Common use of Identitetskontroll Clause in Contracts

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning att personen i fråga är känd av mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslut) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt. I ärendet har inte framkommit annat än att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen i ett flertal förmedlingsuppdrag. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). För detta skall han varnas.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt 4 § lagen Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (FMN 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen fram- går att mäklaren alltid bör ta en kopia av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktetidentitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning förutsättning att personen i fråga ifråga är känd av för mäklaren. För att en person per- son skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats kon- trollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt till- räckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll identitets- kontroll inte har gjorts. (jfrI fyra av fem fall har uppdragsavtalet erhållit datering som är hänförlig till dagen för utskick och inte till när avtalet faktiskt ingicks. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006Förfarandet har lett till att ID- kontrollen synes ha utförts efter avtalets ingående istället för innan, vilket strider mot förfa- randereglerna. Mäklare X har uppgivit att hon numera ändrat sina rutiner och Fastighetsmäk- larnämnden stannar vid att påpeka vikten av att ID-12-13:3 kontrollen utförs innan uppdragsavtalet ingås. De omständigheter som mäklare X anfört som skäl för att hon i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslut) att det förhållandet uppdraget C inte kontrollerade parternas identitet kan utgöra sådana omständigheter som enligt Fastighetsmäklarnämndens bedömning kan anses medföra att en av flera uppdragsgivare/köpare person är känd eller av mäklaren och att dennes identitet kontrollerats identitetskontroll därmed kan underlåtas. Förhållandet skall emellertid i dessa fall noga noteras av mäklaren. Av utredningen framgår inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt. I ärendet har inte framkommit annat än att mäklare X på gjort någon notering om vare sig uppdragsgivaren eller köparen. Fastighetsmäklarnämnden anser emellertid att det kan stanna vi ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen påpekande i ett flertal förmedlingsuppdrag. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). För detta skall han varnasdenna del.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt 4 § lagen Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (FMN 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen framgår att mäklaren alltid bör ta en kopia av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktetidentitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning förutsättning att personen i fråga ifråga är känd av för mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. (jfrFöreträds uppdragsgivaren av ett ombud med stöd av en skriftlig fullmakt bör full- maktstagarens identitet kontrolleras. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 När parterna varit kända av mäklare X har hon inte noterat på vilket sätt de varit kända. Da- tum för identitetskontroll på köparen saknas i årsbok för 2006)ett par fall. Fastighetsmäklarnämnden I det fall när säljaren lämnat full- makt har tidigare påpekat (jfrinte fullmaktsgivarens identitet kontrollerats. ovan angivet beslut) I ett annat uppdrag har köparens iden- titet inte kontrollerats. Mäklare Xs förfarande i denna del är inte i enlighet med god fastighets- mäklarsed. Eftersom förmedlingsuppdragen ligger långt tillbaka i tiden anser Fastighetsmäk- larnämnden dock att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i kan stanna vid detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt. I ärendet har inte framkommit annat än att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen i ett flertal förmedlingsuppdrag. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). För detta skall han varnaspåpekande härom.