Idrotts- och fritidsanläggningar. En relativt stor grupp är anläggningar som används för olika fritidsaktiviteter, särskilt idrottsliga aktiviteter. Bland dessa anläggningar kan nämnas idrottsplatser, motorbanor, ridhus, travbanor, parkteatrar, nöjesparker, utomhusbad och camping- platser. Gemensamt för dessa anläggningar är bl.a. att de är upplåtna för allmänheten för något visst ändamål, antingen för egna aktiviteter eller som åskådare. Vissa anläggningar är inhägnade medan andra inte är det. Ofta, men inte alltid, måste en avgift betalas för att man skall få tillträde till anläggningen. Gemensamt för dem är också att den el som överförs på det elnät som finns inom anläggningen används för driften av anläggningen. Överföringen av el sker alltså för egen räkning, varför elnätet är att betrakta som ett internt nät. Gemensamt för dem är vidare också att de är väl avgränsade. Det behöver alltså inte uppstå några tveksamheter om vilket område som ingår i anläggningen. Gemensamt för dem är slutligen också att de omfattar relativt begränsade områden, varför de inte inkräktar på möjlig- heterna att bygga ut lokalnätet på ett rationellt sätt. De tre kriterierna är alltså uppfyllda, varför även interna nät inom dessa områden bör omfattas av undantaget från koncessionskravet. Frågan om överföring av el för annans räkning på dessa interna nät behandlas i avsnitt 3.4.2.5.
Idrotts- och fritidsanläggningar. Idrotts-och fritidsanläggningar redovisar en negativ avvikelse jämfört med budget på -2,7 mnkr vilket är betydligt bättre än tidigare bedömningar under året. Underskottet beror framförallt på att Huddingehallen har Kultur- och fritidsnämnden | 17 varit stängd på grund av de restriktioner som funnits med anledning av coronapandemin. Däremot ökade volymerna mer under hösten, än vad förvaltningen har prognostiserat, och har under vissa tider till och med haft normal beläggning.