Kravprofil exempelklausuler

Kravprofil. Kravprofilen styr rekryteringsarbetet. En grundlig och välarbetad kravprofil ökar förutsättningarna för en lyckad rekrytering och förenklar arbetet i bedömningen av de sökande. Inledningsvis görs en bedömning av den kompetens som idag finns i arbetsgruppen, för att utreda kompetensbehovet och hur kravprofilen ska formuleras. Kraven ska vara realistiska och icke-diskriminerande. Finns det objektiva skäl relaterade till verksamheten som talar till fördel för att anställa en man / kvinna, person i en specifik ålder eller med annan etnisk bakgrund ska detta framgå i kravprofilen. Vid chefspositioner ska kravprofilen innehålla såväl verksamhetsrelaterade krav som chefs- och ledarskapskompetens. Ta fram SKA-krav, BÖR-krav och önskemål. SKA-krav är grundkrav och underlag för urval, som exempelvis utbildning, och körkort, och ska vara uppfyllda senast tillträdesdagen om inte annat överenskommes. BÖR-krav och önskemål är meriterande krav vilka bedöms vid intervju, tester, referenser o.s.v. För att underlätta urvalsprocessen och skapa förutsättningar för en lyckad rekrytering bör SKA-kraven begränsas. Undvik att ange specifika utbildningar, använd istället formuleringar som ”adekvat utbildning som arbetsgivaren bedömer likvärdig”. När kravprofilen skapas ska en plan tas fram för vilket löneläge som gäller för tjänsten i förhållande till Hjo kommuns lönestruktur. Framtagen kravprofil gäller oavsett om tillsättningen sker genom omplacering, intern eller extern rekrytering.

Related to Kravprofil

  • Generella krav Har anbudsgivaren i aktuellt processteg lagt till konsortiedeltagare i form av underleverantörer och valt “åberopa kapacitet”? Ja/Nej

  • Röjningskostnad I samband med sådan skada som omfattas av försäkringen lämnas även ersättning för kostnader för nödvändig rivning, röjning, borttransport, destruktion och deponering. För varor* begränsas ersättningen för sådana kostnader till högst 10 % av försäkringsbeloppet. Ersättning lämnas inte för röjning av oförsäkrade grunder och fundament. Vid förstariskförsäkring* begränsas den sammanlagda ersättningen till försäkringsbeloppet.

  • Krav För att använda innehållet i tjänsten Musikströmning måste PSM-kunden ha ett konto och en aktiv prenumeration på Tjänstepaketet. Dessutom krävs en aktiv prenumeration hos respektive tredjepartsleverantör. Data som krävs för användning av tjänsten ingår i Tjänstepaketet. För att kunna använda tjänsten på ett personligt sätt måste PSM-kunden länka sitt tredjepartskonto en gång till Porsche-kontot.

  • Halvårsredogörelse och årsberättelse, ändring av fondbestämmelserna Förvaltaren ska lämna en halvårsredogörelse för räkenskapsårets sex första månader inom två månader från halvårets utgång samt en årsberättelse för fonden inom fyra månader från räkenskapsårets utgång. Redogörelserna ska kostnadsfritt sändas till andelsägare som begär det samt finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet. Ändring av fondbestämmelserna får endast ske genom beslut av förvaltarens styrelse och ska underställas Finansinspektionen för godkännande. Sedan ändring godkänts ska beslutet finnas tillgängliga hos förvaltaren och förvaringsinstitutet samt tillkännages på sätt som Finansinspektionen anvisar.

  • Generella aktsamhetskrav Du ska: • Följa de föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet. • Vid installation endast använda sådan produkt som är godkänd av offentlig myndighet ur miljö- och/eller säkerhetssynpunkt. • Följa tillverkarens, leverantörens och installatörens anvisningar för installation, skötsel och underhåll. Installationer och montage ska vara fackmässigt utförda. • Följa de krav som ställs i Boverkets byggregler eller meddelas av den lokala byggnadsnämnden när du bygger nytt, reparerar, bygger om eller bygger till. Dessa krav ska följas oavsett om anmälan/ byggnadslov krävs eller inte för vidtagna åtgärder. • Förvara och handskas med egendom så att skada eller förlust så långt som möjligt förhindras. • Låsa de utrymmen där egendom förvaras.

