ABVA 2

Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen reglerar förhållandet mellan dig som fastighetsägare och Nyköpings kommun.

Inledande bestämmelser

1. Huvudman för den allmänna va-anläggningen

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen är Nyköpings kommun.

2. För vilka gäller ABVA

För fastighetsägares användning av den allmänna VA-anläggningen i Nyköpings kommun gäller vad som föreskrivs i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) eller annan författning samt vad som nedan föreskrivs.

Vad som enligt dessa bestämmelser gäller för fastighetsägaren gäller även för den som innehar fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande.

Har Huvudmannen träffat avtal med annan än fastighetsägare om användning av anläggningen, gäller för denne vad som i vattentjänstlagenlagen och dessa allmänna bestämmelser föreskrivs om fastighetsägare. Med fastighet kan enligt 4 § lagen om allmänna vattentjänster i vissa fall även förstås byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till marken.

Fastighetsägare är skyldig att följa ändring i och tillägg till dessa allmänna bestämmelser.

Inkoppling till den allmänna anläggningen

3. Inkoppling av fastighetens VA-installation

Fastighetsägare som vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska göra skriftlig anmälan till Huvudmannen. Anmälan skall göras på fastställd blankett och vara åtföljd av erforderliga ritningar.

Inkoppling av fastighetens VA-installation till den allmänna anläggningen ombesörjs av Huvudmannen när engångsavgift (anläggningsavgift) är betald eller när godtagbar säkerhet ställs.

4. Förbindelsepunktens läge

Förbindelsepunktens läge är vanligtvis belägen 0,5 m utanför fastighetens gräns.

Är fastighetsägaren berättigad att ansluta sig till den allmänna VA-anläggningen, drar Huvudmannen fram ledningar till förbindelsepunkten för vatten och avlopp. bestämmer ledningarnas antal, dimensioner, lägen och utförande. Fastighetsägaren meddelas skriftligen om förbindelsepunktens läge.

Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen

5. Leveransskyldighet

Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet.

Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning.

Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras.

6. Värmeutvinning

Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om Huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta.

7. Begränsning av vattenleverans

Huvudmannen har rätt att begränsa eller avbryta vattenleveransen när denne finner det nödvändigt för att förebygga person- eller egendomsskada samt för reparation, ändring, kontroll eller annan sådan åtgärd som berör Huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar.

Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägare skyldig att reducera sin vattenförbrukning enligt Huvudmannens anvisningar.

Vid planlagt leveransavbrott lämnar Huvudmannen på lämpligt sätt meddelande om detta.

8. Vattenmätare

Ska vattenförbrukning hos fastighetsägare fastställas genom mätning tillhandahålls vattenmätare av Huvudmannen och förblir Huvudmannens egendom. Huvudmannen bestämmer antalet mätare och vilket slag av mätare som ska användas.

Vattenmätaren ska vara fast förankrad i en konsol och förses med avstängningsventiler före och efter vattenmätaren. Fastighetsägaren ska bekosta erforderliga anordningar för uppsättning av mätare och sammankoppling med installationen i övrigt.

Vattenmätares plats ska vara godkänd av Huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren.

Eventuell vattenmätarbrunn är fastighetens mätarplats och tillhör fastighetens installation.

9. Kontroll av vattenmätare

Xxxxx mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter Huvudmannen undersöka mätaren, om Huvudmannen anser det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det.

Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare.

Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har Huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen.

Fastighetsägare som inte godtar Huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller Huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolen.

10. Avtal om sprinklervatten

Innan sprinkleranläggning tas i bruk skall särskilt avtal träffas med Huvudmannen om villkoren för brukandet av den allmänna anläggningen. Sprinkleranläggningar och brandposter får installeras endast om Huvudmannen skriftligen medger detta.

Användning av den allmänna avloppsanläggningen

11. Omhändertagande av avloppsvatten

Huvudmannen tar emot avloppsvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna avloppsanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet, om behovet av avledning inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens.

12. Värmeutvinning

Vatten som utnyttjats för värmeutvinning får avledas till den allmänna avloppsanläggningen endast om Huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det.

13. Restriktioner i utsläpp till spillavlopp

Fastighetsägare får inte tillföra avloppet lösningsmedel, avfettningsmedel, färger, olja, bensin eller annan petroleumprodukt, fett i större mängd, läkemedel eller sura, frätande eller giftiga vätskor och inte heller vätska, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätets funktion, reningsprocessen i avloppsreningsverk, slamkvaliteten eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet.

Verksamhet som använder olja/fett i större mängd än ett normalt hushåll skall installera avskiljare. Olje- och fettavskiljare anordnas och utförs så att de fyller kraven enligt gällande svenskstandard och europanorm.

Ånga eller varmvatten med högre temperatur än 45°C får inte tillföras i förbindelsepunkten.

Oavsiktligt utsläpp av sådant slag som anges i första och andra styckena ska ofördröjligen anmälas till Huvudmannen.

Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan Huvudmannens skriftliga medgivande.

Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten underskrider temperaturen i det av Huvudmannen levererade dricksvattnet.

14. Begränsning av användandet av avloppsanläggningen

Huvudmannen har rätt att tillfälligt begränsa fastighetsägares möjlighet att använda avloppsanläggningen när Huvudmannen finner det nödvändigt för att förebygga person- miljö- eller egendomsskada samt för reparation, ändring, kontroll eller annan åtgärd som berör Huvudmannens egna eller därmed förbundna anläggningar.

15. Avledning av spillvatten

Spillvatten får inte tillföras allmän ledning som är avsedd att uteslutande avleda dag- och dränvatten. (Med spillvatten likställs i denna punkt allt avloppsvatten som Huvudmannen bedömer ska avledas till spillvattenledning.)

16. Avledning av dag- och dränvatten

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot dag-dränvatten från fastighet, om avledning av sådant vatten med större fördel kan ske på annat sätt, tex till LOD-anläggning (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten.)

Dag- och dränvatten får inte tillföras allmän ledning som inte är avsedd för sådant ändamål, om inte Huvudmannen av särskilda skäl skriftligen medgivit undantag.

Avleds dag- och dränvatten från fastighet till spillvattenförande ledning får fortsatt tillförsel av sådant vatten inte ske, sedan särskild förbindelsepunkt för ändamålet upprättats och fastighetsägaren underrättats därom, eller om Huvudmannen vidtagit åtgärder för avledande av dagvatten utan att förbindelsepunkt för dagvatten upprättats, när Huvudmannen meddelat fastighetsägaren att sådana åtgärder har vidtagits. Huvudmannen bestämmer tidrymd inom vilken tillförseln ska ha upphört.

Undantag från förbudet eller anstånd med att avbryta tillförseln kan medges av Huvudmannen om särskilda skäl föreligger.

Har särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten inte upprättats, kan Huvudmannen ändå förbjuda dittills tillåten tillförsel av sådant vatten till spillvattenförande ledning. Förutsättningar för detta är dels att avledning kan ske ändamålsenligt på annat sätt, dels att Huvudmannen i skälig omfattning ersätter fastighetsägaren hans kostnader för erforderlig omläggning.

Dag- och dränvatten från fastighet, som nyinkopplas till den allmänna anläggningen, får inte tillföras annan ledning än den Huvudmannen bestämmer.

17. Annat än hushållsavlopp

Huvudmannen kan i enskilda fall medge utsläpp i den allmänna avloppsanläggningen av avloppsvatten som i ej oväsentlig mån har annan sammansättning än spillvatten från bostäder (hushållsspillvatten) vad gäller arten eller halten av ingående ämnen.

