Lagen om dubbelbeskattningsavtal. Lagförslaget består dels av paragraferna 1C5, dels av en bilaga som innehåller avtalets engelska text och en svensk översättning. Ej progressions- att det bortfall av skatt som blir följden av ett avstående från pro- uppräkning gressionsuppräkning är helt försumbar från statsfinansiell synpunkt. Dessa skäl motiverar ett avstående från progres- sionsuppräkning även i förhållande till Estland. I förslaget till lag föreskrivs också att begränsningen i artikel 23 punkt 1 d inte skall gälla beträffande inkomster erhållna från tredje stat. Skälet till detta är att denna bestämmelse tillsammans med artikel 28 är avsedd att förhindra att avtalsförmåner ges till s.k. offshore- verksamhet, inte att förhindra att verksamhet som verkligen är gynnsam för såväl svensk som estnisk industri får sådana förmåner. Exempelvis förutses att portalhandel eller s.k. "gateway enter- prising" kommer att vara viktig för de baltiska staternas ekonomier i framtiden. Sådan verksamhet kan bl.a. innebära att svenska bolag överlåter del av produktionen till estniska bolag vilka i sin tur C genom Estlands ekonomiska och geografiska närhet till Ryssland och övriga OSS-stater C exporteras till dessa stater. Inkomst från sådan verksamhet är inte avsedd att undantas från den "matching credit" eller "matching exempt" som kan komma i fråga med stöd av art. 23 punkt 1 d. Den verksamhet som denna bestämmelse och art. 28 avser att utesluta från avtalets förmåner återkommer jag till i det följande (4.5.3). Avtalet med f.d. Det avtal som finns med f.d. Sovjetunionen (prop. 1981/82: 108, Sovjetunionen SFS 1982:708 resp. 1982:1227) torde bl.a. med hänsyn till Regeringsrättens bedömning i rättsfallet RÅ83 1:87 på svensk sida tillämpas i förhållande till de baltiska staterna tills nya avtal är i kraft. Lagförslaget (5 §) innehåller en bestämmelse om att vissa författningar, bl.a. lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sve- rige och Sovjetunionen, inte längre skall tillämpas såvitt avser förhållandet mellan Sverige och Estland. Enligt art. 30 träder avtalet i kraft trettio dagar efter det att de avtalsslutande staterna underrättat varandra att de åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att avtalet skall kunna träda i kraft. Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att träda i kraft. I förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Estland har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Lagen om dubbelbeskattningsavtal. Lagförslaget består dels av paragraferna 1-3, dels av en bilaga som innehåller den överenskomna avtalstexten.
Lagen om dubbelbeskattningsavtal. Lagförslaget består dels av paragraferna 1C5, dels av en bilaga som innehåller avtalets engelska text och en svensk översättning. Ej progressions- höja skatteuttaget på en persons övriga inkomster. Sverige avstår uppräkning emellertid numera regelmässigt från att utnyttja den rätt till progressionsuppräkning som ges i dubbelbeskattningsavtalen.