Kompetensprioritering exempelklausuler

Kompetensprioritering. Då det är brist på auktoriserade tolkar med speciell kompetens som rättstolk, är det av yttersta vikt att dessa prioriteras till tolkuppdrag inom rättsväsendet som kräver speciell kompetens inom juridik. Exempel på uppdrag som i första hand ska tillsättas med en rättstolk är domstols- och häktningsförhandlingar. Till tolkuppdrag som berör ämnesområdet medicin och hälsa ska auktoriserade tolkar med speciell kompetens som sjukvårdstolk prioriteras. Till övriga tolkuppdrag prioriteras auktoriserade tolkar. Om inte sådana går att tillgå ska i andra hand utbildade tolkar förmedlas. Endast om varken auktoriserade eller utbildade tolkar finns tillgängliga får övriga tolkar förmedlas. Denna kompetensprioritering ska gälla samtliga tolktjänster men enbart om avropande myndighet inte har efterfrågat en specifik kompetensnivå. I det fall Avropsberättigad efterfrågar en specifik kompetensnivå får enbart två alternativa kompetensnivåer efterfrågas, exempelvis Rättstolk i första hand och Auktoriserad tolk i andra hand. Anbudsgivaren får i dessa fall inte förmedla en tolk med lägre kompetensnivå än de två kompetensnivåer som har efterfrågats. Om någon av dessa två kompetensnivåer inte kan förmedlas ska Avropsberättigad gå vidare i rangordningen. Uppfylls kraven avseende Kompetensprioritering? Ja/Nej. Ja krävs
Kompetensprioritering. Då det är brist på auktoriserade tolkar med speciell kompetens som rättstolk inom vissa språk, är det av yttersta vikt att dessa prioriteras till tolkuppdrag inom rättsväsendet i de fall tolkuppdraget kräver speciell kompetens inom juridik. Exempel på uppdrag som i första hand ska tillsättas med en rättstolk är domstolsförhandlingar. Till tolkuppdrag som berör ämnesområdet medicin och hälsa ska auktoriserade tolkar med speciell kompetens som sjukvårdstolk prioriteras. Till övriga tolkuppdrag ska auktoriserade tolkar prioriteras. Även auktoriserade tolkar med speciell kompetens som rättstolk eller sjukvårdstolk ska prioriteras till dessa uppdrag om de finns tillgängliga. Om inte sådana finns att tillgå ska i andra hand utbildade tolkar förmedlas. Endast i de fall varken auktoriserade eller utbildade tolkar finns att tillgå får övriga tolkar förmedlas. Denna kompetensprioritering ska gälla vid förmedling av samtliga tolktjänster undantaget de fall där Avropsberättigad har ställt krav på en specifik kompetensnivå. I det fall Avropsberättigad ställt krav på specifik kompetensnivå får maximalt två alternativa kompetensnivåer efterfrågas, exempelvis rättstolk i första hand och auktoriserad tolk i andra hand. Anbudsgivaren får inte förmedla en Tolk med en annan kompetensnivå, varken högre eller lägre, än den/de kompetensnivå/er som har kravställts. Om inte någon av de kompetensnivåer som kravställts kan förmedlas ska Avropsberättigad gå vidare i rangordningen. I de fall Avropsberättigad ställt krav på en auktoriserad tolk i ett språk inom vilket auktorisation inte är möjlig har Ramavtalsleverantören rätt att förmedla en Tolk inom högsta möjliga kompetensnivå för aktuellt språk. Delområde på... Ja/Nej. Ja krävs

Related to Kompetensprioritering

  • Kompetensutveckling Med kompetens menas här de samlade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt som gör det möjligt att utföra aktuella uppgifter i linje med de definierade målen och kraven på hur dessa ska uppnås. Kompetensutveckling för alla personalkategorier är av stor betydelse för en positiv utveckling av arbetsplatsen. För att skapa möjligheter för individen krävs det att kompetensutveckling kopplas till verksamhetens behov, nu och i framtiden. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar utgör en viktig grund för planering av kompetensutveckling. Under det årliga medarbetarsamtalet upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan. Det är nödvändigt att arbetsgivaren avsätter erforderliga resurser. Arbetsgivaren bör medverka till handledning för arbetstagare med huvudsakligen terapeutiska/kuratoriska arbetsuppgifter.

  • Kompetens Den personliga lönedelen fastställs på basis av kompetensfakto- rer som är betydelsefulla för arbetet. Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet (arbetsskicklighet), mångsidigt kunnande, arbetsresultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar. Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbets- givaren och arbetstagarna. För varje arbetare utreds de principer enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.