Huvudmannen bestämmer därvid villkoren för utsläpp av såväl spill- som dagvatten.

18. Särskilda regler för fastighet som används till annat än bostad

Fastighetsägare som helt eller delvis använder eller upplåter fastighet till annat än bostadsändamål ska informera Huvudmannen om sådan verksamhet som kan påverka beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten. Fastighetsägaren ska bekosta de provtagningar och analyser som Huvudmannen finner vara nödvändiga för kontroll av avloppsvattnet.

Huvudmannen har rätt att fordra att fastighetsägaren för journal över verksamhet som inverkar på avloppsvattnets beskaffenhet och företar kontroll av vattnet genom provtagningar och analyser. anger hur journalföring och provtagningar ska göras.

19. Anslutning till allmänt tryckavloppssystem

Huvudmannen har rätt att avgöra om den allmänna VA-anläggningen i ett område skall byggas som ett tryckavloppssystem eller självfallssystem.

Vid anslutning till allmänt tryckavloppssystem tillhandahåller Huvudmannen LTA- pumpenhet eller annan aktuell pumpenhet som förblir dennes egendom. Huvudmannen bestämmer antalet pumpenheter och vilket slag av pumpenhet som ska användas samt svarar för installationen. Fastighetsägaren bekostar erforderliga anordningar för att sammankoppla enheten med installationen i övrigt.

Enhetens plats ska bestämmas av Huvudmannen, som äger rätt till kostnadsfri upplåtelse av platsen och som ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla enheten.

Fastighetsägaren svarar för kostnaden för elförsörjningen för drift av pumpenheten.

20. Tilläggsbestämmelser till ABVA”

För krav på utsläpp av avloppsvatten, som inte är att betrakta som vanligt hushållsspillvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter gäller bestämmelser och gränsvärden enligt bilaga till denna skrift. ”Tilläggsbestämmelser till ABVA”

21. Tvist

Tvist mellan fastighetsägare och Huvudmannen om tillämpning eller tolkning av dessa allmänna bestämmelser prövas av Mark- och miljödomstolen.

Information till fastighetsägare om allmänna vatten- och avloppstjänster

Inledning

Denna information ger förklaringar och kommentarer till de bestämmelser som finns i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), i det följande kallad vattentjänstlagen, och Allmänna bestämmelser för användning av Nyköpings kommuns allmänna avloppsanläggning (ABVA). Samtliga fastighetsägare som är anslutna till Nyköping kommuns allmänna VA-anläggning är skyldiga att följa de bestämmelser som finns i kommunens ABVA.

Vattentjänstlagen reglerar förhållandet mellan Huvudmannen för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen och ägare av fastighet inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp.

Huvudman för den allmänna VA-anläggningen Huvudman för den allmänna VA- anläggningen i Nyköping kommun är Nyköping kommun.

Verksamhetsområde

Allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område, verksamhetsområdet. Uppgift om verksamhetsområdet finns hos Huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen.

Fastighetsägare

Med fastighetsägare avses i vattentjänstlagen (2006: 412), i ABVA och i denna information ägare av fastighet inom VA-anläggningens verksamhetsområde. Enligt vattentjänstlagen jämställs med fastighetsägare bland andra arrendator och tomträttshavare.

Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Detta innebär att det inte går att säga upp ett ”VA-abonnemang” och därmed undgå avgiftsskyldighet.

Huvudman kan träffa avtal med annan än fastighetsägare om rätt att få använda VA- anläggningen. Konsekvensen av detta blir att det som enligt vattentjänstlagen gäller för fastighetsägaren istället gäller för användaren. Detta innebär att Huvudmannen därefter endast kan kräva betalning av den som han har träffat avtal med.

Vad ingår i den allmänna VA-anläggningen?

I den allmänna VA-anläggningen ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordningar, som krävs för att VA- anläggningen ska fungera på avsett sätt. I den allmänna VA-anläggningen ingår också servisledningar fram till förbindelsepunkter som Huvudmannen har bestämt för varje fastighet.

Vad ingår i fastighetsägarens VA-installation?

Med en fastighets VA-installation menas de ledningar som för fastigheten dragits från förbindelsepunkterna och in på fastigheten. I installationen ingår även anordningar, t.ex. tappventiler och tvättställ, som anslutits till en sådan ledning. En VA-installation ingår inte i den allmänna anläggningen, om inte annat framgår av vattentjänstlagen, ABVA eller avtal.

Servisledning

Med servisledning menas den ledning som förbinder en byggnad eller en fastighet med en allmän VA-anläggnings ledningsnät. Den delas av förbindelsepunkten i den allmänna anläggningens del och i fastighetens del.

Juridisk ansvarsfördelning

Den juridiska ansvarsgränsen mellan Huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens VA-installation går i förbindelsepunkten. Med förbindelsepunkt menas den punkt där inkoppling av fastighetens ledningar till den allmänna anläggningen ska ske eller har skett.

Kostnadsfördelning

Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen.

Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte Huvudmannen bestämt annat.

Förbindelsepunkters lägen

Enligt vattentjänstlagen är det Huvudmannen som bestämmer förbindelsepunkter där fastighetens ledningar ska kopplas till VA-anläggningen. För varje typ av ledning som ska kopplas till den allmänna anläggningen, t.ex. för vatten, spillvatten och dagvatten, upprättas en egen förbindelsepunkt. Dessa ligger vanligtvis nära varandra och vanligen i fastighetens omedelbara närhet, ca 0,5 m utanför fastighetsgräns, men Huvudmannen kan också ha meddelat annat läge.

I normalfallet bestäms läget i samråd mellan Huvudmannen och fastighetsägaren. I de fall fastighetsägaren inte i tid anmäler sina eventuella önskemål till Huvudmannen, får han acceptera det läge som Huvudmannen fastställt.

När uppgift om förbindelsepunkters lägen lämnas för fastighet som ännu inte inkopplats, anges normalt för samtliga servisledningar dimension och planläge samt för avloppsserviser även höjdläge.

Ifråga om dagvatten från fastighet kan det ibland förekomma att sådant vatten får avledas till den allmänna avloppsanläggningen utan att fastigheten försetts med en särskild servisledning för detta ändamål. Förbindelsepunkt kan sålunda inte upprättas i detta fall och meddelas fastighetsägaren. Huvudmannen måste emellertid ha vidtagit särskilda åtgärder för sådan avledning och ha underrättat fastighetsägaren om detta.

Anslutning till den allmänna VA-anläggningen

Anmälan om anslutning

Om en fastighetsägare vill ansluta fastigheten till den allmänna anläggningen ska han göra anmälan om detta hos Huvudmannen. Anmälan ska göras på blankett, som Huvudmannen tillhandahåller.

Har fastighetsägaren rätt att använda anläggningen, drar Huvudmannen fram ledningar till förbindelsepunkterna för vatten och avlopp. Huvudmannen bestämmer efter samråd med fastighetsägaren ledningarnas antal, dimensioner, lägen och utförande.

Inkoppling av två eller flera fastigheters VA-installationer till den allmänna anläggningen i en gemensam förbindelsepunkt för fastigheterna kan beviljas om Huvudmannen bedömer att det finns särskilda skäl för en sådan lösning. Avtal om detta träffas i sådana fall med Huvudmannen. En förutsättning för att en gemensam förbindelsepunkt ska beviljas är ofta att fastigheterna bildat en gemensamhetsanläggning.

Huvudmannen har enligt vattentjänstlagen i vissa fall rätt till anstånd med att utföra arbetet för att samordningen med andra arbeten inte ska försvåras och för att denne ska kunna följa sin utbyggnadsplan.

