Luftkvalitet. Denna bestämmelse motsvarar 3 kap. 3 § i statens jord- bruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2020:8) om hållande av hundar och katter. Ventilation innebär förflyttning och utbyte av luft i utrymmen. Ventilat- ionen transporterar bort fukt, föroreningar med mera från utrymmet. Hundar och katter är jämnvarma djur och ska kunna hålla sin kroppstem- peratur konstant oberoende av yttertemperaturen. För att detta ska kunna ske måste det vara balans mellan den värme som djuren producerar och den värme som djuren avger. För att djuren ska kunna upprätthålla en sådan vär- mebalans behöver det ges förutsättningar att kunna hantera den belastning som ökad värme eller ökad kyla innebär, till exempel genom att söka värme, skugga eller skydd, ha vatten och foder, eller återhämta sig efter en ansträng- ning. Hundar och katter får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger 1 500 ppm koldioxid och 2 ppm ammoniak. Höga halter ammo- niak i en hund- eller kattmiljö vittnar om en långvarig och systematisk misskötsel av hygien och särskilt om bristande bortförsel av träck och urin i inomhusutrymmen.
Luftkvalitet. Utsläppt till luft från kollektivtrafiken kan medföra både klimatpåverkan och påverkan på människors hälsa. Klimatpåverkan redovisas ovan i avsnitt 6.1.1. För luftkvalitetens påverkan på människors hälsa är det huvudsakligen trafikens utsläpp av partiklar och kväveoxider som har betydelse. Förbränning av drivmedel, även biodrivmedel, orsakar utsläpp av bland annat partiklar och kväveoxider. Kontakten mellan däck och vägbana orsakar utsläpp av partiklar. Den spårburna trafiken orsakar spridning av partiklar på grund av slitage av bromsar, hjul och spår. Det är framför allt på stationer under mark som den spårburna kollektivtrafiken kan medföra förhöjda halter av partiklar.
Luftkvalitet. Liksom för hälsopåverkan från buller som nämnts ovan, så är programförslagets mål 7 relevant för luftkvalitetens betydelse för hälsan: ”Kollektivtrafiken minskar sin negativa påverkan på klimat, miljö och människa” I förtydligandet av målet anges att områden som omfattas är bland annat minskat buller, utsläpp av växthusgaser och utsläpp till luft och vatten. Generellt kan programförslaget ha positiv påverkan på luftkvaliteten i den bebyggda miljön om det medför att fler väljer kollektivtrafik i stället för bil eftersom det minskar utsläppen till luft i gatumiljön. Därmed minskar exponeringen för luftföroreningar vilket medför positiva konsekvenser för människors hälsa. Det förutsätter dock att kollektivtrafiken inte försämrar luftkvaliteten. I resenärsmiljöer, framför allt på stationer under mark, medför framför allt spårtrafiken i vissa fall förhöjda partikelhalter och arbete med att förbättra luftkvaliteten är angeläget. Programförslaget betonar kollektivtrafikens betydelse för att minska klimatpåverkande utsläpp till luft. Exempelvis ingår kväveoxider i de utsläpp som ska begränsas av klimatskäl. Minskade utsläpp av kväveoxider är positivt också för att minska negativ påverkan på människors hälsa. Programmet kan därmed indirekt medverka till att uppnå miljömålet för god bebyggd miljö. Arbete för förbättrad luftkvalitet kan tolkas in i mål 7 men då det är övergripande, preciseringar saknas och hälsoperspektivet inte nämns finns risk att målet inte bidrar till förbättrad luftkvalitet. Om programmet leder till att frågan om förbättrad luftkvalitet prioriteras ner och inte hanteras skulle det leda till att möjligheten att nå miljömålen motverkas.
Luftkvalitet. Kollektivtrafiken har en påverkan på luftkvaliteten i våra tätorter varför vi behöver fortsätta minska utsläppen av de avgaser som påverkar luftkvaliteten.
Luftkvalitet. Det råder förhöjda värden för luftkvaliteten på platsen. Diskussion har förts med Miljöförvaltningen som tycker att frågan om luftkvaliteten inte är oroande men att den bör beaktas. Luftkvalitet prövas normalt inom ramen för detaljplaneprocessen men prövas inte i bygglovsprocessen.
Luftkvalitet. Luftföroreningar kan ge både korttids- och långtidseffekter. Med korttidseffekter avses effekten av en kortvarig hög exponering vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar samt akut astma och andra lungsjukdomar. Med långtidseffekter avses effekten av att dagligen utsättas för partiklar vilket kan bidra till uppkomst av sjukdomar som exempelvis cancer. Det finns inga lägsta tröskelnivåer identifierade för hälsorisker från luftföroreningar, vilket innebär att negativa konsekvenser kan uppstå redan vid låga föroreningshalter. Alla sänkningar av föroreningshalter är således positiva ur hälsosynpunkt. Med luftföroreningar avses sådana ämnen och föroreningar som är skadliga för människors hälsa. I detta avsnitt behandlas i första hand kvävedioxid (NOx) och partiklar (PM10) eftersom miljökvalitetsnormerna för dessa är svårast att klara. Marknära ozon skadar gröda och skog. Känsliga växter kan skadas redan vid halter som bara är något högre än de naturliga. Den allmänna trenden är att bakgrundshalterna av marknära ozon ökar över hela norra halvklotet. Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt, bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor eller inflammation av luftvägarna. De högsta halterna har vi under våren och sommaren vid högtrycksbetonat väder.
Luftkvalitet. Detaljplanen ligger nära en av Sveriges största motorvägar, E4/E20. Vägen ligger i ett öppet landskap. Enligt östra Sveriges luftvårdsförbunds luftföroreningskartering (spridningssimuleringar) är halterna av de vanligaste luftföroreningarna PM10 och kvävedioxid (NO2) inom eller under miljökvalitetsnormerna för dessa ämnen. Kyrkogårdsbesökarna kommer inte förorsaka någon märkbar försämring av luftkvaliteten och inte heller utsättas för skadliga nivåer av luftföroreningar. Inga andra än försumbara eller små konsekvenser vad avser luftkvalitet är aktuella när det gäller planförslaget.
Luftkvalitet. Med hjälp av uftkvalitetsindexet beskrivs luftkvaliteten och partikelhalternas samband med hälsoeffekter och normer. Halterna av olika föroreningar indelas i fem klasser, från god till mycket dålig. När luftkvaliteten är dålig kan känsliga människor få omedelbara hälsobesvär, men annars är hälsoeffekter enligt forskningen mycket osannolika. Under år 2013 undersöktes halterna av kvävedioxid (NO och NO2), finpartiklar (PM2,5) och benzo(a)pyren i ett småhusområde i Grankulla med hjälp av en mobil mätstation. Genom mätningarna undersöktes luftkvaliteten i småhusområdet och också hur småskalig vedeldning påverkar luftkvaliteten. Årsmedeltalet för halten av finpartiklar i Grankulla var 7,1 μ g /m3, dvs. under gränsvärdet och WHO:s riktvärde. Vedeldningen hade en inverkan på halterna, men det riktvärde som WHO har gett för dygnshalterna överskreds inte i Grankulla. Enligt luftkvalitetsindexet var luftkvaliteten vid mätpunkten i Grankulla god nästan 80 procent av tiden och tillfredsställande under övriga 20 procent av tiden. Luftkvaliteten var nöjaktig mindre än 1 procent av tiden. Mätningen visade inga timmar då luftkvaliteten var dålig eller mycket dålig. Luftkvaliteten följs varje år upp också i Grankulla med hjälp av två s.k. NO2-passivinsamlare.