Common use of Identitetskontroll Clause in Contracts

Identitetskontroll. Enligt 4 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har således en skyldighet enligt lag att kontrollera uppdragsgivarens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklaren. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning att personen ifråga är känd för mäklaren. Då bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges att fastighetsmäklare alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparen. Han kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett att kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjorts. Nämnden anser dock att det i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstår.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har Upp- dragsgivarens identitet skall således en skyldighet kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt lag att 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera uppdragsgivarens köparens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenom köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning för- utsättning att personen ifråga i fråga är känd för av mäklaren. Då För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslut) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt anges att fastighetsmäklare alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontrollpenningtvätt. Fastighetsmäklarnämnden finner det I ärendet har inte klarlagt huruvida mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparen. Han kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar framkommit annat än att mäklare X borde ha tillsett att kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjorts. Nämnden anser dock att det på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parternaett flertal förmedlingsuppdrag. Han bör vara aktiv har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och obser- vant på frågor som måste lösas för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårFör detta skall han varnas.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har således Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (FMN 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt framgår att mäklaren alltid bör ta en skyldighet enligt lag att kontrollera uppdragsgivarens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenkopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning att personen ifråga är känd för mäklaren. Då För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges att fastighetsmäklare alltid Företräds uppdragsgivaren av ett ombud med stöd av en skriftlig fullmakt bör ta en kopia full- maktstagarens identitet kontrolleras. När parterna varit kända av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparenhar hon inte noterat på vilket sätt de varit kända. Han kan Da- tum för identitetskontroll på köparen saknas i ett par fall. I det fall när säljaren lämnat full- makt har inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollernafullmaktsgivarens identitet kontrollerats. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett att kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjortsI ett annat uppdrag har köparens iden- titet inte kontrollerats. Nämnden Mäklare Xs förfarande i denna del är inte i enlighet med god fastighets- mäklarsed. Eftersom förmedlingsuppdragen ligger långt tillbaka i tiden anser Fastighetsmäk- larnämnden dock att det i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårpåpekande härom.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har Upp- dragsgivarens identitet skall således en skyldighet kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt lag att 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera uppdragsgivarens köparens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenom köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning för- utsättning att personen ifråga i fråga är känd för av mäklaren. Då För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Mäklare X har uppgett att identitetskontroll underlåtits eftersom uppdragsgivaren är sambo med en annan person som han känner både som köpare och säljare och också är känd av bostadsrättsföreningen som innehavare av bostadsrätten. Fastighetsmäklarnämnden har tidi- gare påpekat (jfr. Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrolle- rats inte fråntar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identi- teter. Inte heller det faktum att någon är känd av bostadsrättsföreningen såsom innehavare av en lägenhet fråntar mäklaren skyldigheten att kontrollera uppdragsgivares identitet. Med be- aktande av gällande krav för identitetskontroll finner Fastighetsmäklarnämnden att det ankommit på mäklare X att utföra identitetskontroll avseende uppdragsgivaren. Enligt god fastighetsmäklarsed skall mäklaren följa även annan lagstiftning än fastighets- mäklarlagen som är tillämplig på mäklarens agerande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt anges penningtvätt. Genom att fastighetsmäklare alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida underlåta att kontrollera uppdragsgi- varens identitet har mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren brustit i sina skyldigheter enligt nyss nämnda lag och köparendärmed också agerat i strid med god fastighetsmäklarsed. Han För detta skall han varnas. En fastighetsmäklare har en självständig skyldighet att se till att utformningen av handling- arna och uppgifterna i dessa stämmer överens med förhållandena i det enskilda fallet. Angående förmedlingsuppdrag A kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett inte undgå kritik för de felaktiga hänvis- ningarna i depositionsavtalet. Angående förmedlingsuppdrag B har mäklare X själv uppgett att kopia av identitetshandling lagts till akten köparna har undertecknat samtliga handlingar ensidigt och noterat att identitetskontroll gjortsde datum dödsbodelägarna undertecknat handlingarna inte är de datum som handlingarna utvisar. Nämnden anser dock Av mäklare Xs svar framgår också att det i denna del kan stanna dödsbo- delägarna inte erhållit någon handpenning den 23 mars 2007 och att deposition aldrig var ak- tuell vid detta påpekandeden tidpunkt när dödsbodelägarna undertecknade samtliga handlingar. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen Mäklare X skall fastighetsmäklaren verka varnas för att köparen han har upprättat handlingar med motstridande innehåll och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så upprät- tade dokument inte återspeglar riktiga förhållanden. Förseelsen är särskilt allvarlig eftersom mäklare X i tidigare beslut varnats för att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårhan upprättat handlingar med motstridande innehåll.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har Upp- dragsgivarens identitet skall således en skyldighet kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt lag att 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera uppdragsgivarens köparens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenom köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning för- utsättning att personen ifråga i fråga är känd för av mäklaren. Då För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (FMN 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges framgår vidare att fastighetsmäklare fastighetsmäklaren alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparen. Han kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett inte har kontrollerat samtliga säljares identitet. Han har härigenom inte uppfyllt sin lagstadgade skyldighet. För detta skall mäklare X varnas. Mäklare X har uppgett att han har kontrollerat köparnas identitet men att handlingarna rörande denna kontroll har försvunnit. I anledning härav vill Fastighetsmäklarnämnden på- peka lämpligheten av att gjorda noteringar och kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjorts. Nämnden anser dock att det i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant sparas på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårbetryggande sätt.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har således Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (FMN 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt fram- går att mäklaren alltid bör ta en skyldighet enligt lag att kontrollera uppdragsgivarens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenkopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning att personen ifråga är känd för mäklaren. Då För att en per- son skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kon- trollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte till- räckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll identitets- kontroll inte har gjorts. I Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder fyra av fem fall har uppdragsavtalet erhållit datering som är hänförlig till dagen för utskick och inte till när avtalet faktiskt ingicks. Förfarandet har lett till att ID- kontrollen synes ha utförts efter avtalets ingående istället för innan, vilket strider mot penningtvätt anges förfa- randereglerna. Mäklare X har uppgivit att fastighetsmäklare alltid bör ta en kopia hon numera ändrat sina rutiner och Fastighetsmäk- larnämnden stannar vid att påpeka vikten av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontrollatt ID-kontrollen utförs innan uppdragsavtalet ingås. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida De omständigheter som mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren anfört som skäl för att hon i uppdraget C inte kontrollerade parternas identitet kan utgöra sådana omständigheter som enligt Fastighetsmäklarnämndens bedömning kan anses medföra att en person är känd av mäklaren och köparenatt identitetskontroll därmed kan underlåtas. Han kan Förhållandet skall emellertid i dessa fall noga noteras av mäklaren. Av utredningen framgår inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett att kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjortsgjort någon notering om vare sig uppdragsgivaren eller köparen. Nämnden Fastighetsmäklarnämnden anser dock emellertid att det kan stanna vi ett påpekande i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårdel.

Identitetskontroll. Enligt Av 4 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren jämförd med 2 § samma lag framgår att en fastig- hetsmäklare är skyldig att kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har således Identitetskontroll skall även utföras beträffande annan än den som vill inleda en skyldighet enligt lag affärsförbindelse vid transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer. I p 4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt (i dess lydelse från och med den 31 december 2007) framgår att kontrollera uppdragsgivarens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklaren. Skyldigheten skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet enbart kan enbart underlåtas under förutsättning att personen ifråga i fråga är känd för mäklaren. Då För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons iden- titet för att denna är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges att fastighetsmäklare alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner När det inte klarlagt huruvida gäller identitetskontrollen har mäklare X genomfört avseende uppdragsgivarna i två förmed- lingsuppdrag uppgett att de är vänner till familjen (pp 3 och 4 i mäklarens yttrande ovan). Av utredningen framgår inte om uppdragsgivarna verkligen är att betrakta som kända i penning- tvättlagstiftningens mening. Mäklare X har dock sparat en notering om varför någon identi- tetskontroll inte har gjorts av dem. Mäklare X har vidare avseende ett förmedlingsuppdrag uppgett att uppdragsgivarna är vänner till hans kollega på firman (p1 i mäklarens yttrande ovan) samt avseende köparna i ett annat förmedlingsuppdrag att han genom det revisionsbolag hans bolag anlitat under lång tid är väl förtrogen med den ena köparen och att han har träffat familjen i golfsammanhang vid ett fler- tal tillfällen (p 4 i mäklarens yttrande ovan). Med beaktande av gällande krav för identitets- kontroll finner Fastighetsmäklarnämnden att det ankommit på mäklare X att utföra identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren uppdragsgivarna och köparen. Han kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollernaköparna i dessa förmedlingsuppdrag. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett att kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjorts. Nämnden anser finner dock att det i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstår.

