Föredragning. I samband med bildandet av Region Uppsala beslutade landstingsfullmäktige att inrätta en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård tillsammans med länets kommuner. Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom en verksamhet. Under hösten 2016 antog parterna samverkansavtal och reglemente för den gemensamma nämnden. Kommunfullmäktige i Uppsala fattade beslut i ärendet i december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Nämnden inrättades den 1 januari 2017 och har ansvar för den verksamhet som ingick i dåvarande regionförbundets enhet för Välfärd och FoU-stöd samt för delar av landstingets FoU-verksamhet. Nämndens ansvar omfattar bland annat stöd till parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet på området och ska vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Under hösten 2018 utvärderades nämnden för kunskapsstyrning. Utvärderingen gav rekommendationen att samverkan kring gemensamma kunskapsstyrningsfrågor istället ska hanteras i samverkansstrukturen HSVO. De ärenden som HSVO och kunskapsnämnden behandlat har överlappat varandra och nämnden har haft ett svagt mandat då huvudmännen för verksamheterna finns i kommunerna. Nämnden inrättades delvis som ett svar på tidigare bristande samverkansstrukturer mellan kommunerna och regionen på området. Dessa har under de senaste åren förbättrats. Inom HSVO samråd och Regionalt Forum finns numera en politisk representation och tjänstemannaledningen HSVO ger en nära koppling till kommunernas verksamhet. Genom att arbeta med kunskapsstyrningen inom HSVO kan länets aktörer koppla kunskapsstyrning med verksamhetsfrågor på ett sätt som är unikt sett gentemot övriga landet och bedöms ha goda förutsättningar att ge resultat. Den 1 februari 2019 föreslog ledamöterna i Regionalt forum att gällande samverkansavtal mellan Region Uppsala och länets kommuner kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård skulle sägas upp och ersättas med ett nytt avtal där HSVO ges avsvaret för att hantera gemensamma kunskapsstyrningsfrågor på området. Förslaget till nytt samverkansavtal i bilaga godkändes av Regionalt forum den 3 maj med förutsättningen att beslut om avtalet ska fattas i parternas respektive fullmäktige. Som en följd av det nya samverkansavtalet och det nya ansvar som ges HSVO föreslås den g...
Föredragning. Uppsala kommuns medverkan säkrar fyrspårsinvesteringen i ostkustbanan, en finansiering av spårburen kollektivtrafik på Ultunalänken och draghjälp från staten med att åstadkomma hållbart samhällsbyggande i de två nämnda områdena. Förslag till kommunens ambitioner och behov av statligt engagemang framgår i det utvecklade PM:et (bilaga 1). Uppsala kommun har samarbetat med Region Uppsala samt Knivsta kommun för att nå överenskommelser som säkrar ett genomförande under rimliga villkor för kommunen. Resultaten framgår i förslagen till avtal. I avtalet med staten (bilaga 3) beskrivs kommunens åtaganden i termer av dels ett antal nyckeltal för stadsutvecklingen i nämnda områden, dels i mer allmänt hållna ambitioner genom hänvisning till PM:et. För statens del tydliggörs framför allt åtagandet om investering i nya spår och en station vid Bergsbrunna. Där regleras också bland annat tidpunkt för när investeringen senast skall påbörjas, samt när hela ostkustbaneinvesteringen mellan Uppsala och Arlanda ska vara färdigställd. Vidare binder staten upp vissa investeringsmedel via stadsmiljöavtal till Ultunalänken, se nedan. Förhandlingsprotokollet med Region Uppsala (bilaga 2) är en ramöverenskommelse om huvudmannaskap, teknikval och finansiering av spårväg på Ultunalänken och Kunskapsspåret. Regionen blir huvudman. Teknikvalet bygger på att Ultunalänken blir en förlängning av Kunskapsspåret som går från Resecentrum till Gottsunda respektive Ultuna i två grenar. Finansieringslösningen innebär att cirka hälften av investeringsutgiften för infrastrukturen kan täckas med statsbidrag. Förhandlingsprotokollet tydliggör att intentionen är att säkra genomförandet av hela systemet Kunskapsspåret-Ultunalänken. En mer detaljerad avsiktsförklaring ska tecknas mellan parterna senast 30 april 2018. Förslaget ligger i linje med översiktsplan 2016. Uppsala kommun har med avtalen bäddat för att några av översiktsplanens allra mest bärande idéer för stadsutvecklingen fram till 2050 kan förverkligas.