Huvudmannen medger inkoppling av fastighetens VA-installation till den allmänna anläggningen när anläggningsavgiften är betald eller om avgiften ska delbetalas, när godtagbar säkerhet ställts. Huvudmannen är dock enligt vattentjänstlagen inte skyldig att låta en fastighet kopplas till den allmänna anläggningen om fastighetens installation har väsentliga brister. Huvudmannen har rätt till det tillträde på en fastighet som behövs för att han ska kunna undersöka en VA-installation och dess användning innan VA-installationen kopplas till den allmänna anläggningen eller annars när det behövs för att Huvudmannen ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Huvudmannen själv behöver nödvändigtvis inte göra inkopplingen, utan detta kan efter Huvudmannens medgivande överlåtas till fastighetsägarens entreprenör, förutsatt den senare har ett system för kvalitetssäkring för denna typ av arbete.

Ny förbindelsepunkt

Om fastighetsägaren vill ha en ny förbindelsepunkt i stället för den befintliga och Huvudmannen efter ansökan går med på detta, så får fastighetsägaren bekosta den nya servisledningens allmänna del samt bortkopplingen av den tidigare servisledningens allmänna del.

Vill Huvudmannen upprätta en ny förbindelsepunkt i stället för den befintliga, så ska Huvudmannen ersätta fastighetsägaren för de kostnader som uppstår med den nya servisledningen och inkoppling av denna.

Ett skäligt avdrag med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick bör göras i båda fallen.

Avgiftsskyldighet

Avgiftsskyldighet för fastighetsägaren inträder när Huvudmannen upprättat förbindelsepunkt och informerat fastighetsägaren om detta. Därutöver krävs att fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för VA, att fastigheten har behov av en vattentjänst och att behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Ibland kan bortledning av dagvatten från en fastighet till den allmänna anläggningen ske utan att förbindelsepunkt upprättats. Har förbindelsepunkt för dagvatten från fastighet inte upprättats, men fastigheten anses i behov av bortledning av dagvatten, inträder avgiftsskyldighet för detta ändamål när Huvudmannen har ordnat de anordningar som behövs för bortledandet och informerat fastighetsägaren om detta.

Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen

Dricksvattnets kvalitet, tryck och mängd

Huvudmannen har bara skyldighet att leverera vatten för hushållsändamål till anslutna fastigheter inom verksamhetsområdet. Vattnet ska vara av dricksvattenkvalitet enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck alltid upprätthålls eller att viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras.

Begränsning av vattenleverans

Huvudmannen har rätt att begränsa eller stänga av vattenleveranserna för att förebygga skada samt vid reparationer, tillsyn och liknande omständigheter. Vid planlagt leveransavbrott informerar Huvudmannen fastighetsägarna om detta på lämpligt sätt, t.ex. genom skriftligt meddelande. Vid en mer omfattande akut avstängning kan information ges t.ex. genom lokalradion eller via Huvudmannens hemsida.

Vid begränsad vattentillgång är fastighetsägaren skyldig att minska sin vattenförbrukning efter de anvisningar som Huvudmannen lämnar.

Dricksvatten för andra ändamål

Vatten används även för andra ändamål än hushåll, t.ex. i industrier och ibland också som energikälla. Industrier eller andra verksamheter med stor vattenförbrukning, särskilda kvalitetskrav eller som kräver stora flöden kan inte utan vidare påräkna att Huvudmannen kan klara sådana behov om inte detta särskilt avtalats.

Vattenmätare

Vattenförbrukningen hos fastighetsägare fastställs genom mätning, om inte Huvudmannen bestämmer annat.

Huvudmannen tillhandahåller och installerar vattenmätaren och är dess ägare. Fastighetsägaren är enligt vattentjänstlagen skyldig att upplåta plats för mätaren samt lämna Huvudmannen tillträde till fastigheten när denne vill kontrollera, ta ned eller sätta upp vattenmätaren.

Vattenmätarens plats ska vara godkänd av Huvudmannen, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla mätaren. För dessa åtgärder liksom för avläsning ska fastighetsägaren lämna Huvudmannen fritt och obehindrat tillträde till mätaren. Har avsättning för mätare utförts innan placeringen godkänts av Huvudmannen, är fastighetsägaren, om Huvudmannen så kräver, skyldig att svara för och bekosta flyttningen av avsättningen så att mätarens plats kan godkännas av Huvudmannen.

Om det misstänks att mätaren visar fel, låter Huvudmannen undersöka mätaren, om Huvudmannen tycker det är nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det.

Undersökningen ska bekostas av fastighetsägaren, om han begärt undersökningen och mätaren godkänns. I annat fall bekostar Huvudmannen undersökningen.

Vid undersökning av mätaren bestäms felvisningen i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare.

Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har Huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen.

Fastighetsägare som inte godtar Huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller Huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära rättslig prövning av frågan hos Xxxx och Miljödomstolen.

Fastighetsägare ska vårda vattenmätaren väl och skydda den mot frost och åverkan samt mot återströmning av varmvatten och annan skadlig värmepåverkan. Om så inte sker och mätaren skadas, ska fastighetsägaren ersätta Huvudmannen kostnaden för att åtgärda eller byta mätaren.

Fastighetsägare som önskar att vattenmätaren tillfälligt tas ned på grund av frostrisk eller annan orsak ska anmäla detta till Huvudmannen, som mot ersättning tar ned och åter sätter upp mätaren.

Mätaren ska vara lättåtkomlig för avläsning, kontroll och byte. Därför får mätaren inte byggas in eller placeras bakom tung utrustning. På så sätt undviker man också dolt läckage och risk för mögel- eller vattenskada. När det finns flera vattenmätare till olika abonnenter på samma mätarplats bör varje mätare märkas så att man undviker att mätarna förväxlas.

Avstängningsventiler med kopplingar före och efter vattenmätaren är fastighetsägarnas egendom. Det är viktigt att ventilerna fungerar. Kontrollera dem regelbundet så att de går att stänga vid behov. Fastighetsägaren ska lämna besked om hur Huvudmannen får tillträde till mätarplatsen. Begäran om flyttning av vattenmätare görs hos Huvudmannen.

Användning av den allmänna avloppsanläggningen

Avloppsvatten

Huvudmannen är skyldig att ta emot avloppsvatten från anslutna fastigheter inom verksamhetsområdet om inte behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Verksamhetsområdet kan avse enbart spillvatten, enbart dagvatten eller såväl spillvatten som dagvatten.

Med spillvatten menas förorenat vatten från exempelvis hushåll, industriell tillverkningsprocess, arbetsplats och serviceanläggning.

Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion exempelvis regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Avloppsvattnets beskaffenhet

Huvudmannen är dock inte skyldig att ta emot spillvatten vars innehåll i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens.

För att få släppa ut sådant spillvatten i det allmänna ledningsnätet förutsätts vanligen att avtal upprättas.

Huvudmannen är inte heller skyldig att ta emot avloppsvatten om behovet av avledning kan tillgodoses bättre på annat sätt.

Värmeuttag ur avloppsvatten får inte ske så att temperaturen i utsläppt avloppsvatten underskrider temperaturen i det av Huvudmannen levererade dricksvattnet.

Fastighetsägare är skyldig att till Huvudmannen anmäla verksamhet som kan inverka på avloppsvattnets sammansättning.

