Föredragning. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den g...
Föredragning. I kommunens riktlinjer för Idéburet offentligt partnerskap beskrivs att ett partnerskap är en samverkansmodell mitt emellan föreningsbidrag och upphandling. Postadress: Uppsala kommun, socialförvaltningen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Xxxxxxxxxxxxx 00 Telefon: 000-000 00 00 (Kontaktcenter) E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Partnerskapet bygger inte på ett kommersiellt kontrakt. Den idéburna organisationen styr över sitt eget arbete och bidrar till samhällsutvecklingen i samverkan med kommunen. Resurser till verksamheten delas mellan parterna. Nämnden ingick en överenskommelse om partnerskap med Uppsala Stadsmission i september 2018 för perioden 2019-01-01 – 2021-12-31. Partnerskapet avser verksamheterna Mikaelsgården och Kvinnobyrån. Båda verksamheterna mottog också tidigare verksamhetsbidrag till driften. Med Kvinnobyrån fanns också ett avtal om att tillhandahålla ett par lägenheter för utsluss från skyddat boende. Med partnerskapet 2018 så beslutades också om en utökad satsning på uppsökande arbete gentemot hemlösa med stöd och vägledning till insatser inom socialtjänsten och andra verksamheter. En fördjupad samverkan mellan förvaltningen och berörda verksamheter inom Uppsala Stadsmission var en viktig del i överenskommelsen. Under den gångna perioden med partnerskapet har samarbetet mellan berörda verksamheter inom förvaltningen och Uppsala Stadsmission fördjupats. Regelbundna möten mellan verksamheterna har bidragit till en öppen dialog om arbetet och stödinsatser för målgrupperna. Mikaelsgårdens lokaler är utdömda och fastigheten ska rivas så snart som ersättningslokaler för verksamheten finns. Uppsala kommun har bistått Stadsmissionen i sökande efter lämpliga lokaler. Hittills har sökandet varit utan framgång.
Föredragning. Ärendena vid ett organs sammanträde avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare. I valorgan som avses i vallagen avgörs ärendena dock utifrån redogörelse av ordföranden. Föredraganden svarar för att de ärenden som han eller hon föredrar är regelrätt beredda och föredraganden är skyldig att framställa beslutsförslag för organet. Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen (grundförslag). Om föredraganden under diskussionen har ändrat ett förslag som är upptaget på föredragningslistan, är det ändrade förslaget grundförslag. Om föredraganden föreslår att ett ärende ska avföras från föredragningslistan avförs ärendet, om inte organet beslutar något annat. Organet kan av särskilda skäl besluta att ett ärende behandlas på basis av ordförandens redogörelse utan föredragning av en tjänsteinnehavare. Då kan organet besluta att ordförandens förslag ligger till grund för behandlingen och då kräver förslaget inget understöd.
Föredragning. De främsta skälen för att ta fram ett nytt aktieägaravtal är att nuvarande avtal inte tar hänsyn till EU:s Solvens II-regelverk som infördes 2016 samt att avtalet saknar tydliga regler för hur ett inträde respektive utträde ska hanteras mot bakgrund av det nya regelverket. Vidare speglar inte nuvarande fördelning av aktier i SKFAB den risk respektive delägare bär i bolaget. Fördelningen föreslås därför förändras enligt en ny beräkningsmodell. Nuvarande aktieägaravtal är tecknat år 2009 och är baserat på den ursprungliga aktiefördelningen mellan Sundsvalls och Gävle kommun. Grundarkommunerna ägde bolaget i lika delar. Från dessa ägarandelar har de ursprungliga ägarna sålt av aktier i lika delar när ny delägare trätt in i bolaget. Ny delägare har valt och tilldelats olika stora aktieposter, oavsett kommunens befolkningsstorlek eller försäkringsomfattning i bolaget. SKFAB har under en tid berett frågan om nytt aktieägaravtal med utgångspunkt att få fram ett avtal som till fullo harmoniserar med det regelverk som nu gäller för försäkringsbolag. I samband med översynen