Föredragning. Ärendena vid ett organs sammanträde avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare. I valorgan som avses i vallagen avgörs ärendena dock utifrån redogörelse av ordföranden. Föredraganden svarar för att de ärenden som han eller hon föredrar är regelrätt beredda och föredraganden är skyldig att framställa beslutsförslag för organet. Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen (grundförslag). Om föredraganden under diskussionen har ändrat ett förslag som är upptaget på föredragningslistan, är det ändrade förslaget grundförslag. Om föredraganden föreslår att ett ärende ska avföras från föredragningslistan avförs ärendet, om inte organet beslutar något annat. Organet kan av särskilda skäl besluta att ett ärende behandlas på basis av ordförandens redogörelse utan föredragning av en tjänsteinnehavare. Då kan organet besluta att ordförandens förslag ligger till grund för behandlingen och då kräver förslaget inget understöd.
Föredragning. Avdelningen socialtjänst-ekonomiskt bistånd har i dialog med ovan nämnd husläkarmottagning diskuterat avtalet och de är överens om att arbetet med de hemlösas munmunhälsovård bör ske annorlunda. Detta förutsätter att avtalet sägs upp för att därefter påbörja nya samtal om annat arbetssätt. Avdelningen socialtjänst-ekonomiskt bistånd har uppmärksammat att drygt hälften av de personer som får tandvårdskostnader via tandvårdsavtalet har egna inkomster i form av t.ex. sjukersättning eller pension och att dessa ofta överstiger norm. Utöver detta definieras dessutom vem som är hemlös av husläkarmottagningen för hemlösa betydligt mer generöst än socialtjänst-ekonomiskt bistånds definition. Husläkarmottagningen för hemlösa definierar personer boende i ett bostadssocialt kontrakt som hemlösa då de inte har ett eget hyreskontrakt. Socialtjänst-ekonomiskt bistånd definierar någon som hemlös endast om personen saknar en bostad. Detta gör att personer som inte är hemlösa i bemärkelsen att de saknar en bostad kan remitteras från mottagningen och på så vis få kostnader för tandvård och mediciner betalda utan att genomgå den vanliga biståndsprövningen. Det var inte dessa personer som avsågs med målgruppen hemlösa när avtalet ingicks. Det är utöver detta även svårt att spåra att medicinfakturorna som inkommer från apotek ursprungligen kommer från husläkarmottagningen för hemlösa. Handläggaren får endast de första 6 siffrorna av personnumret och måste sedan manuellt leta i Procapita vilket är tids- och resurskrävande. Allt detta gör sammantaget förfarandet rättsosäkert då det är svårt att säkerställa att det faktiskt är målgruppen som avses som inkommer med faktura för medicin- och tandvårdskostnader. Att denna grupp har möjlighet att få medicin- och tandvårdskostnader betalda av ekonomiskt bistånd trots att vissa ur gruppen skulle ha råd att betala hela eller delar av sina kostnader själva går inte att motivera ur ett likabehandlingsperspektiv. De personer som saknar bostad och/eller inkomst kommer fortfarande att bli beviljade bistånd enligt samma bedömningar som andra grupper. Klienter ur denna målgrupp bör medverka och bidra på samma villkor som andra grupper som ansöker om ekonomiskt bistånd. Individer som ansöker om bistånd bör vara med i hela processen från ansökan till utbetalning. På så sätt säkerställs att bistånd betalas ut till individer som inte har tillräcklig egen inkomst och inte till personer som har inkomst över norm. Enligt dagens system inkommer faktura ...
Föredragning. Vid kommunens organs sammanträden fattas besluten efter föredragning av tjänsteinneha- vare. Om föredragande tjänsteinnehavare är jävig fattar organet beslut efter ordförandens redogörelse. Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen (utgångsförslag). Om föredra- ganden har ändrat det förslag som finns i föredragningslistan innan organet fattat beslut i ärendet, är det ändrade förslaget utgångsförslag. Om förslaget har tagits tillbaka avlägsnas ärendet från föredragningslistan. Vem som ska föredra ärendena bestäms i denna stadga och om sådan bestämmelse inte finns, genom särskilt beslut av organet. Om föredraganden är frånvarande ska dennes ställ- företrädare fungera som föredragande. Föredragande är ansvarig för vad som har beslutats såvida denne inte anfört reservation.