Fastighet som används till annat än bostad

Med hänsyn till kraven på åtgärder för att hindra vattenförorening är det i många fall nödvändigt för Huvudmannen att ha en noggrannare kontroll över vad som avleds till den allmänna avloppsanläggningen än vad som gäller för bostadsfastigheter.

Fastighetsägaren har därför enligt ABVA ålagts att lämna uppgift om arten och omfattningen av sådan verksamhet inom fastigheten, som kan inverka på avloppsvattnets innehåll. Provtagningar och analyser, som Huvudmannen finner nödvändiga för kontroll av sådant avloppsvatten, bekostas av fastighetsägaren eller genom denne av företag, rörelse eller verksamhet som avleder avloppsvattnet. Kostnaden för sådan kontroll kan också ingå i särskild industriavloppstaxa.

Enligt ABVA kan Huvudmannen föreskriva att fastighetsägaren själv, enligt Huvudmannens anvisningar och på det sätt och i den omfattning Huvudmannen bestämmer, ska föra journal över verksamheten och själv utöva kontroll av avloppsvattnets innehåll.

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot vatten som utnyttjats för värmeutvinning, eftersom sådant vatten enligt vattentjänstlagen inte är att anse som avloppsvatten.

Industrier måste samråda med Huvudmannen.

Fastighetsägare som använder eller avser att använda den allmänna avloppsanläggningen och som avser att ansöka om prövning av avloppsutsläpp enligt miljölagstiftningen ska sam råda med Huvudmannen.

Dag- och dränvatten

Huvudmannen är inte skyldig att ta emot dag- och dränvatten

från fastighet, i de fall avledning av sådant vatten kan tillgodoses bättre på annat sätt. I vissa fall kan avledning till LOD- anläggning (LOD = lokalt omhändertagande av dagvatten) på den enskilda fastigheten innebära sådan fördel. LOD kan t.ex. innebära att dag- och eller dränvatten avleds till ett s.k. perkolationsmagasin (stenkista) på den egna tomten eller att vattnet sugs upp av omgivande gräsytor. Med dag- och dränvatten likställs allt avloppsvatten som Huvudmannen bedömer inte ska avledas till spillvattenförande ledning. Vid behov kan fastighetsägaren rådgöra med Huvudmannen.

I ABVA regleras att, om dag- och dränvatten avleds från fastighet till spillvattenförande

ledning, får avledningen inte fortsätta sedan särskild förbindelsepunkt för dag- och dränvatten upprättats och fastighetsägaren underrättats om detta. Huvudmannen kan alternativt ha vidtagit åtgärder för avledning utan att förbindelsepunkt har upprättats och meddelat fastighetsägaren detta.

Huvudmannen bestämmer inom vilken tid tillförseln ska ha upphört. Undantag från förbudet eller anstånd kan medges av Huvudmannen om särskilda skäl föreligger. Ändrar fastighetsägaren installationen så att dag- och dränvattnet avleds till den allmänna dagvattenledningen eller till LOD-anläggning kan Huvudmannen i vissa fall bevilja bidrag till kostnaderna för ändringen. En förutsättning för att ett sådant bidrag skall beviljas är att kostnaderna för ändringen avsevärt överstiger genomsnittskostnaden inom området.

Inkoppling av dränvatten till den allmänna avloppsanläggningen

Vid nybyggnad måste bestämmelserna i Boverkets byggregler följas. Innebörden av dessa bestämmelser är att dränvatten från byggnad inte får avledas till avloppsledning, i vilken uppdämning kan förekomma. Uppdämning innebär att en ledning går full och att den fria vattenytan kan stiga i anslutande ledningar. Ställs från Huvudmannen kravet att dränvatten ska avledas till dagvattenledning, innebär detta i många fall att dränvatten från byggnader, i första hand sådana med källare, inte kan avledas med självfall. Dagvattenledningar är nämligen normalt dimensionerade så att uppdämning i ledningarna förekommer vid häftigare regn. Den praktiska konsekvensen blir därför att vissa byggnader inte kan förses med källare eller att dränvattnet måste pumpas eller avledas till LOD-anläggning.

Avgifter

Fastighetsägares avgiftsskyldighet till Huvudmannen regleras i taxan för allmänna vattentjänster. VA-taxan innehåller uppgifter om anläggningsavgifter, d.v.s. uppgifter om vad nyanslutningar kostar, brukningsavgifter samt uppgifter om avgifter för vanligen förekommande tjänster som Huvudmannen tillhandahåller på fastighetsägarens begäran, t.ex. servisavstängning.

Huvudmannen kan träffa avtal med ägare till fastighet och andra avgiftsskyldiga i avgiftsfrågor som inte regleras i kommunens taxeföreskrifter.

Övrigt

Enligt vattentjänstlagen ska en allmän VA-anläggning användas så att det inte uppkommer olägenhet för Huvudmannen eller annan. Det får inte uppstå svårigheter för Huvudmannen att uppfylla kraven från miljö- och hälsoskyddssynpunkt eller att i övrigt uppfylla sina åligganden enligt lag eller annan författning eller enligt avtal. Fastighetsägare ansvarar för att VA- installationen, även sådan som inte kräver bygglov, anordnas och utförs så att den fyller kraven enligt Boverkets byggregler.

Enligt ABVA får spillvatten från köksavfallskvarn tillföras den allmänna avloppsanläggningen endast om Huvudmannen efter ansökan skriftligen medger det. Bensin-, olje- och fettavskiljare samt sand- och slamfång i gårdsbrunnar och dyligt ska tillses regelbundet och tömmas så ofta, att de alltid fyller avsedd funktion.

Huvudmannen har enligt vattentjänstlagen rätt att undersöka VA-installationen och dess användning. Påträffas allvarliga brister är fastighetsägaren enligt vattentjänstlagen skyldig att rätta till dessa så att det inte uppkommer olägenheter för Huvudmannen eller någon annan. Om så inte sker är Huvudmannen inte skyldig att låta fastigheten vara kopplad till den allmänna anläggningen.

Om en fastighets VA-förhållanden påtagligt avviker från de för hållanden som i övrigt råder i en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde, får Huvudmannen träffa avtal med fastighetsägaren om särskilda villkor för att använda VA-anläggningen.

Anmäl ändringar

Fastighetsägare ska på begäran lämna Huvudmannen underlag för avgiftsberäkning. Dessutom ska fastighetsägare självmant anmäla sådan ändring av VA-installationen eller annat förhållande, som enligt taxan kan ha betydelse för avgiftsberäkningen.

Anmäl ägarbyte

Fastighetsägare ska utan dröjsmål underrätta Huvudmannen när fastigheten övergår till ny ägare samt uppge den nye ägarens namn, adress och tillträdesdag.

Vattenavstängning

Har fastighetsägare försummat att betala VA-avgift eller i övrigt försummat sina skyldigheter enligt vattentjänstlagen och är försummelsen väsentlig, har Huvudmannen rätt att stänga av vattentillförseln till fastigheten. Avstängning kan ske om rättelse inte kunnat åstadkommas genom skriftlig uppmaning och avstängningen inte medför olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren ska till Huvudmannen betala avgift enligt taxa för såväl avstängning som återinkoppling.

Risk för källaröversvämning

I hus med källare, särskilt där källaren har golvbrunn eller annan avloppsenhet, finns alltid risk för källaröversvämning. Vid häftiga regn eller snösmältning kan den allmänna ledningen överbelastas och vatten kan baklänges tränga in i avloppsserviser och upp genom golvbrunnar och förorsaka skador. Vid sidan av översvämningar förorsakade av häftiga regn är stopp i servisledningen den vanligaste skadeorsaken.