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning att personen i fråga är känd av mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. Mäklare X har uppgett att identitetskontroll underlåtits eftersom uppdragsgivaren är sambo med en annan person som han känner både som köpare och säljare och också är känd av bostadsrättsföreningen som innehavare av bostadsrätten. Fastighetsmäklarnämnden har tidi- gare påpekat (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens Fastighetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslut) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats kontrolle- rats inte från- tar fråntar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteteridenti- teter. Att un- derlåta Inte heller det faktum att någon är känd av bostadsrättsföreningen såsom innehavare av en lägenhet fråntar mäklaren skyldigheten att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundandeuppdragsgivares identitet. Med be- aktande av gällande krav för identitetskontroll finner Fastighetsmäklarnämnden att det ankommit på mäklare X att utföra identitetskontroll avseende uppdragsgivaren. Enligt god mäklarsed fastighetsmäklarsed skall mäklaren följa all även annan lagstiftning än fastighets- mäklarlagen som är tillämplig på mäklarens age- rande agerande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt. I ärendet Genom att underlåta att kontrollera uppdragsgi- varens identitet har inte framkommit annat än att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen brustit i ett flertal förmedlingsuppdrag. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som sina skyldigheter enligt nyss nämnda lag och därmed också agerat i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan)strid med god fastighetsmäklarsed. För detta skall han varnas. En fastighetsmäklare har en självständig skyldighet att se till att utformningen av handling- arna och uppgifterna i dessa stämmer överens med förhållandena i det enskilda fallet. Angående förmedlingsuppdrag A kan mäklare X inte undgå kritik för de felaktiga hänvis- ningarna i depositionsavtalet. Angående förmedlingsuppdrag B har mäklare X själv uppgett att köparna har undertecknat samtliga handlingar ensidigt och att de datum dödsbodelägarna undertecknat handlingarna inte är de datum som handlingarna utvisar. Av mäklare Xs svar framgår också att dödsbo- delägarna inte erhållit någon handpenning den 23 mars 2007 och att deposition aldrig var ak- tuell vid den tidpunkt när dödsbodelägarna undertecknade samtliga handlingar. Mäklare X skall varnas för att han har upprättat handlingar med motstridande innehåll och för att upprät- tade dokument inte återspeglar riktiga förhållanden. Förseelsen är särskilt allvarlig eftersom mäklare X i tidigare beslut varnats för att han upprättat handlingar med motstridande innehåll.

Identitetskontroll. Enligt Av 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren jämförd med 2 § samma lag framgår att en fastig- hetsmäklare är skyldig att kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren Identitetskontroll skall även enligt 4 § lagen utföras beträffande annan än den som vill inleda en affärsförbindelse vid transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer. I p 4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten (i dess lydelse från och med den 31 december 2007) framgår att skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet enbart kan enbart underlåtas under för- utsättning förutsättning att personen i fråga är känd av för mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet iden- titet för att denne denna är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden När det gäller identitetskontrollen har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslut) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt. I ärendet har inte framkommit annat än att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen avseende uppdragsgivarna i ett flertal förmedlingsuppdrag. Han har bland annat två förmed- lingsuppdrag uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som de är vänner till familjen (pp 3 och 4 i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande mäklarens yttrande ovan). För Av utredningen framgår inte om uppdragsgivarna verkligen är att betrakta som kända i penning- tvättlagstiftningens mening. Mäklare X har dock sparat en notering om varför någon identi- tetskontroll inte har gjorts av dem. Mäklare X har vidare avseende ett förmedlingsuppdrag uppgett att uppdragsgivarna är vänner till hans kollega på firman (p1 i mäklarens yttrande ovan) samt avseende köparna i ett annat förmedlingsuppdrag att han genom det revisionsbolag hans bolag anlitat under lång tid är väl förtrogen med den ena köparen och att han har träffat familjen i golfsammanhang vid ett fler- tal tillfällen (p 4 i mäklarens yttrande ovan). Med beaktande av gällande krav för identitets- kontroll finner Fastighetsmäklarnämnden att det ankommit på mäklare X att utföra identitets- kontroll avseende uppdragsgivarna och köparna i dessa förmedlingsuppdrag. Nämnden finner dock att det kan stanna vid detta skall han varnaspåpekande.