Föredragning. Mångfaldsbyrån ESMeralda (där versalerna står för elev, student, mångfald) drivs av Uppsala studentkår för att socialt och etniskt bredda rekryteringen till högre studier. Målgruppen är ungdomar från grupper som är underrepresenterade på universitet och högskola, exempelvis barn från icke-akademiska hem och barn med annan etnisk bakgrund än svensk. Arbetet bedrivs i dagsläget via tre delprojekt – läxhjälp, mentorskapsprojektet Xxxxx och student- ambassadörerna. XXXxxxxxx leds av en styrgrupp som består av representanter från Uppsala universitet, Uppsala studentkår och Uppsala kommun. Sedan 2007 finansieras verksamheten till hälften av Uppsala kommun genom utbildnings- nämnden och till hälften av Uppsala universitet. Detta regleras genom avtal mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet där det nuvarande löper ut den 31 december 2016. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Under perioden 2013-2016 har utbildningsnämnden och Uppsala universitet finansierat ESMeraldas tre delprojekt med 450 000 kr var per år. Ersättningen har täckt kostnader för en heltidskoordinator, arvoden och övriga tillkommande kostnader. Utbildningsnämnden beslutade den 2 november 2016 att enbart finansiera delprojektet läxhjälp med 225 000 kronor för år 2017-2018. Nämnden bedömer att det finns en efterfrågan på läxstöd i grundskolan och att denna insats kan vara ett stöd för eleverna att nå målen.
Föredragning. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår en förnyad anvisning av mark inom Gränby och Östra Sala backe etapp 3, till Atrium Ljungberg. Villkoren för anvisningen framgår i sin helhet av föreslaget markanvisningsavtal, bilaga 1. Anvisningen består av två markområden, ett markområde inom Gränby, markområde A, och ett delområde inom Östra Sala backe etapp 3, markområde B. Markanvisningen inom Gränby, område A, omgärdas av en kollektivtrafiknod, det vill säga en omstigningsplats för lokal- och regionbussar. Området ingår i markanvisningen då Bolaget önskar utreda om utveckling här skulle vara möjligt. Genomförandet är dock inte säkerställt och området kan komma att utgå i ett senare skede. Markanvisningen inom område B ger möjlighet att komplettera Östra Sala backe med kontor, handel, kultur, utbildning och service. Bolagets långsiktighet och närvaro i Gränby och bolagets förmåga att utveckla verksamheter med kommersiella inslag borgar för att skapa en långsiktig genomförandekraft kring nämnda funktioner. Delområdet minskas ner från tidigare ett och ett halvt kvarter till att omfatta ett kvarter. Det förnyade avtalet anger också inriktning för fördelningen av olika typer av byggrätter inom kvarteret samt anger att 30% av bostäderna ska vara hyresrätter respektive bostadsrätter vid byggnation av fler än 100 bostäder. Atrium Ljungberg ska för Friskis och Svettis räkning verka för att möjliggöra en friskvårdsanläggning om 1 500–4 000 kvadratmeter inom Gränby stadsnod vilket ska fastslås i intentionsavtal mellan parterna. Uppsala kommun och Atrium Ljungberg har även överenskommit om förutsättningarna för samnyttjande av parkeringar i Gränby. Föreslaget intentionsavtal, bilaga 2, förbinder bolaget att bidra till utveckling av kommunala idrottsanläggningar som vid beslutsdatum av detta avtal går under Gränby sportfält. Bidraget ska ske genom att allmänheten ges möjlighet att parkera på Bolagets samlade antal parkeringsplatser vid evenemang inom Gränby Sportfält enligt de villkor som normalt gäller för parkering.
Föredragning. Förvaltningschefen och verksamhetscheferna är föredragande inför nämnden. Nämnden kan även bevilja andra tjänstemän föredragningsrätt. Nämnden utser sekreterare.
