Miljöbalken. 5 kap. miljöbalken innehåller föreskrifter om miljökvalitet, och miljökvalitetsnormer, för buller, luft och vattendrag. Planförslaget bedöms inte medföra risk att aktuella miljökvalitetsnormer överskrids, då gällande villkor för gruvverksamhet följs. Miljökvalitetsnorm för luft finns reglerat i luftkvalitetsförordningen. Planförslaget bedöms påverka miljökvalitetsnormen då gruvverksamheten bland annat kan orsaka spridning av damm. LKAB genomför kontinuerliga mätningar på utsläpp till luften från malmförädlingsverken. Detaljplanen berör miljökvalitetsnorm för vatten då Lina älv, som utgör en del av Kalix älvsystem, är recipient till planområdet. Lina älvs ekologiska status klassas som måttlig och vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status då miljögifter har påträffats inom vattenförekomsten. Enligt VISS finns det risk för att Lina älvs kemiska och ekologiska status inte uppnår god status år 2027. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte orsaka överskridanden av miljökvalitetsnorm för buller, då området varken angränsar till en större väg eller flygplats samt att antalet invånare i kommunen understiger 100 000.
Miljöbalken. Miljöbalken (SFS 1998:808) är en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. I miljöbalken finns bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, kemiska produkter, principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen m.m. Observera att miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller för alla verksamheter, även de som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Miljöbalken. SR eftersträvar en miljöanpassad drift och förvaltning av sina anläggningar. Därför ska Anbudsgivaren uppfylla lagar och regler enligt Miljöbalken. Anbudsgivaren skall utföra sitt uppdrag i enlighet med ovan krav.
Miljöbalken. Miljöbalken (SFS 1998:808) är en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bland annat principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, försiktighetsprincipen och kunskapskravet. I egenkontrollförordningen (SFS 1998:901) finns bestämmelser om den kontroll som anmälnings- och prövningspliktiga verksamheter har för att förebygga olägenhet för människans hälsa och miljön. Observera att miljöbalkens allmänna hänsynsregler och generella egenkontrollkrav gäller för alla verksamheter även de som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Miljöbalken. Den samlade svenska miljölagstiftningen.
Miljöbalken. Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken (1998:808) i kraft. I miljöbalken har reglerna i 15 miljölagar arbetats samman, bl.a. naturvårdslagen, miljöskyddslagen, vattenlagen, hälsoskyddslagen och lagen om kemiska produkter. För att miljöbalkens mål skall uppnås gäller bl.a. att miljöbalken skall tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Miljöbalken gäller för varje verksamhet eller åtgärd som kan påverka balkens nyss nämnda mål. Det kan vara fråga om att: – negativt påverka hälsan eller miljön, – förstöra natur- och kulturmiljöer, – utarma den biologiska mångfalden, – äventyra en långsiktigt god hushåll- ning med mark, vatten och den fysis- ka miljön i övrigt samt – misshushålla med råvaror och energi. Den upphävda hälsoskyddslagens begrepp ”sanitär olägenhet” har slopats. I miljöbalken har det sin motsvarighet i uttrycket ”olägenhet för människors hälsa”.
Miljöbalken. Miljöbalken (1998:808) är en övergripande lagstiftning som syftar till att främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö. Till miljöbalken finns det en mängd följdförfattningar med mer preciserade regler och bestämmelser. Huvudprinciperna i miljöbalken är bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, skadeansvaret, lokaliseringsprincipen samt hushållnings- och kretsloppsprincipen.
Miljöbalken. Miljöbalken är en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bland annat principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, försiktighetsprincipen och kunskapskravet. Observera att miljöbalkens allmänna hänsynsregler och generella egenkontrollkrav gäller för alla verksamheter även de som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga.
Miljöbalken. En anteckning enligt 26 kap. 15 § miljöbalken om föreläggande eller förbud skall föras in: FÖRELÄGGANDE eller FÖRBUD, varefter på lämpligt sätt skall anges vad som avses med föreläggandet eller förbudet. I övrigt äger vad som sägs nedan i 48-50 §§ motsvarande tillämpning.
Miljöbalken. Alla har en skyldighet att följa bestämmelserna i miljöbalken samt de förordningar, föreskrifter och andra beslut som har fattats med stöd av balken. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Reglerna ställer bl.a. krav på kunskap, produktval, försiktig- hetsåtgärder, lämplig lokalisering och hushållning med energi och råvaror. Andra kapitel i miljöbalken som här kan vara av särskilt intresse är 15 kap. om avfall och producentansvar och 26 kap. om tillsyn. Det kan även finnas bestämmelser i lagen om allmänna vattentjänster som är rele- vanta för oljeavskiljare. I 21 § nyss nämnda lag anges bl.a. att en fastighetsägare inte får använda en va-anläggning på ett sätt som innebär att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller an- läggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet. Regeringen kan även i detta sammanhang bemyndiga kommunen att meddela ytterligare före- skrifter om användningen av allmänna va-anläggningar.