Fastighetsägare bör i eget, och i förekommande fall hyresgästers, intresse i största möjliga utsträckning förebygga skador inom fastigheten till följd av uppdämning i ledningsnätet.

Följande åtgärder kan förslagsvis vidtas:

• Placera inte föremål i källaren som är värdefulla och känsliga för fukt.

• Kontrollera att avstängbara golvbrunnar är stängda och att automatiska bakvattenventiler fungerar.

• De golvbrunnar i källaren som inte är avstängbara förses med tätande anordningar eller ersätts med avstängbara brunnar

• Rörinstallatör kontaktas om misstanke finns att avloppets avstängningsanordningar inte fungerar.

• Kontroll av att regn- och smältvatten leds från byggnaden

• Nedfarter till garage och andra utrymmen invallas

• Kontroll av att intern avloppspump för t.ex. dränering fungerar

• Installera översvämningslarm

Särskilda förhållanden

Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen

Andra vatteninstallationer

Det kan förekomma att fastigheter förses med vatten från mer än en försörjningsanläggning. Växling från en försörjningsanläggning till en annan, t.ex. från den allmänna anläggningen till egen brunn, får endast vara möjligt om den allmänna anläggningen är skyddad med ett fritt luftgap (”bruten förbindelse”), alternativt efter demontering och förnyad montering av rör och rördelar.

Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx

För att säkerställa att dricksvattnets livsmedelskvalitet hålls under distribution fram till

konsumtion måste dricksvattnet skyddas mot förorening genom återströmning av förorenat vatten eller andra skadliga vätskor. Xxxxxxxxxxxxx kan uppstå genom hävertåterströmning eller övertryckåterströmning. Alla tappvatteninstallationer ska enligt BBR, Boverkets byggregler, vara skadade mot återströmning.

Installationen ska utföras så att återsugning och backströmning av förorenat vatten eller andra vätskor förhindras och så att inträngning av gaser och inläckning av vätskor inte kan ske. Varmvatten får inte komma in i kallvattensystemet - eller omvänt – genom överströmning.

Anslutning av sprinklerinstallation

Det förekommer allt oftare att fastighetsägare önskar ansluta en sprinklerinstallation till den allmänna vattenförsörjningsanläggningen. Ändamålet med en allmän vattenförsörjningsanläggning är i första hand att betjäna bostadsbebyggelse och annan bebyggelse med vattentjänster med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Detta innebär att en fastighetsägare inte med stöd av vattentjänstlagen kan kräva att få ansluta en sprinklerinstallation. Om vattenförsörjningsanläggningen har tillräcklig kapacitet och det i övrigt inte bedöms påverka anläggningens funktion och säkerhet har

Huvudmannen möjlighet att efter överenskommelse medge anslutning av sprinkler. Sådan anslutning regleras genom avtal i vilket framgår förutsättningar för anslutningen, fastighetsägarens skyldigheter och de avgifter denne skall betala. Om en sådan anslutning medför merkostnader för Huvudmannen för att anpassa anläggningen för denna extra tjänst, till exempel uppdimensionering av ledningar, får fastighetsägaren stå för dessa kostnader.

Användning av den allmänna avloppsanläggningen

Gränsvärdeslistor för avloppsvattnet

Huvudmannen har gränsvärdeslistor som anger högsta tillåtna halter av oönskade ämnen som kan påverka slam och recipient (sjö eller vattendrag). Gränsvärdeslistorna anger riktvärden

för vissa ämnen vid bedömning av utsläpp i en allmän avloppsanläggning.

Gräns för halter av behandlingsbara ämnen

Ämne	Värde	Enhet
Suspenderad substans	300	mg/l
Biokemisk syreförbrukning (BOD7)	250	mg/l
Totalfosfor (Tot-P)	10	mg/l
Totalkväve (Tot-N)	35	mg/l

Momentanvärden som inte får överskridas utan åtgärd

Parameter/Ämne	Värde	Enhet
pH	6,5-11
Temperatur	45	oC
Klorid (Cl)	2500	mg/l
Konduktivitet	500	ms//m
Sulfat (summa sulfat,sulfit och tiosulfat,SO4,	400	mg/l

SO3, S2O3)
Magnesium (Mg)	300	mg/l
Ammonium (NH4)	60	mg/l
Fett (avskiljbart)	50	mg/l
Opolära alifatiska kolväten ("mineralolja")	50	mg/l
Totalcyanid (tot-CN)	0,5	mg/l
Fri cyanid (CN)	0,0	mg/l
Bly (Pb)	0,05	mg/l
Kadmium (Cd)	0,0005	mg/l
Koppar (Cu)	0,2	mg/l
Krom(Cr)	0,05	mg/l
Kvicksilver (Hg)	0,0001	mg/l
Nickel (Ni)	0,05	mg/l
Silver (Ag)	0,05	mg/l
Tenn (Sn)	0,05	mg/l
Zink (Zn)	0,2	mg/l

Köksafallskvarnar

Att tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn är tillåtet endast efter Huvudmannens skriftliga medgivande. I ett sådant medgivande föreskrivs villkor för vad som får släppas ut från kvarnen samt vilken avgift som ska betalas till Huvudmannen.

Kax från bergvärmeborrning

Avloppsvatten innehållande kax (borrmjöl) från bergvärmeborrning får inte tillföras den allmänna avloppsanläggningen.

Tryckavloppssystem

En allmän avloppsanläggning utförs normalt så att fastigheterna kan ansluta sina servisledningar och nyttja anläggningen utan att det krävs särskilda anordningar för fastigheten. Detta är dock inte alltid möjligt. Topografiska förhållanden kan exempelvis göra det omöjligt att avleda avloppsvatten med självfall till den allmänna anläggningen. Då krävs att pumpar installeras för att anläggningen ska kunna nyttjas på avsett vis. Ett LTA- system (Lätt Tryck Avlopp) består av små pumpenheter, ofta en per fastighet, som i de flesta fall placeras inne på fastigheten i anslutning till den bebyggelse som ska betjänas av systemet.

Enligt vattentjänstlagen svarar Huvudmannen för pumpenheten, trots att den ofta placeras inne på fastigheten. Enhetens plats bestäms av Huvudmannen. Fastighetsägaren bekostar erforderliga anordningar för att sammankoppla pumpenheten med installationen i övrigt.

Fastighetsägaren svarar för och bekostar

elförsörjning för drift av pumpenheten och uppvärmning av servisledningen fram till förbindelsepunkten.

Betalning av vatten vid dolt vattenläckage.

Vid onormal vattenförbrukning och med godkänd mätare ska fastighetsägaren betala en reducerad förbrukning om 50% för överförbrukningen, om överförbrukningen är mer än 100% av normalförbrukningen och över 100 m³. Reduktionen räknas på den del som överstiger ovanstående kriterier.

Ordlista över fackord

Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10)

redovisas som allmän plats eller, om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som funktionellt och i övrigt motsvarar sådan mark

Allmän VA-anläggning: en VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt

bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag

Anläggningsavgift: engångsavgift för täckande av en kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning

Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning

Avloppsenhet: golvbrunn, toalettstol, badkar, handfat, etc.

