Krav på spelaravtal exempelklausuler

Krav på spelaravtal. Professionell spelare ska ha ett spelaravtal med sin förening. Spelare i förening som deltar i Allsvenskan, Superettan, Ettan och OBOS Damallsvenskan måste, fr.o.m. att spelaren fyller 18 år, ha ett hos SvFF registrerat gällande spelaravtal för att ha rätt att föras upp på spelarförteckningen vid representationslagets matcher i förbundsserierna. Detsamma gäller för spelare som inte är medborgare i EU- eller EES-stat eller Schweiz och som spelar i förening som deltar i Elitettan. Spelare i förening som deltar i kval till Allsvenskan och Superettan måste, fr.o.m. att spelaren fyller 18 år, ha ett hos SvFF registrerat gällande spelaravtal för att ha rätt att föras upp på spelarförteckningen vid representationslagets matcher i kvaltävlingen. Spelaravtal ska registreras hos SvFF. SvFF får endast registrera spelaravtal som träder i kraft inom sex månader fr.o.m. dagen då avtalet inkommit till SvFF. Spelaravtalet ska ges in till SvFF inom sju dagar från att båda parterna undertecknat avtalet. Spelaravtal får inte ingås med spelare som inte har fyllt 15 år. Förening får heller inte förhandla om sådant avtal med spelare, dennes vårdnadshavare eller annan som har rätt att företräda spelaren, förrän spelaren är 14 år och 6 månader gammal. Förenings underlåtenhet att lämna in spelaravtalet till SvFF medför att spelaren, vid tillämpningen av representationsbestämmelserna, beroende på omständigheterna, ska betraktas som amatör alternativt avtalslös professionell.
Krav på spelaravtal. Professionell spelare ska ha ett spelaravtal med sin förening. Spelaravtal ska registreras hos SvFF. SvFF får endast registrera spelaravtal som träder i kraft inom sex månader fr.o.m. dagen då avtalet inkommit till SvFF. Professionellt spelaravtal får inte ingås med spelare som inte har fyllt 15 år. Förening får heller inte förhandla om sådant avtal med spelare, dennes vårdnadshavare eller annan som har rätt att företräda spelaren, förrän spelaren är 14 år och 6 månader gammal. Förenings underlåtenhet att lämna in spelaravtalet till SvFF medför att spelaren, vid tillämpningen av representationsbestämmelserna, beroende på omständigheterna, ska betraktas som amatör alternativt avtalslös professionell.

Related to Krav på spelaravtal

  • Ändring av villkoren Bolaget har rätt att besluta om ändring av dessa villkor i den mån lagstiftning, domstolsavgörande eller myndighetsbeslut så kräver eller om det annars, enligt bolagets bedömning, av praktiska skäl är ändamålsenligt eller nödvändigt och optionsinnehavarnas rättigheter inte i något avseende försämras. Optionsinneha- varna ska utan onödigt dröjsmål underrättas om beslutade ändringar.

  • Ändring av villkor Bolaget äger besluta om ändring av dessa villkor i den mån lagstiftning, domstolsavgörande eller myndighetsbeslut så kräver eller om det i övrigt, enligt Bolagets bedömning, av praktiska skäl är ändamålsenligt eller nödvändigt och Optionsinnehavarnas rättigheter inte i något väsentligt avseende försämras.

  • Ändring av avtalsvillkor Arrangören har rätt att göra ändringar i avtalet förutsatt att arrangören informerar resenären om ändringen på ett klart, begripligt och tydligt sätt på ett varaktigt medium. Om ändringen är obetydlig, till exempel mindre ändringar av flygtider, har resenären inte rätt till prisavdrag eller skadestånd. Vid väsentliga ändringar av resan ska resenären, om möjligt, erbjudas en alternativ resa eller rätt att säga upp avtalet utan avbeställningsavgift.

  • Krav För att använda innehållet i tjänsten Musikströmning måste PSM-kunden ha ett konto och en aktiv prenumeration på Tjänstepaketet. Dessutom krävs en aktiv prenumeration hos respektive tredjepartsleverantör. Data som krävs för användning av tjänsten ingår i Tjänstepaketet. För att kunna använda tjänsten på ett personligt sätt måste PSM-kunden länka sitt tredjepartskonto en gång till Porsche-kontot.

  • Ändringar i avtalet Leverantören är införstådd med att Uppdragsgivaren när som helst, ensidigt, kan besluta om ändringar i Avtalet, dvs. såväl i Kontraktet som i de Särskilda Kontraktsvillkoren. Så snart Uppdragsgivaren har fattat beslut om ändring i Avtalet ska Uppdragsgivaren underrätta Leverantören om ändringarna genom skriftligt meddelande till Leverantören. Om Leverantören inte accepterar Uppdragsgivarens ändringar ska Leverantören, inom trettio (30) dagar från det datum Uppdragsgivaren avsände ändringsmeddelande i enlighet med § 5 till Leverantören, underrätta Uppdragsgivaren därom genom skriftligt meddelande. Verkan av att Uppdragsgivaren inom 30-dagarsfristen mottar Leverantörens meddelande om att avtalsändringarna inte accepteras är att Avtalet upphör att gälla i förtid i enlighet med § 9 nedan. Om Uppdragsgivaren inte inom 30-dagarsfristen mottagit meddelande från Leverantören om att avtalsändringarna inte accepteras blir Leverantören bunden av de nya villkoren.

  • Gruppavtal Avtal som ingås mellan försäkringsgivaren och företrädare för en grupp om försäkring för gruppens medlemmar. Gruppavtalet innehåller bestämmelser om gruppens sammansättning, vilka försäkringar som erbjuds de försäkringsberättigade, gruppavtalets ikraftträdande och giltighetstid och förlängning och uppsägning av gruppavtalet.

  • Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

  • Generella krav b. E-postadress:

  • Påföljder vid avtalsbrott Utöver vad som i § 9 sägs om Parternas rätt att säga upp Avtalet i förtid kan följande påföljder göras gällande vid brott mot Xxxxxxx.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