Nyttjande exempelklausuler

Nyttjande. En skog som visar tydliga spår av att människor besöker den har ett rekreationsvärde. Ju tydligare spåren är, desto högre nyttjande. Ett exempel: en lång slingrande knappt tydlig stig visar på ett lågt nyttjande, en likadan stig som är väl hävdad och som har flera förgreningar i olika riktningar tyder på att människor söker sig dit från olika håll och att nyttjandet är högre. Människor söker sig till och nyttjar skogen i olika syften som ger ett välbefinnande av vistelsen. Välbefinnandet kan grupperas i fyra olika relationer till skogen. Att man befinner sig i skogen, aktiverar sig i skogen, kopplar av och hittar ett lugn samt känner igen sig skogen. Individers olika behov avgör vilken aspekt som är viktigast.
Nyttjande. Målet är att resultaten ska kunna utnyttjas effektivt och i bred omfattning i det finländska näringslivet och samhället. Finansieringsmottagaren ska förhandla om nyttjandet av resultaten med de andra parterna i projektet. Möjligheter att nyttja resultaten ska i första hand erbjudas företag som har verksamhet i Finland. Forskares intresseföretag ska behandlas objektivt och jämlikt med andra företag då man fattar beslut om nyttjande av resultat, med beaktande av punkt 2.2 om jäv för den projektansvarige ledaren. Resultat som uppkommer under projektet kan överlåtas för nyttjande mitt under projektets gång. Med beaktande av vad som fastställts om resultatens offentlighet i dessa finansieringsvillkor kan en sådan överlåtelse av resultat utgöra ett hinder för uppnåendet av målen i det ursprungliga projektet och leda till att forskningsprojektet avbryts.
Nyttjande. Hyrestagaren förbinder sig att tillämpa de instruktioner som finns i produktbladet för varje enskild produkt gällande montering, förankring, nyttjande, demontering och paketering av produkten. Det åligger hyrestagaren att sköta hyresobjektet i enighet med de instruktioner och anvisningar som medföljer produkten samt även vårda produkten så att den är i gott skick.
Nyttjande. Abonnenten ansvarar för att lösenord inte sprids eller används av annan än abonnenten. Abonnenten är skyldig att omedelbart informera Xxxxxxxxxxx om abonnenten fått kännedom att lösenord nyttjas av annan än abonnenten. Abonnenten ansvarar för att abonnemanget ej används för att göra eller söka intrång i Daladatorers lokala nätverk eller det globala Internet. Abonnenten förbinder sig även att följa de särskilda användningsregler, instruktioner och de rättsliga regleringar som gäller för Internets delnät.
Nyttjande. Nyttjanderättshavaren får ej förändra ledens beskaffenhet om det ej överenskommits och/eller avtalats i detta avtal eller i annan skriftlig överenskommelse. Leden får hållas fri från ris och grenar samt vind-fällen som fallit över den, dock får inte träd grövre än 5 cm i roten fällas utan markägarens tillstånd, inte heller får träd skadas på annat sätt (som skruva eller spikas i) eller utan markägarens medgivande. Nyttjanderättshavaren har ansvar för att i rimlig omfattning förhindra annan användning än den avsedda. Vid dränering eller markförstärkning ska nyttjanderättshavaren samråda med markägaren före åtgärd. Nyttjanderättshavaren svarar för kostnaderna för eventuella åtgärder. Eldning/grillning får endast göras på platser som angetts i detta avtal och ske endast inom avsedd eldstad. Under tider för eldförbud råder Räddningstjänstens anvisningar om förbud.
Nyttjande. Svenska kraftnät ger härmed Anslutande part rätt att inom ramen för den- nes inmatnings- och uttagsabonnemang i respektive abonnemangspunkt mata in effekt på respektive ta ut effekt från Transmissionsnätet. Omfatt- ningen av Anslutande parts abonnemang i de olika abonnemangspunkterna framgår av bilaga 1.