Avloppsvatten: förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet kan bestå av

spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten

Brukningsavgift: periodisk avgift för täckande av drift- och underhålls-

kostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän VA-anläggning som inte täcks av en anläggningsavgift

Dagvatten: ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten

Dräneringsvatten: grundvatten och nedträngande vatten från regn och

snösmältning som avleds i dräneringsledning eller dike

Duplikatsystem: avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i skilda

ledningar

Enskild anläggning: en VA-anläggning eller annan anordning för vatten-försörjning

eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän VA-anläggning

Fastighetsägare: den som äger en fastighet inom en allmän VA-anläggnings

verksamhetsområde eller innehar sådan fast egendom med tomträtt, ständig besittningsrätt, fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande

Förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation

Huvudman: den som äger en allmän VA-anläggning

Kombinerat system: avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i gemensam

ledning

Recipienten: mottagare av behandlat eller obehandlat avloppsvatten: till exempel hav, sjö, vattendrag

Separera: ombyggnad av kombinerat avloppssystem till duplikatsystem

Servisledning: ledning som ansluter fastigheten till huvudledningen i tex. Gatan

Småhusfastighet: 1-2 familjshus

Spillvatten: förorenat vatten från bl.a. hushåll och industrier

Spygatt: brunn för avledning av dagvatten

VA-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av

vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse

Vattenförsörjning: tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal

hushållsanvändning

Vattentjänster: vattenförsörjning och avlopp (VA)

Vatteninstallation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheter

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Råd och krav vid utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Förord

Syftet med skriften är att utgöra en vägledning så att mängderna av oönskade ämnen som tillförs avloppsreningsverken, genom utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter, kan minskas. Förutom att vara ett stöd för VA-huvudmannen kan denna skrift även ses som ett hjälpmedel i tillsynsmyndighetens arbete och för verksamhetsutövarens egenkontroll.

Skriften är framtagen med publikationen P95- Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet som grund. P95 är utgiven av Svenskt Vatten AB och finns att ta del av på xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx.

Innehåll

Inledning 4

Olämpliga utsläpp 4

Varnings- och momentanvärden 4

Provtagning och analyser 7

Övriga ämnen och verksamhetsutsläpp 7

Olyckshändelser 9

Krav för anslutning till kommunalt VA 9

Mottagning av externt slam 10

Om reglerna inte följs 10

Xxxxxxxxx och revision av detta dokument 11

Begreppsförklaring 11

Lagar, bestämmelser och andra krav 12

Vattentjänstlagen 12

ABVA - Allmänna Bestämmelser för användande av kommunens allmänna Vatten- och Avloppsanläggning 12

Miljöbalken 12

Vattendirektiv och vattenförvaltning 12

Sveriges miljökvalitetsmål 13

Utfasnings- och begränsningsämnen 13

Inledning

Avloppsreningsverken i Nyköpings Kommun tar emot stora mängder avloppsvatten varje år som renas från synliga föroreningar, organiskt material och övergödande ämnen.

Reningsprocesserna är anpassade för att rena hushållspillvatten, vilket medför att spillvatten från industrier och verksamheter endast kan tas emot under förutsättning att spillvattnet är behandlingsbart och inte innehåller några skadliga eller svårnedbrytbara föroreningar.

Det är därför inte tillåtet att avleda spillvatten, från industri och verksamheter, till det kommunala avloppsledningsnätet utan att detta föregås av särskild prövning.

Avloppsvatten, från en industri eller verksamhet, som inte är behandlingsbart i det kommunala avloppsreningsverket ska renas internt i egen reningsanläggning eller tas om hand som farligt avfall.

Olämpliga utsläpp

Att släppa ut oönskade ämnen till det kommunala avloppsledningsnätet kan få negativ påverkan på olika sätt.

Ledningsnät kan påverkas av igensättning och korrosion medan avloppsreningsverkets reningsprocess kan påverkas negativt av utsläpp som förgiftar eller dödar mikroorganismerna i den biologiska reningen.

I avloppsreningsprocessen avskiljs ett slam med högt innehåll av näringsämnen, vilket gör det till en viktig resurs att återföra till produktiv jordbruksmark. Utsläpp som tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen kan få en negativ påverkan på slamkvaliteten och därmed försvåra återföringen av näringsämnen.

De ämnen som inte bryts ner eller återfinns i slamfasen leds med det renade avloppsvattnet ut i recipient och kan där påverka vattenlevande djur och växter.

Varnings- och momentanvärden

Nyköpings Kommun har tagit fram varnings- och momentanvärden för att minimera negativ påverkan på ledningsnät, arbetsmiljö, hälsa, reningsprocesser, recipient eller slamkvalitet på grund av industri- och verksamhetsutsläpp. Nedan angivna varnings- och momentanvärden kan uppdateras och förändras.

Om ett ämne saknas i tabellerna innebär det inte att det fritt får släppas till det kommunala avloppsledningsnätet. Bedömning görs då av VA-huvudman i samråd med verksamhetens tillsyns-/prövningsmyndighet. Nedanstående varnings- och momentanvärden kan i framtiden även komma att kompletteras med nya parametrar.

Uppgifterna i nedanstående tabeller följer i huvudsak Svenskt Vattens

publikation P95. För kadmium, sexvärt krom och kvicksilver har en nedre rapporteringsgräns angivits som inte får överskridas då dessa ämnen inte tillåts i industrispillvatten som släpps till avloppsledningsnätet.

Momentanvärden i tabell 1 får inte överskridas då både långvariga och kortvariga överskridanden kan orsaka skador på ledningsnätet.

Varningsvärden i tabell 2 kan påverka reningsprocesserna och/eller vatten- och slamkvaliteten. Om varningsvärden överskrids krävs vanligen reningsåtgärder med bästa tillgängliga teknik, processändringar eller byte av råvaror före utsläpp till kommunens avloppsledningsnät.

Tabell 1 Momentanvärden för ledningspåverkande parametrar

Ämnen	Enhet	Momentanvärden	Motivering	Källa
pH min och pH max		6,5–10	Korrosionsrisk & frätskador betong	P 95
Temp max	°C	45	Packningar	P 95
Konduktivitet	mS/m	500	Korrosionsrisk på stål	P 95
Sulfat (summa sulfat, sulfit & tiosulfat)	mg/l	400	Betongkorrosion	P 95
Magnesium (Mg2+)	mg/l	300	Betongkorrosion	P 95
Ammonium	mg/l	60 2	Betongkorrosion	P 95
Klorid	mg/l	2500	Materialskador	P 95
Fri cyanid	mg/l	0,1	Arbetsmiljö & recipient	f län
Fett, avskiljbart	mg/l	50 3	Igensättning i ledningar	VA-forsk 2001:03
Fett totalt	mg/l	100 3	Igensättning i ledningar
Suspenderad substans	mg/l	Bedöms från fall till fall	Avsättning i ledningar

12 Ner till 30 mg/l vid behov.

3 Om halterna överstigs ska fettavskiljare installeras.

Tabell 2. Varningsvärden för påverkan av reningsprocesser och vatten-/slamkvalitet vid avledning till spillvattennät

Ämne

Enhet

Varningsvärden

Motivering

Källa

Bly (Pb)

mg/l

0,05

Slamkvalitet & recipient

P 95

Kadmium (Cd)

mg/l

0,00005

Slamkvalitet & recipient

P95 5

Koppar (Cu)

mg/l

0,2

Slamkvalitet & recipient

P 95

Krom (Cr)

mg/l

0,05

Slamkvalitet & recipient

P 95

Krom VI (Cr6+)

mg/l

<0,02 1

Recipient

P95 5

Kvicksilver (Hg)

mg/l

0,0001

Slamkvalitet & recipient

P95 5

Nickel (Ni)

mg/l

0,05

Slamkvalitet & recipient

P 95

Silver (Ag)

mg/l

0,01

Slamkvalitet & recipient

f län

Zink (Zn)

mg/l

0,2

Slamkvalitet & recipient

P 95

Tenn (Sn)

mg/l

0,05

Slamkvalitet & recipient

f län

Cyanid total

mg/l

0,2

Reningsprocess

f län

Oljeindex

mg/l

5 (50) 2

Reningsprocess & slamkvalitet

P 95

Luftkompressorer –

kondensvatten

Oljeavskiljning 3

Reningsprocess & slamkvalitet

f län

Nitrifikationshämning vid inblandning av 20 % processavloppsvatten

20 % hämning

Reningsprocess

P 95

Nitrifikationshämning vid inblandning av 40 % processavloppsvatten

50 % hämning

Reningsprocess

P 95

Nedbrytbarhet kvoten BOD7/CODCr

<0,43 4

Mått på behandlingsbarhet

NV AR 89:5

1 Cr6+ ska reduceras till Cr3+.

2 Bedömning i varje enskilt ärende.

3 Kondens från luftkompressorer ska genomgå oljeavskiljning. Anläggningen ska vara godkänd av tillsyns-

/prövningsmyndigheten.