av aktieägaravtalet har även bolagsordningen setts över så att den inte ska vara motstridig det nya aktieägaravtalet. Vid ett ägarsamråd i september 2019 presenterades förslaget aktieägaravtal för ägarrepresentanterna. I ärendets bilaga 3 finns protokoll från ägarsamrådet. Förslaget till reviderat aktieägaravtal ska spegla hur ägarna använder SKFAB för att täcka kommunrisk med ett aktiekapital som står i förhållande till vilken risk som respektive delägarkommun placerar i bolaget. Förslaget innebär att aktiefördelningen ska grundas på befolkningsstorlek (80 procent) samt storleken på kommunens egendomsförsäkring (20 procent). För Uppsala kommuns del innebär förändringarna att ägarandelen skulle öka från 5,4 procent till 19,3 procent, beräknat utifrån bokslut 2018 och baserat på SKFAB:s solvenskapitalkrav, respektive delägares invånarantal samt omfattning av försäkringsåtagande. Avtalet föreslås träda i kraft 1 juli 2020 och därefter kommer en ny beräkning att ske. En uppdatering föreslås sedan göras vart femte år för att se om någon förändring av aktiefördelningen mellan de aktieägande kommunerna behöver göras. Aktieägaravtalet har även redigerats redaktionellt för att få ett avtal som är enklare att följa och läsa. De föreslagna justeringarna i bolagsordningen är gjorda för att den ska överensstämma med förslaget till aktieägaravtal. I vissa delar föreslås justeringar som inte har någon koppling...
Föredragning. Avdelningen socialtjänst-ekonomiskt bistånd har i dialog med ovan nämnd husläkarmottagning diskuterat avtalet och de är överens om att arbetet med de hemlösas munmunhälsovård bör ske annorlunda. Detta förutsätter att avtalet sägs upp för att därefter påbörja nya samtal om annat arbetssätt. Avdelningen socialtjänst-ekonomiskt bistånd har uppmärksammat att drygt hälften av de personer som får tandvårdskostnader via tandvårdsavtalet har egna inkomster i form av t.ex. sjukersättning eller pension och att dessa ofta överstiger norm. Utöver detta definieras dessutom vem som är hemlös av husläkarmottagningen för hemlösa betydligt mer generöst än socialtjänst-ekonomiskt bistånds definition. Husläkarmottagningen för hemlösa definierar personer boende i ett bostadssocialt kontrakt som hemlösa då de inte har ett eget hyreskontrakt. Socialtjänst-ekonomiskt bistånd definierar någon som hemlös endast om personen saknar en bostad. Detta gör att personer som inte är hemlösa i bemärkelsen att de saknar en bostad kan remitteras från mottagningen och på så vis få kostnader för tandvård och mediciner betalda utan att genomgå den vanliga biståndsprövningen. Det var inte dessa personer som avsågs med målgruppen hemlösa när avtalet ingicks. Det är utöver detta även svårt att spåra att medicinfakturorna som inkommer från apotek ursprungligen kommer från husläkarmottagningen för hemlösa. Handläggaren får endast de första 6 siffrorna av personnumret och måste sedan manuellt leta i Procapita vilket är tids- och resurskrävande. Allt detta gör sammantaget förfarandet rättsosäkert då det är svårt att säkerställa att det faktiskt är målgruppen som avses som inkommer med faktura för medicin- och tandvårdskostnader. Att denna grupp har möjlighet att få medicin- och tandvårdskostnader betalda av ekonomiskt bistånd trots att vissa ur gruppen skulle ha råd att betala hela eller delar av sina kostnader själva går inte att motivera ur ett likabehandlingsperspektiv. De personer som saknar bostad och/eller inkomst kommer fortfarande att bli beviljade bistånd enligt samma bedömningar som andra grupper. Klienter ur denna målgrupp bör medverka och bidra på samma villkor som andra grupper som ansöker om ekonomiskt bistånd. Individer som ansöker om bistånd bör vara med i hela processen från ansökan till utbetalning. På så sätt säkerställs att bistånd betalas ut till individer som inte har tillräcklig egen inkomst och inte till personer som har inkomst över norm. Enligt dagens system inkommer faktura ...
