Luftkvalitet. Luftföroreningar kan ge både korttids- och långtidseffekter. Med korttidseffekter avses effekten av en kortvarig hög exponering vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar samt akut astma och andra lungsjukdomar. Med långtidseffekter avses effekten av att dagligen utsättas för partiklar vilket kan bidra till uppkomst av sjukdomar som exempelvis cancer. Det finns inga lägsta tröskelnivåer identifierade för hälsorisker från luftföroreningar, vilket innebär att negativa konsekvenser kan uppstå redan vid låga föroreningshalter. Alla sänkningar av föroreningshalter är således positiva ur hälsosynpunkt. Med luftföroreningar avses sådana ämnen och föroreningar som är skadliga för människors hälsa. I detta avsnitt behandlas i första hand kvävedioxid (NOx) och partiklar (PM10) eftersom miljökvalitetsnormerna för dessa är svårast att klara. Marknära ozon skadar gröda och skog. Känsliga växter kan skadas redan vid halter som bara är något högre än de naturliga. Den allmänna trenden är att bakgrundshalterna av marknära ozon ökar över hela norra halvklotet. Höga ozonhalter påverkar människors hälsa negativt, bland annat genom irritation av ögon och slemhinnor eller inflammation av luftvägarna. De högsta halterna har vi under våren och sommaren vid högtrycksbetonat väder.
Luftkvalitet. Det råder förhöjda värden för luftkvaliteten på platsen. Diskussion har förts med Miljöförvaltningen som tycker att frågan om luftkvaliteten inte är oroande men att den bör beaktas. Luftkvalitet prövas normalt inom ramen för detaljplaneprocessen men prövas inte i bygglovsprocessen.
Luftkvalitet. Detaljplanen ligger nära en av Sveriges största motorvägar, E4/E20. Vägen ligger i ett öppet landskap. Enligt östra Sveriges luftvårdsförbunds luftföroreningskartering (spridningssimuleringar) är halterna av de vanligaste luftföroreningarna PM10 och kvävedioxid (NO2) inom eller under miljökvalitetsnormerna för dessa ämnen. Kyrkogårdsbesökarna kommer inte förorsaka någon märkbar försämring av luftkvaliteten och inte heller utsättas för skadliga nivåer av luftföroreningar. Inga andra än försumbara eller små konsekvenser vad avser luftkvalitet är aktuella när det gäller planförslaget.
Luftkvalitet. Med hjälp av uftkvalitetsindexet beskrivs luftkvaliteten och partikelhalternas samband med hälsoeffekter och normer. Halterna av olika föroreningar indelas i fem klasser, från god till mycket dålig. När luftkvaliteten är dålig kan känsliga människor få omedelbara hälsobesvär, men annars är hälsoeffekter enligt forskningen mycket osannolika. Under år 2013 undersöktes halterna av kvävedioxid (NO och NO2), finpartiklar (PM2,5) och benzo(a)pyren i ett småhusområde i Grankulla med hjälp av en mobil mätstation. Genom mätningarna undersöktes luftkvaliteten i småhusområdet och också hur småskalig vedeldning påverkar luftkvaliteten. Årsmedeltalet för halten av finpartiklar i Grankulla var 7,1 μ g /m3, dvs. under gränsvärdet och WHO:s riktvärde. Vedeldningen hade en inverkan på halterna, men det riktvärde som WHO har gett för dygnshalterna överskreds inte i Grankulla. Enligt luftkvalitetsindexet var luftkvaliteten vid mätpunkten i Grankulla god nästan 80 procent av tiden och tillfredsställande under övriga 20 procent av tiden. Luftkvaliteten var nöjaktig mindre än 1 procent av tiden. Mätningen visade inga timmar då luftkvaliteten var dålig eller mycket dålig. Luftkvaliteten följs varje år upp också i Grankulla med hjälp av två s.k. NO2-passivinsamlare.
Luftkvalitet. Kollektivtrafiken har en påverkan på luftkvaliteten i våra tätorter varför vi behöver fortsätta minska utsläppen av de avgaser som påverkar luftkvaliteten.