4 Avloppsvattnet räknas som behandlingsbart när kvoten är större än 0,43.

5 Källan är P95, dvs. ämnena bör inte förekomma. Den halt som är satt avser vanlig rapporteringsgräns för avloppsprover, då föroreningarna kan förekomma i omgivningen.

Provtagning och analyser

Verksamhetsutövare med anslutning till kommunalt spill- eller dagvattennät ska kunna redovisa industrispillvattnets innehåll och detta görs genom provtagning.

Provtagningen ska genomföras av personal som genomgått relevant provtagarutbildning enligt de krav som ställs i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m.

Proverna ska analyseras enligt svensk standard eller därmed jämförliga metoder och ska, när det är möjligt, minst klara den noggrannhet som anges för respektive ämne och halt i tabellerna.

Intervall för provtagning, vilka parametrar som ska mätas och lämpliga provtagningsplatser beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten och VA- huvudmannen. Vid en första prövning kan även provtagning efter särskilda processteg föreskrivas för bedömning avseende processavloppsvattnets avledande. Verksamhetsutövaren är ansvarig för provtagningen med respektive kostnader.

Provtagning sker med olika metoder som flödesproportionellt, tidsproportionellt eller genom stickprov. Metod väljs beroende på vilken typ av verksamhet som avses samt vilka parametrar som ska provtas. Generellt gäller dock att stickprov endast ska tas om ingen annan metod är möjlig.

För de ledningspåverkande parametrarna i tabell 1 är utgående ledning, nära förbindelsepunkten, lämplig provtagningsplats för att få ett representativt resultat. För de ämnen som påverkar reningsprocessen eller slamkvalitet i tabell 2 ska provtagning om möjligt ske direkt efter ett aktuellt processteg.

Exempelvis ska en oljeavskiljare som följer svensk standard vara direktansluten till en provtagningsbrunn.

Det är inte tillåtet att späda ut industrispillvatten för att få lägre halter av förorenande ämnen.

Övriga ämnen och verksamhetsutsläpp

För att minimera påverkan på miljön gäller generellt att produkter och råvaror med minsta möjliga miljöpåverkan ska väljas. Ett ämne eller en produkts miljöpåverkan bedöms utifrån dess nedbrytbarhet, vattenlöslighet, bioackumulerbarhet samt akuttoxicitet. Produkter och ämnen med stor miljöpåverkan kan vara tvätt- och rengöringsmedel, konserveringsmedel korrosionsinhibitorer och algbekämpningsmedel. Dessa bör väljas med omsorg och vid behov omhändertas som farligt avfall eller renas med bästa möjliga teknik.

Vissa branscher omfattas av specifika krav för intern rening innan avloppsvattnet kan släppas till det kommunala avloppsledningsnätet. I Svenskt Vattens publikation P95 - Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan

verksamhet finns kortfattad information om de olika verksamheter som omfattas av särskilda krav. Fordonstvättar, livsmedelsverksamheter och ytbehandlingsindustrier kan nämnas som exempel. Enligt miljöbalken ska bästa möjliga teknik användas när det gäller intern rening, om det inte kan anses orimligt att uppfylla det.

Farligt avfall får inte tillföras den kommunala avloppsanläggningen och exempel på farligt avfall är förbrukade processbad, spillolja, förbrukad kylarglykol samt färg- och limrester.

Farligt avfall klassificeras enligt avfallsförordningen (2011:927). Skurvatten från alla delar av industri (inte kontorsmiljö) anses vara farligt avfall tills dess att motsatsen är bevisad genom provtagningar. Farligt avfall ska tas om hand och skickas med godkänd transportör för behandling eller destruktion vid särskild anläggning.

Om oljehaltigt industrispillvatten erhålls i en verksamhet ska en oljeavskiljare som uppfyller svensk standard, SS-EN 858-2, installeras. Tömning av oljeavskiljaren ska ske minst en gång om året. Om oljeavskiljare inte uppfyller funktionskrav eller om spillvattnet innehåller andra oönskade ämnen kan ytterligare krav ställas som kompletterande rening. Exempelvis kan ett sådant krav ställas på en fordonstvätt där spillvattnet efter en olje- och slamavskiljare innehåller höga halter metaller.

Fettavfall som tillförs ledningsnätet kan ställa till stora problem som igensättningar med översvämningar som följd. En fettavskiljare enligt svensk standard SS EE-1825-2 ska därför installeras om halten avskiljbart fett överstiger 50 mg/l. Ansvar för drift, kontroll och skötsel ligger hos verksamhetsutövaren och VA-huvudmannen har rätt att kontrollera att så sker. För att uppnå god funktion behövs regelbunden tömning, minst en gång per år.

Matavfall, kasserad råvara eller liknande produkter från verksamheter får normalt inte tillföras spillvattennätet.

Dagvatten som felaktigt leds till ledningsnätet för spillvatten kan medföra överbelastning i avloppsreningsverket med en försämrad reningseffekt som följd.

I det fall en verksamhet har egen rening eller om processvattnet av andra skäl är mycket rent kan det släppas direkt till dagvattennätet. Tillsyns-

/prövningsmyndigheten avgör dock om vattnet får avledas till recipienten. VA- huvudmannen avgör om vattnet får avledas via kommunens ledningsnät.

Möjligheterna till lokal behandling och/eller ett lokalt omhändertagande av dagvatten ska alltid undersökas.

Avvattning från större ytor kan medföra stort tillskott av exempelvis metaller och oljor beroende på hur kraftigt trafikerade ytor som dagvattnet passerar. Där halterna ärhöga ställs krav på att dagvattnet ska renas inom fastigheten innan det avleds till recipient.

Någon form av fördröjning kan också behövas för att minska risken för översvämning och höga flöden nedströms.

Olyckshändelser

Vid olyckshändelser som medför utsläpp av störande eller farliga ämnen, exempelvis syror, lösningsmedel, metaller, oljor eller andra produkter som kan misstänkas få negativ effekt på ledningsnät, i avloppsreningsverk eller i recipient ska räddningstjänst omgående kontaktas. Eventuellt kan störningen då minimeras.

Tillsynsmyndighet och VA-huvudman ska också kontaktas vid störningar.

Krav för anslutning till kommunalt VA

• Anslutning av industrispillvatten, från nya eller ändrade verksamheter, till kommunalt spill- och dagvatten får endast ske efter särskild prövning av VA- huvudmannen och detta dokument tillämpas direkt. Verksamhetsutövaren ska utreda vattnets innehåll av föroreningar innan tillstånd till anslutning kan ges. Utredningen ska ske i samråd med VA-huvudmannen och tillsyns-

/prövningsmyndigheten. Verksamhetsutövaren är ansvarig för utredningskostnader.

• För verksamheter som redan är anslutna, till kommunalt spill- och dagvattennät, kommer kraven i denna skrift att införas successivt i kommunerna fram till 20XX-12-31. Verksamheterna ska utreda verksamhetsspillvattnets innehåll av föroreningar. Utredningen ska ske i samråd med VA-huvudmannen och tillsyns-/ prövningsmyndigheten. Verksamhetsutövaren är ansvarig för utredningskostnader.

Om verksamheten har för avsikt att fortsätta vara ansluten efter utredningen, ska verksamheten prövas på nytt av VA-huvudmannen. Högre föroreningshalter kan under en övergångsperiod accepteras om det är skriftligt avtalat, villkorat och tidsbegränsat.

• Att ett ämne saknas i ovanstående tabeller innebär inte att det fritt får släppas till ledningsnätet. I förekommande fall bedömer VA- huvudmannen i samråd med tillsyns-/prövningsmyndigheten i vilken omfattning utsläpp får ske.

• Högre krav än vad ovanstående varnings- och momentanvärden anger kan ställas om recipienten eller annan miljöaspekt kräver det, exempelvis miljökvalitetsnormerna för vatten.

Mottagning av externt slam

Verksamheter med enskild avloppsanläggning som lämnar slam till kommunen ska visa att de uppfyller ovanstående varningsvärden. Ytterligare krav på slamkvalitet kan tillkomma.

Om reglerna inte följs

VA-huvudmannen kan skriva till Mark- och miljödomstolen och begära att de förelägger fastighetsägaren att vidta åtgärder. VA-huvudmannen har även rätt att

stänga av vattentillförseln till fastigheter eller upphöra att ta emot avloppsvatten från fastigheter om olämpliga avloppsutsläpp uppstår. VA-huvudmannen kontaktar tillsynsmyndigheten för att gemensamt med denna vidta lämpliga åtgärder. Vid misstanke om miljöbrott ska en åtalsanmälan ske.

Xxxxxxxxx och revision av detta dokument

Detta dokument är fastställt i kommunfullmäktige och revideras vid behov.

Begreppsförklaring

Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för förorenat vatten som avleds i rörledning, dike eller liknande. Exempel på avloppsvatten är dag-, spill-, process-, kondens- och kylvatten.

Dagvatten är dräneringsvatten och regn- och smältvatten som avleds från tak, gator, parkeringsytor och andra hårdgjorda ytor. Detta vatten ska normalt inte ledas till reningsverket och går då oftast orenat direkt ut till recipienten.

Spillvatten är förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar eller liknande.

Hushållspillvatten är spillvatten från bad, disk och tvätt (BDT-vatten) samt toalett.

Industrispillvatten är spillvatten från industrier och övriga verksamheter, bestående av processpillvatten, kylvatten, skurvatten som inte är farligt avfall och ibland även spillvatten från omklädningsrum (förorenade kläder). Hit hör även spillvatten från verksamheter som vårdinrättningar, frisersalonger och badanläggningar.

/COD

BOD/COD-kvot. När organiskt material bryts ner förbrukas syre. BOD -kvoten kan användas som en indikator på om ett industrispillvattens organiska innehåll är lättnedbrytbart eller inte. Ett avloppsvatten räknas som behandlingsbart om kvoten är större än 0,43. (BOD =biokemisk syreförbrukning när lättnedbrytbar substans bryts ner. COD=syreförbrukning vid fullständig kemisk nedbrytning av organiskt material.)

Varningsvärden är halter som varnar om att vattnet behöver förbehandlas. Parametrarna kan annars få påverkan på reningsprocess, slam och recipient.

Momentanvärden är halter som inte får överskridas. Parametrarna är främst ledningspåverkande.

Förbindelsepunkten är gränsen mellan den allmänna VA-anläggningen och fastighetens installation.

VA-huvudman är den kommunala förvaltning eller annan organisation som äger och ansvarar för den allmänna VA-anläggningen.

Tillsynsmyndighet är den myndighet som utövar tillsyn enligt Miljöbalken över de anslutande verksamheterna.

Prövningsmyndigheten är den myndighet som prövar miljöfarlig verksamhet.

Verksamhetsutövare är de industrier och övriga verksamheter som ger upphov till avloppsvatten.

Recipient är det vattenområde som tar emot det renade avloppsvattnet, exempelvis hav, sjöar och åar eller liknande.

Lagar, bestämmelser och andra krav

Anslutning av industrispillvatten till avloppsreningsverk berörs av flera lagar, men också andra krav varav de viktigaste beskrivs kortfattat i detta avsnitt.

Vattentjänstlagen

Lag om allmänna vattentjänster, reglerar ansvaret för vattenförsörjning och avloppshantering inom fastställda verksamhetsområden samt reglerar förhållandet mellan VA-huvudmannen och brukaren.

ABVA - Allmänna Bestämmelser för användande av kommunens allmänna Vatten- och Avloppsanläggning

Den kommunala VA-huvudmannen meddelar allmänna VA-bestämmelser med stöd av vattentjänstlagen. I ABVA finns bland annat bestämmelser om avledning av avloppsvatten och vad som får tillföras avloppsledningsnätet.

Miljöbalken

Miljöbalken är en övergripande lagstiftning som rör all miljöpåverkan. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bland annat principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen, försiktighetsprincipen och kunskapskravet.

Observera att miljöbalkens allmänna hänsynsregler och generella egenkontrollkrav gäller för alla verksamheter även de som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga.

Vattendirektiv och vattenförvaltning

Vattendirektivet syftar till att få alla Europas invånare att vårda sina vattenresurser bättre för att säkerställa att det kommer att finnas god tillgång på bra vatten i framtiden.

Vattenförvaltningen omfattar alla förekomster av ytvatten och grundvatten och följer vattnets väg (ofta tvärs över nations-, läns- och kommungränser).

Sveriges miljökvalitetsmål

Genom de svenska miljökvalitetsmålen ska ett samhälle, där de stora miljöproblemen är lösta, kunna lämnas över till kommande generationer.

Utfasnings- och begränsningsämnen

Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetar för att begränsa hälso- och miljörisker med farliga kemikalier genom att driva fram lagstiftning och regler som hjälper till att uppnå miljömålet. På xxx.xxxx.xx finns databaser som exempelvis PRIO-listan och begränsningsdatabasen1 för ämnen med miljö- och hälsofarliga egenskaper som ska prioriteras i utfasningsarbetet.

ECHA är den myndighet som ansvarar för implementeringen av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Denna lagstiftning har tagits fram för att skydda människors hälsa och miljö från kemikaliepåverkan. På xxxx://xxxx.xxxxxx.xx finns mer att läsa om ECHA:s arbete och där finns även kandidatlistan2 som är en lista på ämnen som har särskilt farliga egenskaper.

I bilaga X i Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG finns en lista på ämnen, så kallade vattendirektivämnen3, som ska prioriteras i arbetet för att förbättra vattenmiljön.

1 xxxx://xxxxxxx.xxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/?xxxx-xx-XX

2 xxxx://xxx.xxxx.xx/Xxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxx/Xxxxx/Xxxxx_xx_xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx_xxxxxxxxxxxx.xxx ,

3 xxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/XxxXxxXxxx/XxxXxxXxxx.xx?xxxxXX:X:0000:000:0000:0000:XX:XXX .

Document Metadata

Table of Contents

ABVA 2

Document Metadata