Beslutsorgan exempelklausuler

Beslutsorgan. I Förbundsserier och andra av SIF administrerade tävlingar beslutar tävlingsnämnden i protestärenden och övriga tävlingsärenden. På motsvarande sätt beslutar SDF i region- och distriktsserier. Oavsett vad som nu angetts finns särskild reglering i § 9:8 och § 9:9. Protest- och andra tävlingsärenden ska behandlas skyndsamt.
Beslutsorgan. Beslut om tillämpningen av förevarande paragraf fattas av tillämpligt organ inom serieadministrerande SDF. I övrigt prövas saken i enlighet med 4 kap SvFF:s Tävlingsbestämmelser.
Beslutsorgan. Medbestämmande för de anställda utövas antingen genom representa- tion i bankens beslutsorgan utom styrelsen eller vid förhandling mellan banken och Finansförbundets lokala organ. Finansförbundets lokala organ förutsätts få rätt till två representanter i sådant besluts- organ såvida inte annan representation fastställs i den lokala överens- kommelsen.
Beslutsorgan. Beslut om tillämpningen av förevarande paragrafer fattas av tillämpligt organ inom JHFF. I övrigt prövas saken i enlighet med SvFF:s Tävlingsbestämmelser.
Beslutsorgan. I Förbundsserier och andra av SIF administrerade tävlingar beslutar tävlingsnämnden i protestärenden och övriga tävlingsärenden. På motsvarande sätt beslutar SDF i region- och distriktsserier. Oavsett vad som nu angetts finns särskild reglering i § 9:8 och § 9:9. Protest- och andra tävlingsärenden ska behandlas skyndsamt. Överklagan Beslut rörande protest och andra tävlingsärenden kan överklagas enligt SIF:s och RF:s stadgar. Överklagandet ska ha inkommit inom 2 veckor från det att beslutet meddelades. Överklagande av beslut i tävlingsärende avseende match i en tävlings två sista omgångar samt slutspels- och kvalspelsmatch ska dock inkomma senast inom tre dagar från det att beslutet meddelades. Tävlingsnämnden är överklagningsorgan beträffande tävlingsärenden som avgjorts av distrikt och region. Tävlingsnämndens beslut överprövas av förbundsstyrelsen. För att förbundsstyrelsen ska pröva tävlingsnämndens beslut krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd får endast meddelas om det är av vikt för rättstillämpningen att ärendet prövas av förbundsstyrelsen eller om det finns synnerliga skäl för en sådan prövning. Synnerliga skäl kan föreligga om det förekommit grovt formfel vid handläggningen av ärendet eller om rättstillämpningen som legat till grund för beslutet uppenbart strider mot SIF:s eller RF:s stadgar eller de principer på vilka dessa stadgar bygger. Förbundsstyrelsens beslut får överklagas hos Riksidrottsnämnden. För att Riksidrottsnämnden ska ta upp ett ärende till prövning krävs prövningstillstånd enligt 15 kap. 2 § RF:s stadgar.
Beslutsorgan. Beslut om tillämpningen av förevarande paragrafer fattas av tillämpligt organ inom DFF. I övrigt prövas saken i enlighet med SvFF:s Tävlingsbestämmelser.
Beslutsorgan. SvFF:s Disciplinnämnd beslutar i ärenden om tävlingsbestraffningar enligt SvFF:s tävlingsregler samt i bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar OBS! Denna överenskommelse ska finnas tillgänglig hos respektive förening mot anmodan, men behöver inte bifogas domarrapporten eller skickas till SvFF.

Related to Beslutsorgan

  • Beslut a) om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning; b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c) om ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktör.

  • Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker.

  • SLUTENVÅRD Avser vård som ges till patient som är inskriven vid ett sjukhus eller annan vårdenhet under minst en natt. Till slutenvård räknas dock inte permission.

  • Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

  • Lönebetalning Lön betalas två gånger i månaden. Lönebetalningen sker den 15 och den sista dagen varje månad, i fall lokalt inte annat avtalats. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att lönen betalas på en bestämd lönedag en gång i månaden. Likaså kan lokalt avtalas om att lön betalas per lönebetalningsperiod under en pågående utjämningsperiod enligt det genomsnittliga antalet av 40 timmar/vecka oberoende av antalet arbetstimmar per vecka som utförts under lönebetalningsperioden. Felet som eventuellt föranleds av detta korrigeras innan utjämningsperioden löper ut i samband med den närmast följande lönebetalningen. I arbete med ackordslön ska den på arbetsmängden baserade lönen vara betald senast inom 9 kontorsdagar efter att arbetet blivit färdigställt, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om något annat. Förhöjningsdelarna för övertidsarbete betalas i periodarbete i samband med den lönebetalning som följer närmast efter utjämningsperiodens utgång. Arbetstagaren ges en skriftlig utredning om de löner och ersättningar som betalats till honom eller henne. Anmärkningarna om lönebetalningen ska framföras omedelbart då orsaken uppträder, dock senast före följande lönebetalning samt beträffande förhöjd penningsumma i samband med lönebetalningen. Ifall arbetstagaren under ett pågående anställningsförhållande av en orsak som beror på arbetsgivaren har lönen till sitt förfogande senare än vad som avtalats ovan i punkt 1, betalar arbetsgivaren till arbetstagaren i ersättning dröjsmålsränta på den innestående summan under förseningstiden enligt 4 § i räntelagen (340/2002). Om den ovan nämnda ordningen för lönebetalning inte kan iakttas längre än för en lönebetalningsperiod under pågående ackordsarbete, betalas till arbetstagaren för varje lönebetalningsperiod i förskott den summa som motsvarar den uppskattade arbetsmängden. Efter att arbetet blivit färdigställt, betalas slutlön med iakttagande av bestämmelsen ovan i punkt 1. Då arbetstagarens anställningsförhållande upphör, förfaller den återstående lönen till betalning den närmast följande, normala avlöningsdagen efter att anställningsförhållandet upphört.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.