Identitetskontroll. Enligt Av 4 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren (1993:768) jämförd med 2 § samma lag framgår att en fastighetsmäklare är skyldig att kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse affärs- förbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har således en skyldighet enligt lag Av 4 § andra stycket om åtgärder mot penningtvätt framgår att kontrollera uppdragsgivarens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenfastighetsmäklaren skall kon- trollera köpares identitet vid transaktioner som uppgår till minst 15 000 euro. Skyldigheten Detta innebär att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning att personen ifråga är känd för mäklaren. Då bör mäklaren spara en notering skall kontrolleras vid undertecknandet av köpekontraktet om varför någon identitetskontroll inte har gjortsköpeskillingen överstiger det aktuella beloppet. I p. 4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Vidare anges att identitetskontroll inte behöver ske av den som är känd av fastighets- mäklaren. Denne bör dock göra en notering om varför en identitetskontroll inte har utförts. En fastighetsmäklare alltid är skyldig att kontrollera identitet hos parterna i en fastighetsaffär. Kon- trollen behöver dock inte ske om uppdragsgivaren är känd av mäklaren. Det bör ta påpekas att begreppet ”känd” enligt Fastighetsmäklarnämndens uppfattning kan tillämpas när en kopia av identitetshandlingen mäklare är förvissad om att personen är den han utger sig för att vara. En sådan situation kan vara att mäklaren tidigare har kontrollerat parternas identitet exempelvis vid ett annat förmedlings- uppdrag. Fastigheten T L 1:3 och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida mäklare T L 1:8 Mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparen. Han åtgärd att kontrollera köparnas identitet först i samband med deras tillträde till fastigheten kan inte redovisa några handlingar anses medföra att han fullgjort sin kontrollskyldighet. För detta förtjänar han ansvarsgrundande kritik. Fastigheten T U 1:6 När en juridisk person är avtalspart med mäklaren skall mäklaren kontrollera identiteten av den som använts vid identitetskontrollernaföreträder den juridiska personen. Nämnden konstaterar Det förhållandet att företrädaren för dödsboet är en av tingsrätt utsedd boutredningsman med- för inte i sig att denne är att bedöma som känd. Enbart detta förhållande kan således inte med- föra att mäklare X borde ha tillsett kunde underlåta att kopia kontrollera boutredningsmannens identitet. Mot bak- grund av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjorts. Nämnden anser vad mäklare X anfört finner dock att det i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka Fastighetsmäklarnämnden skäl föreligga för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med besluta om åtgärd för mäklare Xs underlåtenhet att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårkontrollera boutredningsmannens identitet.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Fastighetsmäklaren har Upp- dragsgivarens identitet skall således en skyldighet kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt lag att 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera uppdragsgivarens köparens iden- titet när denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklarenom köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under förutsättning för- utsättning att personen ifråga i fråga är känd för av mäklaren. Då För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Mäklare X har anfört att han kände uppdragsgivaren sedan flera år från tidigare förmedlings- uppdrag. Av utredningen framgår dock inte huruvida säljaren verkligen är att betrakta som känd i penningtvättslagstiftningens mening. Identitetskontroll av köparen har enligt uppgift utförts vid köpekontraktets tecknande. Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (FMN 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges framgår att fastighetsmäklare fastighetsmäklaren alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden finner det inte klarlagt huruvida mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparen. Han kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha gjort noteringar om sina bedömningar och åtgärder med anledning av kraven på identitetskontroll och att han även borde ha tillsett att en kopia av respektive identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjortsakten. Nämnden anser dock att det även i denna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen (prop. 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har en handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har ett ansvar för att återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstårovanstående påpekanden.