Nyttjande. Vid installation av SAU ska hänsyn tas till gällan- de myndighetskrav och rekommendationer gällan- de placering, åtkomlighet, kanalisolering etc. • SAU är tillgängligt för brukaren, enligt IEC 00000-0-00, att själv utföra den service och under- håll som här i denna bruksanvisning beskrives. Före allt sådant arbete skall dock aggregatet ovillkorli- gen göras strömlöst. Förbehåll från detta enligt IEC 60335-2-7.12 ”Denna produkt är inte ämnad för användning av personer (inklusive barn) med nedsatt fysisk, sen- sorisk eller mental förmåga, eller bristande erfaren- het och kunskap, om de ej övervakas eller instrue- ras angående produktens användning av en person ansvarig för deras säkerhet.” ”Barn skall hållas under uppsikt för att försäkra att de inte leker med produkten.” • Aggregatet ska användas för transport av ren luft, m.a.o. den är ej avsedd för transport av brand- och explosionsfarliga ämnen, slipdamm, sot, o.dyl. • För maximal livslängd vid installation i fuktig eller kall miljö, bör aggregatet vara i kontinuerlig drift. • Aggregatet är avsett att användas vid högst den spänning och frekvens som är angiven på aggregatets produktetikett.
Nyttjande. En licens av Schemalätt 6.0 ger en användare rätt att fritt använda programmet på en dator som han/hon disponerar i sin dagliga verksamhet.
Nyttjande. P-platsen är avsedd att brukas av medlemmen själv. För att få rätt till en parkeringsplats krävs att medlemmen antingen äger en bil, disponerar en bil (t.ex. tjänstebil) eller kontinuerligt nyttjar en bil som står skriven på någon närstående. Detta innebär exempelvis att det inte är tillåtet att ha en p-plats som gästparkering eller liknande.
Nyttjande. Svenska folkets nytta av skogen är stor. År 1995, då skogskonjunk- turen var mycket god, beräknades nettoavverkningen till 75,7 miljoner m3fub (fastkubikmeter under bark) och bruttovärdet av virkesskörden till ca 24,5 miljarder kronor. Drygt 26 000 personer var helt eller delvis sysselsatta inom näringsgrenen skogsbruk (år 1996). Antalet anställda inom skogsbruket har dock sjunkit drastiskt i takt med att produktiviteten ökat under efterkrigstiden. Vidareförädling av virket till i första hand sågade trävaror, massa och papper (näringsgrenarna trävaruindustri och massa- och pappers- industri) bidrar ytterligare med ca 94 000 arbetstillfällen (år 1996). Därtill kommer de branscher som förser industrin med tjänster, t.ex. transporter. Ungefär en fjärdedel av all lastbilstrafik är knuten till skogsnäringen. Förädlingsvärdet i skogsnäringen var år 1995 55 mil- jarder kr. Utrikeshandeln med skogsprodukter, exklusive insatsvaror, uppgick netto till 78 miljarder kr år 1995. 17 procent av Sveriges totala export utgörs av skogsprodukter. Biobränslen från skogen ger ca 40 TWh energi. Av detta kommer ca 10 TWh från fjärrvärmeverk som företrädesvis utnyttjar avverk- ningsrester, ca 12 TWh från direkta bränsleavverkningar, dvs. även stamved och ca 17 TWh från skogsindustrins biprodukter t.ex. avlutar och bark. En skattning av energipotentialen i avverkningsrester och visst gallringsvirke ger 80–100 TWh beroende på den generella avverkningsnivån. Allemansrätten ger människor möjlighet att fritt vistas i naturen samt plocka bär och svamp. Den totala produktionen av bär upp- skattas till en miljard liter, varav en knapp tiondel plockas. Ungefär en halv miljon svenskar sysslar med jakt. Förutom ett stort rekreationsvärde genererar jakten kött till ett värde av ca 700 miljoner kr/år. Jaktens betydelse för att locka utländska besökare förväntas öka. Stora förhoppningar knyts till denna inkomstmöjlighet i glesbygden. Undersökningar visar att turister i skogsregioner tillskriver upp- levelsen av skog och natur halva värdet av sina semesterutlägg. Andra undersökningar visar på samhällsekonomiska vinster i form av minskad sjukfrånvaro då folk har tillgång till stimulerande rekreationsmiljö, t.ex. skog.