Föredragning. Uppsalas Elevkårer organiserar elever i gymnasieskolan och grundskolans högre årskurser genom att eleverna själva ansluter sig via enskilt medlemskap. Uppsalas Elevkårer är en regional samarbetsorganisation ansluten till riksorganisationen Sveriges Elevkårer respektive systerorganisationen Sveriges Elevråd. Målsättningen för Uppsalas Elevkårer/Uppsalas Elevråd är att stödja och utveckla elevkårerna och elevråden i gymnasie- och grundskolor i Uppsala kommun. Organisationen har verksamhetsutvecklare anställda för att utveckla och utöka verksamheten på Uppsalas skolor. Verksamheten som Uppsala Elevkårer åtar sig att bedriva för 2019 redovisas i bifogad verksamhetsbeskrivning. Där redovisas åtaganden både för Uppsala Elevkår och för Uppsala kommun. De aktiviteter som ska genomföras under avtalsperioden beskrivs inom de fyra E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx aktivitetsområdena lobbying, bildning, event och service. I likhet med avtalsperioden 2018 kommer Uppsala Elevkår ha ett särskilt fokus på aktivitetsområdet bildning även under 2019.
Föredragning. Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän.
Föredragning. Ärenden avgörs under organets sammanträden på föredragning av tjänsteinnehavaren. Föredragaren ansvarar för ändamålsenlig beredning av mötesärendena och är skyldig att ge ett beslutsförslag åt organet. Föredragarens förslag står som grund för behandlingen (grundförslag). Om föredragaren under diskussionens gång har ändrat sitt förslag som finns på föredragningslistan är det ändrade för- slaget grundförslag. Om föredragaren föreslår att ärendet ska avlägsnas från föredragningslistan så avlägsnas det om organet inte beslutar annat. Organet kan av särskilda orsaker besluta att ärendet behandlas utifrån ordförandens redogö- relse utan tjänsteinnehavarens föredragning. Då kan organet bestämma att ordförandens för- slag är grund för behandlingen och att det inte kräver understöd. Tjänsteinnehavare fattar inte beslut på föredragning. (Fullmäktige 13.6.2019 § 19).
Föredragning. SKR, länsstyrelsernas samordningskansli, Region Stockholm, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö kommun och Uppsala kommun har fört en dialog om att ingå en principöverenskommelse om att regionerna och kommunerna under coronapandemin ska bidra till samordning och, vad gäller kommunerna, finansiering av inköp av skyddsutrustning och desinfektionsmedel med mera. Inköpen ska ske genom SKR:s bolag SKL Kommentus, som har en inköpscentral - SKI. SKR ska arbeta för att fler kommuner och regioner ska bidra till finansieringen på sikt. Länsstyrelsernas samordningskansli ska bidra med behovsanalys.
Föredragning. Upphandlande myndighet är Uppsala kommun. Upphandlingen omfattar Inhyrning av anläggningsmaskiner med förare i sex (6) olika grupper, för successivt uttag under avtalstiden. Tjänsterna kan förekomma inom hela kommunen, men med viss koncentration till centralorten. Anbud kan lämnas på en eller flera fordonsgrupper. Utvärdering och tilldelning kommer att ske separat för varje fordonsgrupp. Beställaren kommer att teckna ramavtal med flera leverantörer för varje fordonsgrupp där alla villkor är fastställda. Avrop kommer att ske enligt en rangordnad lista per fordonsgrupp. Undantagna tjänster: Fordon/maskiner som ingår i entreprenader och andra uppdrag som beställaren har upphandlat separat samt beställarens egenägda fordon/maskiner är undantagna. Erbjudna maskiner i grupp 1-4 ska senast 3 månader efter avtalsstarten uppfylla kraven för EU Steg 4. Maskinerna ska från starten av avtalet drivas på 100% förnybart bränsle exempelvis HVO100, el eller biogas. Avtalet innehåller inte några utfästelser att avropa en viss volym under avtalsperioden. Det verkliga utfallet är helt beroende av vilka behov som uppstår under avtalets löptid och antagen leverantör förväntas ha kapacitet att leverera utifrån faktiskt behov.