Föredragning. De främsta skälen för att ta fram ett nytt aktieägaravtal är att nuvarande avtal inte tar hänsyn till EU:s Solvens II-regelverk som infördes 2016 samt att avtalet saknar tydliga regler för hur ett inträde respektive utträde ska hanteras mot bakgrund av det nya regelverket. Vidare speglar inte nuvarande fördelning av aktier i SKFAB den risk respektive delägare bär i bolaget. Fördelningen föreslås därför förändras enligt en ny beräkningsmodell. Nuvarande aktieägaravtal är tecknat år 2009 och är baserat på den ursprungliga aktiefördelningen mellan Sundsvalls och Gävle kommun. Grundarkommunerna ägde bolaget i lika delar. Från dessa ägarandelar har de ursprungliga ägarna sålt av aktier i lika delar när ny delägare trätt in i bolaget. Ny delägare har valt och tilldelats olika stora aktieposter, oavsett kommunens befolkningsstorlek eller försäkringsomfattning i bolaget. SKFAB har under en tid berett frågan om nytt aktieägaravtal med utgångspunkt att få fram ett avtal som till fullo harmoniserar med det regelverk som nu gäller för försäkringsbolag. I samband med översynen av aktieägaravtalet har även bolagsordningen setts över så att den inte ska vara motstridig det nya aktieägaravtalet. Vid ett ägarsamråd i september 2019 presenterades förslaget aktieägaravtal för ägarrepresentanterna. I ärendets bilaga 3 finns protokoll från ägarsamrådet. Förslaget till reviderat aktieägaravtal ska spegla hur ägarna använder SKFAB för att täcka kommunrisk med ett aktiekapital som står i förhållande till vilken risk som respektive delägarkommun placerar i bolaget. Förslaget innebär att aktiefördelningen ska grundas på befolkningsstorlek (80 procent) samt storleken på kommunens egendomsförsäkring (20 procent). För Uppsala kommuns del innebär förändringarna att ägarandelen skulle öka från 5,4 procent till 19,3 procent, beräknat utifrån bokslut 2018 och baserat på SKFAB:s solvenskapitalkrav, respektive delägares invånarantal samt omfattning av försäkringsåtagande. Avtalet föreslås träda i kraft 1 juli 2020 och därefter kommer en ny beräkning att ske. En uppdatering föreslås sedan göras vart femte år för att se om någon förändring av aktiefördelningen mellan de aktieägande kommunerna behöver göras. Aktieägaravtalet har även redigerats redaktionellt för att få ett avtal som är enklare att följa och läsa. De föreslagna justeringarna i bolagsordningen är gjorda för att den ska överensstämma med förslaget till aktieägaravtal. I vissa delar föreslås justeringar som inte har någon koppling...
Föredragning. Ramavtalet är ett styrdokument som reglerar hur samarbetet och hyresrelationen mellan kommunstyrelsen och Skolfastigheter ska utövas. 2016 års ramavtal har utvärderats och utgjort grunden för det nya ramavtalet. Områden där avtalsparterna uppfattat osäkerheter har setts över och gjorts tydligare. De områden som arbetet främst riktats in på är samverkan vid planering och lokalförsörjning, hyres- och ersättningsmodell och beställning av nyproduktion och ombyggnation. Dessa områden beskrivs närmare nedan. För att tydliggöra kommunstyrelsens och Skolfastigheters roller och ansvar vid planering och lokalförsörjning innehåller det nya ramavtalet mer utförliga beskrivningar av hur och när samverkan ska ske. Kommunstyrelsens ansvar baseras på det uppdrag kommunledningskontoret har för lokalförsörjning till kommunens verksamheter. Skolfastigheters ansvar baseras på bolagets ägardirektiv samt bolagets ansvar som fastighetsägare. I syfte att stärka kommunstyrelsens kostnadskontroll har hyresmodellen justerats. En modell med en fast avtalad hyra inför produktion föreslås ersätta den slutkostnadsbaserade modell som anges i 2016 års ramavtal. En fast hyra innebär större möjligheter att i ett tidigt skede bedöma om en åtgärd är ekonomiskt hållbar. Det skapar även bättre förutsättningar för nämnderna att budgetera för planerade lokaler. För att möjliggöra ett tidigare avtalstecknande föreslås en revidering av modellen för beställning av nya utbildningslokaler och större ombyggnationer. En modell med två skeden; planeringsskede och genomförandeskede föreslås ersätta den nuvarande femstegsmodellen där respektive steg avrapporteras inför att nästa steg kan beställas. Den föreslagna beställningsmodellen ger, utöver en stärkt kostnadskontroll, en effektivare process och förbättrade förutsättningar för Skolfastigheter att upphandla entreprenörer. Det nya ramavtalet innebär även en förändring av fördelningen av det ekonomiska ansvaret vid evakueringar av verksamhetslokaler. Vid större evakueringar på grund av avvecklande och förnyande av verksamhetslokaler kommer kostnaderna för evakueringen att fördelas mellan kommunstyrelsen och Skolfastigheter. Tidigare har kommunstyrelsen haft fullt ansvar för kostnaderna som denna typ av evakueringar medför. Denna förändring har gjorts för att jämna ut den ekonomiska belastningen större förändringar i lokalbeståndet medför för kommunstyrelsen och i sin tur nämnderna. Det föreslagna ramavtalet medför förändringar för relationen mellan kommun...