Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.
Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.
Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.
Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:
Fordringshavarmöte (a) Agenten ska kalla till ett Fordringshavarmöte genom att sända en kallelse därom till varje Innehavare inte senare än 5 Bankdagar efter erhållande av en begäran från Emittenten eller en eller flera Innehavare (eller ett sådant senare datum som kan vara nödvändigt av tekniska administrativa skäl).
(b) Om Emittenten vil ersätta Agenten kan den kalla till ett Fordringshavarmöte i enlighet med Punkt 18(a) med en kopia till Agenten. Efter en begäran från Innehavarna enligt Punkt 21.4(c) ska Emittenten inte senare än 5 Bankdagar efter erhållandet av en sådan begäran (eller ett sådant senare datum som kan vara nödvändigt av tekniska eller administrativa skäl) kalla till Fordringshavarmöte enligt Punkt 18(a).
(c) Kallelsen enligt Punkt 18(a) ska innehålla (i) tiden för mötet, (i) platsen för mötet,
(i) dagordning för mötet (inklusive varje begäran om beslut av Innehavarna) samt (iv) formulär för fullmakt. Endast sådana ärenden som har inkluderats i kallelsen får tas upp för beslut vid Fordringshavarmötet. Om det krävs att Innehavarna meddelar sin närvaro i förväg ska kallelsen innehålla ett sådant krav.
(d) Fordringshavarmötet ska hålas inte tidigare än 10 Bankdagar och inte senare än 20 Bankdagar från kallelsen.
(e) Om Agenten i strid mot dessa Villkor inte har kallat till ett Fordringshavarmöte inom 20 Bankdagar efter att ha mottagit en sådan begäran får den påkallande personen kalla till Fordringshavarmötet själv. Om den kallande personen är en Innehavare ska Emittenten på begäran av en sådan Innehavare tillhandahålla denna nödvändig information från skuldboken som förs Euroclear, och om Agenten inte har utsett en person som ska öppna mötet ska mötet öppnas av en person som utses av den kallande personen.
(f) Vid ett Fordringshavarmöte får Emittenten, Innehavarna (eller Innehavarnas representanter/ombud) och Agenten närvara med sina representanter, rådgivare och biträden. Vidare får ledamöterna i Emittentens styrelsen, den verkställande direktören, andra befattningshavare och Xxxxxxxxxxx revisorer närvara vid Fordringshavarmötet. Fordringshavarmötet får besluta att ytterligare personer får närvara. Om en representant/ett ombud ska närvara vid Fordringshavarmötet i en Innehavares ställe ska representanten/ombudet visa upp en i vederbörlig ordning utfärdad fullmakt eller annat dokument som ger denne behörighet att företräda Xxxxxxxxxxx.
(g) Xxxx att ändra dessa Villkor får Agenten föreskriva de ytterligare bestämmelser rörande kallelse till och genomförande av ett Fordringshavarmöte som Agenten finner tillbörligt. Sådana bestämmelser kan inkludera en möjlighet för Xxxxxxxxxx att rösta utan att personligen närvara vid mötet.
Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
Beskrivning Kommunstyrelsen i Norrtälje kommun beslutade 2018-12-17 § 211 att ansluta sig till Överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flyttning till särskilt boende mellan kommunerna i Stockholms län, som trädde i kraft den 1 juli 2019. Personer i behov av särskilt boende med heldygnsomsorg har rätt att ansöka om plats i annan kommun enligt 2a kap. 8 § socialtjänstlagen (SoL). Kommunen dit personen önskar flytta utreder ansökan och fattar beslut. Överenskommelsen har inneburit ett alternativ till ansökan enligt SoL. När en person ansöker om plats i annan kommun som ingår i överenskommelsen, fattar utflyttningskommunen beslut och behåller ansvaret så länge den enskilde behöver insatsen. Kommunerna förbinder sig att, vid flyttning enligt överenskommelsen, inte begära överflyttning av ansvaret från utflyttningskommunen till inflyttningskommunen enligt 2a kap 10 § SoL. Överenskommelsen innebär att utflyttningskommunen fattar biståndsbeslut, samt behåller ett långsiktigt ansvar både för kostnad och myndighetsutövning så länge den enskilde har behov av insatsen. Överenskommelsen stipulerar att den sökande bör vara fortsatt folkbokförd i utflyttningskommunen. Därigenom kommer utflyttningskommunen, som har det fortsatta ansvaret, att uppbära skatt och statsbidrag. Det är i enlighet med folkbokföringslagen att kvarstå folkbokförd i utflyttningskommunen under dessa förhållanden. Om sökande kommer att sakna adress i utflyttningskommunen anses personen bosatt endast i kommunen. Överenskommelsen gäller dock oavsett folkbokföring. Detta medför att om kunden väljer att ändå folkbokföra sig på den nya orten så går skatt och statsbidrag förlorade för utflyttningskommun, även fast kostnadsansvaret är kvar. Syfte med överenskommelsen är att; • underlätta flyttning mellan kommunerna som ingått överenskommelsen för personer i behov av särskilt boende. • kommunerna ska bättre kunna möta behov av boendeplatser. • öka mångfalden av boenden i kommunerna. • bidra till att platserna används rationellt. • minska den ekonomiska risken för kommunerna att starta nya boenden. • minska konkurrensen mellan kommunerna om platsbrist uppstår i regionen. • förenkla för den sökande att ansöka till en annan kommun i länet. Sedan överenskommelsen började gälla har Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) fattat beslut om särskilt boende, där personen begärt att verkställighet ska ske genom köpt plats i annan kommun enligt överenskommelsen, för 41 personer. För nio av dessa har personen återtagit ansökan eller avlidit innan beslutet verkställts och därmed har 32 invånare flyttat ut från Norrtälje kommun. 15 personer som har fått beslut om särskilt boende i annan kommun har enligt överenskommelsen valt att få sitt beslut verkställt i Norrtälje kommun. Norrtälje upphandlar platser i särskilda boenden både genom direktavtal med Tiohundra AB, genom Lag om offentlig upphandling (LOU) och genom LOV. Enligt överenskommelsen ska i första hand platser upphandlade enligt LOV användas. Detta tillämpas både när KSON säljer och köper platser enligt överenskommelsen. Norrtälje kommun har idag ett överskott på platser. De tomma platserna återfinns främst i direktavtalen hos Tiohundra AB, vars ekonomi påverkas negativt på grund av uteblivna intäkter. Samtidigt påverkas också KSON:s ekonomi genom att de tomma platserna inte genererar hyresintäkter. KSON har framfört att detta tillsammans med dyrare platser och uteblivna skatteintäkter gör att överenskommelsen innebär en ökad kostnad för KSON och för Norrtälje kommun. KSON har även framfört att överenskommelsen innebär en ökad administration för KSON eftersom individuella avtal behöver tecknas, tolkas och följas upp. Då KSON har fortsatt ansvar för myndighetsutövning och uppföljning blir det dessutom svårare och mer resurskrävande för förvaltningen att följa upp de individuella besluten när uppföljningsbesök hos den boende ska göras i annan kommun. Direktionen för Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON) beslutade 2021-11-10 att rekommendera Norrtälje kommun att snarast säga upp överenskommelsen eftersom man bedömer att överenskommelsen sammantaget bedöms medföra fler nackdelar än fördelar för kommunalförbundet.
Skadeståndsansvar Parts rätt till skadestånd från den andra Parten för brott mot Ramavtalet är begränsad till ersättning för direkt skada. Parts ansvar omfattar således inte utebliven vinst, utebliven besparing eller annan indirekt skada. Parts totala skadeståndsansvar är vid var tid begränsat till ett maximalt belopp uppgående till total redovisad försäljning enligt avsnitt; Försäljningsredovisning och administrationsavgift. Vid erläggande av skadestånd ska eventuellt erlagt vite dras av från skadeståndet. Ansvarsbegränsningarna ska inte gälla i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, eller vid Ramavtalsleverantörens ansvar för brott mot sekretesskyldighet enligt avsnitt Sekretess.
NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.
STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers
