovan äga motsvarande tillämpning.
Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.
Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.
3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis:
a) genom att ge en arbetsdag ledigt,
b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder,
c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt,
d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt.
4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet.
5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet.
6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf.
7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.
Föredragning I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning avvecklas.
Övervakning Seligson & Co Fondbolagets och fondernas verksamhet övervakas av Finansinspektionen i Finland (xxx.xxxx.xx).