  • Uppföljning Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx fullgör alla sina åtaganden från och med att Ramavtalet har trätt i kraft till och med att samtliga Kontrakt har upphört. Det innebär bland annat att Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfyller krav, tilldelningskriterier och villkor som Ramavtalsleverantören uppfyllde vid anbudsutvärderingen och att Ramavtalsleverantören fullgör sina åtaganden. Vid uppföljning har Kammarkollegiet rätt att anlita extern part för genomförandet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska på begäran tillhandahålla, för egen del samt för Underleverantörer, uppgifter och handlingar som Kammarkollegiet skäligen behöver för att genomföra uppföljning i den utsträckning som krävs och som inte står i strid med gällande rätt eller tillämpliga börsregler. Ramavtalsleverantören ska ge Kammarkollegiet tillträde och insyn i Ramavtalsleverantörens och dess Underleverantörers verksamhet i den utsträckning som krävs. Vid uppföljning svarar respektive Part för sina egna kostnader under förutsättning att uppföljningen inte visar att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gjort sig skyldig till vitesgrundande avtalsbrott. I det fallet står Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för Kammarkollegiets kostnader för uppföljningen. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte uppfyller ovanstående krav, tilldelningskriterier och villkor kan det resultera i vite och andra påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder.

  • Gemensam utbildning Utbildning som främjar samarbetet på arbetsplatsen ordnas av centralorganisationerna eller deras medlemsförbund gemensamt, av centralorganisationernas samarbetsorgan eller samarbetsorganen i deras medlemsförbund eller av arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller på en annan plats. Parterna fastställer att den gemensamma utbildningen vanligtvis äger rum på det ändamålsenligaste sättet på de enskilda arbetsplatserna, varvid de lokala förhållandena bäst beaktas. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och specialkurser som med tanke på arbetarskyddssamarbetet är nödvändiga hör till den gemensamma utbildning som avses här. I grundkursen kan under de förutsättningar som anges i detta avtal medlemmar i arbetarskyddskommittéen, arbetarskyddsfullmäktig, vice arbetarskyddsfullmäktig, arbetarskyddsombud delta. Arbetarskyddsfullmäktig får delta i specialkurser. Den som deltar i utbildningen betalas ersättning så som bestäms under punkt 7.1. Om deltagandet i utbildningen avtalas utgående från utbildningens karaktär lokalt i det berörda samarbetsorganet eller mellan arbetsgivaren och förtroendemannen. Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas även på utbildning som gäller deltagandesystem och lokalt avtalande. Överenskommelser om deltagande i utbildning kan också ingås mellan arbetsgivaren och den person som deltagandet gäller. Parterna rekommenderar att deras och medlemsförbundens utbildningsinrättningar samt medlemsförbunden i samverkan vidtar åtgärder för att ordna utbildnings om deltagandesystem och lokalt avtalande. Parternas utbildningsarbetsgrupp följer med att ovan nämnda utbildningsutbud förverkligas.

  • Gemensamma utgångspunkter Parterna är ense om att främja utvecklingen av god arbetsmiljö och en väl fung- erande företagshälsovård till gagn både för företag och anställda. Arbetsmiljöarbetet är viktigt för företagens verksamhet och syftar till sunda och säkra arbetsförhållanden för att skydda liv och hälsa. En god arbetsmiljö som även omfattar de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skall också leda till minskad frånvaro samt ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet. Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grundelement i arbetet. Parterna är ense om att intentionerna i fråga om systematiskt arbetsmiljöarbete, att arbetsmiljöns beskaffenhet ska vara säker både ur psykiskt och fysiskt hän- seende ska vara vägledande.

  • Olycksfallsförsäkring Försäkringen ersätter: Försäkringen ersätter inte: - läkekostnader - tandskadekostnader - resekostnader - merkostnader - rehabiliterings- och hjälpmedelskostnader - dagersättning - medicinsk invaliditet - ekonomisk invaliditet - ärr och annan utseendemässig förändring - krishjälp - dödsfallskapital. - privat vård eller privat behandling - tandskada till följd av tuggning, bitning eller inflammation/tandsjukdomar - merkostnader i näringsverksamhet - kostnader, orsakade av försämring i hälsotillståndet utan samband med olycksfallsskadan - kostnader för hemtransport vid olycksfallsskada utanför hemorten och utomlands Notera! Ovanstående är exempel på de vanligast förekommande begränsningarna, för fullständig beskrivning, se nedan.

  • Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • Egendomsförsäkring Försäkringen ingår om det anges i försäkringsbrevet.

  • Skadeersättningsregler i övrigt Bolaget har rätt att i stället för att betala kontant ersättning föreskriva att skadad egendom återställs eller tillhandahålla annan likvärdig egendom. Bolaget är inte skyldigt att överta skadad egendom, men har rätt att efter värdering överta större eller mindre del av denna. Kommer egendom för vilken ersättning utgetts till rätta ska egendomen snarast ställas till bolagets förfogande. Den försäkrade får dock behålla egendomen om han utan dröjsmål återbetalar därför erhållen ersättning.

  • Uppgiftslämnande för kreditupplysningsändamål Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.