  • Betalningsansvar vid obehöriga transaktioner Kontohavaren/Kortinnehavaren är skyldig att 1. skydda de personliga behörighetsfunktionerna som kontohavaren/kortinnehavaren fått, se punkten 8 "Ansvar för att skydda personliga behörighetsfunktioner", 2. vid vetskap om att kortet kommit bort eller obehörigen använts snarast anmäla detta till SEB Kort, se punkten 10 "Förlustanmälan m.m.", och 3. i övrigt följa villkoren för användning av kortet enligt avtalet, se punkten 7 "Villkor för användning av kort”. Om obehöriga transaktioner har genomförts till följd av att kortinnehavaren inte har skyddat sin personliga behörighetsfunktion ansvarar kontohavaren för högst 400 SEK per kort. Om obehöriga transaktioner har kunnat genomföras till följd av att kortinnehavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket genom grov oaktsamhet, ansvarar kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 SEK per kort. Har kontohavaren/kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska kontohavaren stå för hela beloppet. Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastat kontot till följd av att kortet använts efter det att kontohavaren/kortinnehavaren anmält att kortet ska spärras. Detta gäller dock inte om kontohavaren/kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till de obehöriga transaktionerna. Kontohavaren ansvarar inte för något belopp som har belastat kontot om stark kundautentisering inte har använts när den obehöriga transaktionen godkändes. Detta gäller dock inte om kontohavaren/kortinnehavaren genom svikligt förfarande har bidragit till de obehöriga transaktionerna. Kontohavaren ansvarar för hela beloppet om kontohavaren/kortinnehavaren inte underrättar SEB Kort utan onödigt dröjsmål efter att ha fått kännedom om en obehörig transaktion (reklamation). Detsamma gäller om SEB Kort har lämnat kontohavaren information om transaktionen och kontohavaren/kortinnehavaren inte underrättar SEB Kort inom tretton (13) månader från det att beloppet belastat kontot, se punkten 14 ”Reklamation”. Om kortet har disponerats av en kortinnehavare, ansvarar kontohavaren under de förutsättningar som anges ovan som om kortet disponerats av kontohavaren själv.

  • Beskrivning av huvuddragen i kreditprodukten Typ av kredit Finnair Plus Mastercard, fortlöpande kredit Det sammanlagda kreditbeloppet Detta är den övre kreditlimit eller det totala belopp som ställs till förfogande genom kreditavtalet. 2 000 – 10 000 euro Villkoren för uttaget Här anges när och hur pengarna kan lyftas. Kredittagaren kan göra det första inköpet på kredit genast efter att kreditbeslutet godkänts. Fortsatta inköp/kontantuttag kan kredittagaren göra efter att han fått kortet. Kreditavtalets löptid Krediten som anslutits till kortet gäller tills vidare. Betalningsrater och, i förekommande fall, i vilken ordning dessa ska fördelas mellan olika fordringar Du måste betala följande: Krediten återbetalas i månadsrater som omfattar ränta och amortering av kapitalet. Månadsratens belopp är en avtalad procentandel av skuldsaldot vid faktureringstidpunkten. Om till exempel 1 500 euro av krediten har utnyttjats och om amorteringsprocenten är tre (3) är månadsraten 45 euro. Övriga avtalsenliga avgifter ska betalas i anslutning till den månads- raten, enligt den avtalade förfallodagen. Det totala belopp som ska betalas Detta är det lånade kapitalet plus ränta och eventuella övriga kostnader i samband med krediten. Det totala kreditbeloppet beror på utnyttjandet av krediten, återbetalningen av den och kreditavtalets löptid. Det uppskattade totala kreditbelopp som ska betalas, om krediten uppgår till exempel till 1 500 euro, inklusive räntor och kostnader, är 1 689 euro utifrån antagandet att kredittiden är ett år, räntan på krediten (06.2019) samt avgifterna och provisionerna är oförändrade under hela kredittiden och krediten återbetalas i 12 lika stora rater med en månads intervall. I kalkylen har årsavgiften och avgiften för pappersfaktura beaktats. Begärda säkerheter Detta är en beskrivning av den säkerhet som ska ställas i samband med kreditavtalet. Krediten beviljas i regel utan säkerhet.

  • Försäkringstagarens ansvar Nedan följer en guide över hur den försäkrade skall agera vid skada, beroende på vilken typ av skada som inträffat. Guiden är generell och skall läsas tillsammans med bestämmelserna som återfinns under respektive ersättningsmoment i försäkringsvillkoret i övrigt.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.