Försäkringsförmedlare Försäkringen förmedlas av Försäkringsutveckling Sverige AB (nedan FUAB), xxx.xx. 559058-8850, Box 38044, 100 64 Stockholm, telefon 00-000 000 00. FUAB är registrerat hos bolagsverket (www.bolagsverket. se / 0771-670 670) som en försäkringsförmedlare som förmedlar liv (klass 1A) samt sakförsäkring. FUAB står under tillsyn av Finansinspektionen (”FI”) vilken är den myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. FI nås enklast via finansinspektionen@ xx.xx, xxx.xx.xx eller 08-408 980 00. FI kan på begäran lämna upplysningar om FUAB och dess anställdas förmedlingsbehörighet. FUABs verksamhet som försäkringsförmedlare regleras främst genom lagen Lag om försäkringsdistribution (SFS 2018:1219) FI:s föreskrifter och allmänna råd om försäkringsförmedling. Lagen om försäkringsförmedling och FI:s föreskrifter kompletterar varandra och syftar bl.a. till att skydda Dig som kund. FUABs anställda erhåller, i förhållande till ett enskilt gruppavtal, enbart fast månadslön alt. timlön, för enskild såld försäkring till gruppmedlem kan engångsersättning förekomma.
Medling Om en förhandling enligt ovan inte leder till någon överenskommelse om vilka villkor som ska gälla för fjärr- värmeleveransen får konsumenten eller leverantören ansöka om medling. En ansökan om medling ska ges in till Fjärrvärmenämnden eller den myndighet som vid var tid medlar enligt fjärrvärmelagen. Ansökan ska ha kommit in till myndigheten inom tre (3) veckor från den dag leverantören meddelade konsumenten om att förhandling enligt ovan avslutats.
Godkännande av dagordning Val av en eller två justeringsmän
Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.
Gruppmedlem Person som tillhör den grupp som bestäms av gruppavtalet och kan försäkras enligt gruppavtalet.
Medlemskap § 2 Föreningens aktiva medlemmar utgörs av: a) försäkringsbolag, organisationer, institutioner, myndigheter, verk, företag, landsting, kommuner, och samfälligheter som erlagt stadgad årlig medlemsavgift och ovillkorat bidrag, b) riksorganisationer, andra organisationer, institutioner, myndigheter, verk, företag, landsting, kommuner och samfälligheter som erlagt stadgad, årlig medlemsavgift och serviceavgift. Aktiv medlem i Brandskyddsföreningen Sverige är även aktiv medlem i den lokala brandskyddsförening, inom vars verksamhetsområde medlemmen enligt anmälan till Brandskyddsföreningen Sverige har sitt säte. Xxxxxxxxx medlem är enskild person eller person i enmansföretag, d.v.s. företag som saknar anställda utöver ägaren, som erlagt stadgad, årlig medlemsavgift. Till hedersmedlem kan genom beslut på föreningens årsstämma efter förslag av styrelsen kallas förtjänt person. Brandskyddsföreningen Sveriges stödjande medlemmar och hedersmedlemmar är inte medlemmar i någon lokal brandskyddsförening. Föreningen ska årligen i mars sammanställa medlemsförteckning, uppdelad i aktiva och stödjande medlemmar samt hedersmedlemmar. Förteckning över medlemmar i respektive region ska distribueras till de lokala brandskyddsföreningarna. Förteckningen ska distribueras till medlem på begäran. Medlem som önskar utträda ur föreningen ska skriftligen meddela detta till generalsekreteraren. Utträde sker vid räkenskapsårets utgång. Utträdande medlem är skyldig att betala de avgifter och bidrag som föreningen har beslutat att medlemmarna i föreningen ska betala så länge som medlemskapet består. Styrelsen äger, om den är enig, efter samråd med berörda, lokala brandskyddsföreningar besluta om medlems uteslutning ur föreningen. Medlem kan uteslutas om medlemmen, trots påminnelse, inte har betalat av föreningen beslutade avgifter och bidrag. Medlem får också uteslutas om medlemmen har motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot föreningens stadgar eller på annat sätt väsentligt skadat föreningens intressen. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får styrelsen istället meddela medlemmen varning. Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss av styrelsen angiven tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. § 3 Storleken av de medlemsavgifter som aktiva respektive stödjande medlemmar har att erlägga för nästföljande år samt de villkor i övrigt som ska gälla för medlemskap bestäms på årsstämma efter förslag av styrelsen. Föreningsstämman kan till styrelsen delegera rätten att fastställa villkor för medlemskap.
Medlemsavgift Varje medlem ska årligen till föreningen betala en medlemsavgift som beslutas av föreningsstämman, dock högst 500 kr. Avgiften betalas på det sätt och inom den tid som styrelsen bestämmer.
Godkännande För att antas som podiepraktikant krävs godkänd provspelning. Provspelning genomförs av praktikgivare, i samråd med utbildare. Slutligt godkännande ges av praktikgivare.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön för lärare, skolledare och övriga medarbetare samt för elever i skolan är en central fråga för verksamheten, dess utveckling och för trivseln. Det gäller såväl den fysiska som den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. För att säkerställa en god arbetsmiljö behöver det systematiska arbetsmiljöarbetet med att undersöka, följa upp och åtgärda identifierade riskområden med syfte att förebygga olyckor och ohälsa omhändertas på varje arbetsplats. Rektors möjligheter att utöva sitt arbetsmiljöansvar avseende lärares uppdrag, t.ex. arbetsbelastning, arbetstid, arbetsfördelning och stöd i prioriteringar, förutsätter en öppen och konstruktiv dialog.
Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.