Identitetskontroll. Enligt Av 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren (1993:768) jämförd med 2 § samma lag framgår att en fastighetsmäklare är skyldig att kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse affärs- förbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt Av 4 § lagen andra stycket om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger framgår att fastighetsmäklaren skall kon- trollera köpares identitet vid transaktioner som uppgår till minst 15 000 euro. Kontrollen av Detta innebär att köparens identitet skall ske kontrolleras vid undertecknandet av köpekontraktetköpekontraktet om köpeskillingen överstiger det aktuella beloppet. Skyldigheten I p. 4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Vidare anges att identitetskontroll inte behöver ske av den som är känd av fastighets- mäklaren. Denne bör dock göra en notering om varför en identitetskontroll inte har utförts. En fastighetsmäklare är skyldig att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning att personen hos parterna i fråga en fastighetsaffär. Kon- trollen behöver dock inte ske om uppdragsgivaren är känd av mäklaren. För Det bör påpekas att begreppet ”känd” enligt Fastighetsmäklarnämndens uppfattning kan tillämpas när en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara mäklare är förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens En sådan situation kan vara att mäklaren tidigare har kontrollerat parternas identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis vid ett annat förmedlings- uppdrag. Fastigheten T L 1:3 och T L 1:8 Mäklare X åtgärd att kontrollera köparnas identitet först i samband med ett annat förmedlingsuppdragderas tillträde till fastigheten kan inte anses medföra att han fullgjort sin kontrollskyldighet. För detta förtjänar han ansvarsgrundande kritik. Fastigheten T U 1:6 När en juridisk person är avtalspart med mäklaren skall mäklaren kontrollera identiteten av den som företräder den juridiska personen. Det förhållandet att företrädaren för dödsboet är en av tingsrätt utsedd boutredningsman med- för inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för sig att denne är att betrakta bedöma som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll känd. Enbart detta förhållande kan således inte har gjorts. (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslut) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvätt. I ärendet har inte framkommit annat än med- föra att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen i ett flertal förmedlingsuppdragkunde underlåta att kontrollera boutredningsmannens identitet. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på Mot bak- grund av vad mäklare X anfört finner dock Fastighetsmäklarnämnden skäl föreligga för att han, på skäl som i och inte besluta om åtgärd för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). För detta skall han varnasunderlåtenhet att kontrollera boutredningsmannens identitet.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning att personen i fråga är känd av mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslutFMN 2005:1) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvättpenningtvätt framgår vidare att fastighetsmäklaren alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. I ärendet har inte framkommit annat än Fastighetsmäklarnämnden konstaterar att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt inte har hanterat identitetskontrollen i ett flertal förmedlingsuppdragkontrollerat samtliga säljares identitet. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han härigenom inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan)uppfyllt sin lagstadgade skyldighet. För detta skall mäklare X varnas. Mäklare X har uppgett att han varnashar kontrollerat köparnas identitet men att handlingarna rörande denna kontroll har försvunnit. I anledning härav vill Fastighetsmäklarnämnden på- peka lämpligheten av att gjorda noteringar och kopia av identitetshandling sparas på ett betryggande sätt.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även enligt 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt kontrollera köparens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktet. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning att personen i fråga är känd av mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. Mäklare X har anfört att han kände uppdragsgivaren sedan flera år från tidigare förmedlings- uppdrag. Av utredningen framgår dock inte huruvida säljaren verkligen är att betrakta som känd i penningtvättslagstiftningens mening. Identitetskontroll av köparen har enligt uppgift utförts vid köpekontraktets tecknande. Av Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok för 2006). Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfr. ovan angivet beslutFMN 2005:1) att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundande. Enligt god mäklarsed skall mäklaren följa all lagstiftning som är tillämplig på mäklarens age- rande i samband med förmedlingsuppdraget, i detta fall lagen om åtgärder mot penningtvättpenningtvätt framgår att fastighetsmäklaren alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för genomförd identitetskontroll. I ärendet har inte framkommit annat än Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha gjort noteringar om sina bedömningar och åtgärder med anledning av kraven på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen identitetskontroll och att han även borde ha tillsett att en kopia av respektive identitetshandling lagts till akten. Nämnden anser att det även i ett flertal förmedlingsuppdrag. Han har bland annat uppgett att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och för sig denna del kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). För detta skall han varnasstanna vid ovanstående påpekanden.

