Hyresrätt exempelklausuler

Hyresrätt. Hyresrätt kallas den upplåtelseform av en bostad där en hyresgäst varaktigt hyr bostaden av en hyresvärd.
Hyresrätt. Bostadsrätt Villa
Hyresrätt. Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av ekonomiskt bistånd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas att sänka boendekostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden övervägas: • Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för exempelvis skolgång, barnomsorg och socialt nätverk. • Sökandes ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning. • Eventuella anpassningar av lägenheten på grund av funktionshinder. • Sökandes möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte på grund av exempelvis arbetslöshet eller betalningsanmärkningar. • Sökandes möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara hyran. Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökande ska uppmanas att ändra sin bostadssituation ska sökande få skälig tid för att flytta eller på annat sätt skaffa en billigare boendekostnad. Sökande ska själv aktivt söka efter en billigare bostad, eller på annat sätt sänka sina boendekostnader. Om sökande har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran minskas i nivå med vad som ovan sägs i stycke 5.1 om skälig boendekostnad. Om någon som har ekonomiskt bistånd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas. Avgift för parkeringsplats eller garage ska inte godtas om inte bilstöd beviljats från försäkringskassan. Avgift för medlemskap i hyresgästförening godtas inte. Inte heller kostnad för tillval godtas, undantaget de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under den period då den sökande har bistånd ska normalt inte godtas. Undantag kan göras till exempel om behovet av ekonomiskt bistånd beräknas bli långvarigt och lägenheten är i stort behov av underhåll.
Hyresrätt. Som boendekostnad räknas kostnad för hyra avseende ett förstahandshyreskontrakt med fastighetägare till en hyresfastighet, hemförsäkring, samt hushållsel, dock högst det belopp som anges i försäkringsbeviset. Villa eller annan bostad som innehas med äganderätt Som boendekostnad räknas nettoräntekostnader’*för bolån hemförsäkring, hushållsel, uppvärmningskostnader, vatten och avlopp, fastighets- väg- och samfällighetsavgift, samt tomträttsavgäld, dock högst det belopp som angivits i försäkringsbeviset. * med nettoräntekostnad för bolån avses 70 % av bruttoräntekostnaderna för lån i bank eller bolåneinstitut som upptagits för förvärv av bostaden och för vilka bostaden har pantförskrivits.
Hyresrätt. Bostadsrättsförening, beteckning Lägenhetsnummer Antal trappor Adress Postnummer Ort Lägenhetens användning Lägenheten uthyres för att användas till bostad Antal rum Yta i kvadratmeter Till lägenheten hör [ ] Källarutrymme, nr [ ] Vindsutrymme, nr [ ] Garage-/Parkeringsplats, nr
Hyresrätt. BOENDEKALKYL - 3 ROK ÅNGE KOMMUN
Hyresrätt. 🗳 Möblerat (se punkt 7 nedan)

Related to Hyresrätt

  • Hyrestid 4.1 Hyrestiden räknas från och med den dag hyresobjektet enligt parternas avtal hålls tillgängligt för avhämtning till och med den dag hyresobjektet återlämnats enligt 2.1.

  • Hyresförlust Om ersättning för egendomsskadan minskats på grund av underförsäkring enligt Egendomsförsäkring 11.5 reduceras ersättningen för hyresförlust i motsvarande omfattning.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Företrädesrätt till teckning Emissionen genomförs utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Avvikelser För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsätt- ning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.

  • Allmänna Avtalsbestämmelser För allmänna avtalsbestämmelser om premiebetalning, ångerrätt, klagomål och överprövning, preskription, Personuppgiftslagstiftningen, dubbelförsäkring och återkrav m.m. se huvudvillkoren.

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Tillämpliga bestämmelser Enligt 4 kap. 1, 3 och 5 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF) ska den som innehar aktier i ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad (den anmälningsskyldige) skriftligen anmäla ändringar av innehavet till aktiebolaget och Finansinspektionen om ändringen medför att den andel av samtliga aktier i bolaget eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget som innehavet motsvarar