Försäkringsersättningen. När det gäller försäkringsersättning, där FAL är ganska utförlig men KFL innehåller endast knapphändiga bestämmelser, föreslår vi en viss förenkling av regelsystemet. Enligt FAL gäller som huvudprincip en tvingande bestämmelse, att försäkringsbolaget inte är skyldigt att som ersättning för skada utge större belopp än vad som motsvarar förlusten, även om det överenskomna försäkringsbeloppet är större (”berikande- förbudet”). Denna regel har i praktiken frångåtts, särskilt genom den s.k. nyvärdesförsäkringen, och det har ansetts olämpligt att behålla den i sin generella utformning. I vårt förslag är berikandeförbudet ersatt med den mindre långtgående regeln, att om inte annat framgår av försäkrings- avtalet ersättningen skall motsvara den ekonomiska skadan (6 kap. 1 §). Principen, att försäkring lämpligen inte bör meddelas mot konstruerade ekonomiska förluster har vi däremot funnit ha sitt värde som ett riktmärke för försäkringsverksamheten, vilket föranlett en jämkning i 19 kap. 6 § försäkringsrörelselagen. – De regler om beräkning av värdet av försäkrad egendom som FAL innehåller (37 och 38 §§) har också fått mindre betydelse, bl.a. just på grund av nyvärdesförsäkringen. Efter viss tvekan har vi dock behållit regeln om återanskaffningsvärde i lagtexten, bl.a. med tanke på dess betydelse också inom skadeståndsrätten (6 kap. 2 §). 1 fråga om underförsäkring föreslår vi en regel motsvarande KFL:s bestämmelse, vilken innebär att förhållandet leder till nedsättning av ersättningen bara när försäkringsbeloppet i betydande mån understiger verkliga värdet (6 kap. 3 §).
Försäkringsersättningen. Det som sägs i 6 kap. om försäkringsersättningen tillämpas också vid gruppskadeförsäkring.
Försäkringsersättningen. För Förar- och passagerarolycksfallsförsäkring gäller bestämmelserna i FAL 12 kap. För Trafik- och Bilansvarsförsäkring gäller endast dess omfattningsvillkor. När If får kännedom om ett förhållande som vid försäk- ringsfall kan föranleda nedsättning av försäkringsersätt- ningen ska If utan oskäligt dröjsmål lämna ett skriftligt meddelande om detta till försäkringstagaren och till den som annars kan göra anspråk på ersättning. Annars förlo- rar If rätten att åberopa förhållandet mot den som skulle ha fått meddelandet, om inte försäkringstagaren eller den försäkrade har förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder.
Försäkringsersättningen. Det som sägs i 6 kap. om försäkringsersättningen tillämpas också vid kollektivavtalsgrundad skadeförsäkring.
Försäkringsersättningen. Förmånen gäller för inkomstbortfall på grund av arbetsoförmåga som drabbar den försäkrade under försäkringstiden, under förutsättning att ▪ arbetsoförmågan uppgår till minst 25%, ▪ utan avbrott varar längre än förmånens karenstid, och ▪ föranleder ersättning från Försäkringskassan med sjukpenning, sjukersättning eller motsvarande ersättning. Ersättningen beräknas till den andel av försäkringsbeloppet som motsvarar graden av arbetsoförmåga och antalet dagar i den period som ersätts. Ersättningen betalas månadsvis i efterskott till den försäkrade. Ersättning lämnas inte utöver den omfattning som godkänns av Försäkringskassan. Om ersättning lämnas under mer än 1 år, uppräknas ersättningen med ett belopp som motsvarar den procentuella ökningen av prisbasbeloppet (maximalt 10% per år). Ersättning kan lämnas längst till och med dagen innan den försäkrade fyller 65 år. Därefter upphör all rätt till ersättning.
Försäkringsersättningen. Det som sägs i 6 kap. 1 och 2 §§ om försäkringsersättningen tilläm- pas också vid företagsförsäkring.
Försäkringsersättningen är 20 000 kr för Livskydd. För Helt nedsatt arbetsförmåga och Ofrivillig arbetslöshet utbe- talas 1 000 kr per månad. Vid Sjukhusvistelse är ersättningen 150 kr per dag.
Försäkringsersättningen för Livskydd utbetalas till försäkrads dödsbo. Månadsersättningen utbetalas till Kreditgivaren och krediteras kontot för den kredit som denna försäkring är knuten till.
Försäkringsersättningen