Identitetskontroll. Enligt 4 § första stycket lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäkla- ren fastighetsmäklaren kontrollera identiteten hos den som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. Upp- dragsgivarens identitet skall Fastighetsmäklaren har således kontrolleras före undertecknandet av uppdragsavtalet. Mäklaren skall även en skyldighet enligt 4 § lagen om åtgärder mot penningtvätt lag att kontrollera köparens uppdragsgivarens iden- titet om köpeskillingen överstiger 15 000 euro. Kontrollen av köparens identitet skall ske vid undertecknandet av köpekontraktetnär denne vill ingå ett uppdragsavtal med mäklaren. Skyldigheten att kontrollera säljarens och köparens identitet kan enbart underlåtas under för- utsättning förutsättning att personen i fråga ifråga är känd av för mäklaren. För att en person skall kunna betraktas som känd måste mäklaren vara förvissad om att personen är den som han eller hon utger sig för att vara. Kundens identitet skall således i dessa fall ha kontrollerats tidigare, exempelvis i samband med ett annat förmedlingsuppdrag. Det är inte tillräckligt att en person uppfattas som ”känd” i den meningen att fastighetsmäklaren känner till namnet på personen. I de fall mäklaren underlåter att kontrollera en persons identitet för att denne är att betrakta som känd Då bör mäklaren spara en notering om varför någon identitetskontroll inte har gjorts. I Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (jfr. Fastig- hetsmäklarnämndens beslut 2006-12-13:3 i årsbok 2005:1) om åtgärder mot penningtvätt anges att fastighetsmäklare alltid bör ta en kopia av identitetshandlingen och därvid notera datum för 2006)genomförd identitetskontroll. Fastighetsmäklarnämnden har tidigare påpekat (jfrfinner det inte klarlagt huruvida mäklare X genomfört identitets- kontroll avseende uppdragsgivaren och köparen. ovan angivet beslut) Han kan inte redovisa några handlingar som använts vid identitetskontrollerna. Nämnden konstaterar att mäklare X borde ha tillsett att kopia av identitetshandling lagts till akten och noterat att identitetskontroll gjorts. Nämnden anser dock att det förhållandet att en av flera uppdragsgivare/köpare är känd eller att dennes identitet kontrollerats inte från- tar mäklaren skyldigheten att kontrollera övriga uppdragsgivares/köpares identiteter. Att un- derlåta att kontrollera uppdragsgivares/köpares identiteter i en sådan situation är i sig var- ningsgrundandedenna del kan stanna vid detta påpekande. Enligt god mäklarsed 19 § fastighetsmäklarlagen skall mäklaren följa all lagstiftning fastighetsmäklaren verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som är tillämplig på mäklarens age- rande behöver lösas i samband med förmedlingsuppdragetöverlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Bestämmelsen har i detta fall huvudsak överförts oförändrad från 1984 års lag om fastighetsmäklare. Av förarbetena till den lagen om åtgärder mot penningtvätt(prop. I ärendet 1983/84:16 s. 41) framgår att mäklaren har inte framkommit annat än att mäklare X på ett mycket bristfälligt sätt har hanterat identitetskontrollen i ett flertal förmedlingsuppdragen handlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. Han bör vara aktiv och obser- vant på frågor som måste lösas och bör lägga fram förslag till en överenskommelse som kan tillfredställa båda parter. Fastighetsmäklaren har bland annat uppgett ett ansvar för att identi- tetskontroll underlåtits eftersom han återgångsvillkor utfor- mas så att onödiga tvister om dess tolkning inte har funnit anledning att betvivla köpa- rens/uppdragsgivarnas identitet på grund av att han, på skäl som i och för sig kan ifrågasättas, har ansett att den andre köparen/uppdragsgivaren var känd (jfr pp 1 och 2 i mäklare Xs ytt- rande ovan). För detta skall han varnasuppstår.