Kolonistugeområden. Inom områden med kolonistugor finns det för närvarande olika lösningar vad gäller överföringen av el inom området. I vissa områden ägs elnätet av koncessionshavaren, dvs. innehavaren av lokalnätet, som alltså överför el till medlem- marna i föreningen. Uttagspunkterna är då i allmänhet belägna vid respektive kolonistuga. Frågan om undantag från koncessionskravet blir här inte aktuell eftersom elnätet inom området ingår i lokalnätet. I andra områden ägs elnätet av kolonistugeföreningen, som därmed överför el till medlemmarna. Det finns då i allmänhet bara en uttagspunkt, där föreningen tar ut elen från lokalnätet. Den är i allmänhet belägen vid gränsen till området. Frågan är nu om den sistnämnda typen av elnät skall vara undantagen från koncessionskravet. Denna prövning skall då ha sin utgångspunkt i de tre kriterierna, varvid följande omständig- heter bör beaktas. För det första kan det konstateras att kolonistugeområden torde vara väl avgränsade. Vad gäller deras geografiska utbredning inställer sig däremot vissa problem. Det är inte ovanligt att dessa områden täcker betydande arealer. Eftersom många områden ligger i omedelbar anslutning till tätbebyggelse kan detta skapa problem för koncessionshavaren att bygga ut sitt lokalnät. Detta talar mot att dessa elnät undantas från koncessionskravet. Det kanske viktigaste kriteriet, att nätet skall utgöra ett internt nät, är i många fall inte uppfyllt. Om nätet ägs av kolonistugeföreningen sker överföringen av el till medlem- marna och inte till föreningen annat än till vissa gemensamma anläggningar om sådana förekommer. Om det saknas gemen- samma anläggningar sker ingen överföring av el för egen räkning och nätet är därmed inte ett internt nät. Detta talar mot att undanta dessa nät från koncessionskravet. Om det däremot finns gemensamma anläggningar före- kommer det, om än i begränsad omfattning, överföring av el för egen räkning på nätet. Därmed kan ett sådant elnät betraktas som ett internt nät. Frågan blir då om sådana nät skulle kunna undantas från koncessionskravet. I det sammanhanget måste man beakta att det på dessa nät förekommer överföring av el för annans räkning i betydande omfattning. Om det skall vara meningsfullt att undanta dessa nät från koncessionskravet måste denna överföring bli tillåten. Den frågan behandlas i avsnitt 3.4.2.9, och det framgår där att sådan överföring inte bör vara tillåten. Elnät inom kolonistugeområden bör som en följd av nämnda ställningstagande inte vara undantagna från ...
Kolonistugeområden. Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 förekommer det interna nät inom många kolonistugeområden. Nätet ägs då av kolonistuge- föreningen men överföringen av el på nätet sker till över- vägande del till medlemmarnas kolonistugor, dvs. för annans räkning. Frågan är nu om denna överföring bör vara tillåten. Först kan man då konstatera att den grundläggande förut- sättningen för att sådan överföring skall vara tillåten, att elnätet i sin helhet ursprungligen har använts för överföring av el för egen räkning, inte är uppfylld. Vad gäller koncessionshavarens intressen torde i många fall denna överföring innebära ett intrång i hans ensamrätt till över- föring av el inom koncessionsområdet. Många områden har ett betydande antal medlemmar och därmed kolonistugor och uttagspunkter, dit överföring av el äger rum. Det ligger i koncessionshavarens intresse att han själv får svara för över- föringen till alla dessa uttagspunkter i stället för till bara en uttagspunkt vid gränsen till området. Vad gäller elanvändarnas intressen är de avskurna från till- träde till elmarknaden om föreningen äger nätet och svarar för överföringen av el till medlemmarnas kolonistugor, såvida inte föreningen ger sådant tillträde. Detta kan ha en viss betydelse för många kolonistugeägare som under sommarhalvåret ofta bor permanent i sina kolonistugor. Av hänsyn till de omständigheter som nu har nämnts bör överföring av el för annans räkning inte vara tillåten på dessa nät.